1
Översynen av vårdval
Halland – process, resultat och reflektioner
Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa
2015-05-20
Ulf-Johan Olson
Utvecklingspartner i Stockholm
1:a mer omfattande och systematiska översynen av vårdvalet i Halland
• När Vårdval Halland infördes 2007 blev det en förebild för LOV och vårdvalen i andra landsting och regioner.
• Åtta års drifterfarenhet i Region Halland och 120 driftår hos övriga huvudmän.
• Frågorna har varit:
– Vad kan vi lära av de egna och de andra huvudmännens erfarenheter?
– Vilka svårigheter har observerats och vilka lösningar har prövats?
– Hur ändamålsenliga är dagens krav och systemlösningar?
– Vilka förbättringar kan göras i styrningen av vårdvalet för att
uppnå vårdens syften och förbättra styrningens verkningsgrad?
Styrgrupp och referensgrupper
• Styrgrupp
– Cheferna för uppdrags- respektive utvecklingsavdelningen samt förvaltningsledaren för vårdvalet.
• Referensgrupper
– Representanter för vårdvalsverksamheterna (egen regi och privata verksamheter). 6 personer (1 gång/månad).
– Ledningsgruppen för vård vid Regionkontoret (vid behov).
– HSS/AU. Efter årsskiftet RSAU (1 gång/månad).
– Fokusgrupper patienter – tillsammans med de lokala nämnderna.
• Dessutom
– Seminarier med politiker från RS och lokala nämnder
– Information och diskussion på dialogmöten med samtliga utförarchefer inom vårdval Halland.
– Information i Centrala samverkansgruppen, det lokala pensionärsrådet etc.
Översynens resultat
• Underlagsrapporterna:
– Översyn av vårdval Halland - närsjukvården – PM Vårdval Halland – specialiserad vård
• Omstrukturerade och omarbetade Uppdragsbeskrivningar och förfrågningsunderlag till 2016, inkl bilagor, f ör Närsjukvården
respektive för Specialiserat vårdval.
– Innehållande översynens förbättringsförslag och nya kravbild inom ramen för en mer stringent dokumentstruktur.
• Medarbetare som fått bredare och djupare insikter i vårdvalets förutsättningar samt vad som krävs för åstadkomma en
fungerande avtalsstyrning.
• Politiker som har fått en bättre förståelse av vikten av
gemensamma system, uppföljning och avtalsstyrningens
begränsningar.
Översynsrapporten – närsjukvården (de olika delprojekten)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
• Sammanfattning
• Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete
• Rehabilitering
• Särskilda uppdrag
• Mål och indikatorer
• Ersättningssystemet
• Uppföljning och analys
• IT-tjänster och eHälsa
• 1:a linjens barn- och ungdomspsykiatri respektive dietisterna i
vårdvalet
Kännetecken och synpunkter på hittillsvarande modell för VVH
• Enkelhet i ersättningssystem, men många mål och detaljerade krav.
– Det senare kunde delvis åtgärdas under pågående översyn till 2015.
– Ersättningssystemets samband med de kostnader som olika patientkluster skapar är begränsat.
• Begränsad uppföljning gjorde VVH till en ”förtroendemodell”.
• Flera olika journal- och patientadministrativa system.
– Halland införde tidigt ett gemensamt journalsystem för sjukhus och närsjukvård. Krav på detta följde inte med in i VVH.
• Positivt att öka primärvårdens andel av den öppna vården.
– Målet för täckningsgraden upplevdes dock som utopiskt av
verksamheterna och sågs som ett ofrånkomligt tillbakatagande av fördelade resurser.
• Barnsjukdomar präglade specialiserat vårdval under 2014.
Vårdtyngd ACG och viktad vårdkonsumtion
Vårdtyngd ACG och viktad vårdkonsumtion i
förhållande till nuvarande vikt.
Översynens förslag - närsjukvården
• Konsolidering av basal infrastruktur
– Gemensamma system, främst journal (inkl kassa och andra vidhängande applikationer) och avvikelsehanteringssystem.
– En avtalsuppföljning med stöd av bl a medicinsk revisor och förbättrad återkoppling till och dialog med vårdenheterna.
– Större tydlighet kring sanktioner.
• Ett ändamålsenligt (och fortsatt enkelt) kapiteringssystem
– Nio åldersgrupper, dessutom läggs kön och CNI (10 %) till. Vikterna bygger på vårdkonsumtionsdata och diagnostyngd (ACG).
• Avdragen för nivåsatta mål tas bort.
