Stockholms universitet Psykologiska institutionen
Psykologprogrammet, termin 8 HT-15 delkurserna 8:3 och 8:4
Kursanvisning
Arbetslivets förändring 4.5 p och Organisationspsykologisk uppsats 7.5p (8:3 och 8:4)
Kurserna bygger på varandra, de löper delvis parallellt och de är innehållsligt integrerade. En betydande del av kurserna består av ett projektarbete som genomförs i team om två/tre
personer och projektarbetet pågår under båda kurserna. Kursanvisningen är utförlig för att den ska kunna ligga till grund för planering och samordning av arbetet med andra kurser. Du får svar på de flesta av dina frågor kring arbetet genom att läsa anvisningen noga.
Kurstid och uppläggning
Kurserna 8:3 och 8:4 introduceras den 31/8 (obligatorisk närvaro) med egentlig kursstart under period 2 och vecka 40. Under period 1 finns två dagars tid avsatt för kontakter med företag/organisationer för att planera projektarbetet. Vi rekommenderar studenterna att kontakta företag/organisationer och boka tid för ett första studiebesök så snart som möjligt.
Följande dagar är avsatta för kursen under period 2 och 3: hela måndagen, tisdag förmiddag, onsdag förmiddag, torsdag förmiddag och hela fredagen (Terminsplanering: ansvarig Ewa Mörtberg). Undvik att planera olika aktiviteter stegvis, dvs. planera samtidigt samtliga aktiviteter så långt möjligt, sätt av tid, och boka tid för alla aktiviteter redan vid kursens början. De personer som inte planerar heltidsstudier under terminen ombeds omedelbart kontakta kursansvarig för modifierad planering. Kurserna läses som separata kurser och examineras separat, men bildar en helhet och de är tydligt kopplade till varandra.
Kursernas mål och innehåll 8:3 Arbetslivets förändring
Kursens syfte är att ge en teoretisk fördjupning inom området arbets- och organisations- psykologi och att presentera aktuell forskning och beprövad erfarenhet inom området. I kursen fördjupas, integreras och tillämpas kunskaper som inhämtas framförallt under
delkurserna Socialpsykologi, Grupper och grupprocesser, Arbets- och organisationspsykologi på termin fyra och sju tidigare på psykologprogrammet. Det övergripande syftet är att ge fördjupade teoretiska kunskaper rörande dagsaktuella områden inom vilka arbets- och organi- sationspsykologer är verksamma. Ett andra syfte är att ge en fördjupning inom ett område som kan ligga till grund för det projektarbete som avrapporteras som en uppsats på moment 8:4.
Under kursen ges kunskaper om hur man som psykolog på vetenskaplig grund kan medverka till att driva ett systematiskt utvecklings- och förändringsarbete. Arbetets utformning och organisation skapar betingelser och effekter som kan belysas ur ett mångfalds- och genusperspektiv. I litteraturen såväl som i undervisningen belyses vilka konsekvenser strukturer och processer kan ha för jämställdhet och ett inkluderande arbetsliv.
Kursen ger en introduktion till praktiskt organisationspsykologiskt arbete genom att studenterna i små teams under ett studiebesök och i samarbete med företrädare för en
organisation identifierar ett problem av organisatorisk art. Detta problem kommer därefter att belysas och analyseras under delkursen 8:4 Organisationspsykologisk uppsats.
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas deltagarna:
Visa prov på kunskap om centrala arbetsuppgifter för legitimerade arbets- och organisationspsykologer
kunna redogöra för centrala teorier om hur arbetets innehåll, utformning och
organisation påverkar individers och grupper av individers hälsa, motivation, lärande, personliga utvecklingsmöjligheter samt långsiktiga anställbarhet och organisationens effektivitet
Ha en fördjupad orientering om och teoretiska kunskaper rörande de fenomen som ligger i fronten inom det arbets- och organisationspsykologiska forskningsfältet.
8:4 Organisationspsykologisk uppsats
Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper inom ett område av arbets- och
organisationspsykologin genom att studenterna belyser ett praktiskt problem på en arbetsplats teoretiskt. Studenterna genomför i små teams ett projektarbete som syftar till färdighetsträning i organisationspsykologiskt arbete och i projektmetodik. Arbetet bygger på de kunskaper som inhämtats under tidigare kurser. Teorier om effektivt teamarbete appliceras på de studerandes teamarbete och en övning i teamfacilitering genomförs i samarbete med studenter på termin sju.
