0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

This work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. This means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-pro- cess correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

TIDSKRIFT FÖB HEIMET,

TILLEGNAl)

DEN SVENSKA QVINNAN.

TREDJE ÅRGÅNGEN.

Andra häftet.

I n n e h a l l :

i i!

d. 14—21 Augusti 1861.

Uti e n f ö r e g å e n d e artikel i n ä r v a r a nd e Tidskrift*) h a r blifvit omförmäldt den i England organiserade sä kallade "National Association for the promotion af social science", eller National- Föreningen f ö r spridande t af k ä n n e d om o m samhällstillståndet och beredandet af förbättringar deri; och då denna National Associa­

t i on helt nyligen haft sitt 5:te stora årsmöte i Dublin under en v e c k a s tid från d . 1 4 till d . 2 1 sistlidne Augusti, t o r d e d e t m å ­ hända icke vara u t a n intresse f ö r Tidskriftens l ä s a r e a t t o m för­

handlingarna dervid erhålla någon k ä n n e d o m. Till e n början torde böra e r i n r a s , a t t ifrågavarande Nationa l Association stiftades 1 8 5 6 af den om samhällsreformer i England så högt förtjente Lord Bro ugham, i förening med andra patriotiskt sinnade män och qvin- nor, såsom Viscount Ebrington, Lord John Russel, The Earl of Carlisle, G. W. Hastings Esq., M:rs Jameson, M:rs Ilowitt, Miss Emily Taylor m. fl. och den räknar nu bland sina talrika med­

l e m m a r d e u t i n ä r k t as t e personligheter inom Konungariket S t o r a Brittanien. Föreningens ä n d a m å l ä r a t t bibringa den s t o r a allmän­

h e t e n e n riktig och klar uppfattning af d e t inre samhällstillståndet, a t t till offentlig discussion framställa bristerna deri, j e m t e sunda och praktiskt användbara m e d e l för d e r a s botande och a t t m e d alla tillstä ndiga hjelpmedel söka sprida kännedom o m gagnande r e ­ f o r m er i alla sociala förhållanden. O c h Föreningen, s o m utgått ifrån d e n g r u n d s a t s e n , a t t qvinnan både kan och bör deltaga i ar­

betet för nyttiga och nödiga s amhälls-reformer, f ö r s m å r derföre icke d e t biträde, s o m ädla, fosterländskt sinnade, för m e d m e n ni s k o r s väl ö m m a n d e d a m e r erbjudit sig a t t lemna.

Under de föregående å r e n h a d e The National Association haft sina å r s m ö te n i Birmingham, Liverpool, London och Glasgow. I å r h a d e t u r e n k o m mi t till Irlands hufvudstad Dublin. Redan ti-

*) "O m Qvinnau och Valgörandet" af St., 3:dje ärg. 1 h. s. 18—19.

Tidskrift för Hemmet. Arg. 111.

6

digt, onsdagen d . 1 4 , r å d d e m e r ä n vanlig lifligh et på d e förnäm­

s t a gatorna i den v a c k r a s t a d e n och h v a r j e a n k o mm a n d e jernban- t å g medförde 100-taIs resande, s o m ä m n a d e bevista »the g r e a t Meeting». D å m ö t e t öppnades pä aftonen v o r o 1 6 25 inträdes-kort u t t a g n a af m e d l e m ma r i Föreningen s a m t s å kallade »Associates.»

Bland d e s e n a r e s å g nian främlingar från alla delar af Europa s a m t f r å n Amerika och Ostindien. F r ån F r a n k r i k e h a d e anländt, bland a n d r a , den b e r ö m d e National-Ekonomen M i c h e l Chevalier, medlem af F r a n s k a Institutet, M:r G a r n i e r Pages och M:r V e s m a r e st ; från Preussen Baran v. Holtzendorff (Professor vid Universitetet i Ber­

l i n ) m . fl. N ä r v a ra n d e s v e n s k a r voro blott t r e , bland hvilka P r o ­ f e s s o r O l i v e c r on a m e d F r u . Mötets öppnande s k e d d e i den s t o r a r o t u n d a n i M a n s i o n House (hvilken r y m m e r 2 0 00 personer) medelst en adress af mötets President, den 83-årige Lord Broug­

h a m , hvari han utvecklade Föreningens v e r k s a m h e t under det för­

flutna å r e t s a m t vidrörde d e samhälls-brister, hvilka i s y n n e r h e t f ö r t j e n ad e nationens u p p mä r k s a m h e t . D å den vördnadsvärde m a n ­ nen, åtföljd af Lord-Löjtnanten af Irland, The Earl of Carlisle, L o r d Rlayorn af Dublin, Lord-Kansleren af Irland m . fl. h ögre e m - b e t s mä n , inträdde i d e n till trängsel öfverfyllda rotundan, skallade d e lifligaste handklappningar; och d å han, s t å e n d e i den a n b r a g t a talarestolen, e f t e r l i t i m m a slutat uppläsningen af sin a d r e s s till

» T h e N a t i o n al Association» ville bifalls ropen icke taga s l u t f ö r r ä n h a n långsamt l e m n a t samlingsrummet.

Påföljande dag började m ö t e t s egentliga förhandlingar. Eldigt d e t antagna p r o g r a m me t v a r bestämdt, a t t m ö t e t skulle hållas på 6 afdelningar, h v a r d e r a u n d e r ordförandeskap af e n utsedd P r e s i ­ d e n t ; a t t u n d er d e följande dagarna e n P r e s i d en t i s ä n d er skulle f ö r h v a r j e d a g kl. ^ 1 1 afgifva sin a d r e s s till hela mötet, h v a r e f - t e r s a m m a n k om s t e r skulle s k e på särskilda afdelningar; a t t före­

d r ag s å väl af h e rr a r som d a m e r skulle på dessa afdelninga r hål­

l a s , m e d vilkor a l t föredragen v o r o f ö r u t skriftligen uppsatta och af m ö t e t s P r e s i d e n t och Bestyrelse g r a n s k ad e o c h gillade; s a m t a t t f ö r e d r a g e n s uppläsande icke finge upptaga längre tid ä n högst 2 5 m i n u t e r , e j heller innehållet vidröra dagens egentliga politiska eller k y r k l i g a stridsfrågor. Denna s e n a r e föreskrift v a r u t a n tvifvel gan­

s k a riktig, e m e d an , o m d e t varit tillåtet a t t upptaga frågor o m t . e x . p a r l a m e n t s r e f o rm , katholikers och d i s s e n t e r s förhållanden o. s . v . h a d e säkerligen d e stridiga politiska och kyrkliga partierna ä n - damålslöst s a m m a n d r ab b a t o c h l e m n a t u r sigte d e inre samhäils- reformer, som utgöra det egentliga målet för »The National As­

sociation».

83 Mötets 6 afdelningar voro följande:

1 afdelningen för lagfarenhet och lagreformer,' President: Sir Jo­

seph Napier.

2 « för uppfostringsväsendet, President: Sir John Shaw Lefevre.

3 « för straffsystem och förbätlringsanstalter, President:

The Attorney-General O'Hagan.

4 « för allmän helsovård, President: Lord Talbot de Malahide.

5 « för national-ekonomiska frågor, President: Judge Longfield.

G « för handel, industri och folkrätt, President: M:r Michel Chevalier.

Seda n Sir Joseph Napier thorsdagen d. 1 5 Augusti hållit sin adress, innehållande en utredning af de vigtigaste förestående lag­

reform-frågor, började förhandlingarne på de särskilda afdeiningarna och fortgingo, i den förut angifna ordningen, med en adress för hvarje dag till hela mötet, af d e sär skilda afdelningarnes presidenter. Bland dessa torde 0'Hagans adress (om straflsystemerna och förbättrings­

skolor för fångar) och Michel Chevaliers (om frihandeln, på fran­

ska språket) hafva varit d e mest innehållsrika och de som mest anslagit på publiken. Michel Chevaliers föredrag hade en oratorisk formfulländning, som fördelaktigt utmärkte detsa mma framför de öfriga; och de skickligt inlagda artigheterna ,emot England och den Engelska Nationen kund e icke undgå att göra den af talaren åsyf­

tade verkan.

Staden Dublin hade till möte ts disposition upplåtit den storar­

tade och särdeles vackra byggnad för Irlands Ofverdomstolar, som kallas Four Courts. Uti de rymliga och ljusa sessions-rummen för dessa domstol ar s a mt i Sollicitors Room (en stor med galleri försedd sal) samman trädd e de särskilda afdeiningarna, och allt var der utmärk t väl anordnadt för åhörare s och talares beqvämlighet H e r r a r och damer uppträdde nu härstädes och höllo sina föredrag.

