Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens stadsdelsförvaltning, äldreomsorg

(1)

BILAGA TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSEN

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens

stadsdelsförvaltning, äldreomsorg

År 2014

Ansvarig för innehållet

Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) och

Medicinskt Ansvarig för Rehabiliterings (MAR)

(2)

Innehållsförteckning

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kungsholmens

stadsdelsförvaltning, äldreomsorg 1

Sammanfattning 3

Övergripande mål och strategier 4

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5

Struktur för uppföljning/utvärdering 5

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som

genomförts för ökad patientsäkerhet 8

Uppföljning genom egenkontroll 9

Resultat av QUSTA Resultat av uppföljningarna är en redovisning av samtliga kvalitetsområden i QUSTA år 2014 samt genomsnittet av samtliga enheters poäng 2012, 2013 och 2014. Hygien, inkontinens och

skattningsskalor är några av de områdena som under samtliga perioder legat lågt och som i hög grad måste förbättras. 10

Övrigt 19

Jämförande statistik gällande hälso- och sjukvård inom Kungsholmens

vård- och omsorgsboende 24

Riskbedömningar 29

Övriga indikatorer 31

Riskanalys 35

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 35

Hantering av klagomål och synpunkter 38

Samverkan med patienter och närstående 38

Resultat 38

Övergripande mål och strategier för kommande år 40

(3)

Sammanfattning

Under år 2014 har kvalitetsuppföljning enligt QUSTA (Quality, Uppföljning, Säkerhet, Tillsyn och Ansvar)genomförts av hälso- och sjukvården inom Kungsholmens stadsdelsnämnds samtliga särskilda boenden. Kvalitetsinstrumentet bygger på föreskrifter och innehåller frågor som rör vissa utvalda delar i hälso- och sjukvården och som hälso- och sjukvårdspersonal ska ha kunskap om.

I samtliga uppföljningar framgår det att enheternas arbete i praktiken fungerar, men de har inte ännu helt uppfyllt målet god kvalitet. För att nå upp till godkänd kvalitet i QUSTA, krävs förbättringsarbete. Några av de områden som fortfarande ligger lågt och som i hög grad måste utvecklas ytterligare är hygien och inkontinens. Det finns brister i att hålla skriftliga rutiner levande och aktuella. Kravet i ledningssystemet är att det ska finnas så tydliga rutiner/processer att all legitimerad personal självständigt ska klara av att utföra sitt arbete. Dokumentationen av hälso- och sjukvården uppfyller inte helt regelverkets krav. Alla enheter behöver fortsätta att utveckla dokumentationen både i samband med att man upprättar en ny journal vid inflyttning och därefter säkra den pågående dokumentationen.

Samtliga parametrar i Svenska palliativ registret för vård i livets slut behöver utvecklas. De parametrar som enheterna behöver fortsätta att arbeta mest med i palliativa registret är utförd

validerad smärtskala, läkarinformation till närstående och patient, erbjuda närstående eftersamtal, önskemål om dödsplats och munvård.

De riskbedömningar som ska utföras som ett led i den vård- preventiva processen, och mäts enligt stadens kvalitetsindikatorer har på servicehusen minskat under mätperioden efter den

uppgång som kunde mätas mellan 2012 och 2013. Vid vård – och omsorgsboendena ligger man kvar på en hög andel genomförda riskbedömningar. Inkontinensutredningarna har gått tillbaka medan läkemedelsgenomgångarna ökat. Läkarorganisationerna får vite från landstinget om alla boende inte får en genomgång av sina läkemedel varje år. En reflektion kring detta är att det kanske är så att övriga riskbedömningar och utredningar inte prioriteras lika mycket och blir därför inte genomförda i samma

utsträckning. Registreringen i Senior alert inte kommit igång på alla enheter.

Apoteksgranskning av akut- och buffertförråden samt enheternas läkemedelshantering har utförts av apoteket på alla enheter.

Enheterna har i stort en säker läkemedelshantering men det finns fortfarande vissa förbättringsområden. Flera förslag som fram-

(4)

fördes vid föregående års granskning har genomförts men dock inte alla.

Avvikelserapporteringen visar sammantaget att det skett en minskning av registrerade avvikelser. Läkemedelsavvikelserna och övriga avvikelser har minskat medan fallavvikelse har ökat något. Under perioden har till IVO en anmälan gjorts gällande patientsäkerhetslagen 3 kap 7 § och tre avvikelser som föranlett anmälan enligt Lex Maria.

Övergripande mål och strategier

SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§

Målet för patientsäkerheten är ett hälsobefrämjande arbetssätt som syftar till att patienterna inte blir undernärda, inte faller eller får trycksår.

Strategier för patientsäkerhetsarbetet:

1. Vid de föranmälda verksamhetsuppföljningarna används kvalitetsinstrumentet QUSTA.

2. Att regelbundet följa upp hälso- och sjukvården inom de särskilda boendeformerna genom anmälda som oanmälda besök. Ansvariga för uppföljningarna är Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR)

Vid besöken inspekteras bland annat verksamhetens lokaler ifråga om hygien, personalens arbetsätt och bemötande samt medicintekniska produkter och förrådshantering.

3. Att kontinuerligt följa och analysera inkomna avvikelser rörande fallolyckor, läkemedelshantering och övriga avvikelser som t.ex. brister i vårdkedjan, omvårdnaden utifrån hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser.

4. Att varje månad från enheterna inhämta statistik över de indikatorer som tagits fram gemensamt för staden.

5. Att i tertial 1, tertial 2 och patientsäkerhetsberättelsen följa i vilken utsträckning vårdtagare som bor på ett särskilt boende erbjuds och minst en gång om året eller efter behov får en riskbedömning gällande fallolyckor, nutrition och trycksår samt urininkontinensutredning och läkemedelsgenomgångar.

(5)

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1

Vårdgivare (nämnden) har det yttersta ansvaret i att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att man aktivt arbetar förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivarna har också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada.

Stadsdelsdirektör och avdelningschef för äldreomsorg ansvarar för att patientsäkerhetsberättelsen delges nämnd.

Verksamhetschef enligt HSL 29§ ansvarar för att i verksamheten bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete så att kraven på en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses.

MAS och MAR har ansvaret för patientsäkerhetsarbetet utifrån Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 24§ och

Patientsäkerhetsförordningen kap 7, 3§.

MAS och MAR har från nämnden i uppdrag att bevaka att en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att

patientens behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses.

Verksamhetschef, MAS och MAR i egen regi har på uppdrag av vårdgivaren att årligen till 1 mars upprätta en

patientsäkerhetsberättelse. Stadsdelens MAS och MAR ska ta del av patientsäkerhetsberättelsen från entreprenörer och

vidarerapportera den till stadsdelens nämnd.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för och är skyldiga att i sitt yrkesutövande följa lagar och regler samt rutiner som finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög

patientsäkerhet.