Lärandemål
Efter genomgången kurs skall studenten:
ha förvärvat fördjupade kunskaper inom ett av område inom arbets- och
organisationspsykologins domän som har praktisk relevans för yrkesverksamma psykologer
självständigt kunna identifiera och beskriva problem och möjligheter i en organisation i privat eller offentligt näringsliv utifrån arbets- och organisationspsykologiska teorier,
kunna analysera och relatera dessa problem och möjligheter till arbets- och organisationspsykologiska teorier,
kritiskt kunna värdera arbets- och organisationspsykologins bidrag till förståelsen av organisationens problem och möjligheter.
Kursernas uppläggning mera detaljerat Delkurs 8:3
På delkurs 8:3 ligger tyngdpunkten i litteraturstudier. Syftet är att de studerande skall få en rekapitulation av tidigare kunskaper och fördjupad kunskap om centrala teorier och nyare utvecklingar inom organisationspsykologin, vilka därefter kan appliceras i det praktiska arbetet ute på ett företag eller i en organisation. Undervisande lärare förutsätter att litteraturen är inläst till föreläsningar. Schemat är lagt så att det finns tid för inläsning av litteraturen mellan undervisningstillfällena. Under kursens första hälft genomför studenterna i team ett studiebesök med åtföljande intervju med en person i ledande ställning på ett företag eller i en organisation för att:
skapa intresse för att få genomföra ett mindre projekt vars syfte är att ta fram förslag på hur ett organisatoriskt problem kan lösas, eller hur en organisation kan utvecklas till gagn för medarbetarna ur ett organisationspsykologiskt perspektiv
identifiera intressanta problem/möjligheter/aspekter som skulle kunna belysas i ett projekt
Inför studiebesöket kan det vara lämpligt att samla skriftligt material i form av verksamhetsplaner, organisations- eller verksamhetsbeskrivningar, måldokument, verksamhetsredovisningar etc. De flesta verksamheter har också en hemsida från vilken information kan hämtas. I samband med studiebesöket och intervjun är det lämpligt att diskutera om det finns någon fråga eller företeelse som organisationens företrädare är särskilt intresserade av att få belyst. Studenterna kan redan vid den första kontakten och under
studiebesöket muntligen beskriva vilket arbete de önskar göra på företaget och under vilken tidsperiod. Det underlättar det fortsatta arbetet om teamen redan vid de första kontakterna bokar in tider för datainsamling och för återrapportering.
För att underlätta kontakten med organisationer och företag finns ett introduktionsbrev, se bilaga 2.
De aspekter av en organisation som beskrivs i bilaga 1 kan ge ledning till vad som bör belysas under studiebesöket. I bilaga finns en modell för en ytlig s.k. screening av hur organisationen fungerar sett ur ledningens synvinkel. I läroboken (Woods & West) beskrivs Burkes &
Litwins modell för s.k. organisationsanalys och denna bör ligga till grund för datainsamlingen vid studiebesöket.
Observera att det inte är möjligt att belysa alla de aspekter som kan ha relevans för företaget eller för ett problem. Arbetet måste avgränsas och vid det första handledningstillfället diskuteras problem, avgränsningar och de teoretiska utgångspunkterna för hur ett avgränsat problem kan belysas.
Organisationen bör vara tillräckligt stor för att det skall vara meningsfullt att belysa de dimensioner som en organisationskonsultation vanligen täcker, se särskild beskrivning i bilaga. En tumregel är att den skall vara tillräckligt stor för att det skall finna en
arbetsorganisation med olika funktioner, grupper eller avdelningar som behöver samordnas och ledas. Det brukar innebära minst ca 20 anställda. Det är möjligt att genomföra projektet inom en del av en större organisation, exempelvis en produktionsenhet inom ett större företag eller en avdelning på ett sjukhus.
Delkurs 8:4.