Efte r hvarje föredrags slut uppstod en ofta gansk a liflig och un­

derhållande discussion, hvarunder talaren försvar ade sig i anledning af de anmärkningar, som af de närvarande åhö rarne framställdes.

De flesta af dessa föredrag voro af ovanligt, stort intresse och fram­

kallade starka bifallsrop och ihållande handklappningar, och bland dem, som icke minst anslogo på de närvarande voro damernas.

Såsom exempel på föredragen m å n ä m na s : M:r Murphy: Om jury-systemet i Irland.

D.r Waddilove: Om äktenskaps-lagarna.

Captain Crofton: O m fångars behandlin g.

M:r Hill: O m fångvårds-systemet i Irland.

D:r Lankester: O m sjukdoms-statistiken.

D:r Moore: O m dödligheten bland späda barn.

M:r Rakœl das Ilaldar (Hindu till b ö r d e n , uppfostrad i E n g l a n d ):

O m uppfostringsväsendet i Bengalen . M : r F o w l e r : O m h e m m e t s inflytande på b a r n u r d e lägre s a m­

hällsklasserna.

M:r Lyons M'Leod: O m s u r r o g a t f ö r den Amerikans ka bomullen.

M i s s Bessie R . P a r k e s * ) : Jemnförelse mellan arbetsklassens qvin- nor i England och F r a n k r i k e .

Miss Carpenter"): O m fattigskolor.

Miss Corlett: O m qvinnors uppfostran inom samhällets medelklasser.

M : r s F i s o n * " ) : O m praktiska å t g ä r d e r för s u n d h e t e n s befrämjande i s t ä d e r .

Miss Remond ( M u l a t t till börden, från Massachusetts i Norra A m e ­ r i k a , uppfostrad i England): O m slafveriet i N o r r a A m e r i k a och d e s s följder för England.

M i s s Twining: O m barnauppfostran i arbetshusen i England och Irland.

Miss Emily Faithfull: O m qvinnors användande s å s o m s ä t t a r e på boktryckerier,

o. s . v . Miss Florence Nightingale h a d e inlemnat e n skriftlig upp­

sats angående sjukhusbyggnader, hvilken upplästes af D:r Lyons, e m e da n iråkad s j u k d o m hindrade Miss Nightingale a t t sjelf v a r a n ä r v a r a n d e vid m ö t e t . H e n n e s uppsats v a r åtföljd af planritningar för ett mönster-sjukhus. Och presidenten på afdelniogen, Lord T a l b o t , tillkännagaf, a t t Engelska Regeringen beslutat bygga e t t mi- l i t ä r - s j u k h u s i W o o l w i ch med 6 0 0 s ä n g ar i enlighet med den af M i s s N i g h t i n g a l e uppgjorda plan. O c k s å yttrade sig flere närva­

r a n d e l ä k a r e m e d s t ö r s t a loford h ä r c m s a m t o m d e förbättringar i s j u k vå r d , s o m M i s s Nightinga le i öfrigt redan l y c k a t s åvägabringa.

F ö r S v e n s ka r v a r d e t visserligen e n ganska ovanlig företeelse, a t t s e d a m e r , u p p t r ä d a n d e inför e n församling af liera hundra p e r ­ s o n e r , hålla föredrag och deltaga m e d h e r r a r i discussion o m s a m - hällsvigtiga frågor, Men i n t r y c k e t af d e t ovanliga lemnade s n a r t r u m f ö r e n känsla af beundran f ö r d e qvinnor, livilka visade sig e g a p â e n gång s å m y c k e t mod, v a r m fosterlandskärlek och all-

') Hufvudredaktris för den förtjenstfulla tidskriften »English Woman's Journal».

") Ansedd författarinna af flera skrifter rörande uppfostringsväsendet.

'") Talangfull författarinna af smärre folkskrifter.

v a r l i g t n i t a t t s a m v e r k a till s o c i a l a b r i s t e r s a f h j e l pa n d e , i f ö r e n i n g

m e d s a k k ä n n e d o m , k l a r u p p f a t t n i n g , r e d i g f r a m s t ä l l n i n g o c h b i n ­

d a n d e b e v i s n i n g . D e n v e r k l i g a t a l a n g , s o m h ä r v i d s t u n d o m r ö j d e s ,

k u n d e i c k e u n d g å a t t h ä n f ö r a å h ö r a r e n . O c h d e n s t o r a s k i c k l i g h e t

o c h f y n d i g h e t , h v a r m e d t . e x . M i s s C a r pe n t e r , M i s s P a r k e s o c h

f r a m s t ä l l d a å s i g t e r , s k u l l e h a f v a g j o r t h e d e r å t m å n g e n v i d p a r l a ­

m e n t a r i s k a ö f n i n g a r v a n t a l a r e . V i v e t a a t t m å n g e n a n s e r e t t s å ­

d a n t o i ï e n t l i g t u p p t r ä d a n d e o p a s s a n d e e l l e r s t ö t a n d e d e n k ä n s l a a f

b l y g s a m h e t , s o m u t g ö r q v i n n a n s s k ö n a s t e p r y d n a d ; m e n s å da n t b e r o r

till s t o r d e l u t a n t v i f v e l af e n f ö r d om , f r å n h v i l k e n m a n h o s o ss h ar

s v å r t a t t s l i t a s i g l ö s . T y , n o g a ö f v e r v äg d t o c h b e t r a k t a d t f r å n s i n r ä t t a

s y n p u n k t , m å n n e d e t v e r k l i g e n ä r m e r o p a s s a n d e f ö r e n b i l d a d

q v i n n a a t t o f f e n t l i g e n u p p t r ä d a m e d e t t f ö r e d r a g f o r e t t ä d e l t s y f t e ­

m å l , ä n a t t p å e n p u b l i k b a l d a n s a o f f e n t l i g e n i e n d r ä g t , d e r d e n

M a n t o r d e i n v ä n d a , a t t h o n i d e t s e n a r e f a l l e t d o c k b l i r m i n d r e b e ­

m ä r k t , v ä c k e r m i n d r e u p p s e e n d e ä n i d e t f ö r r a , m e n m å n n e e j j u s t

e n Ö n s k a n a t t bli b e m ä r k t , a t t v ä c k a u p p s e e n d e ä r d e n k ä n s l a , s o m

l i f l i g a s t b e h e r r s k a r d e n u n g a b a l d r o t t n i n g e n s h j e r t a ? M a n a n s e r

n u m e r a l y c k l i g t v i s i c k e n å g o t s t ö t a n d e d e r i , a t t q v i n n a n , s å s o m

u t s t ä l l ni n g a r , m e d d e l a r a l l m ä n h e t e n a n t i n ge n s i n p e n n a s e l l e r s i n

p e n s e l s a l s t e r . O m n u all g o d g å f v a s G i f v a r e ä f v e n s k u l le h a f v a

f ö r l ä n at h e n n e o r d e t s m a k t , h v a r f ö r e s k u l l e d e t v a r a n å g o t o p a s ­

s a n d e a t t m u n d t l i g e n i n l ö r e t t s t ö r r e a n t a l p e r s o n e r d e l g i f v a h v a d

h o n i o f f e n t l i g t t r y c k a n s e s o p å t a l d t k u n n a f r a m s t ä l l a ? I E n g l a n d

o c h i A m e r i k a h a r m a n i d e t t a h ä n s e e n d e b r u t i t f ö r d o m e n . M a n

t v ä r t o m a k t a r o c h ä r a r c e q v i n n o r , s o m , l e d d a a f e n ä d e l s t r ä f v a n

a t t g a g n a m e n s k l i g h e t e n o c h f o s t e r l a n d e t , u p p t r ä d t o f f e n t l i g e n f ö r

a t t b l o t t a m å n g a p å d j u p e t g å e n d e s a m h ä l l s b r i s t e r o c h f ör e s l å p r a k ­

t i s k t s u n d a m e d e l till d e r a s a f h j e l p a nd e . I E n g l a n d n ä m n e s i c k e

e t t n a m n m e d s t ö r r e a k t n i n g , j a , m a n k a n s ä g a m e d s t ö r r e v ö r d ­

n a d , a f h ö g o c h l å g , a f d e n r i k e i s l o t t s a l a r n a e l l e r a f d e n f a t t i g e

i k o j a n , ä n F l o r e n c e N i t h t i n g a l e s . O c h d e n , s o m v å g a d e f ö r e b r å