Omvårdnadspersonal som genom delegering utövar hälso- och sjukvårduppgift/er är skyldiga att följa lagar och regler samt rutiner som finns upprättade i verksamheten för att medverka till en hög patientsäkerhet.

Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2§

I patientsäkerhetsarbetet ska det finnas MAS och MAR regler och lokala skriftliga rutiner för att förebygga vårdskador.

(6)

MAS och MAR följer årligen upp verksamhetens rutiner genom QUSTA kvalitetsuppföljning. Kvalitetsinstrumentet som är framtaget av masar från tio stadsdelsnämnder och kommuner i Stockholm och Stockholms län bygger på att hälso- och sjukvårds-personal ska ha kunskap om de regler som gäller för kommunal hälso- och sjukvård.

Instrumentet omfattar frågor som rör utvalda delar i den kommunala hälso- och sjukvården. Instrumentet består av två delar. Den ena delen innehåller frågor inom områden som

regleras enligt lagar och förordningar, den andra delen innehåller frågor som berör vård och behandling. Varje kapitel, förutom dokumentationen, har poängsatts till 20 poäng, totalt 280 poäng.

Servicehus som inte har någon enhet för demenshandikappade kan uppnå maximalt 260 poäng. Kvalitetsinstrumentet revideras regelbundet utifrån de erfarenheter masarna får när verksamheterna granskas.

Syftet med instrumentet är att se till att följa upp och säkra att:

 Vårdtagarna får en god och säker vård som håller hög kvalitet.

 Kommunens regler för hälso- och sjukvård följs.

 Lokala rutiner har upprättats för att säkra vården i det särskilda boendet.

 Stimulera verksamheterna till ständig förbättring och vidareutveckling.

Målet med QUSTA är att säkerställa en minimigräns för vad som är godkänd kvalitetsnivå. Om verksamheten beskriver en kvalitet över denna nivå ska det lyftas fram i rapporten, och om det finns brister anges dessa på en separat åtgärdsplan.

Före uppföljningsbesök/et skickas kvalitetsinstrumentet till verksamhetschef, som besvarar frågorna tillsammans med sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Vi uppföljnings- besöket går MAS och MAR tillsammans med ansvarig chef och berörd hälso- och sjukvårdspersonal igenom frågorna. I samband med uppföljningen genomförs dokumentationsgranskning.

Observationer från genomförd inspektion i verksamheten återkopplas till verksamhetschef av MAS och MAR samt att resultatet från genomgången av QUSTA återförs i en skriftlig rapport som ska resultera i en åtgärdsplan verksamheten.

Alla inkomna avvikelser följs kontinuerligt av MAS och MAR.

Äldreförvaltningen har från och med 2013 tagit fram en gemensam statistik för samtliga förvaltningar för att kunna

(7)

jämföra över staden och som ska vara införd senast 1 september 2013.

MAS tar även in registrering av infektioner (antibiotikabehandlade bakteriella infektioner och utbrottsbenägna

virusinfektioner) i särskilda boenden på Kungsholmen som sedan redovisas till Vårdhygien. Infektionsregistreringen är också en del av kvalitetsarbetet inom den kommunala hälso- och

sjukvården.

Stockholms stads kvalitetsindikatorer följs också upp av MAS och MAR. Indikatorerna infördes 1 januari 2009 och reviderades 2013. De bedöms som ett viktigt kvalitetsmått i verksamhetens patientsäkerhetsarbete och som samtliga förvaltningar ska följa årligen och över tid.

Stadens kvalitetsindikatorer har i denna redovisning mäts för perioden 1 oktober till 30 september nästkommande år och jämförts med samma period de två föregående åren.

Indikatorerna läkemedelsgenomgång, inkontinensutredning och BMI beräknas utifrån de personer som haft en journal upplagd på vård- och omsorgsboendet under den aktuella mätperioden.

Indikatorerna för riskbedömningarna fall, nutrition och trycksår samt ADL och munstatus beräknas utifrån de personer som bor på vård- och omsorgsboendet vid det aktuella mätdatumet, i detta fall 1 oktober.

Riktmärket är 100 % förutom på BMI 22 eller <22 där riktmärket är 0 %.

 Andel boende med utförd ADL

 Andel boende där dokumenterad fallriskbedömning är utförd

 Andel boende där dokumenterad riskbedömning för trycksår är utförd

 Andel boende med individuellt utredd inkontinens

 Andel boende vars läkemedelsordination genomgått en årlig läkemedelsgenomgång

 Andel boende där dokumenterad riskbedömning avseende nutrition/malnutrition är utförd

 Andel munstatus

 Andel boende med BMI 22 eller < 22

Utöver ovan indikatorer följer även Kungsholmens MAS och MAR:

 Antal boende/tillgänglig plats per sjuksköterska per oktober.

 Antal boende/tillgänglig plats per arbetsterapeut per oktober.

(8)

 Antal boende/tillgänglig plats per sjukgymnast per oktober.

Samtliga resultat av uppföljningar, bevakningar av avvikelser och kvalitetsindikatorer redovisas till stadsdelsnämnden av MAS och MAR i tertial 1, tertial 2 och som patientsäkerhetsberättelse som bilaga till verksamhetsberättelsen.

Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet

SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2 Verksamhetsuppföljning

Samtliga enheter har under året följts upp av MAS och MAR både genom anmälda och oanmälda besök. Utefter MAS och MAR åtgärdsförslag återkopplar verksamheterna med en handlingsplan som sedan följs upp av MAS och MAR utifrån tidsplan eller i samband med nästa uppföljning.

Infektionsregistrering

Samtliga enheter har lämnat in uppgifter om infektioner (antibiotikabehandlade bakteriella infektioner och utbrottsbenägna

virusinfektioner) som sammanställts och skickats till Vårdhygien.

Senior alert

Tre av enheterna har under perioden registrerat riskbedömningar som fall, nutrition och trycksår i Senior alert. Enheter med demensinriktning har inte registrerat på grund av att samtycke inte kunnat inhämtas. MAS och MAR är regionala koordinatorer och kontaktpersoner till Senior alert.

Svenska palliativ registret.

Samtliga avdelningar registrerar i Svenska palliativ registret. Ett nationellt kvalitetsregister där sjuksköterskorna registrerar alla dödsfall vid boendet.

Nationell patient översikt (NPÖ)

Kungsholmen och Norrmalm är med i ett projekt gällande NPÖ.

NPÖ är en tjänst som gör det möjligt för legitimerad personal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats i olika vårdsystem hos andra vårdgivare i Sverige.

Projektet har stött på så mycket svårigheter gällande IT, men har under 2014 lyckats komma igång. MAS har skrivit regler för samtycke och logghantering, lägger in personal och registrerar och avregistrerar boende i systemet.

(9)

Dokumentationsutbildning/genomgång

Efter dokumentationsgranskning har återkoppling genomförts av MAS och MAR på samtliga enheter utifrån de resultat som framkom i samband med den årliga QUSTA uppföljningen.