Projektet under delkurs 8:4 skall ha både praktisk och teoretisk relevans. Fokus ligger på att under handledning integrera och tillämpa teorier på ett problem av organisatorisk art inom ett projekt som syftar till att identifiera alternativa lösningar på problemet. Projektarbetet bör/ska genomföras som en empirisk undersökning ute i ett företag eller i en organisation för att ge förslag på hur ett praktiskt problem kan lösas. D.v.s. studenterna bör välja att jämte en teoretisk belysning också genomföra en mindre datainsamling för att belysa problemet empiriskt. Det är endast i absoluta undantagsfall, av särskilda skäl och efter godkännande av kursledningen, möjligt att belysa det praktiska problemet renodlat teoretiskt. Det finns ingen skillnad i svårighetsgrad eller i arbetsmängd mellan de olika alternativen. Kursansvarig ska kontaktas så snart det finns problem med rekvirering av företag för hjälp med detta.
Projektarbetet
Projektarbetet redovisas i en uppsats som består dels av en teoretisk belysning av det problem som identifierats under studiebesöket och dels en mindre datainsamling baserad på intervjuer
om en kvalitativ undersökning väljs, men om det är lämpligare kan också en kvantitativ ansats väljas och då genomföras med andra metoder och ett stort urval av deltagare) för att belysa problemet empiriskt. Studenterna avgränsar problemet och genomför en större
litteratursökning för att finna relevant litteratur i form av vetenskapliga artiklar. Via litteraturstudier undersöks (redovisas, jämförs och diskuteras) olika teoretiska förklaringsansatser samt i forskningen redovisad empiri avseende det valda temat.
Studenterna har därigenom skapat en teoretisk referensram för att därefter belysa frågeställningen empiriskt.
Det praktiska arbetet med att samla data för att belysa de problem/möjligheter/aspekter som ingår i projektet kan ske med hjälp av intervjuer som kan kompletteras med fokusgrupper.
Intervjuer är relativt tidskrävande och varje intervju torde ta minst en timme i anspråk. En och en halv timme per intervju är en realistisk bedömning. Vilka som ingår i de empiriska
arbetena bestäms i samråd med handledare, organisationens ledning, eller av denna vald kontaktperson. Principen för urval är att personerna bedöms kunna ge väsentlig information utifrån frågeställningarna. Studenterna genomför intervjuer (diskuteras med handledare utifrån frågeställning och vad som är praktiskt möjligt) med medarbetare för att samla data kring hur medarbetarnas syn på problemet. Det finns inget absolut antal intervjuer, och 15 intervjuer är ett riktvärde. Skulle det av olika skäl inte vara möjligt att genomföra dessa intervjuer så ska datainsamlingen kompletteras med andra metoder. Endast i undantagsfall kan det vara aktuellt att göra en kvantitativ undersökning och den kräver då självfallet en stor undersökningsgrupp för att vara meningsfull med efterföljande kvantitativ analys.
Efter datainsamling och analys av data (redovisas i uppsatsens metod respektive resultatdel) presenteras och diskuteras (i uppsatsens diskussionsdel) förslag på hur organisationen strategiskt kan arbeta för att utveckla organisationen. De förslag som ges ska vara
välunderbyggda och vara ”skarpa” i meningen att de ska ge konkret vägledning i vad som behöver göras för att utveckla verksamheten eller lösa det identifierade problemet. Arbetet ska ha en praktisk nytta och kommer att bedömas utifrån detta kriterium på kvalitet.
Teamet sammanställer en presentation av arbetet och genomför på ett seminarium en generalrepetition inför återkopplingen till organisationen. Presentationen bör vara en
powerpoint-presentation på ca 15 – 20 minuter och därefter finns ca 20 minuters tid för frågor vilka besvaras av uppsatsförfattarna. Presentationen ska vara utformad så att den riktar sig till företaget (inte till kurskamraterna) och fokusera på resultat och förslag till förändringsarbete.
Feed-back ges på innehåll och framförande. De studerande genomför slutligen en konsultativ insats i form av en längre och kvalificerad återkoppling av resultaten för organisationen.
Tanken är att denna ska påbörja arbetet med att utveckla eller förändra relevanta aspekter av arbete och organisation.
Uppsatsen bör omfatta minst sju sidor och maximalt 12 sidor (enkelt radavstånd, 12 punkters text). Antalet förstahandsreferenser till vetenskapliga artiklar som presenteras utförligt bör vara minst 7-10.