h e n n e , a t t h o n o f f e n t l i g e n u p p t r ä d t f ö r a t t å s t a d k o m m a , s å s o m h o n

i v e r k l i g h e t e n r e d a n g j o i t , e n g e n o m g r i p a n d e r e f o r m i s j u k v å r d e n

p å d e e n g e l s k a s j u k h u s e t , s k u l l e u t a n t v i f v e l a f d e n a l l m ä n n a o p i ­

n i o n e n i E n g l a n d a n s e s d s o m y t t e r s t e n s i d i g o c h f ö r d o m s f u l l . A t t

m a n o c k s å i d e t t a l a n d ' e r k l i g e n h ö g t u p p s k a t t a r o c h vill g ö r a s i g

till g o d o d e n s a k k u n s k a p s o m k a n e g a s a f q v i n n a n , v i s a r s i g b l a n d

a n na t ä f v e n d e r a f , a t t , t e d a n u n d e r P a r l a m e n t s - s e s s i o n e n d e t t a ä r ,

en särskild Commission blifvit tillsatt för a t t undersöka tillståndet i arbetshusen i England och Irland, kallade denna Commission genast Miss Tw ining, Miss Carpen ter och M:rs Woo dloch för att, såsom de mest sakkunnige, »give evidence» — afgifva vittnesmål — an­

gående förhållandena i arbe tshusen; och tvifvelsutan kunde Parla­

men tet icke erhålla tillförlitligare upplysningar 'an just af dessa ädla qvinnor , hvilka, drifna af den oegennyttigaste menniskokärlek, be­

sökt d e flesta arb etshus i landet för att öfvertyga sig om vidden af eländet derstädes och för a t t söka utfinna botemedel deremot*).

Det ä r redan nämn dt a t t »The National Association» uppställt såso m grundsats, att den vill tillegna sig allt det bistånd, s om kan erhållas, äfven från qvinnans sida, för a tt realisera det ändamål, för hvilket Föreningen är stiftad. Också yttrade Lord Brougham, bland annat, i det tal, hvarmed han helsade mötet i Dublin, «att

»det var ett af de vackraste tecken af civilisationens makt att om-

»skapa gamla, föråldrade förhållanden, att qvinnans både rätt och npligt att deltaga i det sociala arbetet för inre samhällsreformer

»blifvit af den allmänna meningen erkända.-» Denna anmärkning eger visserligen sin riktighet med alseende på den ädle talarens eget fädernesland, men i andra delar af Euro pa liar civilisationens mak t i nämnd e hänseende, tyvärr, icke ännu på långt när förm ått öfvervinna fördomarna.

»The National Association for promotion of social Science» har under sin korta tillvaro redan visat goda frukter derigenom, att d en gifvit anledning till bildandet af åstskilliga gagnande mindre Före­

ningar, såsom »Ladies National Association for the Diffusion of Sanitar y Knowledge» (Fruntimme rs-Föreningen för spridandet af kännedom om Sundhetsläran), »Association for improving the re­

ligious and moral condition of the inmates of Workhouses (För­

eningen för förbättrandet i religiöst och moraliskt hänseende af ar­

betshjonens ställning i arbetshusen), »Association for promoting the Employment of Women» (Föreningen för beredandet af ar- betsförtjenst å t qvinnor) m . fl. F ör a t t i Dublin bilda en filial- afdelning af sistnämnda Förening, hölls und er det stora mötet, mån­

dagen d . 2 1 Augusti ett »Ladies' special Meeting» — e t t enskildt möte för Damer — i Sollicitors' Roo m, Four Courts under ord­

förandeskap af Rev. Doctor Lloyd. E t t icke ringa antal herrar, hvar- ibland Lord Brougham, Lord Talbot, G. W. Hastings Esq., Prof.

Olivecrona m . fl. voro härtill genom särskilda inbjudningskort in­

viterade. Inför en samling af kanske 3 0 0 damer uppträdde här

') Se vidare härom i näitföljnude artikel.

Miss Parkes och Miss Faith/ull med en uppmaning till Dublins qvinnor att göra gemensam sak med nämnde Förening. Framställ­

ningen besvarades med ja och Lord Brougham, som begärde or­

det, tillade: »att draga i tvifvelsmål Dublin-damernas sympath ier för mensklighetens stora intressen vore detsamma som att påstå' att de saknade skönhet och behag, och det torde väl ingen af oss vara blind nog att bestrida.»

Under fortgången af m ö t e t s a k n a d e s icke heller nöjen af o m - vexlande beskaffenhet. S e d a n föredragen på förmiddagarne blifvit slutade, egnades eftermiddagarna e l l e r r ä t t a r e sagdt aftonstunderna å t d e a r r a n g em e n t e r f ö r m e d l e m m a rn e s och d e associerades nöje, s o m innevanarne i D u b l i n m e d s ä r d e l e s gästfrihet anordnat. Sålunda v a r thorsdagen d. 1 5 A u g . kl. 8 e . m. s å kallad »Conversazione» i ]loyal Dublin Society House, arrangerai! af Royal Dublin Society ; fredagen, tillträde till d e n i D u b li n pågående vackra Konst- o c h Industri-Expositionen; lördagen ( e m e d a n lördagen betrak tades s å s om helgdagsafton, hvarföre ock föredragen upphörde kl. 1 e. m.) pro­

menad i Zoologiska Trädgården i d en särdeles vackra Phoenix Park samt senare på aftonen Conversazione, gifven af Royal Irish Aca­

d e m y , dervid tillfälle var b e r ed t a t t s e d e n n a Academies vackra s a m ­ lingar af fornsaker och k u r i o si t e t e r . Måndagen d. 1 9 Aug. gaf H . Exc. Lord-Löjtnanten af Irland på Dublin Castle i S:t Patricks H a l l en y t t e r s t splendid middag för 1 2 0 personer, hvartill äfven d e närvarande svenska g ä s t e r n a vid m ö t e t blefvo inbjudna; o c h e f ­ t e r middagens slut kl. ^ 1 0 v a r s t or emottagning f ö r m ö t e t s öfrige m e d l e m m a r , hvarvid o m kr i n g 1 8 0 0 h e r r a r och d a m e r infunno sig och undfägnades m e d förfriskningar i den stora prakt-våningen i D u b l in Castle. Att härvid tillgick m e d e n lyx och e n s t o r a r t ad s t å t , värdig Drottning Victorias r e p r e s e n t a n t i Irland, behöfver i c k e s ä g a s . Vid middagsbordet h a d e M i s s Parkes fått hedersplatsen bredvid den ä d l e värden och L o r d Mayorn af Dublin, u tan tvifvel e n gärd af a k t n i n g å t den förtjenstfulla Redaktrisen af den förträff­

liga tidskriften »English Woman's Journal».

De svenska gästerna vid mötet rönte öfverallt den största väl­

vilja och gästfrihet, särdeles af den i Sverige, såsom utmärkt läkare och archœolog, välbekante Doctor Wild e och hans F r u ; och de hafva hemfört angenäma minnen så väl från The National Asso­

c i a t i o n for t h e p r o mo t i o n of S o c i a l Science s o m f r å n E r i n s v a c kr a

hufvudstad. X—y.

M I SS T W I N I N G , M I S S C A KP E N T E B O C H M:ES W O O D L O C K I N F Ö R P A R LA M E N T S -C O M M I S S I O N EN .

Vi anföra u r English Woman's Journal ett utdrag u r en be­

r ä t t e l s e o m den i foregående a r t i k e l nämnda omständighet af t r e n ­ n e f r u n t i m m e r s förekallande inför e n committé af Engelska P a r l a ­ m e n t e t , för a t t afge upplysningar r ö r a n d e fattigvården i S t o r b r i t t a - n i e n .

»Den ganska riktiga g r u n d s a t s e n, att F ö r s y n e n b e s t ä m t qvin- nan a t t utföra d e t a r b et e h e n n e tillkomme r och a t t d e t ä r h e n ­ n e s r ä t t i g h e t a t t bli r å d f r å g a d , n ä r ä m n e t r ö r den stora mennisko- faniiljens husliga i ntressen, på s a m m a sätt s o m hon d eltar i s t y r e l ­ s e n och vården af den lilla v e r l d , hvilken innefattas i hvarje h u s ­ håll, h a r blifvit öppet och tidsenligt e r k ä nd af d e t P a r l a m e n t , s o m n y s s s l u t a t sina sessioner.