Guide- Onemed

Under 2013-2014 har Kungsholmen och Södermalm medverkat till att utveckla ett webbaserat förskrivarstöd ”Guide”

tillsammans med Onemed. Guide hjälper personal inom hälso- och sjukvården att hitta rätt produkter och kvalitetssäkra att utredningar görs på ett personcentrerat sätt, där en plan tas fram med rätt produkter för vårdtagaren. Guide ger möjligheter att kvalitetssäkra förskrivningsprocessen och genom att vårdtagaren får rätt produkt kan även verksamheten få en kostnadseffektivitet i beställning av hjälpmedel.

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§

Resultat av QUSTA

Resultat QUSTA 2014 i jämförelse med 2012 och 2013.

Uppföljningarna av samtliga kvalitetsområden i QUSTA har utförts vid Alströmerhemmet, Serafen, Solbacken, S:t Erik, Pilträdet och Fridhemmet. Resultat av enheternas uppfyllelse redovisas i procent.

85 86 89 88 91

91 86 95 91 91 79

75

91 93 97

86 91

81

0 20 40 60 80 100 120

2012 2013 2014

(10)

Resultat av QUSTA

Resultat av uppföljningarna är en redovisning av samtliga kvalitetsområden i QUSTA år 2014 samt genomsnittet av samtliga enheters poäng 2012, 2013 och 2014. Hygien,

inkontinens och skattningsskalor är några av de områdena som under samtliga perioder legat lågt och som i hög grad måste förbättras.

Lokal Rutinpärm

Alla som arbetar i verksamheten ska ha tillgång till MAS och MAR regler och de lokala rutinerna. Där intern MAS finns ska deras regler gälla om inget annat överenskommes.

Rutinpärmen ska vara så tydlig att tillfälliga sjuksköterskor, sjukgymnaster/fysioterapeuter och arbetsterapeuter och även ordinarie legitimerad personal ska kunna ta del av de lokala rutiner som ska utarbetas enligt QUSTA. Rutinerna ska upprättas så att det syns vilken verksamhet som äger den. Förändringar i lagstiftningen gör att pärmen ständig måste revideras och uppdateras. Det har inte uppfyllts utav samtliga enheter.

Del 1. Instruktioner

Kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal På vård- och omsorgsboendena ska finnas regler för hur personalen kommer i kontakt med läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Reglerna ska vara nedbrutna till lokala rutiner för enheten och de ska vara kända av all berörd personal. Listor med telefonnummer till aktuella läkare ska regelbundet

uppdateras. Kopior på aktuella avtal om läkarinsatserna ska finnas. Det finns skriftlig samverkansöverenskommelse på samtliga boende mellan läkarorganisation och enheten om hur samarbetet ska ske mellan sjuksköterskor, paramedicinare och läkare.

Genomsnittet för enheterna av maximalt 20 poäng 2012 2013 2014

20 20 19

Samverkan med läkarorganisationen och läkarkontakterna fungerar bra. Stockholmsgeriatriken verkar på Solbacken och S:t Erik medan Legevisitten SÄBO har hand om Serafen,

Alströmerhemmet, Pilträdet och Fridhemmet.

Läkemedelshantering

MAS regler om läkemedelshantering och de lokala rutinerna kring detta måste vara kända av all berörd personal. En extern granskning av läkemedelshanteringen ska göras årligen och

(11)

eventuella brister ska åtgärdas inom tre månader. För hantering av narkotika gäller särskilda regler. All hantering av läkemedel som iordningställande, överlämnande mm ska dokumenteras. Det ska finnas bedömt och dokumenterat i omvårdnadsjournalen om sjuksköterskan har tagit över ansvaret för läkemedelshanteringen när den boende inte själv klarar av att hantera sina läkemedel.

Överlämnat läkemedel ska signeras på en signeringslista

Genomsnittet för enheterna av maximalt 20 poäng.

2012 2013 2014

17 19 19

Samtliga verksamheter behöver kvalitetssäkra signeringen av överlämnat läkemedel på signeringslistan efter intagen dos.

Delegering

Det finns möjlighet för legitimerad personal att delegera

arbetsuppgifter till reellt kompetent personal. En delegering ska alltid vara skriftlig, personlig och tidsbegränsad. Den utbildning som ges i samband med delegeringen ska följas av en skriftlig kunskapstest. Delegering får inte förekomma för att lösa personalbristsituationer. Delegeringarna ska regelbundet följas upp, därför bör sjuksköterskan inte ansvara för fler än tjugo delegeringar.

19 19 20

Avvikelsehantering

MAS regel för avvikelsehantering ska vara tillgänglig och känd för all berörd personal. På alla vård- och omsorgsboenden ska det finnas ett kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården.

Kvalitetssystemet ska innehålla rutiner för avvikelsehantering.

Vid en avvikelse eller en risk för avvikelse ska alltid en åtgärd vidtas och händelsen och åtgärden ska återkopplas till personalen.

När en avvikelse eller en risk för avvikelse har inträffat ska en avvikelserapport skrivas. En kopia på rapporten ska skickas till MAS. Det är chefen på vård- och omsorgsboendet som har ansvar för att informera berörd personal om deras skyldighet att rapportera avvikelser och att informera om vad Lex Maria innebär.

18 19 19

(12)

Enheterna har blivit bättre på att dokumentera avvikelser i journalen och i avvikelsemodulen men det finns fortfarande möjlighet till förbättring. Cheferna bör bli bättre på att signera att de tagit del av avvikelserna. Vissa brister i att registrera

avvikelser finns hos det mobila jourteamet som påtalas och behöver säkras.

Medicintekniska produkter

Medicintekniska produkter, MTP som hjälpmedel och viss utrustning för vård och behandling samt förbrukningsmaterial används inom vård- och omsorg. Framtagna lokala skriftliga rutinerna ska säkra hanteringen. MTP ska användas på rätt sätt, på rätt indikation och av kunnig personal. Hjälpmedel för individuellt bruk provas ut av arbetsterapeuter, sjukgymnaster/

fysioterapeuter och sjuksköterskor. Berörd personal ska få den utbildning eller handledning samt instruktion som krävs för en säker användning och hantering. Regelbunden egenkontroll, som funktions-kontroller av hjälpmedel ska ingå i verksamhetens rutiner och ske regelbundet. Förebyggande underhåll/ besiktning ska genomföras av fackman. En inventarielista över verksamhetens produkter ska finnas där det bland annat intervall för egenkontroller, förebygg-ande underhåll/ besiktning kontroll ska anges.

19 18 19

De utvecklingsområden som kvarstår är att hålla inventarier förteckningar aktuella och följa upp att omvårdnadspersonalen har kompetens om hjälpmedel.

Hygien

Många som bor på våra vård- och omsorgsboenden behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende. Det är mycket viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna i nära anslutning till hjälpen med personlig hygien. Det ska finnas tillgång till handsprit. Det ska också finnas tillgång till skyddskläder och handskar. Personal som arbetar i köket med matlagning ska inte samtidigt arbeta med de boende.

