INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 5 UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER Inledning... 6

(1)

Vårdval Halland

Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål

Helår 2010

(2)

1

Innehåll

INNEHÅLL ... 1

SAMMANFATTNING... 5

UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER 2010 ... 6

Inledning ... 6

MÅLUPPFÖLJNING PÅ LANDSTINGSÖVERGRIPANDE NIVÅ ... 7

Tillgänglighet ... 7

Täckningsgrad ... 7

Samverkan ... 8

Säker vård ... 10

Medicinsk kvalitet ... 11

Vårdens utveckling ... 12

Hälsofrämjande arbete ... 14

Läkemedelsförskrivning ... 15

Särskilda uppdrag ... 16

MÅLUPPFÖLJNING FÖR KUNGSBACKA KOMMUN ... 17

Vårdenheter ... 17

Samverkan ... 18

Säker vård ... 20

Läkemedel ... 26

(3)

2

Särskilt uppdrag ... 27

MÅLUPPFÖLJNING FÖR VARBERGS KOMMUN ... 30

Vårdenheter ... 30

Samverkan ... 31

Säker vård ... 33

Läkemedel ... 38

MÅLUPPFÖLJNING FÖR FALKENBERGS KOMMUN ... 42

Vårdenheter ... 42

Samverkan ... 43

Säker vård ... 45

Läkemedel ... 50

Särskilt boende ... 51

MÅLUPPFÖLJNING FÖR HYLTE KOMMUN... 53

Vårdenheter ... 53

(4)

3

Samverkan ... 54

Säker vård ... 55

Läkemedel ... 57

MÅLUPPFÖLJNING FÖR HALMSTADS KOMMUN ... 60

Vårdenheter ... 60

Samverkan ... 62

Säker vård ... 64

Läkemedel ... 71

MÅLUPPFÖLJNING FÖR LAHOLMS KOMMUN ... 76

Vårdenheter ... 76

Samverkan ... 77

Säker vård ... 79

(5)

4

Läkemedel ... 83

Särskilt boende ... 84

(6)

5

Sammanfattning

Vårdval Halland har fortsatt att röna stort intresse i vårdsverige. Införandet av lagen om valfrihetssystem ledde till många förfrågningar om Vårdval Halland från andra landsting och även från andra länder. I augusti var en grupp från Finland på

studiebesök i tre dagar. Under besöket fördjupade de sina kunskaper om hur Vårdval Halland är organiserat och hur modellen utvecklats. Från landstinget deltog

ledningsgruppen för Vårdval Halland och företrädare från vårdenheterna.

Landstingsstyrelsens ordförande, Mats Eriksson höll den inledande föreläsningen

Vårdval Halland fortsätter att utvecklas enligt uppsatta mål. I Kungsbacka öppnade under hösten två nya vårdenheter i privat regi. Under uppföljningsperioden omfattade Vårdval Halland 47 vårdaktörer (varav 25 var privata) som bedrev verksamhet vid 49 vårdenheter. Kvaliteten i vården utvecklas ständigt men det finns utrymme för

förbättring.

Tillgängligheten till läkarbesök i Vårdval Halland är god i norra delen av länet men har försämrats jämfört med 2009 i den södra delen. Sämst tillgänglighet har Varbergs kommun.

Täckningsgraden har minskat jämfört med föregående år. Det kan delvis bero på att antalet öppenvårdsbesök i den specialiserade vården har ökat på grund av att

vårdgarantin nyttjas i stor utsträckning.

Vårdenheternas samverkan med specialister är fortsatt god och stabil över tid. Antalet vårdenheter som har tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam och KBT behandling inom ramen för den nationella vårdgarantin har ökat över året. December 2010 var det 10 vårdenheter som inte hade tillgång till rehabilitering jämfört med 16 stycken i april.

Patienterna upplever hög kvalitet i närsjukvårdens insatser. Högst kvalitet upplevdes för bemötande medan information och delaktighet i sin egen vård var lägre.

Utifrån den nationella patientenkäten var Landstinget Halland ett av de landsting i riket som hade högst patientupplevd kvalitet i primärvården.