»Den Committé, s o m blifvit u t n ä m nd a t t undersöka och af- gifva berättelse a n g å e n d e Fattigvården i England och Irland, tillkallade t r e n ne f r u n t i m m e r f ö r a t t afhöra d e r a s y t t r a n d e n o m tillståndet bland qvinnor och b a r n , uppfostrade eller boende i a r b e t s h u s e n ocli o m o r s a k e r n a till den låga moraliska ståndpunkt, h v a r p å d e s t å i jemförelse med den s t o r a massan af folket, för a t t rådfråga d e m , hvilka botemedel qvinnans förstånd o c h e r f a r e n h e t hade a t t föreslå till m o t v e r ka n d e af allt d e t o n d a , s o m h ä r r ö r antingen från brister i lagstiftningen eller från e t t oriktigt handhafvande af lagen och s o m n u fostrat e t t m å tt af elände, för h vilket vår a barmhertiga stiftelser ä r o otillräckliga, och bringat till mognad e n s k ö r d af lös- drifveri, laster och brott, hvilken hela v å r t kostsamma machineri af fängelser och förbättringsanstalter e j f ö r m å r u n d e r t r y ck a .

»Dessa f r u n t im m e rs n ä r v a ro p å e t t s å d a n t ställe och för e t t s å d a n t ä n d a m å l , d e r a s rådfrågande d å d e t vigtiga ä m n e t angående l a g e n s o m s o r g o m d e utblottade a l l v a r s a m t skulle diskuteras, utvi­

s a r e n e p e k i samhällsutvecklingens historia, s o m ä r af alltför s t o r b e t y de n h e t a t t af o s s lemnas o b e m ä rk t . T y den i tysthet lidande m ä n g d e n kunde e j hafva valt n å g r a b ä t t r e passande r e p r e s e n t a n te r a t t f ö r a sin talan ä n d e f r u n ti m m e r , s o m m e d s å lugn värdig­

h e t u p p t r ä d d e inför denna c o m m i t t é , m e d d e t obestridliga a n s p r å k

a t t bli h ö r d a , s o m allena kan förvärfvas af d e m , hvilka helgat sitt

hela lif å t e t t ädelt mål, å t e t t n i t i s k t o c h allvarligt o m ock s t u n ­

d o m o t a c k s am t a r b e t e. D å vi tillägga a t t d e ä r o i besittning af

e n a n s e d d s a m h ä l l s s t ä l l n i n g , intel ligens, v i d s t r ä c k t e r f a r e n h e t , m å s t e m a n e r k ä n n a a t t i n g e n t i n g f e l a t s a t t gifv a d e r a s v i t t n e s m å l b e h ö ­ r i g vigt.

» K ä n d e d e k a n s k e n å g o n o r o , n å g o t o b e h a g vid a t t s å l u n d a u p p t r ä d a m e d s i n t a l a n inför s t a t e n s m ä n o c h a t t u n d e r g å e t t s l a g s f ö r h ö r , e r f o r o d e d e n s k y g g a b ä f v a n , h v i l k e n k o m m e r q v i n n a n a t t vilj a u n d a n d r a g a s i g offentligheten o c h f y l l e r h e n n e s h j e r t a m e d f r u k t a n , d å h o n m å s t e intaga e n b e m ä r k t o c h a n s v a r s fu l l s t ä l l n i n g , s å s k i n g r a d e s d e s s a k ä n s l o r s n a r t af d e t s ä t t , h v a r p å c o m m i t t é e n s o r d f ö r a n d e l e d d e f ö r h a n d l i n g a r n e o c h f r a m s t ä l l d e s i n a f r å g o r . O c h , b e t r a k t a d t f r å n s i n r ä t t a s y n p u n k t , h v a d k a n v a r a ö n s k v ä r d a r e , v a r e s i g f ö r m a n e l l e r q v i n n a , s o m u p p r i k t i g t vill d e t r ä t t a , ä n p r i ­ vileg iet a t t f r i t t y t t r a v ä l b e g r u n d a d e s a n n i n g a r vid e t t till fälle, d å h v a r j e o r d m e d f ö r s a m m a b e t y d e l s e s o m e n h a n d l i n g .

»Miss Louisa Twining, s e k r e t e r a r e vid d e n F ö r e n i n g , s o m bil­

d a t s i g f ö r a t t u n d e r s ö k a t i l l s t å n de t i a r b e t s h u s e n , e n f ö r e n i n g , h vi l ­ k e n h o n s t i f t a t o c h h v a r s f ö r n ä m s t a s t ö d h o n ä r , h a r u n d e r e n följd af å r e g n a t s i n p e n n a o c h s i t t inflyta nde å t b e m ö d a n d e t a t t f ä s t a a l l m ä n h e t e n s u p p m ä r k s a m h e t p å d e n sorgliga b e l ä g e n h e t , i h v i l k e n q v i n n o r , baria o c h s j u k a befinna sig i v å r a a r b e t s h u s * ) . U p p m ä r k s a m h e t e n , e n g å n g v ä c k t , h a r f r a m k a l l a t p r a k t i s k a r e s u l t a t , och den omnämnda Föreningen, som blifvit upptagen i Social Sci­

e n c e A s s o c i a t i o n , h a r g e n o m c o m m i t t é e r, o r g a n i s e r a d e i åtski lliga delar af landet, erhållit tillträde till omkring hundrade arbetshus.

F ö r e n i n g e n s s y f t e ä r a t t m e d v e r k a till religi ös u p p f o s t r a n f ö r a r ­ b e t s h u s e n s q v i n n o r o c h b a r n , a t t förskaffa a r b e t e å t u n g a f l i c k o r m e l l a n f e m t o n o c h t j u g u f e m å r o c h a t t h a u p p s i g t ö f v e r d e m s e d a n

*) I dessa a rbetshus, h vartill vi i Sverige ej ega några motstycken, o ch som stå under uppsigt af en direktör eller s. k. »Guardian», emottagas fattiga af alla åldrar, som ej kunna försörja sig sjelfva. Vi k änna ej närmare till ifrågavarande inrättningars organisation, men i de flesta tyckes, efter hvad vi varit i tillfälle att inhemta derom, tillståndet vara ganska sorgligt och ledande till befolkningens demoralisa­

tion. Män, qvinnor, barn, från dibarnet i vaggan till ynglingen och flickan, ål­

derstigna, sjuklingar, ja, iifven vansinniga, sammanföras der, och det inflytande, som de ömsesidigt utöfva på hvarandra, måste vara allt utom helsosamt. Barnens uppfostran är derföre i hög grad ofullkomlig; ty ehuru de erhålla skolundervis­

ning, sättas de ej i tillfälle att inhemta några praktiska kunskaper af nytta för deras framtid, men utgå ur arbetshusen liknöjda, opraktiska och hjelplösa. Ofta återvänder den unga flickan efter en kort tjenstetid till detta hem, dystert, glädje­

löst, det är sannt, men dock det enda hem hon känner, och sålunda ökas ständigt antalet af lättingar och oduglingar, som falla samhället till last, och hvilka ofta urarta till dess plågoris. A andra sidan alstras genom detta förhållande hos den bättre delen af de hjelpbehöfvande en panisk förskräckelse för arbetshusen, dit de endast drifvas af den yttersta nöd.

d e e r h å l l i t t j e n s t . E t t h e m h a r nyligen blifvit ö p p n a d t i L o n d o n f ö r a t t u p p f o s t r a o c h h a n d l e d a u n g a q v i n n o r , s o m e n d e r a u t g å f r ä n , e l l e r ä r o i b e g r e p p a t t i n t r ä d a i a r b e t s h u s e n , f ö r a t t r ä d d a d e m från allt d e t o n d a , h v i l k e t i d e s s a i n r ä t t n i n g a r h ä r r ö r f r å n brist på r i k t i g fördelning, p a s s a n d e s y s s e l s ä t t n i n g o c h tillräcklig tillsyn, P å m å n g a ställen h a d e f r a m s t ä l l n i n g a r F ö r e n i n g e n g j o r t till d i r e k t ö r e r n a , a n g å ­ e n d e fattiga obotligt s j u k a , blifvit u p p m ä r k s a m m a d e o c h d e s s a o l y c k ­ liga, f örfl yt t ad e f r å n d e a l l m ä n n a s j u k s a l a r n e , k o m m i t i å t n j u t a n d e af ö i n ö c h c h r i s t l i g o m v å r d n a d s a m t f l e r a b e q v ä m l i g he t e r , h vilka F ö r e n i n g e n f ö r s k a f fa t d e m .