Vid arbete i köket med mat/matlagning ska det finnas köksför- kläden som personalen ska använda. Det ska finnas lokala rutiner för att hantera riskavfall. Sjuksköterskorna ska ha kännedom om att vårdrelaterade infektioner ska anmälas till MAS.

16 16 17

(13)

När det gäller livsmedelshygien kan den inte fullt ut upprätthållas då det inte alltid vid alla måltider finns personal avsatt för

livsmedelshantering i samband med iordningställande och hantering av mat. Enheternas personal går mellan

omvårdnadsarbetet och arbetet i köket i samband med exempelvis morgonarbetet och frukosten. Det har blivit bättre men dock kvarstår brister hos personalen när det gäller att använda köksförkläden vid hantering av mat på samtliga enheter.

Det finns fortfarande brister hos personal när det gäller att byta från smutsiga till rena personalkläder. Det slarvas också fortfarande med att personal inte tar av sig utan bär ringar och klockor i vårdarbetet samt har nagellack. Vissa enheter brister i att tillhandahålla tvål och pappershanddukar, avsett för personal att tvätta sig med i de boendes lägenheter. I möjligaste mån ska utrustning för personalens handhygien installeras i de boendes lägenhet/rum. Samtliga enheter måste på olika sätt arbeta med att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner.

Del 2. Vård och behandling

Tvärprofessionellt arbetssätt

En viktig förutsättning för en god vård och omsorg är ett väl- fungerande teamarbete. Där kan den samlade kompetensen formulera problem, resurser, målsättning, planering och upp- följning av den patientens vård- och omsorg. Patienten ska ses som en viktig medlem i teamet, och ges möjlighet till medverkan.

Inom nedan redovisade områden ska ett tvärprofessionellt arbetssätt ingå.

Vård i livets slutskede

Det ska finnas skriftliga lokala rutiner för vård i livets slut.

Läkemedel ska kunna ges inom en viss tid och det ska finnas möjlighet att ha extra personal när det behövs. Det ska finnas möjlighet för närstående att delta i vården. Det ska om möjligt göras en individuell vårdplanering dit berörda inbjuds att vara med. Av dokumentationen ska framgå att det är vård i livets slut.

Sjuksköterskan ska där det är möjligt använda sig av någon skattningsskala, eller på annat sätt försäkra sig om att symtomen lindras. Den boendes etniska och religiösa tillhörighet ska beaktas.

18 18 18

(14)

Det brister i att använda sig av någon skattningsskala för smärta.

Tre av sex enheter arbetar idag utifrån Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slut. Enheterna registrerar i det nationella palliativa registret.

Inkontinens

Många som bor på vård- och omsorgsboende har problem med inkontinens. Problemen varierar, därför ska inkontinenshjälp- medel förskrivas individuellt. På varje vård- och omsorgsboende ska det finnas sjuksköterska med utbildning för att förskriva inkontinenshjälpmedel. Sjuksköterskan ska utreda problemen med inkontinens, förskriva rätt hjälpmedel och samarbeta med personalen på enheten, allt för att kunna ge den bästa hjälpen till den boende. Åtgärder ska vidtas för att förebygga inkontinens.

Allt ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen.

13 14 14

Enheterna ska ha sjuksköterska med förskrivningsrätt. Området inkontinens är det området som går minst framåt och har även vid tidigare uppföljningar haft lägsta poäng i genomsnitt. Samtliga enheter måste i sitt kvalitetsarbete prioritera inkontinensutredningar. Sjuksköterskorna har blivit bättre på att utföra inkontinensutredningar men målet är ännu inte uppfyllt. Det brister även i det förebyggande arbetet exempelvis med hur toalettassistans tillgodoses. Behovet av toalettassistans är oftast inte dokumenterat i journal eller genomförandeplan.

Trycksår

Det finns flera orsaker till att trycksår uppkommer såsom lågt näringsintag, nedsatt cirkulation i blodkärlen och oförmåga att ändra läge på kroppen bland annat. För att förhindra att trycksår uppkommer ska en riskbedömning göras. Riskbedömningen ska dokumenteras i patientjournalen, och utifrån vad den visar ska preventiva åtgärder vidtas. Dokumentation om såret ska ske i en omvårdnadsplan. När behov uppstår ska det finnas möjlighet att inom ett dygn erbjuda tryckavlastande madrasser. Ett trycksår kan ge smärta, därför är det värdefullt om sjuksköterskan gör ett smärtstatus så att effektiv smärtlindring kan ges.

17 17 17

Samtliga enheter har kompetens gällande att förebygga och behandla trycksår, det är dock viktigt att sjuksköterskan håller sig

(15)

uppdaterad inom området sårvård och alltid använder skattningsskala för bedömning av smärta.

Nutrition

Kosten på vård- och omsorgsboenden ska vara anpassad efter de boendes näringsbehov. Nattfastan ska inte vara mer än 11 timmar. Individuellt anpassad kost ska kunna erbjudas vid nutritionsproblem. Livsmedelsverkets regler för planering av måltidssammansättning bör följas. Sjuksköterskan ska göra en riskbedömning vid eventuella nutritionsproblem på grund av sjukdom, ät- och sväljsvårigheter, problem med tänderna o s v.

Bedömningsmallen Mini Nutritional Assessment (MNA) ska användas och BMI-värde (Body Mass Index) bör mätas vid inflyttningen och följas regelbundet. Alla problem med

nutritionen ska dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Läkare ska ordinera näringspreparat som ges vid sjukdom orsakad av

nutritionsproblem

17 17 18

Enheterna har kompetens inom området nutrition men

kvalitetssäkrar inte vården genom att upprätta planer vid risk eller konstaterad undernäring.

Fall och fallskador

Fallolyckor förekommer inom äldreomsorgen, de flesta fall leder inte till någon skada. För att förebygga fallolyckor och fallskador ska enheten ha skriftliga rutiner som stödjer arbetet med

fallprevention. Krav ställs på att med bedömningsinstrumentet Downton Fall Risk Index identifiera personer med fallrisk. Detta ska alltid genomföras i samband med inflyttning, vid behov eller minst årligen. Det fallförebyggande arbetet är ett gemensamt ansvar för hälso- och sjukvårdspersonal och omvårdnadspersonal.

Omvårdnadspersonal ska regelbunden ges undervisning och handledning för att säkra kunskap om fallförebyggande arbete.

Fallolyckor ska alltid analyseras, analyser, riskbedömning och åtgärder ska dokumenteras i journalen. Kontakt med läkare ska alltid tas när en boende med demenshandikapp fallit.

18 18 18

Informationsöverföringen vid inträffade fallolyckor främst på servicehusen där det finns mobila jourteam fungerar inte alltid.

(16)

Personalen på servicehusen följer inte alltid rutinen att legitimerad personal kontaktas direkt efter ett fall. Detta behöver säkras upp.