Undantagsfallet: Teoretiska arbeten
Om det inte är möjligt att genomföra ett empiriskt arbete (beslutas av kursansvarig efter samråd med studenterna) kan teamet genomföra en teoretisk undersökning. Observera att detta inte är en möjlig lösning förrän alla möjligheter att genomföra ett empiriskt arbete är uttömda. Momentet genomförs som en uppsats i form av en forskningsbaserad litteraturstudie där studenterna väljer och avgränsar en frågeställning som identifierats under delkurs 8:3 (ett
fenomen, en problematik), motiverar och redovisar dess organisationspsykologiska relevans.
Det kan exempelvis vara en fördjupning inom området arbetsgrupper och gälla sambanden mellan grupprocesser och proaktivt beteende som motiverande kraft för innovation.
Studenterna genomför i en liten grupp/par (två personer) en litteratursökning för att finna relevanta och nya forskningsartiklar inom sitt område. Via litteraturstudier undersöks (redovisas, jämförs och diskuteras) olika teoretiska förklaringsansatser samt i forskningen redovisad empiri (av direkt eller indirekt relevans) avseende det valda temat. Uppsatsen skall redovisa ett integrerat ställningstagande till kunskapsläget baserat på använd litteratur, dvs.
vad framstår som kunskapsluckor och forskningsbehov? Uppsatsen skall också redovisa tentativa slutsatser avseende hur, baserat på rådande kunskapsläge, den problematik man diskuterat skulle kunna åtgärdas i organisationssammanhang (parameteraspekt). Uppsatsen bör omfatta minst sju sidor och maximalt 12 sidor (enkelt radavstånd, 12 punkters text) Antalet förstahandsreferenser som presenteras utförligt bör vara minst 20.
Teamet sammanställer därefter en presentation av sitt område och presenterar denna
muntligen i form av en powerpoint-presentation vid ett seminarium. Presentationen bör ske på 15 – 20 minuter och därefter finns ca 10 minuters tid för frågor vilka besvaras av
uppsatsförfattarna. Feed-back ges på innehåll och framförande.
Undervisningsformer
Under delkurs 8:3 ges en föreläsningsserie vars syfte är att förklara komplexa teorier och begrepp och att vidga förståelsen av litteraturen genom att anknyta till annan aktuell forskning och praktik inom området. Föreläsningarna löper parallellt med självstudierna för att
underlätta självstudierna. Praktiskt verksamma psykologer illustrerar vanligt förekommande metoder och arbetssätt inom organisationspsykologiskt arbete. Syftet är att de studerande skall få kunskap om projektmetodik, god sed i konsultrollen och få kunskaper om hur
organisationspsykologer arbetar.
Projektarbetet under delkurs 8:4 genomförs under handledning. Under handledningen kommer samarbetet att vara föremål för diskussion i syftet att effektivisera arbetet, stärka motivationen och arbetsglädjen. Teamen bokar tid för tre redan nu tidsbestämda obligatoriska handledningstillfällen med handledaren. Inför varje handledningstillfälle lämnas utkast till rapportens olika delar och utförlig återkoppling ges via e-mail direkt före
handledningstillfället. Teamen kommer att behöva mera handledning som bokas via e-mail till handledaren. Erfarenheten ger att teamen behöver stöd under arbetet och handledaren står till förfogande ca 15 klocktimmar per team för hela projektarbetet inklusive examination.
Kurskrav
För godkänt resultat krävs dels att kurskraven är uppfyllda, se nedan, och dels godkänt resultat på examinationen. Förklaringar till kurskrav samt anvisningar ges i dokumentet
”Assignments”.
Delkurs 8:3
För godkänt resultat krävs:
aktivt deltagande i introduktions- och arbetsplaneringsdagen och i examinerande föreläsning om god sed i konsultativt arbete
planering och genomförande av studiebesök och intervju (se ovan) på ett företag eller organisation
skriftlig problematisering av det område/fråga/problem/möjlighet som väljs i samråd med företaget/organisationen i form av en kort rapport. Rapporten är ett första utkast till inledning och problematisering av området. Se dokumentet ”Project Management Assignments, Module 3”. Efter synpunkter från handledaren modifieras och utvecklas inledningen och den kommer så småningom att ingå i introduktionsavsnittet i den rapport som examineras på delkurs 8:4.
aktivt deltagande i teamarbetet
aktivt deltagande i den obligatoriska handledning
inlämning av tidplan eventuellt i form av s.k. Gantt-chart för projektuppföljning, (se Gantt-chart på fastreg och ”Project Management Assignments, Module 1”.