»Miss Carpenters n a m n ä r i s i g sjelft tillr äckligt a t t p å m i n n a o s s o m d e n m ä n g d e l ä n d i g a v a r e l s e r , h o n r y c k t u r l a s t e n s a f g r u n d o c h f r ä l s a t o c h v å r d a t , s t y r k t o c h l e d t in p å d e n r ä t t a v ä g e n m e d e n b e u n d r a n s v ä r d k ä r l e k o c h m a n k a n tillägg a e n m e r ä n j o r d i s k vis­

d o m , s o m a l d r i g s k a l l v i n n a fullt e r k ä n n a n d e f ö r r ä n v e d e r g ä l l n i n ­ g e n s s t o r a d a g r a n d a t s . H v a r j e f o r m af m e n s k l i g t e l ä n d e , alla s l a g s b r o t t , b e g å n g n a af u n g a p e r s o n e r , h a v a r i t f ö r e m å l f ö r d e n n a s t o r s i n ­ n a d e q v i n n a s i a k t t a g e l s e r . H o n h a r u n d e r s ö k t o r s a k e r n a till d e s s a b r o t t , gifv it a k t p å d e r a s tillväxt o c h m e d y t t e r s t a n o g g r a n n h e t p r ö f - v a t d e p l a n e r , s o m blifvit u t t ä n k t a , f ö r a t t m o t v e r k a d e r a s förderfliga i n f l y t a nd e . H e n n e s å s i g t e r m å s t e d e r f ö r e v a r a s a n n t b e h j e r t a n s - v ä r d a , n ä r f r å g a n h a n d l a r o m fattiga b a r n s tills tånd, u p p f o s t r a n o c h u n d e r v i s n i n g .

»M:rs Woodlock tillfråg ades a n g å e n d e f l i c k o r i I r l ä n d s k a fattig­

h u s , h u r u d e a r t a s i g n ä r d e u t g å d e r i f r å n , h u r u v i d a f a t t i g v å r d e n

ä r tillr äcklig a t t m o t s v a r a l a n d e t s b e h o f s a m t h u r u d e n a n s e s af d e

f a t t i g a sjelf va. A f v e n d e n n a q v i n n a h a r m e r ä n vanlig e r f a r e n ­

h e t . U n d e r m å n g a å r h a r h o n e g n a t tid o c h o m s o r g å t i n r ä t t a n d e t

o c h o r g a n i s e r a n d e t af s l ö j d - s k o l o r i s i t t f ä d e r n e s l a n d , I r l a n d , o c h

h a r s t å t t i v e r k s a m f ö r b i n de l s e m e d åtskilliga v ä l g ö r a n d e a s s o c i a ­

t i o n e r , s å väl i S t o r b r i t t a n i e n s o m i F r a n k r i k e , a f s e e n d e fattigvård

o c h u n g d o m e n s u p p f o s t r a n , s a m t ä r f ö r n ä r v a r a n d e f ö r e s t å n d e r s k a

f ö r S : t J o s e p h ' s I n d u s t r i a l I n s t i t u t e . M e d e l s t blott e n af h e n n e s

s k o l o r r ä d d a d e s p å e n g å n g å t t i o f l i c k o r f r å n a r b e t s h u s e t , l ä r d e s

att försörja sig sjelfva och erhöllo sedan god tjenst. M:rs Wood-

l o c k s a n f ö r a n d e gick u t p å a t t v i s a , a t t b a r n e n b ö r a u p p f o s t r a s u t ­

o m a r b e t s h u s e t o c h a t t alla s t i f t e l s e r f ö r fattiga b a r n b ö r a s t å u n ­

d e r ö f v e r i n s e e n d e af bildad e f r u n t i m m e r . If ri gt p å y r k a d e h o n e n

n o g g r a n n klass ifikation af a r b e t s h u s e n s i n n e v å n a r e o c h p å d e a n ­

m ä r k n i n ga r , s o m g j o r d e s m o t s v å r i g h e t e r n a a t t u t f ö r a e n s å d a n

plan, svarade hon, »att inga utgifter borde sparas, när det gällde

att rädda ett helt folk från demoralisations

»De b e r ä t t e l s e r dässa f r u n t i m me r afgåfvo b e s t y r k t e s af å t s k i l ­ liga a r b e t s h u s d i re k t ö r t r , liviika blifvit tillkallade s å s o m vittnen.

D e t ljus, s o m n ä m n d e undersökningar k a s t a t på tillståndet i a r b e t s ­ h u s e n, m å s t e ö f v e r t y g a alla t ä n k a n d e personer o m nödvändigheten af e n förändring i hela fattigvårdssystemet. Lagstiftaren måste h ä r a r b e ta tillsammans med d e n enskilde, till d e s s e t t för mensklighe- t e n tillfredsställande resultat vinnes. Vi t r o a t t qvinnan h a r m y c ­ k e t a t t g ö r a i d e t t a fall. Vi t r o a t t vidsträcktare u t r y m me b ö r medgifvas h e n n e i den verknings krets h e n n e s eget menniskoälskande hjerta väljer, antingen hon uppfostrar d e barn, Staten åtagit sig i skolhuset, eller s t år tröstande och förmanande bredvid d e lidande och felande, hvilkas enda h e m ä r a r b e t s h u se t , eller framhviskar e n bön vid d e n m e d döden k ä m p a n d e uslingens läger, e n bön, s o m p å m i n ne r honom o m F r ä l s a r e n s oändliga kärlek och s o m s k ä n k e r e n arfslott af hopp å t hans flyende själ, vid dess inträde i evighe­

t e n s fördolda rymder.»

Tid o c h u t r y m me tillåta oss inga c o m m e n t a r i e r öfver d e n n a artikel, m e n den t a l a r tillräckligt i sig sjelf till hvarje t ä n k a n d e m a n och qvinna. D e n utgör, o m vi s å få uttrycka oss, en illustra­

tion af hvad vi i e n föregående artikel*) y t t r a t . Den innefattar e t t bevis på det ädla nit, h v a r m e d Storbrittanien s menniskoälskande m ä n och qvinnor söka s a m v e r k a f ö r e t t s t o r t mål, och e n förhopp­

ning o m d e goda r e s u l t a t , s o m e n g å n g skola vinnas genom e t t dylikt a r b e t e . Måtte äfven vi genom d e r a s bemödanden v ä c k a s till uppmärksamhet, ej allenast på hvad som beliöfver göras hos oss, m e n äfven på hvad s o m kan åligga livar och e n af oss i d e t t a afseende och p å hvad till och m e d den ringaste kan u t r ä t t a m e d god och fast vilja. A t t upplysa den okunnige, vårda den värnlöse, t r ö s t a den lidande, rädda den vilseledda, u p p r ä t t a d e n fallna, lindra nöden och eländet i alla d e s s s k e p n ad e r — s e , hvilket r i k t och, vi betvifla d e t ej, hvilket välsignelsebringande fält för e t t t r o g e t a r - b e t e l M å t t e äfven Svenska m ä n och qvinnor, med v a r m a h j e r t a n och oförtröttad ihärdighet, h a n d i hand a r b et a tillsammans på d e t t a fält o c h d e r inhösta den bästa s k ö r d en i d e t ljufva medvetande a t t e f t e r f ö r m åg a hafva uppfyllt sina pligterI

St—

*) Se Om Qvinnan och Välgörandet, 3:dje årgången, lrsta häftet.

M A D A M E L U C E .