Demens

Enheterna bör inte ha fler än nio boende. På gruppboende för personer med demenshandikapp ska det alltid finnas personal, både dag och natt. Det ska finnas sjuksköterska med kompetens inom området demens och geriatrik eller öppen hälso- och sjukvård. Personalen som arbetar på enheten ska ha utbildning inom demensområdet och det ska finnas tillgång till extern handledning och kontinuerlig fortbildning. Det är viktigt att personalen behärskar svenska språket. Det ska finnas rutiner för hur individuella demenslarm ordineras och kunskap om vad som ska rapporteras till mas. Det ska finnas möjlighet att passera ut genom ytterdörren, men man kan försvåra för de boende att ta sig ut. En demensutredning bör vara gjord när en boende flyttar in på ett gruppboende.

Genomsnittet för enheterna av maximalt 20 poäng

2012 2013 2014

17 17 18

Samtliga enheter behöver höja sjuksköterskornas reella

kompetens inom området demens och geriatrik. Några enheter uppgav att det fanns brister i språkkunskaperna hos personalen.

Fridhemmet har ett tillsatt team för demenssjuka och därför har detta område även tagits med vilket inte normalt görs på

servicehusen.

Rehabilitering

Bedömning av ADL- och funktionell förmåga ska genomföras av arbetsterapeut och sjukgymnast för nyinflyttad boende, samt följas upp dessa vid behov eller minst årligen. Om behov av insatser inom rehabiliteringsområdet finns, ska insatser erbjudas.

Vid behov bör arbetsterapeut och sjukgymnast delta vid vårdplaneringar kring den boende och i övrigt samverka med övrig personal. Hjälpmedel utprovas individuellt vid bedömt behov och användningen av dessa ska följas upp avseende funktion och nytta.

20 19 19

Genomförande av ADL-bedömningar för att kunna anpassa stöd och hjälp i de dagliga aktiviteterna genomförs i hög grad på vård och omsorgsboende. Bedömningar utförs i mindre grad på

(17)

servicehus där fler boende har högre grad av självständighet avseende personlig vård och hemliv.

Mun- och tandhälsovård

Sjuksköterskan ska vid inflyttning bedöma munhälsan. Denna bedömning rubriceras som ett munvårdstatus och ska

dokumenteras i journalen. Problem i munnen kan ha betydelse för individens välbefinnande. En god munhygien är viktig för att förebygga sjukdomar och för att kunna inta föda. Individen ska erbjudas munhälsobedömning årligen och omvårdnadspersonalen ska följa de råd som tandhygienisten ger.

14 17 18

Det är viktigt att all personal får utbildning i munhälsobedöm- ning. Det finns fortfarande brister i att utföra munstatus på de boende som har riskfaktorer.

Jämförelse per fråga mellan enheterna

Dokumentation

Legitimerad personal är skyldig att föra journal. När en vårdtagare flyttat in på ett särskilt boende ska en patientjournal upprättas. En patientjournal ska innehålla de uppgifter som krävs för en god och säker vård av patienten. Vårdtagarens journal är ett av de viktigaste redskapen i det dagliga vårdarbetet. En bra förd journaldokumentation kan på ett väsentligt sätt bidra till

(18)

säkerhet och kontinuitet i vården. Meningen är att man direkt ska kunna få en helhetsbild av en vårdtagare som man inte känner sedan tidigare, när man läser dennes anamnes, status och vårdplaner.

Datajournalsystemet Vodok är en tvärprofessionell journal.

Vilket innebär att sjuksköterskor, sjukgymnaster/fysioterapeuter och arbetsterapeuter skriver i en gemensam journal och använder samma sökord.

MAS ochMAR har under år 2014 genomfört stickprovs- granskning av patientjournalerna på samtliga enheter. Ett sammandrag av enheternas resultat har gjorts, då bristerna i dokumentationen inte avviker nämnvärt från enhet till enhet.

MAS och MAR har gjort ett slumpmässigt urval av ca 15 % av journalerna per enhet förutom St. Erik där enheten är så liten så urvalet är ca 30%.

Granskning av journaler

Journalgranskningen grundar sig på den checklista som gemensamt tagits fram i staden för upprättande av journal och anpassats till VODOK.

De ingående parametrarna har bedömts som utan anmärkning, bristande eller inte inhämtade inom uppsatt tidsram och

anteckning saknas. Detta har sedan vägts samman utifrån andel journalanteckningar som krävs enligt checklistan. Därefter har en procentsats räknats fram som utgör bedömningen för

godkännande. MAS och MAR har även belyst andelen ej kompletta och avsaknad av uppgifter. Återkoppling sker genom redovisning till enheten.

Journalerna har granskats efter en mall som utgår från Vodok’s – sökordsträd. Allmänna uppgifter och anamnes ska upprättas dag ett och senast inom tre dagar ska det finna ett fullständigt

inkomststatus. Senast inom fjorton dagar ska riskbedömningarna fall, nutrition och trycksår och ADL enligt Sunnås utförts samt att inkontinensutredning påbörjats. Vid granskning av journaler är det svårt att undvika subjektiva bedömningar. Därför bör enheten framförallt jämföras med sina egna tidigare resultat.

Upprättande av journal vid inflyttning

För att kunna kvalitetssäkra vården måste det finnas komplett information under allmänna uppgifter, anamnes. Som ett utgångsläge behövs komplett inkomststatus, genomförda riskbedömningar och ADL bedömning enligt Sunnås. Detta ska ligga till grund för den fortsatta vården och vara ett stöd för att bedöma förändringar i hälsotillstånd och funktion. För att få

(19)

godkänt krävs fullständiga uppgifter i enlighet med checklista för upprättande av journal vid inflyttning. Andelen uppgifter utan anmärkning beräknas i förhållande till totala antalet uppgifter som krävs i checklistan.

Resultat

Ingen av enheterna uppnår 100 % av journal anteckningar utan anmärkning. Resultatet visar mellan 53 % till 72 % uppgifter utan anmärkning. Journalanteckningar som inte är dokumenterade inom utsatt tid eller kompletta ligger mellan 9 % till 23 %.

Uppgifter som saknas i journalen ligger mellan 15 % till 27 %.

Resultatet visar på stor spridning avseende i vilken utsträckning uppgifter om patient dokumenteras i samband med de första 14 dagarna efter inflyttning

Upprättande av ny journal vid inflyttning uppfylls delvis av samtliga enheter. I vårdprocessen ingår bedömning, planering och utförande av åtgärder samt uppföljning av resultat.

Dokumentationen av hälso- och sjukvårdens processer har utvecklats. Uppföljning av resultat av åtgärd och måluppfyllelse har inte utvecklats i samma omfattning. Samtliga enheter behöver fortsätta att utveckla dokumentationen både i samband med att man upprättar en ny journal vid inflyttning och att säkra hela vårdprocessen.

