SiS finansierar
forskning
Ansöknings- och bedömningsförfarande
SiS har ett ansökningstillfälle per år för forskningsanslag. Den 1 mars årligen skall forskningsskisserna ha skickats in. Ansökningarna bedöms i två steg vilket betyder att de projekt som anses mest lovande inbjuds att komma in med en fullständig ansökan den 1 juni samma år. Även doktorander kan söka forskningsmedel under vissa förutsättningar. Villkoren är att pengarna förvaltas på högskola/uni- versitet och att den sökande är antagen till forskarutbildning och har en av universitetet utsedd handledare.
SiS finansierar forskning motsvarande cirka 10 miljoner kronor per år.
Vid varje nytt ansökningstillfälle anslås omkring 3 miljoner kronor.
Arbetet med forskningsansökningar leds av SiS FoU.
SiS har tillsammans med Forskningsrådet för arbetsliv och samhälle (FAS) finansierat en professur i socialvetenskaplig drog- och alkohol- forskning åren 2001–2005 med inriktning på behandlingsforskning.
Professuren har varit placerad på Stockholms universitet. I samband med ansökningstillfället den 1 mars 2006 utlyser SiS en doktorand- tjänst med inriktning på resultat- eller organisationsforskning (se vidare www.stat-inst.se Särskilda satsningar).
Vetenskapligt råd
SiS har ett vetenskapligt råd bestående av åtta–nio forskare med lägst docentkompetens och fyra verksamhetsföreträdare. Ordförande är SiS generaldirektör. Rådets främsta uppgift är granskning och bedömning av forskningsansökningar. Rådet biträder SiS i principi- ella frågor rörande forsknings- och utvecklingsarbete. Det har även till uppgift att främja forskning inom ungdoms- och missbrukarvård och att verka för att information om forskning och forskningsresultat av betydelse för ungdoms- och missbrukarvård sprids.
Forskningsprogrammet
Ansökningarna skall ta sin utgångspunkt i SiS Forskningsprogram.
SiS satsar främst på forskning rörande den egna verksamheten;
LVM-vården och de särskilda ungdomshemmen, deras personal och klientgrupper. Prioriterade områden är vårdens insatser och effekter, förändringsprocesser och förhållningssätt, organisations- och sam- verkansfrågor samt rättstillämpning. Kräver projektet implemente- ring av någon ny metod eller motsvarande kan detta bekostas med särskilda utvecklingsmedel.
Huvudinriktningen är samhällsvetenskaplig forskning, men även juridisk och medicinsk forskning, särskilt vad det gäller barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri, är viktig.
Forskningsprojekten
Hittills (2005) har SiS betalat knappt 90 miljoner kronor fördelade på cirka 75 forskningsprojekt vid 12 ansökningstillfällen. De största anslagsmottagarna har varit Stockholms respektive Lunds universitet och disciplinmässigt socialt arbete och psykologi. Beviljningsgraden är ungefär 25 procent på SiS jämfört med i genomsnitt 10 procent på forskningsråden.
Nedan följer exempel på SiS-finansierad forskning. Projekten kan delas in i följande områden (för information om samtliga bevil- jade projekt, se www.stat-inst.se/publikationer/ allmänna rapporter/
Forskningsprojekt beviljade av Statens institutionsstyrelse):
1) behandlingens resultat och effekter
På ungdomssidan ingår exempelvis en uppföljning av ungdomar inskrivna vid särskilda ungdomshem åren 1997–2001. Särskilt intresse riktas mot samspelet mellan den ursprungliga problemprofilen, SiS- institutionernas behandlingsinriktning och behandlingsåtgärder och den unges sociala situation efter vården. Andra exempel är en jämförelse av institutionsvård och intensiv fosterhemsplacering
samt sluten ungdomsvård med respektive utan individuell kognitiv beteendeterapi. Inom missbrukarvården har bland annat studerats LVM-behandlingens roll i klienternas långsiktiga rehabiliteringspro- cess. Ett annat projekt följer upp kvinnliga klienter (såväl vuxna som ungdomar) från en institution två till tre år efter utskrivningen.