inlämning av teamkontrakt (se ”Project Management Assignments, Module 2”
Delkurs 8:4
För godkänt resultat krävs:
aktivt deltagande i genomförande av projektarbetet och inlämning av rapport inför de obligatoriska handledningstillfällena, (se Assignments, Module 5)
inlämning av tidplanering och uppföljning av tidplanering inför varje handledningstillfälle och examinationen (ex. i form av s.k. Gantt-chart för projektuppföljning, se Assignments, Module 1”)
aktiv förberedelse av och deltagande i den obligatoriska handledningen
aktivt deltagande i generalrepetitionen av föredragningen för uppdragsgivaren, ( se Assignments, Module 9.
aktivt deltagande i utformningen och användningen av processutvärderingen
aktiv del i rapporteringen av uppsatsarbetet till företaget
aktiv del i facilitering av teamets samspel (se Assignments, Module 6)
inlämning av individuell reflektion kring lärandet.
Examination Delkurs 8:3
Examinationen sker i form av en individuell skriftlig tentamen, s.k. hemtentamen. Tentamen behandlar de teoretiska aspekterna av kursen och examinerar lärandemål 1–4 enligt ovan.
Resultat på denna hemtentamen ger underlag för betyg på en sjugradig målrelaterad skala enligt följande kriterier:
A. Utmärkt
Studenten kan självständigt koppla ihop centrala begrepp, teorier och modeller till fallet.
Studenten argumenterar och diskuterar självständigt i förhållande till kurslitteraturen samt integrerar på ett förtjänstfullt sätt relevanta principer och problematiseringar på ett övergripande teoretiskt plan. Begrepp definieras. Studenten redogör för samband mellan olika variabler och de psykologiska orsakerna till varför dessa samband finns.
B. Mycket bra
Studenten kan med egna ord redogöra för skillnader och likheter mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt resonera kring de centrala begreppens relevans, tillkortakommanden och giltighet i anslutning till fallet. Begrepp definieras. Studenten redogör för samband och tydliggör i allmänna termer varför sambanden finns.
C. Bra
Studenten kan med egna ord redogöra för skillnader mellan centrala begrepp, teorier och modeller samt applicera centrala begrepp på delaspekter av fallet. Begrepp
definieras. Begrepp definieras. Studenten redogör för samband mellan olika variabler.
D. Tillfredsställande
Studenten kan redogöra för centrala begrepp, teorier och modeller med koppling till några aspekter av fallet. Begrepp definieras. Studenten kan beskriva vissa samband mellan variabler.
E. Tillräckligt
Studenten kan definiera centrala begrepp och redogöra för huvuddragen i relevanta teorier och modeller. Studenten kan beskriva vissa samband.
Fx. Komplettering krävs
Komplettering krävs i någon delaspekt för att de förväntade studieresultaten ska ha uppnåtts. Övriga aspekter möter kraven för minst betyg E.
F. Otillräckligt
De förväntade studieresultaten har inte uppnåtts.
Delkurs 8:4
På rapporten ställs samma krav på innehåll och form som på en sedvanlig akademisk rapport inom psykologin, dvs. APA-formatet tillämpas strikt. Bedömningen av uppsatsen baseras på följande aspekter: Studenternas insatser inom områdena Teoretisk förståelse och analys, Metodkunskaper och metodologisk skicklighet, Rapportskrivning samt Självständighet bedöms var för sig på en sexgradig skala (0=ej godtagbar, 1=vissa brister måste åtgärdas, 2=godtagbar trots vissa brister, 3=godtagbar, 4=bra, 5=mycket bra).
Teoretisk förståelse och analys, demonstrerad genom att teoretiska resonemang är koherenta, fokuserade och relevanta och klargör den aktuella frågeställningens relation och bidrag till kunskapsuppbyggnaden. De förslag som ges till organisationen är välmotiverade och bedöms ha stor praktisk relevans. Bedöms av examinator.
Metodkunskaper och skicklighet i att välja och tillämpa undersökningsmetoder som kan besvara forskningsfrågan, inklusive val av design, urval, typ av data, beskrivning av data och kvalitativ analys. Framgångsriktillämpning av mer avancerade undersökningsmetoder har förutsättningar att rendera ett högre betyg, vare sig ansatsen är huvudsakligen kvalitativ, kvantitativ eller teoretisk. Förmåga tillkritisk reflektion kring den valda metodikens styrkor och begränsningar. För ett högre betyg krävs en analys av data som skiljer sig från deskriptiva data. Bedöms av examinator.