Övrigt

Tandvårdsenhetens munhälsobedömning i särskilt boende SoL och LSS .

Den som har ett bestående behov av omfattande vård och omsorg dygnet runt har rätt att få en årlig kostnadsfri munhälsobedöm- ning. På Kungsholmens stadsdelsförvaltnings särskilda boenden för äldre och LSS erbjöds under 2013 ca 657 personer den lag-

66%

58% 53% 61% 65% 72%

15%

23% 21% 23%

12% 9%

19% 19%

27%

15%

24% 18%

0 10 20 30 40 50 60 70 80

grön gul röd

(20)

stadgade munhälsobedömningen jämfört med 2012 (481). Antal utförda munhälsobedömningar 2013 var totalt 426 jämfört med 2012 (341). Vårdgivaren har 3 månader på sig att genomföra en munhälsobedömning från erbjudandedatum. vilket innebär att de inte hunnit genomföra alla, om de boende tackat ja vid årsskiftet.

Jämförelse mellan resultat i Svenska palliativa registret under perioden 2011:4 -2012:3, 2012:4 - 2013:3 och 2013:4 - 2014:3 för samtliga äldreboende på Kungsholmen.

Samtliga avdelningar registrerar i Svenska palliativa registret. Ett nationellt kvalitetsregister där sjuksköterskorna registrerar alla dödsfall i boendet. Registreringen i palliativa registret stämmer inte alltid fullt ut med vad som visas i månadsstatiken, finns en skillnad.

Antal inrapporterade dödsfall per avlidenmånad under perioden

481 469

341

657 630

426

Erbjudits munhälsobedömning

Tackat ja Utförda

munhälsobedömningar 2012 2013

Okto ber

Nov emb er

Dec emb er

Janu ari

Febr uari

Mar

s April Maj Juni Juli aug sept Tota lt

2012 12 16 14 9 11 9 10 10 5 8 7 5 116

2013 17 11 10 11 6 16 13 7 8 6 4 8 117

2014 8 14 6 13 16 5 8 9 14 7 14 11 125

0 20 40 60 80 100 120 140

(21)

Samtliga enheter på Kungsholmen

I spindeldiagram nedan jämförs resultatet av kvalitetsindikatorn palliativ vård i livets slut under perioden 2012, 2013 och 2014.

Några parametrar har förbättrats men flertalet är i stort oföränd- rade. De parametrarna som enheterna behöver fortsätta utveckla är utförd validerad smärtskala, munhälsa, önskemål om dödsplats och information/samtal. Antal vårdtillfällen i urvalet: 86 st. 2012, 85 st. 2013 och 96 st. 2014.

Infektionsregistrering

Samtliga enheter har lämnat in uppgifter om infektioner (antibiotikabehandlade bakteriella infektioner och utbrotts- benägna virusinfektioner) som sammanställts av MAS och anmälts in till Vårdhygien.

86

25 5

116 85

28 4

96 117

19 10

125

Antal väntade dödsfall

Antal oväntade dödsfall

Antal vet ej Totalt 2012 2013 2014

0 20 40 60 80 100

Eftersamtal erbjudet

Läkarinformation till patienten

Uppfyllt önskemål om dödsplats

Munhälsa bedömd

Avliden utan trycksår Mänsklig närvaro i

dödsögonblicket Utförd validerad

smärtskattning Lindrad från smärta

Lindrad från illamående Lindrad från ångest Lindrad från rosslig

andning

Läkarinformation till närstående

Antal vårdtillfällen i urvalet:

Mål- värde 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Resultat

(22)

Indikation för antibiotikabehandling

Tabellen nedan är en jämförelse mellan infektionsregistrering kvartal 4, 2012 till kvartal 3, 2013 och kvartal 4, 2013 till kvartal 3, 2014. Medelvärdet av antal nya fall under 2014 som indikerat antibiotikabehandling hos vårdtagare har ökat jämfört med tidigare perioder. Urinvägsinfektion utan urinkateter och pneumoni har ökat mest jämfört med 2013.

Vårdrelaterad infektion

Vårdtagare med vårdrelaterade infektioner har ökat något jämfört med föregående perioder.

Genomsnittet oktober - september

Senior alert

I väntan på ny lagstiftning om samtycke till att få registrera personer med varaktig beslutsoförmåga har inte alla enheter börjat registrera i Senior. Antal unika personer som månadsvis registrerats i Senior Alert under oktober 2013 – september 2014.

15 16

20

0 5 10 15 20 25

Vårdinfektioner - MRSA/VRE/ESBL/HEPATIT

2012 2013 2014

(23)

I Senior alert görs registreringar av genomförda riskbedömningar för Nutrition (MNA initial), trycksår (Norton) och fall (Downton Fall Risk Index). Totalt har 155 personer registrerats under perioden. Serafen och S:t Erik är de enheter som står för största antalet registreringar.

Apotekets kvalitetsgranskning av akut och buffertförråd Apoteket har under år 2014 granskat läkemedelsförråd/hantering på samtliga enheter. Apotekets kvalitetsgranskning visar på att samtliga enheter har en god och säker fungerande läkemedels- hantering dock måste utformade rutiner på några av enheterna uppdateras.

Akut- och buffertförråd är ett förråd med läkemedel där

landstinget står för kostnaden och som enbart ska användas vid akuta lägen. Läkemedelshanteringen ska genomgå en extern granskning minst en gång om året. Stadsdelsnämnden har tecknat

14

1 7 7

10 19

8 12

3 5 25

44

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

1

Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti

0 2 0 123

0 30

0 20 40 60 80 100 120 140

Antal registreringar

(24)

ett avtal med apoteket gällande granskningen. Granskande receptarie går igenom förråden, rutiner mm och hon följer även upp föregåendes års granskning samt ger förslag till förbättringar.

Protokollen delges MAS och respektive enhetschef samt förrådsansvarig sjuksköterska. Nedan följer en sammanfattning av granskningarna för respektive enhet mera övergripande finns att läsa i enheternas patientsäkerhetsberättelser.

Jämförande statistik gällande hälso- och sjukvård inom Kungsholmens vård- och omsorgsboende

Mätperioden för verksamhetsåret omfattar tiden 1 oktober före- gående år till och med 30 september pågående år. En jämförande statistik har gjorts under verksamhetsåren 2012, 2013 och 2014.

Statistiken grundar sig på inkomna uppgifter från hälso- och sjukvårdspersonalen.

I nedan tabell visas ett medelvärde på antalet vårdtagare som omvårdnadsansvariga sjuksköterskor registrerat och haft ett hälso- och sjukvårdsansvar för under perioden.

Byte av vårdform

Byte av vårdform för perioden har ökat jämfört med föregående perioder. Vårdtagare som bytt vårdform dagtid under året har ökat jämfört med 2013 och 2012. De vårdtagare som bytt vård- form jourtid har minskat jämfört med 2013 och ökat jämfört med 2012.