Den medicinska kvaliteten fortsätter att utvecklas. Positivt är att andelen diagnossatta läkarbesök fortsätter att öka. Samtliga vårdenheter deltar nu i Nationella

diabetesregistret, men det fortfarande är några få vårdenheter som inte rapporterar in sina patienter. Antalet nyinsjuknade patienter med stroke som varit på nybesök hos läkare i närsjukvården efter sin sjukhusvistelse har ökat betydligt under året. Antalet vårdenheter som har rutiner för konsultation med psykiatrin har ökat men flera vårdenheter är inte nöjda med samarbetet.

Inför 2010 skärptes gränsvärdena för terapeutiska kvoter för läkemedel, trots detta är följsamheten mot kvoterna god. Lägst följsamhet har kvoten för blodfettsänkande medel och flera vårdenheter får ekonomiskt avdrag.

(7)

6

Uppföljning av Vårdval Halland januari till och med december 2010

Inledning

Landstinget Halland införde 2007, som första landsting i Sverige, en vårdvalsmodell.

Nationellt har modellen fått stor uppmärksamhet och flera landsting och regioner har infört snarlika modeller efter att ha följt arbetet i Halland. Vårdval Halland har också varit en förebild i arbetet med ”Lag om valfrihetssystem (2008:962)”, som trädde i kraft den 1:a januari 2009. I de utvärderingar som gjorts av modellen konstateras att landstinget är på rätt väg med Vårdval Halland.

Landstingets syften med införandet var flera. De viktigaste bland dem var att göra närsjukvården till ett naturligt förstahandsval – med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård och att skapa förtroende för närsjukvården. Därmed ville man få en

”rörelse” till den nära vården och till insatser i tidigt skede och säkerställa ”rätt vård på rätt ställe” för effektivitet och resultat i vårdprocessen.

Ett annat centralt begrepp i utvecklingsarbetet av styrmodeller, nationellt och i Halland, är behov eller behovsstyrning. Landstinget Halland ska tillhandahålla

hälso- och sjukvård utifrån invånarnas behov. För att på ett bättre sätt kunna identifiera eller ”ringa in” hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård införde Landstinget Halland från och med 2007 en delvis ny politisk organisation med sex stycken behovs- och befolkningsnämnder. De lokala nämnderna ansvarar för att i varsin

kommun i Halland kartlägga befolkningens hälsa och genomföra behovsanalyser för att möjliggöra behovsstyrning i Landstinget Halland.

Modellen utgår från invånarnas val av vårdenhet och kvalitativ konkurrens. Fokus ligger på hallänningen – inte på vem som äger och driver verksamhet. Invånaren väljer den vårdenhet han eller hon vill vända sig till – några andra val görs inte. Navet i vårdvalsmodellen är bandet mellan invånare och vårdenhet. Det är sedan vårdenhetens uppgift att ta hand om så mycket som möjligt av invånarens behov av hälso- och sjukvård på bästa sätt. Finns inte den kompetens som behövs är det vårdenhetens ansvar att lotsa vidare. En vårdenhet kan aldrig säga nej till en invånare som gjort sitt val.

Landstinget styr Vårdval Halland utifrån landstingets fem övergripande mål och det sker ingen detaljstyrning. De förtroendevalda antar mål som sedan följs upp tre gånger årligen. Genom Vårdval Halland gavs invånarna i länet makten över hälso- och

sjukvårdutbudet. Sedan införandet har deras valfrihet ökat; flera nya vårdenheter har tillkommit. Sedan starten har också vården flyttat närmare hallänningarna och numera finns det många nya kompetenser på vårdenheterna. Modellen utvecklas kontinuerligt, bland annat har flera nya mål har tillkommit, med avsikten att ytterligare öka vårdens kvalitet.

(8)

7

Måluppföljning på landstingsövergripande nivå

December 2010 bedrevs 49 vårdenheter inom Vårdval Halland. Av dessa är 24 i egen regi och 25 är i privat regi. Under hösten 2010 tillkom två vårdenheter i norra Halland, Stenblomman i Kungsbacka och Husläkarna i Varmbadhuset, Varberg.

Uppföljningsenkäten har skickats ut till samtliga 49 vårdenheter. Två vårdaktörer bedriver verksamhet på mer än en plats och har därför slagit samman sina enkäter, totalt har 47 enkäter lämnats in.

Tillgänglighet

Vårdgarantin innebär att patienten ska kunna få ett läkarbesök i närsjukvården inom sju dagar, samt att man ska få svar när man ringer. 2010 fick 97 procent av

hallänningarna tillgång till läkarbesök inom vårdgarantin, vilket var något lägre än 2009. Bäst tillgänglighet har Falkenbergs kommun, den är 100 procent.