– Ej täckningsgraden som får ett förstärkt incitament. Tillskott ges för enheter som överstiger medelvärdet och avdrag för de som understiger det.
• Centralisering av viss vård
– Barn och ungas psykiska ohälsa, teambaserad neurorehabilitering, dietisterna och smittspårning av Klamydia.
• Riskfond för patientytterfall permanentas
Förslag till alternativ viktning och nya
åldersklasser (OBS 9 grupper i slutförslaget)
Översynens förslag – specialiserad vård
• Konsolidering av basal infrastruktur (se föregående bild)
– Kravet på gemensamma system bör ställas från 2017.
– För nya utförare i befintligt vårdval och för utförare i eventuellt nya vårdval från 2016.
– Utöver den breda avtalsuppföljningen bör uppföljning en särskilt
• Säkerställa att rätt ersättning betalas för rätt insats.
• Följsamheten till gällande arbetsfördelning mellan vårdnivåer och indikationer för behandling.
• Följa och bedöma vårdepisodernas konstruktion.
• Förtydliga konsultationsansvaret gentemot närsjukvården.
• Krav på privata enheter att delta i sjukhusets jour och beredskap
inom specialistområden där sådana behov kan förutses.
Översynens förslag – gemensamt för bägge
• Tydligare krav på alla vårdenheter att ta emot vårdpersonal under utbildning.
– ST-läkare, randande specialistläkare, AT-läkare och alla övriga praktiserade yrkesgrupper (sjuksköterskor och de
paramedicinska professionerna).
• Stilleståndsersättning för att kompensera de vårdenheter som bidrar med experter och chefer i olika
utvecklingsarbeten som regionkontoret initierar.
Inbyggda svårigheter i närsjukvården
• Stora skillnader i vårdcentralernas storlek
– Från 650 till 16 250 listade.
– Volym och kvalitet
• Vårdcentralernas karaktär av mottagningsverksamheter.
– Det finns stora utvecklingsbehov när det gäller vårdcentralens roll i
vårdplanering, hemsjukvård, rehabilitering och teamarbete för att klara de växande grupperna av kroniskt sjuka patienter.
– Det finns många goda exempel, men vägen från projekt till ordinarie verksamhet är lång, ofta mycket lång.
• Fördelningen av resurser mellan specialist- och närsjukvård.
• Närsjukvården har blivit allmänläkarnas domän.
– Både i förhållande till andra specialister och i förhållande till andra yrkesgrupper.
De strategiska utmaningarna för VVH och hälso- och sjukvården í Halland
• Om mer sjukvård ska ut i närsjukvården kräver det:
– större resurser till närsjukvården.
– större vårdcentraler med bredare kompetens.
– tydligare regionala (ickemedicinska) riktlinjer som adresserar mål, ambitionsnivåer, arbetsfördelning, vårdflöden och kunskapsstyrning.
– att patienterna blir mer delaktiga i förändringen och att egennivån definieras tydligare.
• Gemensamma system och en gemensam infrastruktur för vården stödjande IT-applikationer, kunskapsstöd etc.
• Bättre genomslag för effektiv kunskapsstyrning och smidiga vårdprocesser.
– Beakta Socialstyrelsens och SKL:s satsningar på kunskapsstöd till primärvården under 2015-2016.
Konsekvenser för
uppdragsavdelningen
• Vårdvalsförvaltningen är underdimensionerad utifrån ambitionshöjningen från och med 2016.
– Framför allt när det gäller uppföljning av och dialog med enheterna.
• Förstå avtalsstyrningens begränsningar och behovet att också arbeta med andra sätt att påverka och utveckla verksamheterna.
– Styrning består mer av uppföljning och återkoppling, än att formulera och besluta om styrsignaler (uppföljningsledare)
– Idépåverkan, seminarier, samordning av utvecklingsprojekt, närmare
samverkan med FoUU etc (utvecklingsledare). Ska man t ex satsa särskilt på en ”utvecklingsvårdcentral”?
– Förbättra webbinformation och - kommunikation med vårdgivarna (webbredaktör).
• Regionens riktlinjer, vårdvalsinformation, samla meddelanden, samla artiklar och rapporter som värderar nya och gamla arbetssätt inom området, etc.
Ytterligare konsekvenser
• Uppdragsbeskrivningar och förfrågningsunderlag för 2016 innebär att en lång rad olika arbeten och projekt måste färdigställas i god tid före årsskiftet.
– RGS-IT och VAS-förvaltningen måste bädda för att övergångarna fungerar för nya användare.
• Teknik, installationer etc.
• Obligatorisk utbildning och förstärkt helpdesk etc.