Rapportskrivning bedöms av examinator på grundval av om uppsatsen är logiskt uppbyggd och välstrukturerad, med genomgående och tydligt fokus på undersökningens syfte och frågeställning(ar). Språket bör vara så lättläst som ämnet tillåter. Regler om formalia skall tillämpas konsekvent och korrekt, särskilt viktigt avseende referenser och citeringar.
Självständighet bedöms av handledare. Studentens egna idéer, initiativ, ansvarstagande, förberedelse inför handledning, kreativitet, kritiska reflektion och formuleringsförmåga.
Förmåga att följa uppgjord tidplan och att hålla deadlines. Självständigheten bedöms individuellt och ligger till grund för den individuella betygsättningen.
Presentationen av uppsatsen bedöms av examinator på en tregradig skala (0=ej godtagbar, 1=godtagbar, 2=bra). För högsta poäng krävs en noggrann, engagerad och intresseväckande presentation av uppsatsen, att frågor från examinator och kurskamrater besvaras adekvat och att konstruktiv kritik bemöts väl.
Maximalt antal poäng på det självständiga arbetet är 22 poäng, 20 för det egna uppsatsarbetet och 2 för presentationen.
Betygsskala:
A Lärandemål har uppfyllts i exceptionellt hög utsträckning. Insatserna på samtliga fem områden har bedömts som minst ”bra” och summerats till minst 20.
B Lärandemål har uppfyllts i mycket högutsträckning. Insatserna på samtliga fem områden har bedömts som minst ”bra” och summerats till minst 18.
C Lärandemål har uppfyllts i hög utsträckning. Insatserna på samtliga fem områden har bedömts som minst ”godtagbar” och summerats till minst 15.
D Lärandemål har uppfyllts helt godtagbart. Insatserna på samtliga fem områden har bedömts som minst ”godtagbar” och summerats till minst 13.
E Lärandemålen har uppfyllts, trots vissa brister. Insatserna på samtliga fem områden har bedömts som minst ”godtagbar med vissa brister” och summerats
till minst 9.
Fx Lärandemål har inte uppfyllts. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som att det finns
”vissa brister som måste åtgärdas”, men inget område har bedömts som ”ej godtagbart”.
F Lärandemål har inte uppfyllts och bedöms inte vara möjliga att uppfylla inom ramen för handledarledd tid. Insatsen på ett eller flera områden bedöms som ”ej godtagbart”.
Litteratur Delkurs 8:3
Wood, S. A., & West, M. (2010). The Psychology of Work and Organizations. Andover, Hampshire, UK: Cengage Learning.
Delkurs 8:4.
Litteratur som har lästs under tidigare kurser utgör förkunskaper.
Vetenskapliga artiklar (se ovan).
Kursansvarig
Professor, leg psykolog o leg psykoterapeut Annika Lantz, annika.lantz@psychology.su.se
Bilagor
Bilaga 1. Sammanfattning av några vanligen belysta aspekter av en organisation
Forskare och organisationspsykologer har identifierat sex centrala dimensioner som är betydelsefulla att studera för att förstå hur en organisation fungerar (figur 1). De aspekter som ofta, men inte alltid, belyses är struktur, styrning mot verksamhetsmål, arbetsorganisation – grupporganiserat arbete, belöningssystem, kultur och klimat, samt ledarskap. Det är självfallet så att det går att beskriva en organisation i fler dimensioner och att organisationens mål och uppgift kommer att bestämma produktionsteknik m.m. Allt hänger samman och de olika dimensionerna påverkar varandra inbördes. Omvärldsförhållanden som konjunktur, lagar och regelverk, kunder, leverantörer, konkurrenter, marknad, politik, nationell och internationell ekonomi påverkar naturligtvis allt som sker inom organisationen. Medarbetarna påverkar också i sin tur också organisationens utformning och organisatoriska processer. Det innebär att en förändring i en av dimensionerna får följdverkningar i övriga. Se också den modell som presenterats av Burke & Litwin (Woods & West, 2010).