2) behandling och behandlingsprocesser
Ett exempel är ett projekt som studerar ungdomars delaktighet i sin behandling genom hela processen från socialtjänstens beslut om placering på ett särskilt ungdomshem till vad ungdomarna anser om de särskilda befogenheterna visitering, urinprov, avskiljning och kontroll av telefonkontakter och eventuella institutionsspecifika regler. Ett annat exempel är ett projekt som studerar frågan om det överhuvudtaget är möjligt att etablera en behandlingsallians mellan ungdom och personal inom ramen för tvångsvård. Inom LVM-vården ingår en vinjettstudie av behovsbedömningar, val av vårdform och LVM-handläggning inom socialtjänsten. Ett annat projekt har studerat familjehemsvård som utslussningsform efter LVM-vården. Särskilda klientgrupper eller särskild problematik behandlas i en studie om mekanismer som skapar och vidmakthåller antisociala problem hos flickor. Ett annat projekt studerar förekomsten av ADHD/DAMP hos ungdomar som placerats i särskilda ungdomshem. Inom missbrukar- vården har självmordsförsök bland narkotikamissbrukare studerats.
En annan studie har berört LVM-vårdade missbrukares sociala nät- verk och nätverkets betydelse för klienternas sociala situation.
3) organisations- och samverkansstudier
År 2006 påbörjas två studier som kan kategoriseras under denna rubrik. I den ena jämförs socialtjänstens planerade och genomförda eftervårdsinsatser i relation till klientens önskemål och erfarenheter av insatserna. I den andra intervjuas socialsekreterare i två län angå- ende klienter (såväl yngre narkomaner som äldre alkoholister) som vårdats jml LVM§4 om deras vårdbehovsbedömningar. Sådana som fått eftervårdsinsatser och sådana som inte fått det skall ingå. Ett annat
projekt söker effektivisera den eftervård och fullfölja de behandlings- intentioner som initierats under institutionsvistelsen med stöd av LVM.
I praktiken sker effektiviseringen med hjälp av en särskild eftervårds- samordnare. Studien har en randomiserad parallellgruppsdesign.
4) rättstillämpningen av LVU, LSU, samt LVM
En undersökning belyste bland annat sambandet mellan samhäl- lets och rättens tolkning och tillämpning av 3§LVU (annat socialt nedbrytande beteende) och flickors respektive pojkars asocialitet samt hur missbruk användes av länsrätten i bedömningen av pojkars respektive flickors beteende. En annan undersökning ställer frågan om införandet av sluten ungdomsvård innebär att det har skett ett paradigmskifte i synen på unga lagöverträdare. Inom LVM-vården har rättssäkerhetens utveckling inom LVM-vården under 1990-talet studerats och, i ett annat projekt, lagstiftningen som reglerar tvångs- vården av vuxna missbrukare.
5) övergripande forskning
Vissa projekt kan inte inordnas vare sig under ungdoms- eller missbrukarvården eller inom de ovan nämnda kategorierna. Två övergripande projekt berör statistisk metod. Det ena utvecklar mått och metoder för statistisk analys av klienter inom institutionsvården, det andra hur statistiska durations- och transitionsmodeller kan användas för att beskriva och förklara olika faser i missbrukares liv.
Båda projekten utnyttjar klientdata som samlats in inom ramen för SiS dokumentationssystem, DOK och ADAD. Ett ytterligare projekt studerar tvångsvård och alternativa kontroll- och vårdinsatser i tre svenska och tre finska kommuner.
Forskningsregister
SiS driver för närvarande 32 särskilda ungdomshem och 14 LVM- hem. För såväl LVM-hemmen som de särskilda ungdomshemmen har ett dokumentationssystem byggts upp. Datainsamling sker genom intervjuer som utförs på institutionen av behandlingspersonal. Data samlas i ett centralt forskningsregister.