D e t finnes n a m n , h o s o s s föga e l l e r i c k e k ä n d a , s o m d o c k i a n d r a l ä n d e r , i a n d r a v e r l d s d e l a r , l ä n g e å t n j u t i t d e n h ö g a k t n i n g o c h d e n b e u n d r a n , s o m ovilkorligen, k a n s k e m å n g e n g å n g ofrivil ligt, s k ä n k e s d e m , h vilka m e d fast vilja o c h a l d r i g s l a k n a n d e i h ä r d i g h e t , g e n o m f ö r s a k e l s e r o c h u m b ä r a n d e n o c h u n d e r s t ä n d i g k a m p m o t h i n d e r o c h m o t g å n g a r s e g r a n d e f r a m g å till e t t s t o r t m å l . O c h s t o r t blir e t t m a l n ä r h e l s t d e t s y f t a r till m e n n i s k o s l ä g t e t s f ö r ä d l i n g

— o c h k a n s k e f ö r s t d å . E t t h e l t f o l k s f r i h e t , d e s s f ö r l o s s a n d e f r å n politiskt ö f v e r v å l d o c h t y r a n n i , u t v e r k a d t af e n eller n å g r a f ä s t o r e m ä n o c h k ö p t m e d t u s e n d e s blod, ä r e t t s t o r t , e t t h ö g t , e t t ä d e l t m å l a t t lefv a o c h a t t d ö f ö r , d e t ä r af alla e r k ä n d t ; e t t mål, f ö r hvilket ynglin gen s v ä r m a r a l l t ifrån d e n s t u n d h a n f ö r s t b ö r j a r l ä s a s i n g r e k i s k a h i s t o r i a o c h s o m , o m d e t ä f v e n a l d r i g blir v e r k ­ lighet, likvä l e j u n d g å r a t t u t ö f v a e t t g o d t i n f l y t a nd e på h a n s k a ­ r a k t e r , h ä r d a n d e h a n s k r o p p s k r a f t e r u n d e r d e barnsliga f ö r s ö k e n a t t e f t e r h ä r m a d e g a m l e h j e l t a r s i d r o t t e r , l ifv and e f o s t e r l a n d s k ä n ­ s l a n o c h r i k t a n d e h å g e n b o r t o m , u t o m , u p p ö f v e r d e t e g n a j a g e t s l u m p n a tillf redsställelse. D e s s a h j e l t e s a g o r , u r hvilka g o s s e n , f i g u r - ligt t a l a d t , d r i c k e r m ä r g i b e n e n , s å s o m W a l h a l l s k ä m p a r u r d e fyllda m j ö d h o r n e n , ä r o o f t a ä f v e n d e n f ö r s t a själas pis, s o m gifves flic kan, m e n h a f v a p å h e n n e i c k e s a m m a i n f l y t a n d e . H o n ä r s t u n ­ d o m enfaldig n o g a t t finn a alla d e d e r h j e l t e s a g o rn a r ä t t t r å k i g a ; h o n r y s e r a t t läsa o m blodbad o c h s l a g t n i n g a r o c h k a n , af p u r a f - s k y f ö r m e d l e n , i c k e u p p f a t t a d e t s k ö n a e l l e r h ö g a i m å l e t . I d e f l e s t a fall u t p l o c k a r lion d e r o m a n t i s k a b i o m s t ä n d i g h e t e r , s o m k u n ­ n a a n s l å h e n n e s all tid v a k n a inbillnin g, e l l e r e t t o c h a n n a t r ö r a n d e d r a g , s o m v ä c k e r g e n s v a r i h e n n e s h j e r t a ; m e n f ö r taflan i s i n h e l h e t , s a k n a r h o n o f t a s t blick o c h u p p f a t t n i n g ; o c h d å s å i c k e ä r , u t ö f v a r d e n i alla fall e j d e t indiv iduella i n f l y t a n d e p å h e n n e s o m p å g o s s e n . D e r finnes i n g e n t i n g f ö r h e n n e a t t s ö k a e f t e r l i k n a ingen ting, s o m a n s l å r h e n n e s h ä r m n i n g s l u s t , d e n n a h o s b a r n e t k a n ­ s k e tidigast u t v e c k l a d e böjelse o c h af h v i l k e n s å m y c k e t g o d t k a n u t r ä t t a s m e d g o d a e x e m p e l , m e n ä f v e n s å m y c k e t o n d t m e d dåliga.

På sin höjd faller det henne in att under sina lekar täfla med He­

l e n a o m P a r i s ä p p l e t , e l l e r a t t m e d A r i a d n e s t r å d l e d a n å g o n u n g ­

d o m l i g T h e s e u s g e n o m d e n i s a n d e n u p p r i t a d e l a b y r i n t h e n s i r r g å n -

g a r . D o c k v i l l v ä l i c k e n å g o n p å s t å , a t t d e s s a ö f n i n ga r k u n na m e d ­ f ö r a n å g o t s y n n e r l i g t i n f l y t a n d e , å t m i n s t o n e i c k e n å g o t u p p l y f t a n d e o c h f ö r ä d l a n d e , p å h e n n e s k a r a k t e r o c h s j ä l s u t v e c k l i n g ? O m m a n s å l e d e s m e d g e r , a t t d e h i s t o r i s k a l ä r o b ö c k e r n a e n d a s t h a f v a f å d i ­ r e k t a e x e m p e l a t t g i f v a d e n q v i n l i g a l ä r j u n g e n , o c h o m m a n i n s e r n y t t a n a f g o d a o c h e f t e r f ö l j a n s v ä r d a f ö r e d ö m e n , h e m t a d e i c k e b l o t t u r d e t d a g l i g a l i f v e t , u t a n ä f v e n u r b ö c k e r , o c h t r o r a t t i r o m a n e n o c h e n d a s t r o m a n e n e l l e r r o m a n t i s e r a d e b a r n b ö c k e r , i c k e a l l t i d d e b ä s t a ä r o a t t f i n n a , s k a l l m a n d å e j k u n n a s ö k a n å g o n a n n a n u t ­ v ä g f ö r a t t b i b r i n g a d e n l ä s l y s t n a u n g a f l i c k a n v a c k r a , l i f v a n d e f ö ­ r e b i l d e r o c h h ä n v i s a h e n n e , l i k a s o m g o s s e n , t i l l n å g o t h ö g t o c h ä d e l t m å l , f ö r h v i l k e t d e t v o r e e n g l ä d j e a t t l e f v a o c h e n ä r a a t t dö ? M a n s k a l l i n v ä n d a , a t t h o n i e n g o d o c h k ä r l e k s f u l l m o d e r h a r e t t d y ­ l i k t e x e m p el d a g l i g e n f ö r ö g o n en , h ä n v i s a n d e till d e t f ö r q v i n n a n o n e k ­ l i g e n h e l i g a s t e o c h k ä r a s t e m å l e t , f a m i l j e m o d r e n s k a l l . M e n m å n n e d e t t a ä r t i l l r ä c k l i g t , d å d o t t e r n l i k a l i t e t k a n p å r ä k n a a t t h e n n e s ö d e s k a l l g e s t a l t a s i g l i k a m e d m o d r e n s , s o m s o n e n i f a d r e n s k a n f ö r u t s p å s i t t ? N e j . V i t r o d e r f ö r e a t t f l i c k a n b e h ö f v e r l ä r a — g e n o m e x e m p e l l ä r a — l i v a d q v i n n a n m e d g o d v i l j a o c h i h ä r d i g ­ h e t f ö r m å r u t r ä t t a , ä f v e n u t o m d e n n ä r m a s t e f a m i l j e k r e t s e n , i f a l l ö d e t s k u l l e f ö r n e k a h e n n e e n s å d a n . H o n b e h ö f v e r d e t m å n g e n g å n g , till l e d n i n g f ö r s i t t e g e t h a n d l i n g s s ä t t , o c h — • o m i c k e s å — d o c k a l l t i d till e n v ä c k e l s e a f ä d l a o c h l i f g i f v a n de t a n k a r , t i l l m å t t ­ s t o c k p å e n ä d e l q v i n n a s f ö r m å g a , j u s t p å s a m m a s ä t t s o m y n g ­ l i n g e n b e h ö f v e r h ä f d e r n a s e x e m p e l , f ö r a t t l ä r a k ä n n a h v a d s t o r e m ä n k u n n a v e r k a , e n k u n s k a p , s o m ä r h o n o m n y t t i g o c h n ö d v ä n ­ d i g , ä f v e n o m l i a n s j e l f s a k n a r f ö r m å g a e l l e r t i l l fä l l e a t t s j e l f u p p n å e n d y l i k s t o r h e t .

V i h a f v a h ä r o f v a n n ä m n t d e t h o s o s s o k ä n d a n a m n e t a f e n q v i n n a , s o m v ä l f ö r t j e n a r a t t s k i l d r a s s å s o m e t t d y l i k t f ö r e d ö m e f ö r s i n a m e d s y s t r a r i a l l a l ä n d e r , o c h g ö r a o s s e t t n ö j e a f a t t h ä r m e d d e l a v å r a l ä s a r e n å g r a b l a d u r h e n n e s h i s t o r i a .

Eugénie Berla u f ö d d e s d . 6 J u n i 1 8 0 4 i Montréchat, e n l i t e n

s t a d i T o u r a i n e , d e r h e n n e s f a r , til l y r k e t a r c h i t e k t o c h m e k a n i k u s , då var Secrétaire de la Mairie.