Det är fortfarande fler vårdtagare som byter vårdform dagtid än på jourtid. Kommunens hälso- och sjukvård jämställs med öppen hälso- och sjukvård. Våra äldre i vård- och omsorgsboendena blir allt multisjuka och vårdtagaren kanske på grund av svår

sjukdomsorsak behövt sjukhusvård.Av samtliga akuta inskick- ningarna till sjukhus ledde 45 % till inskrivning på sjukhuset 2013 och 57 % 2014.

609 607

597 590

600 610

2012 2013 2014

(25)

Statistiken grundas på antal vårdtagare.

Avlidna

För de vårdtagare som bor i ett särskilt boende är målet att alla som önskar ska få stanna kvar i sitt hem på boendet vid vård i livets slutskede och där få sluta sina dagar. Statistiken visar att de flesta vårdtagarna avlider i sitt hem på boendet och inte på annan plats. Under 2014 har antalet avlidna ökat jämfört med 2013 och 2012.

Några av de boende som idag flyttar in är så dåliga att de går bort inom några dagar eller veckor. Av de 175 personer som avled under perioden var det ca 33 personer som avled inom tre månader efter att de flyttat in.

Statistiken grundas på antal vårdtagare.

Trycksår

Antal trycksår är inte många i förhållande till antal boende.

Under verksamhetsåret har i genomsnitt lika många boende fått trycksår jämfört med 2013 och 2012. Antal boende där

trycksåren uppstått på annan plats är 8 jämfört med 13 som uppkommit i boendet. Det finns en liten skillnad mellan antal angivna trycksår på uppkomstplats och antal trycksår angivna utifrån trycksårsgrad.

Riskbedömning av trycksår ska genomföras på samtliga boende bland annat för att förebygga och så långt som möjligt försöka

247

335 366

101

160 154

348

495 520

0 100 200 300 400 500 600

2012 2013 2014

Byte av vårdform till sjukhus -dagtid Byte av vårdform till sjukhus - jourtid Summa

142 157 175

24 30

55

166 187

230

0 50 100 150 200 250

2012 2013 2014

Avlidna på-- boendet

Avlidna på - annan plats tex. sjukhus Summa

(26)

minska trycksår. När en vårdtagare flyttar in på ett särskilt boende ska modifierad Nortonskala (en bedömning av vårdtagarens risk att utveckla trycksår) alltid utföras.

Riskbedömningen ska följas upp minst en gång om året eller om det föreligger en risk efter behov, för att förhindra trycksår.

Genomsnittet oktober – september

Förskrivna inkontinenshjälpmedel

Antal vårdtagare med förskrivna inkontinenshjälpmedel är i stort lika jämfört med 2013 men något högre jämfört med 2012.

Alla som flyttar in på ett särskilt boende ska erbjudas en inkontinensutredning som årligen ska följa upp. Många äldre skulle klara sig utan hjälpmedel om de blev noga utredda och fick toalettassistans oftare. Vid journalgranskning framkommer att flera av utredningarna på servicehusen avslutas direkt genom att det visar sig att den boende är kontinent. Det ligger ett ansvar på chefen att se till att hela vårdteamet får tid till att samverka så att utredningarna går att genomföra.

Användandet av urinkatetrar har ökat 2014 efter att ha tidigare legat konstant. Målet är dock att ha så få katetrar (KAD) som möjligt.

4

8 9

10 8 9

7 4 4

2 2 2

23 22 24

0 5 10 15 20 25 30

2012 2013 2014

Kategori 1 kvarstående missfärgning Kategori 2 epitelskada

Kategori 3 fullhudsdefekt utan sårkavitet

Kategori 4 fullhudsskada med sår-kavitet, som är svårast Summa

(27)

Ordinerade läkemedel

Antal personer med stående ordination på 5 eller fler läkemedel har minskat jämfört med tidigare år men istället har antal personer med vid behovsmedicin ökat. Detta är en positiv utveckling för då förbrukar man inte konstant vissa läkemedel som kanske inte alltid är nödvändiga. Antal personer med 3 eller fler psykofarmaka ökat och även antal personer som är insulin- behandlade.

Specifik omvårdnad

Flera av de äldre som flyttar in i ett särskilt boende har ett stort hälso- och sjukvårdsbehov medan vissa har ett hälso- och sjuk- vårdsbehov som de kan klara av själva eller endast behöver lite hjälp med. Specifik omvårdnad ges till vårdtagare som exempelvis har behov av respirator, tracheostomi, syrgas-koncentrator, intravenöst dropp, injektioner, blodtransfusioner, såromlägg- ningar eller som inte kan tillgodogöra sig vanlig kost utan får nutrition via någon form av sond.

Under verksamhetsåret har ca 17 personer som varit i behov av specifik medicinteknisk sjukvård en ökning med 10 personer jämfört med 2013. 48 personer har någon form av sår där det krävs omfattande såromläggning en ökning med 7 personer

388 415 412

28 29 36

0 100 200 300 400 500

2012 2013 2014

Inkontinens Urinkateter

424

385 315

410

25 58 36 77

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Antal personer med stående ordination på 5 eller fler läkemedel Antal personer som ordinerats läkemedel vid behov

Antal personer med insulin-behandlad diabetes

(28)

jämfört med 2013. Även antal injektioner har ökat under perioden.

1 oktober - 31 juli 2013 2014

Antal boende subcutana venportar

1 ⁰

Antal boende picc-liner 0 ¹

Antal boende trackeostomier 0 ² Antal boende perifer venkanyler 2 ⁴ Antal boende

syrgas/syrgaskoncentratorer

2 ¹

Antal boende med pegsond 2 ⁹

Antal med bensår 15 ¹²

Antal boende med övriga sår

Genomsnittet oktober – september

26 ³⁶

Antal blodtransfunderingar 10 1 Antal injektioner (ej insulin) 1598 1639

Antal oktober - september

Specifik rehabilitering

Inom området rehabilitering redovisas fyra indikatorer i enlighet med stadens gemensamma statistikunderlag. Två av dessa avser antal bedömningar av ADL respektive funktionsförmåga som utförs av arbetsterapeut och sjukgymnast. De övriga två är en redovisning av antal personer som har individuellt utprovad/

förskriven rullstol respektive lyftsele till personlyft. Det man kan se är antalet genomförda bedömningar av sjukgymnast och arbetsterapeut har ökat kraftigt per månad. Även antalet personer i behov av rullstol och personer som behöver förflyttas med personlyft har ökat. Att ökningen av de olika parametrarna är så stor är inte helt trovärdig. Det med grund i de många frågor om vilka bedömningar som ska registreras och inte hur många personer som fått en bedömning, men också av det faktum att registreringsgraden ökat på enheterna under året.