Särskilda ungdomshem
Det instrument som används på ungdomshemmen heter ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis, Friedman & Utada, 1989). Systemet innehåller intervjuer vid inskrivning, utskrivning och vid uppfölj- ning. Inskrivningsintervjun genomförs i början av en placering och innehåller uppgifter om fysisk hälsa, skolgång, arbete/sysselsättning, fritid och kamrater, familjeförhållanden, psykisk hälsa, kriminalitet, alkohol och narkotika. Intervjun innehåller också klientens skattning av sina problem och hjälpbehov samt intervjuarens skattning av klientens hjälpbehov.
Systemet infördes år 1997 och forskningsregistret avseende ADAD omfattar (hösten 2005) ca 5100 inskrivningsintervjuer, 4400 utskriv- ningsintervjuer och 700 uppföljningsintervjuer. Ungefär 2/3 av de unga har intervjuats vid inskrivning och hälften vid utskrivning.
Uppföljningsintervjuer genomförs endast bland ungdomar som vistats på en behandlingsavdelning på SiS. Täckningsgraden varierar betydligt mellan institutionerna.
LVM-hemmen
Dokumentationen på LVM-institutionerna sker vid inskrivning, överflyttning/paragraf 27-placering, vid avslutad LVM samt vid upp- följning. Systemet kallas för SiS-DOK och innehåller uppgifter om lev- nadsform, familj och umgänge, uppväxtförhållanden, utbildning och försörjning, psykisk och fysisk hälsa, aktuellt missbruk, missbruks- och behandlingshistoria samt kriminalitet. Inskrivningsintervjun har både en lång och en kort version. Den korta versionen kan fyllas i med
hjälp av journaluppgifter. Uppföljningar har endast gjorts i projekt- form (6–7 institutioner) och det finns ca 600 intervjuer registrerade.
Systemet infördes år 1996 och forskningsregistret innehåller (hösten 2005) drygt 8500 inskrivnings- och 5500 utskrivningsintervjuer. Mel- lan 85 och 90 procent av klienterna är dokumenterade i DOK-systemet men andelen som har intervjuats vid inskrivning är i genomsnitt 60 procent. Ungefär 80 procent har dokumenterats vid utskrivning men endast cirka 30 procent intervjuats i en personlig intervju. Variationen i täckningsgrad mellan institutionerna är stor.
Forskningsinformation
Rapporter
SiS ger ut två rapportserier, en forskningsserie och en serie som heter SiS följer upp och utvecklar. I forskningsserien publiceras resultat från SiS-finansierade forskningsprojekt. Hittills har 25 rapporter getts ut. I undantagsfall kan preliminära eller delresultat från forskningsprojekt publiceras i serien SiS följer upp och utvecklar men i huvudsak inne- håller de resultat från utvecklingsprojekt och särskilda uppföljningar och utvärderingar. 34 rapporter ingår i denna serie hittills.
Konferenser/seminarier
SiS anordnar vartannat år ett seminarium där SiS-finansierade forskningsprojekt och resultat presenteras. Utöver detta seminarium medverkar forskarna i konferenser om behandlingsmetoder och metodutveckling. Forskare blir även regelbundet inbjudna att med- verka i olika sammanhang inom SiS, t ex vid kompetensutveckling.
Kontakter
Forskningsprogram, ansökningsblankett och anvisningar finns att läsa/ladda ner på SiS hemsida: www.stat-inst.se. Frågor besvaras av forskningssekreterare Tarja-Liisa Leiniö, 08-453 40 20, forsknings- ledarna Tove Pettersson, 08/453 4040 och Vera Segraeus, 08/453 40 19.
Statens institutionsstyrelse SiS Box 16363, 103 26 Stockholm Telefon 08-453 40 00 Telefax 08-453 40 50
0904 / 2007 FWD