D e n B e r l a u s k a f a m i l j e n s h ä r k o m s t ä r t e m l i g e n m y s t i s k . I m e d ­

l e t a f f ö r r a s e k l e t f l y t t a d e f . d . P r i o r n i e t t k l o s t e r i P i c a r d i e t i l l

T o u r a i n e , h v a r e s t l i a n a n l a d e e n r e l i g i ö s u p p f o s t r i n g s a n s t a l t o c h d i t

h a n m e d f ö r d e e n l i t e n g o s s e , f y r a å r g a m m a l . B a r n e t k a l l a d e s

O m ­

s o r g s f u l l t u p p f o s t r a d a f d e n g a m l e P r i o r n , v ä x t e g o s s e n u p p t i l l

y n g l i n g o c h n ä r m a d e s i g d e n t i d , d å h a n b o r d e b e s t ä m m a s i t t l e f -

uadsyrke. E n d a g , d â h a n långsamt vandrade f r a må t vägen, s o m ledde till lians h e m , g r u b b l a n d e öfver hvad bana han skulle välja för sin framtid, m ä r k t e d e n fader- och moderlöse gossen e t t pap­

persblad, som af någon nyckfull vind tycktes hafva blifvit k a s t a d t för h a n s fötter. Han s t a n n a d e , tog upp d e t och fann a t t d e t inne­

höll e t t geometriskt problem, troligen tappadt af någon h e m å t v ä n - dande skolgosse. Den u n g e Bcrlau upptog denna händelse såsom e n vink af F ö r s y n e n och beslöt a t t egna sig å t m a t h e m a t i k e n s s t u­

d i u m . Han fullföljde beslutet, vann u t m ä r k el s e och f ö r m ö g e n h e t s a m t gifte sig med d o t t e r n i e n ansedd T o u r a i n e s k familj o c h blef fader till många s ö n e r , af h v i I k a e n v a r Eugénie Herlaus far.

Eugénie var sina föräldrars tolfte barn och växte upp tillsam­

m a ns m e d e n y n g r e s y st e r och e n jemnårig b r o r s d o t t e r . H e n n e s ölriga syskon voro redan borta u r h e m me t och vi känna ingenting a n n a t o m d e m , ä n a t t e n af bröderna, s o m s y n es hafva ä r f t sin farfaders böjelse f ö r m a t h e m a t i k e n s s t u d i u m , v a r medlem af den c o m m i t té , s o m tillsattes f ö r a t t dela F r a n k r i k e i d e p a rt e m e n t e r , d å d e gamla, med s å många poetiska minnen förenade, franska provin­

s e r n a s geografiska g r ä n s e r bortsopades.

D å Eugénie var fyra å r , flyttade hon med sina föräldrar till e t t gammalt slott i n ä r h e t en af Montréchat. 1 många å r lefde hon h ä r e t t d r ö m m a n d e , ensligt lif, vandrade ständigt o m k r i n g i d e t gamla slottet, eller ute bland d e s s omgifningar, s t u d er a d e ifrigt bo­

tanik och k ä n d e på s i n a fem fingrar hvarje t r ä d , planta o c h ö r t , s o m växte i Touraines s k o g a r och på d e s s fält. H e n n e s uppfostran v a r temligen o r e g e l b un d e n ; hon läste e f t e r eget val d e b ö c k e r , s o m funnos i h e n n e s f a r s bibliothek och umgicks m y c k e t m e d landtfol- k e t , s a m t ansträngde sig på d e t högsta f ö r a t t ingifva godsets f å r - h e rd a r s m a k för den s k ö n a litteraturen.

O a k t a d t detta fria lif, b e r ö m de s dock den lilla flickan s å s o m särdeles sage, bereddes till sa première communion vid elfva å r s å l d e r och var så h e m ma i sin katekes, a t t pastorn a n v ä n d e h e n n e s o m monitrice vid by-barnens undervisning. Hon började n u växa hastigt och utvecklade tidigt d e n härdighet och s k ö n h e t , s o m ä n n u i dag, efter femtio å r s mångfaldiga m ö d o r och b e k ym m e r , s ä g es u t m ä r k a henne.

D å Eugénie var tretton å r , trallades hennes föräldrar af en

d j u p s o r g genom förlusten af e n son, n ä r m a s t h e n n e i å l d e r , e n

tjugoårig, lofvande, ung m a n . H e n n e s föräldrar blefvo s å f ö r k r o s ­

s a d e af d e t h å r d a slaget, a t t hon, f r u k t a n d e f ö r d e r a s helsa, ö f v e r -

talade d e m a t t lemna d e t ensliga landtlifvet, s o m ä n n u m e r n ä r d e

d e r a s sorg, och inflytta till Montréchat. F ö r a t t införa inera

r ö r e l s e och omvexling i h e m m e t , s a m t sjelf erhålla någon bestämd sysselsättning, öppnade hon e n liten skola. H e n n e s elever v o r o e j ä l d r e ä n hon sjelf, m e n vid t r e t t o n å r s å g hon också u t a t t v a r a sexton eller s j u t t o n .

Eugénies föräldrar hoppades dock pâ en helt annan framtid för h e n n e ä n e n skollärarinnas. D e r a s högsta önskan var a t t få s e Eugénie och henne s yngre syster gifta, innan d e sjelfva lemnade d e t t a lifvet för e t t b ä t t r e . E n u n g holländare, intagen af den vac­

k r a unga flickan, a n m ä l d e sig också s n a r t s o m friare och hade k a n ­ s k e fått sin önskan uppfylld, o m e j Eugcnie redan f ästat sitt hjert a vid e n a n n a n , e n s o n till d o m a r e n i o r t e n . Men a c k ! den g y n ­ nade älskaren dog i lungsot, innan Eugénie ännu fyllt tjugo år, oc h hon var alltför n e d t r y c k t af s o r g och liknöjd för sin egen framtid a t t göra m y c k e t m o t s t å n d , d å hennes föräldrar öfvertalade h e n n e a t t s k ä n k a e n viss M :r Allix sin hand. O m detta giftermål kän­

n e r m a n ingenting m e r , ä n a t t d e t var i högsta grad olyckligt.

M:r Allix hade i sin ungdom beslutat att egna sig åt det andeliga ståndet, men plötsligt f ö r ä n dr a t håg. Anledningen härtill, äfvensom o r s a k e n hvarför han g j o r d e sin unga h u s t r u s å djupt olycklig, ä r o hemligheter af d e t sorgliga slag, s o m m a n helst l e m n a r oafslöjade.

V a r e det nog sagdt a t t M a d a me Allix trenne gånger återvände till sina föräldrars h u s o c h slutligen, med sin f a r s s a m t y c ke , flydde till Algier, s o m då nyss blifvit eröfradt af F r a n k r i k e. O c h s å s t or v a r hennes förtviflan, s;å bevekande h e n n es föreställningar hos m y n ­ digheterna på stället, a t t då M:r Allix lät göra efterfrågningar ef­

ter flyktingen, svar skickades honom, att ingen sådan person var tillfinnandes i kolonien.

Madame Allix hade lemnat sitt enda barn, en dotter, i sin m o r s vård och började nu e n mödosam sträfvan för sitt e g e t u p ­ pehälle. Under d e n n a koloniens begynnelsetid fanns d e r föga val af inbringande sysselsättningar för en bildad qvinna, men Madame Allix tog utan tvekan emot livad slags arbe te som erbjöds henne.

H o n gaf lektioner, då hon k u n d e erhålla e l e v e r , m e n e m o t t o g äf-

ven sömnad och till och med tvätt för militärhospitalen, begärde

hjelp af ingen och hade g e n o m e g e t a r b e t e sin torftiga b e r g n i n g .