42 61

140

206 178

274

69

117

0 50 100 150 200 250 300

2013 2014

utförd bedömning - ADL /månad

utförd bedömning - Funktion/ månad

antal personer med förskriven rullstol /sista dag i månad

(29)

Skyddsåtgärder

Användning av åtgärder som begränsar rörelsefriheten som att t.ex. inte kunna resa sig upp eller att larm utlöses vid förflyttning ur t.ex. säng, får inte användas utan ett samtycke från

vårdtagaren. Åtgärden kräver förutom samtycke att en utredning av risker görs och att tidigare prövade insatser inte räckt för att uppfylla säkerheten för vårdtagaren.

Användningen av skyddsåtgärder har ökat något jämfört med 2013 men är lägre än 2012. Användning av olika typer av larm har ökat medan användningen av sänggrindar minskat och användningen av bälten är konstant.

Riskbedömningar

Alla vårdtagare som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en riskbedömning som ett led i den förebyggande hälso- och sjukvården. Arbetet bör ske teambaserat för att uppnå ett gott resultat. Utredning ska alltid genomföras, med undantag om den enskilde tackar nej eller om det av någon anledning inte är relevant. Bedömningarna ska följas upp minst en gång om året eller efter behov. Målet är att uppnå 100 % innan årets slut.

Riskbedömningsinstrument som ska användas är:

 Downton Fall Risk Index för att utvärdera fallbenägenheten

 MNA (Mini Nutritional Assesment) för att mäta näringsstatus

 Norton för att mäta risk för trycksår

 Nikola Kvalitetssäkringsprogram för urininkontinens.

 ROAG (Revised Oral Assessment Guide) - munstatus

Serafen -, S: t Erik-, Alströmerhemmet - och Solbackens vård- och omsorgsboende

Genomförda riskbedömningar enligt Downton Fall Risk Index är lägre än 2012 och 2013. MNA och Norton ligger lägre jämfört

22 13 27

99 100 114

170 163

142

15 18 18

306 294 301

0 50 100 150 200 250 300 350

2012 2013 2014

Dörrlarm

Rörelselarm larmmatta Sänggrindar

Bälten

(30)

med 2012 men har ökat något jämfört med 2013. Munstatus tillkom 2013 och har ökat 2014 i jämförelse med 2013.

Kvalitetsindikatorn är beräknade på antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober

När det gäller urininkontinensutredningar ökade det 2013 med att falla tillbaka 2014 till ungefär samma nivå som 2012.

Läkemedelsgenomgångar ligger ungefär lika 2013 och 2014 men har ökat i jämförelse med 2012.

Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätperioden

Pilträdets- och Fridhemmets servicehus

Genomförda riskbedömningar enligt MNA, Norton och Downton Fall Risk Index har minskat jämfört med 2013. Munstatus till kom 2013. Munstatus har minskat jämfört med 2013 med 11 %.

30%

39%

33% 31%

64% 63%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

2012 2013 2014

Inkontinensutredning Läkemedelsgenomgång

(31)

Kvalitetsindikatorn är beräknade på antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober

Läkemedelsgenomgångar fortsätter att öka medan däremot urininkontinensutredningar minskat jämfört med 2012 och 2013.

Övriga indikatorer

ADL bedömningar enligt Sunnås

ADL-bedömningar utförs av arbetsterapeuter efter inflyttning till särskilt boende. Bedömningen ska följas upp i samband med förändrad status, eller minst årligen med syfte att bedöma den enskildes förmåga att klara sin dagliga livsföring och för att kunna sätta in eventuella stödåtgärder.

Kvalitetsindikatorn andel boende där dokumenterad ADL- bedömning enligt Sunnås ADL-index är utförd är hög på vård och omsorgsboendena i jämförelse med servicehusen. Detta kan delvis förklaras av skillnader i vårdbehov. Servicehusen har minskat andelen bedömningar jämfört med 2013 och ökat jämfört med 2012.

63%

25% 26%

0%

77%

66% 67%

13%

59% 53% 55%

2%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Downtown Fall Risk Index

MNA Norton Munstatus

2012 2013 2014

21% 15%

8%

49%

71% 77%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2012 2013 2014

Inkontinensutredning Läkemedelsgenomgång

(32)

Kvalitetsindikatorn antal boende/antal journaler per helår under mätdatum 1 oktober

Body Mass Index (BMI)

BMI beräknas genom att ta vikten i kilo, och dividera med längden i meter i kvadrat. Ideal BMI för äldre förefaller ligga mellan 23 och 27.

Resultatet visar på att det är andelen patienter som har ett BMI på 22 eller mindre än 22 är färre på vård och omsorgsboendena jämfört med 2012 och 2013. Däremot ligger andelen patienter på servicehusen med ett BMI på 22 eller mindre än 22 ungefär lika med 2012 något lägre än 2013.

Servicehusen är svårare att gör en analys på eftersom alla boende inte vill bli bedömda. Sjuksköterskorna erbjuder och genomför nutritionsutredningar för att säkra de boendes nutrition. Det finns dock många boende som under sina levnadsår alltid legat på ett lågt BMI och som inte upplevt sig undernärda och som inte mår dåligt av sitt BMI.

Hälso- och sjukvårdspersonal

Kvalitetsindikator visar antal boende/tillgänglig per plats per antal månadsanställda hälso- och sjukvårds personal, omräknat till heltid. En jämförelse mellan år 2014, 2013 och 2012, visar

92% 95% 92%

23%

41% 36%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2012 2013 2014

Andel ADL enligt Sunnås VoO Andel ADL enligt Sunnås Servicehus

48%

41% 39%

27% 29%

26%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

2012 2013 2014

BMI VoB BMI servicehus

(33)

antal patienter som respektive yrkesgrupp har planeringsansvar för. Solbacken och St. Erik har genomfört en omfördelning inom hälso- och sjukvårdsgruppen.

Sjuksköterska

Omvårdnadsansvaret är oförändrat på Serafen och Alströmer- hemmet. På Solbacken har det minskat medan ansvaret har ökat på Pilträdets servicehus 2013 och 2014 på grund av att en tjänst på 50 % varit vakant. Ökningen på Fridhemmet beror på att det funnits en vakant heltids tjänst från 1 augusti 2014.

Arbetsterapeut

Patientansvaret för arbetsterapeut har ökat på Solbacken jämfört med 2013men minskat på St. Erik övriga oförändrat med 2013.

14 14

17 11

34 33

13 14

17 11

34 38

13 14

16 11

45 38

0 10 20 30 40 50

Serafen v- o b Alströmerhemmet v- o b Solbacken v- o b St Erik v- o b Fridhemmet servicehus Pilträdet servicehus

sjuksköterska 1/10 2014 sjuksköterska 1/10 2013 sjuksköterska 1/10 2012

63 75

85

150 135 115

68 75 64

150 135 115

68 75

85 75

135 115

0 50 100 150 200

Serafen v- o b Alströmerhemmet…

Solbacken v- o b St Erik v- o b Fridhemmet…

Pilträdet servicehus

Arbetsterapeut 1/10 2014 Arbetsterapeut 1/10 2013 Arbetsterapeut 1/10 2012