I Halmstads kommun deltog inte en vårdenhet i mätningen.

Nittiofem procent av alla telefonsamtal besvarades i Halland vilket är högre än

riksgenomsnittet som är 89 procent. Bäst tillgänglighet på telefon har närsjukvården i Varbergs kommun, 99 procent. I Falkenberg besvaras 98 procent av telefonsamtalen, i Kungsbacka 95 procent, i Laholm och Halmstad 93 procent och i Hylte 90 procent.

Täckningsgrad

Målet är att hallänningen ska kunna få 80 procent av sitt vårdbehov tillgodosett i närsjukvården. Täckningsgraden är ett mått på konsumtion inom närsjukvård i relation till all hälso- och sjukvård i öppna vårdformer. 2010 var täckningsgraden i länet 69 procent, vilket är en minskning med en procent jämfört med 2009. På kommunnivå varierade täckningsgraden mellan 76 procent i Hylte och 67 procent i Varberg.

84 86 88 90 92 94 96 98 100

Andel (%) läkarbesök inom 7 dagar i närsjukvården 2008-2010

2008 2009 2010

(9)

8 Samverkan

Vårdenheten ansvarar för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten.

Samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår.

Vårdenheternas samverkan med specialister inom olika områden fortsätter att stärkas.

Framförallt ökade samverkan med psykologer, psykoterapeuter, samtalsterapeuter och kuratorer. Samverkan med logopeder och dietister har också ökat.

Halland

60%

65%

70%

Utgångs läge

Helår 2007

Helår 2008

Helår 2009

Helår 2010

Tert 3 2009

Tert 3 2010

Kod Kommun

Utgångs läge

Helår 2007

Helår 2008

Helår 2009

Helår 2010

Tert 3 2009

Tert 3 2010

Jmf år 09- 10

Jmf tert 09-10

1315 Hylte 74% 73% 74% 76% 75% 77% 76% -1,7% -1,2%

1380 Halmstad 66% 68% 71% 71% 70% 71% 70% -0,3% -0,7%

1381 Laholm 68% 68% 70% 70% 70% 71% 70% -0,8% -1,2%

1382 Falkenberg 68% 68% 68% 69% 68% 71% 68% -1,3% -2,1%

1383 Varberg 66% 66% 66% 67% 65% 68% 67% -1,7% -1,5%

1384 Kungsbacka 65% 65% 67% 70% 69% 69% 67% -0,8% -2,5%

13 Halland 67% 67% 69% 70% 69% 70% 69% -0,87% -1,53%

(10)

9

Tabell 1. Kompetenser som vårdenheten har tillgång till och i vilken omfattning

Kompetens 2007 2008 2009 April

2010 Aug 2010

Helår 2010

Förändring sen 2007

Distriktssköterska 40 42 44 40 44 44 4

Distriktssköterska

specialiserad på astma och KOL

30 35 37 33 35 36 6

specialiserad på beroende av alkohol och droger

11 11 9 20 16 18 7

specialiserad på diabetes

36 41 40 38 43 41 5

Distriktssköterska specialiserad på högt blodtryck

9 17 14 21 22 26 17

specialiserad på övervikt

0 20 20 23 26 28 28

Specialist i allmänmedicin - - - - 45 45 0 Specialist i barnmedicin 9 11 11 13 9 11 2

Specialist i gynekologi 2 3 4 5 4 4 2

Specialist i handkirurgi 0 1 0 2 0 0 0

Specialist i hjärtsjukdomar 3 1 1 3 1 3 0

Specialist i hudsjukdomar 0 6 5 5 2 3 3

Specialist i idrottsmedicin 3 2 4 5 4 4 1 Specialist i invärtes sjukdomar 8 12 15 10 13 8 0