P å d e t t a s ä t t förgingo flere å r , u n d e r o b e m ä r k t flit och s t r ä f ­

van, u t a n a t t någon händelse af vigt, undantagande h e n n e s f a r s

död, 1 8 3 7 , a f b r ö t tidens jemna lopp. Men dessa å r h a d e dock e j

fruktlöst f ö r r u n n i t , ty u n d e r denna tid mognade h o s den för e g e t

bröd m ö d o s a m t s t r ä fv m d e unga qvinnan e n plan, hvilken v a r ä m ­

nad a t t f r a m d e l e s b i r a välsignelserik f r u k t — planen a t t anlägga

e n skola för a t t lära Mohamedanernas d ö t t r a r den e r ö f r a n d e n a -

t i o n e n s s p r å k o c h b i b r i n g a d e m n å g o t a f d e s s c i v i l i s a t i o n . S t y r e l ­

s e n h a d e r e d a n i n r ä t t a t s k o l o r f ö r a t t u n d e r v i s a d e i n f ö d d e s s ö n e r

i f r a n s k a s p r å k e t m . m . M e n d e s s a l ä r o a n s t a l t e r v o r o l å n g t i f r å n

f l o r e r a n d e . M o h a m e d a n e r n a f r u k t a d e a t t a n f ö r t r o s i n a b a r n å t d e

k r i s t n a , i s y n n e r h e t o m n å g o n k a t h o l s k p r e s t h a d e m e d s a k e n

a t t g ö r a . H v a d f l i c k o r n a b e t r ä f f a r , t ä n k t e m a n a l d r i g e n s p å d e m ;

o c h , i s a n n i n g , e n E u r o p é , s o m k o m m i t f ö r a l t g ö r a s i g u n d er r ä t t a d

o m d e M o h r i s k a q v i n n o r n a s s e d e r o c h b r u k , d e t r e l i g i ö s a o c h s o ­

c i a l a t y r a n n i , h v a r u n d e r d e s u c k a , s a m t d e r a s e g e n y t t e r l i g a o c h

l å g a o k u n n i g h e t , m å t t e v ä l f ö r t v i f l a o m m ö j l i g h e t e n a t t u t r ä t t a n å ­

g o n t i n g t i l l d e r a s f r o m m a . D e n l ä g r e k l a s s e n s q v i n n o r d r i f v a o m ­

k r i n g g a t o r n a , t ä t t i n s v e p t a i s l ö j o r m e d e n d a s t e n s m a l ö p p n i n g

f ö r ö g o n e n ; m e n q v i n n o r a f h ö g r e k l a s s e n g å s ä l l a n u t o m d ö r r e n ,

o m e j till b a d e t e l l e r till k y r k o g å r d e n . T r e e l l e r f y r a b e s ö k i m o -

s k é e n å r l i g e n , o c h d e h a f v a f u l l g j o r t a l l a d e r e l i g i ö s a p l i g t e r , s o m

k o r a n e n å l ä g g e r d e m . D e h a f v a i s j e l f v a v e r k e t f ö g a e l l e r i n t e t

a t t s k a f f a m e d r e l i g i o n e n . S t ä n g d a , s o m d e ä r o , g e n o m e n m ä n g d

t r å n g a f ö r b u d , ä r o d e n ä s t a n u t a n a l l s l a g s v e r k s a m h e t ; d e

k u n n a h v a r k e n s k r i f v a e l l e r l ä s a o c h l ä r a i c k e n å g o t h a n d a r b e t e

e l l e r k o n s t f ä r d i g h e t , h v a r i g e n o m q v i n n o r , b e r ö f v a d e a n d r a m e d e l

t i l l u p p e h ä l l e , k u n n a f ö r t j e n a s i t t d a g l i g a b r ö d . I c k e h e l l e r k u n n a

d e s ä g a s v a r a h u s m ö d r a r . D e t e n k l a l e f n a d s s ä t t e t b l a n d O r i e n t e n s

f o l k , d e r a s o b e t y d l i g a b o h a g , d e r a s m a k l i g a , s y s s l o l ö s a v a n o r , s a mt d e t

v a r m a k l i m a t e t b e t a g a d e m h v a r j e t i l l f ä l l e f ö r u t v e c k l a n d e t a f s å d a n a

e g e n s k a p e r , s o m t i l l h ö r a v å r a å ke r b r u k a r e s o c h h a nd t v e r k a r e s h us t r u r .

A t t t v ä t t a s i t t l i n n e o c h h ä n g a u t d e t til l t o r k n i n g p å g a l l r e t k r i n g

g å r d e n e l l e r k r i n g d e t p l a t t a t a k , s o m t i l l h ö r h v a r j e h u s ; a t t k l ä t t r a

f r å n t a k e t ö f v e r m e l l a n v ä g g e n i n t i l l g r a n n e n ( d e t a n t a g n a s ä t t e t

a t t g ö r a v i s i t e r i A l g i e r ) , d r i c k a k a f l e d e r o c h b j u d a p å s a m m a

l ä c k e r h e t t i l l b a k a ; a t t v i d h ö g t i d l i g a t i l l fä l l e n k l ä d a s i g g r a n n a i g a z

o c h s i d e n , b a n d o c h j u v e l e r , o c h v i d a n d r a y t t e r s t t o r f t i g t o c h s m ut ­

s i g t i q v a r l e f v o r n a a f g a m m a l g r a n n l å t — s åd a n t ä r d et Jif d e s s a q v i n ­

n o r ä l s k a — e l l e r å t m i n s t o n e d e t e n d a s o m s t å r d e m ö p p e t . V i d

s j u k d o m ä r d e t ä n n u v ä r r e ; d e v ä g r a a t t i a k t t a g a r i n g a s t e f ö r s i g -

t i g h e t s m å t t , o c h f ö r e d r a g a ' A l l a h s v i l j a ' f r a m f ö r h v a r j e l i n d r i n g ,

v e t e n s k a p e n e l l e r m e d l i d a n d e t k a n e r b j u d a . D e m o t s ä t t a s i g t i l l ­

k a l l a n d e t a f f r a n s k a l ä k a r e p å g r u n d a f f ö r b u d e t a t t e m o t t a g a b e ­

s ö k a f d e t a n d r a k ö n e t , o c h o m d e e j s j e l f v a s a t t e s i g d e r e m o t ,

s k u l l e s ä k e r l i g e n d e r a s h e r r a r o c h m ä n g ö r a d e t . H e l a f a m i l j e r

d ö u t , b l o t t f ö r d e t d e e j b l i f v i t v a c c i n e r a d e , e l l e r f ö r d e t m a n e j

s k i l j t f r i s k a f r å n s j u k a u n d e r s m i t t o s a m m a f e b r a r . D e k ä n n a e j

s i n e g e n å l d e r , e n o k u n n i g h e t , s o m d e h a f v a g e m e n s a m m e d m ä n -

nen, ty det är först på senare är, som fransmännen anbefallt nog­

grann inregistrering af alla barn, som födas, q vinliga såväl som manliga. Och slutligen for att kröna verket, för att fullkomligt be­

fästa den fortfarande förnedringen och eländet af ett dylikt lif, äro de redan vid 11 à 12 års ålder — ännu blott barn — pligtiga att låta sälja sig till äktenskap. Vid åtta år anlägga de slöja. Man läser i Morelis arbete öfver Algier att »Mohrernas qvinnor värderas ef­

ter vigt» • —• en något egen måttstock för qvinligt behag, samt att giftermål bland mohrerna, såsom bland de flesta mohamedanska folk, uppgöras af slägt och vänner, och att de unga tu aldrig se hvarandra förr än bröllopsdagen.

Sådant var det menskliga råämne, h vilket Madame

gade anse möjligt atf bearbeta och höja till någonting närmande sig den Europeiska qvinnans ställning. Djupt öfvertygad att ingen verklig amalgamering med den eröfrande nationen någonsin kunde ega ruin förr än någonting blifvit gjordt för att ändra lefnadsvanorna inom de mohriska familjerna, grep hon verket an.

Medan hon samlade sina små tillgångar och utkastade sina stora planer, fullkomnade hon sig i kunskapen om infödingarnes språk, och år 1845, femton år efter eröfringen, började hon en vallfärd bland alla de mohriska familjer, hon personligen kände, och försökte att öfvertala fäder och mödrar att, några timmar hvarje dag, anförtro henne deras små flickor, dem hon ville lära att läsa och skrifva franska, äfvensom att sy, en talent, hvari mo- hamedanskorna då voro lika litet hemmastadda, som i latin och rnathematik.

Tack vare lockande föreställningar, presenter och öfvertalande, samt de högtidligaste försäkringar, att hon ej skulle tubba barnen att öfvergifva den religion, hvari de blifvit uppfödde — med ett ord genom att med ett menniskoälskande hjertas energi och en fransyskas takt använda allt sitt personliga inflytande, lyckades hon att få tillsammans fyra små flickor, hvilka hon installerade i ett hus, som hon för detta ändamål hyrt, hvarefter hon utan ett ögon­

blicks dröjsmål började undervisa dem. Småningom, allt som ryk­

tet om hennes plan spred sig bland musulmännen, infann sig den ena flickan efter den andra i skolan, till dess antalet uppgick till mellan trettio och fyrtio. Efter några månader, då hon fann att försöket lyckades öfver hennes förväntan, vände hon sig till styrel­

sen med begäran om samma understöd, som blifvit anslaget t ill gos­

sars uppfostran, förklarande, att det vore fåfängt att hoppas kunna uppföda en bättre, en mera förnuftig och civiliserad generation af

Tidskr. för Hemmet. Ary. 111.

7