Syftet med nedanstående mycket förenklade modell är att den skall hjälpa till att identifiera några centrala aspekter av en organisation som får effekter på organisationens verksamhet och på medarbetarna. Den kan vara en hjälp vid det första studiebesöket och en intervjuplan kan utformas med stöd av modellen. Utifrån en beskrivning och analys av dimensionerna, deras inbördes relationer samt påverkan på individen kan man sedan ge förslag till förändringar.
Spänningar uppstår ofta som en diskrepans mellan det formella och det informella systemet.
Den formella organisationen är idealbeskrivningen, det som “borde“ vara. Det är denna som ofta finns beskriven i dokument. Den informella organisationen är hur det ser ut i verkligheten. Det som “är”.
Mål och styrning
Job design Struktur
Ledarskap
Arbetsorganisation
Grupporganisation Kultur och klimat
Medarbetarnas - Hälsa
- Utvecklingsmöjligheter - Kompetens
Några vanliga aspekter för screening av hur organisationen fungerar 1. Styrning mot verksamhetsmål
Målharmoni: hur riktiga är målen i förhållande till organisationens omgivning. Finns det till exempel tillräckligt konsumentstöd för att säkerställa överlevnad?
Målklarhet: är verksamhetsmålen tillräckligt konkret formulerade? Kraven på mål är att de ska vara realistiska, tydliga, mätbara, förankrade, konkreta, det ska finnas klara motiv till varför man gör olika saker samt att det ska finnas en koppling mellan medarbetarnas egna mål och organisationens.
Målacceptans: i vilken omfattning visar människor i sitt informella beteende att de är in- förstådda med målen?
På vilket sätt fungerar målstyrning?
Med styrning menas mekanismer som koordinerar, integrerar och övervakar arbetet inom en organisation. De ska alltså underlätta för individerna att utföra uppgifter som kräver flera individers insatser samt ge individerna vetskap om utfallet av organisationens arbete. Det finns två grundläggande krav styrmekanismer måste uppfylla. Det ena är deras existens, ett exempel är om kvalitetssäkringssystem är utformade för att passa verksamhetens art. Det andra kravet är att de måste vara användbara vilket innebär att de fungerar enligt det de syftar till, dvs. att koordinera, integrera, övervaka organisationen eller att kunna lösa oförutsedda händelser i organisationen.
2. Struktur
När en organisationsstruktur studeras ingår medarbetarnas arbetsuppgifter (känner man att man gör rätt saker och vet man vad som förväntas?), ansvarsfördelning, hur beslut fattas samt medarbetarnas känsla av beroende och grad av upplevd kontroll.
Genom rollfördelning etableras och vidmakthålls organisationens struktur. Roll definieras som beteenden man förväntar sig av en individ på grund av en specifik position hon har inom en grupp, dvs. de både beskriver och förutsäger olika beteenden samt inrymmer ansvar. Hur ser rollfördelning, ansvar och befogenheter ut? Vilka konflikter finns? Är det tydligt för alla hur ansvar och mandat är fördelade och vem som gör vad?
3. Arbetsorganisation / grupper och relationer
Relationer har i detta sammanhang studerats utifrån grad av ömsesidigt formellt beroende för att kunna utföra ett arbete utifrån den yttre miljöns krav samt utifrån samarbetskvalitet, exempelvis psykosocialt klimat, upplevelse av samarbete, upplevelse av stöd, kvalitet i kommunikation samt kvalitet i störningar/konflikter och hantering av dessa. Det finns flera olika sätt att hantera konflikter;
1) genom att starka individer får sin vilja igenom (forcering),
2) genom att man blundar för eller förminskar meningsskiljaktigheter (överslätning),
3) genom att inte föra en öppen diskussion på grund av olika lojalitetsaspekter (undvikande), 4) genom att på olika sätt försöka begränsa problemen genom någon form av förhandling för att maximera egna fördelar (förhandling) och
5) genom att öppet diskutera meningsskiljaktigheter och problemlösa (konfrontering).
Hög grad av ömsesidigt beroende ställer höga krav på relationerna samt på sättet man hanterar konflikter. För att definieras som goda måste relationerna både främja organisationens verksamhetsmål och bibehålla eller stärka individernas självkänsla.