Specialist i ortopedi 7 7 10 10 4 3 -4

Specialist i psykiatri 3 4 4 9 8 8 5

Specialist i reumatologi 2 4 8 7 7 6 4

Specialist i åldrandets sjukdomar

3 4 3 6 2 3 0

Specialist i öron, näsa och hals

3 4 4 7 4 4 1

Kurator 28 34 37 29 28 32 4

Psykolog 35 38 40 31 36 38 3

Psykoterapeut 8 19 20 11 16 18 8

Samtalsterapeut 7 15 17 10 15 18 11

Arbetsterapeut 33 42 44 39 42 42 9

Dietist 20 21 21 17 27 31 11

Logoped - - 25 20 26 29 4

Medicinsk fotvård - - 39 35 41 43 4

Sjukgymnast 37 43 42 38 43 42 5

Företagsläkare 8 8 14 10 12 11 3

Uroterapeut 10 19 18 11 17 13 3

Undersköterska 35 40 38 35 38 38 3

Barnsjuksköterska 22 24 25 12 13 22 0

Biomedicinsk analytiker 14 14 16 18 13 14 0

KBT-terapeut - - 33 34 33 39 6

Naprapat 2 3 3 4 2 3 1

Sjuksköterska - 29 29 26 33 36 7

Rehabcoach - 15 31 24 28 29 14

Rehabsamordnare - - - 30 34 38 8

Annan kompetens 18 27 25 15 20 17 -1

En vårdenhet har inte besvarat enkäten, en vårdenhet har inte besvarat frågan

(11)

10 Rehabiliteringsgarantin

Alla vårdenheter har tillgång till multimodala rehabiliteringsteam och KBT-inriktad behandling enligt de krav som nationella rehabiliteringsgarantin ställer.

Tabell 2. Tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam med de kompetenser som omfattas av rehabiliteringsgarantin

Kommun Ja

Multimodalt team finns att tillgå inom

vårdenheten

Ja

Samverkar med multimodalt team

Nej

Aug 2010 Helår 2010 Aug 2010 Helår 2010 Aug 2010 Helår 2010

Kungsbacka² 6 6 1 1 1 1

Varberg 5 6 1 2 1 0

Falkenberg 4 3 4 5 0 0

Hylte 12 1 0 1 2 0

Halmstad 2 12 0 1 0 1

Laholm¹ 2 2 0 0 4 3

Halland 31 30 6 10 8 5

1En vårdenhet har inte besvarat frågan

2Stenblommans Vårdcentral har inte besvarat frågan, startade 1 september 2010

Tabell 3. Tillgång till KBT-inriktad behandlingskompetens

Kommun Ja

KBT finns att tillgå inom vårdenheten

Ja

Samverkar med andra vårdenheter

Nej

Aug 2010 Helår 2010 Aug 2010 Helår 2010 Aug 2010 Helår 2010

Kungsbacka² 8 8 0 0 0 0

Varberg 6 6 1 2 0 0

Falkenberg 4 3 4 5 0 0

Hylte 1 1 1 1 0 0

Halmstad 12 13 0 1 2 0

Laholm¹ 3 2 1 1 2 2

Halland 34 33 7 10 4 2

Säker vård

Landstingsfullmäktiges mål säger att hälso- och sjukvården ska verka för att hallänningen får ett friskt liv, och inte drabbas av sådana sjukdomar som kan förebyggas och behandlas. Patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas systematiskt.

Kontinuitet är en del i en säker hälso- och sjukvård.

Alla vårdenheter deltar i register för labbdiagnostik (EQUALIS) och man har rutiner för avvikelsehantering. Antalet vårdenheter som gör ett dokumenterat

ställningstagande om patientens diagnos har inte förändrats nämnvärt under året, 36 vårdenheter diagnossätter minst 80 procent av sina patientbesök.

(12)

11

Tabell 4. Andel patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt ICD-10 2008 2009 April

2010

Aug 2010

Helår 2010

1-20 % 3 5 2 1 1

21-50 % 0 0

51–80 % 41 39 42 9 8

81–100 % 35 36

Medicinsk kvalitet

Landstingsstyrelsens mål säger att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och den medicinska kvaliteten ska relateras till nationellt framtagna mål och mått. Kvali- teten ska kunna följas upp i detalj, rutiner och system ska vara dokumenterade för att möjliggöra extern granskning och medicinsk revision. I denna rapport följs medicinsk kvalitet upp med en rad olika parametrar för olika ohälso-/sjukdomsgrupper. De redovisas nedan under egna underrubriker i alfabetisk ordning.

Patientens upplevelse av kvalitet

Nationella patientenkäten visar att patienterna är mycket nöjda med den vård man får i närsjukvården. Allra högst kvalitet har bemötande, ca 90 i kvalitetsvärde (100 är max).