4. Ledarskap
I definitionen av ledarskap innefattas beskrivning av den på avdelningen formella chefens roll. Vidare ingår olika former av informellt ledarskap samt vilka effekter dessa båda former har på verksamheten i övrigt. Ledningen har i praktiken den samordnande positionen i systemet. Ledningen har en rad uppgifter som måste uppfyllas för att en organisation skall fungera på ett tillfredsställande sätt. Ansvaret för samtliga dessa uppgifter tillfaller ledarskapet i en organisation och kan inte delegeras ut. Dessa brukar för den högsta ledningen definieras som:
definiera övergripande verksamhetsmål
förmedla och tillsammans med medarbetare formulera verksamhetsmålen i program och delmål
utforma arbetsorganisationen
försvara den institutionella integriteten
hantera interna konflikter
koordinera och följa upp resultat
resultat och måluppfyllelse
arbetsmiljö 6. Job Design
Hur arbetet är utformat och vad det innehåller för olika typer av arbetsuppgifter kommer att påverka möjligheten för medarbetaren att förstå hur det egna arbetet kommer in i ett större sammanhang, upplevelsen av att ha inflytande och kontroll över arbetssituationen,
möjligheterna att lära och utvecklas och snart sagt alla aspekter av arbetsrelaterad hälsa.
Arbetets innehåll och utformning kan gagna arbetsglädje, åtagande, ansvarskännande och initiativkraft, men ett illa utformat arbete kan skapa stress, ohälsa och bristande produktivitet och effektivitet. Arbetsuppgifter bör vara varierade, komplexa och stimulerande.
Bilaga 2.
Introduktionsbrev till deltagande organisationer
Information angående projektarbete på kursen Organisationspsykologisk uppsats på Psykologprogrammet, Stockholms universitet, höstterminen 2015.
De studerande som skall genomföra detta arbete går den åttonde terminen på det femåriga psykologprogrammet vid Stockholms universitet. Under terminen fördjupas kunskaperna i
organisationspsykologi. De studerande lär om organiseringen av arbete och om hur organisationen bl.a. påverkar den arbetande individens hälsa, arbetstillfredsställelse, lärande, motivation och utvecklingsmöjligheter och organisationens effektivitet. Syftet är att de studerande genom praktiskt arbete skall öka den egna förståelsen av det som lärs ut teoretiskt, och bistå ett företag eller en organisation med en mindre konsultativ insats.
En del av kursen består i att göra ett praktiskt arbete i form av en analys av några centrala aspekter av en organisations fungerande. Vi vill att studenterna skall få träning i att beskriva och analysera en organisation och att därefter ge förslag på tänkbara förändringar. Ambitionen är inte att göra en heltäckande analys av organisationens fungerande, utan att anknyta till ett problem eller förhållande som organisationen önskar få belyst och genomföra en undersökning som är både teoretiskt intressant och har praktisk relevans. Att ”träna” på en arbetsplats är naturligtvis att föredra framför påhittade pappersfall och vi hoppas ni kan erbjuda den möjligheten. Arbetet genomförs under handledning av lärarna på kursen. Det är vanligt att exempelvis mål, styrsystem, struktur och arbetsorganisation, relationer och samarbetsklimat, belöningssystem eller ledarskapet studeras i relation till exempelvis motivation, utvecklingsmöjligheter eller arbetstillfredsställelse.
Sätten att ta reda på dessa saker kan variera. Det vanligaste är att information samlas med hjälp av ett femtontal intervjuer med medarbetare och eventuellt ett par inledande fokusgrupper med grupper av personalen. Det är svårt att precist ange hur lång tid arbetet tar i anspråk, men varje intervju brukar ta en, till en och en halv timme.
Arbetet kommer att genomföras under oktober och november. Studenterna arbetar i team om två/tre personer. Resultatet ska presenteras på utbildningen i månadsskiftet november/december. Det sker då i muntlig och skriftlig form. Vi eftersträvar att arbetsplatsen och enskilda personer skall vara anonyma.
Studenterna kommer tillbaka till er och presenterar resultatet i form av en muntlig dragning om ni inte vill annorlunda i början av december. Vår erfarenhet är att deltagande organisationer finner resultaten intressanta och på många platser tycker man sig tidigare ha haft god nytta av dem.
Har ni frågor besvarar undertecknad dem gärna. Annika Lantz (kursledare) nås enklast via mail eller på 08- 163913 (eller 08 – 85 37 47 bostaden).
Med vänlig hälsning Annika Lantz
Professor, leg psykolog
annika.lantz@psychology.su.se