Information och delaktighet i sin egen vård är de indikatorer som har lägst

kvalitetsvärde, genomsnittet ligger vid 80. Tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta och om man kan rekommendera vårdenheten till andra har kvalitetsvärden mellan 80 och 90. Landstinget Halland var bland de landsting som utifrån Nationella

patientenkäten, hade högst kvalitet i primärvården i Sverige

Endast indikatorn tillgänglighet varierade mellan kommunerna. Kungsbacka hade ett kvalitetsvärde under 80. (Nationell patientenkät genomfördes innan den nya

vårdenheten öppnade i Kungsbacka.)

Diabetes

Samtliga vårdenheter deltar i Nationella Diabetesregistret (se vidare nedan), och man rapporterar på alla parametrar som är aktuella för patienten.

Täckningsgraden i Nationella diabetesregistret ökar, men är fortfarande låg. Antalet patienter som rapporteras in är omfattande. Endast 13 vårdenheter når målet att rapportera alla parametrar för alla patienter.

Tabell 5. Antal patienter som är registrerade i Nationella Diabetesregistret, fram t o m augusti 2010 respektive hela 2010

Kommun Diabetes typ 1 Diabetes typ 2

Aug 2010 Helår 2010 Aug 2010 Helår 2010

Kungsbacka 6 29 706 1 160

Varberg 65 592 585 903

Falkenberg 142 169 495 725

Hylte 17 42 216 322

Halmstad 44 127 835 1 077

Laholm 33 61 168 219

Halland 307 1 020 2 375 4 406

(13)

12

Alla vårdenheter har inte kunnat besvara fråga

Tabell 6. Antal vårdenheter som registrerar alla parametrar på alla patienter i Nationella diabetesregistret

Kommun Aug 2010 Helår 2010

Kungsbacka 4 6

Varberg 2 5

Falkenberg 2 5

Hylte 2 2

Halmstad 3 5

Laholm 0 2

Halland 13 25

Alla vårdenheter har inte besvarat frågan

Stroke

Specialistsjukvården remitterar allt fler strokepatienter till närsjukvården för uppföl- jande läkarbesök, antalet nybesök ökar.

Tabell 7. Antal nyinsjuknade patienter med stroke som varit på nybesök hos läkare vid vårdenheten

Kommun April 2010 Aug 2010 Helår 2010

Kungsbacka 7 86 127

Varberg 47 70 131

Falkenberg 22 41 62

Hylte 7 15 23

Halmstad 12 93 68

Laholm 22 31 37

Halland 117 336 448

Alla vårdenheter har inte kunnat besvara frågan

Vårdens utveckling Samarbete med psykiatrin

Samarbetet mellan den nära vården och psykiatrin håller på att förändras och som en del i att följa förbättringen följs nedanstående indikatorer under året. Endast hälften av vårdenheterna (23 stycken) var nöjda med samarbetet med psykiatrin.

Tabell 8. Antal vårdenheter som har rutiner för konsultation med psykiatrin

Kommun Aug 2010 Helår 2010

Kungsbacka 5 8

Varberg 5 6

Falkenberg 8 8

Hylte 2 2

Halmstad 8 12

Laholm 3 4

Halland 31 40

(14)

13

Tabell 9. Antal patienter som vårdenheten har remitterat till psykiatrin

Kommun Aug 2010 Helår 2010

Kungsbacka 127 301

Varberg 123 286

Falkenberg 157 292

Hylte 44 56

Halmstad 398 301

Laholm 20 55

Halland 869 1 291

Deltagande i läkemedelskommitténs utbildningar

Vårdenheterna har i hög utsträckning deltagit i läkemedelskommitténs utbildningar.

Tabell 10. Läkemedelsutbildningar som har genomförts för läkare inom vårdenheten 2010

Kommun Endokrinologiskt

smörgåsbord - få ordning på hormonerna

Terapeutiska kvoter

En levande palliation

ADHD

Kungsbacka X X X X

Varberg X X X X

Falkenberg X X X X

Hylte X X X X

Halmstad X X X X

Laholm X X - X

Tabell 11. Läkemedelsutbildningar som har genomförts för sjuksköterskor inom vårdenheten under 2010

Kommun Nätverksträff diabetes- sköterskor

Producentobunden utbildning för sjuksköterskor med förskriv- ningsrätt

Sårvårds- föreläsning

Kungsbacka X X X X

Varberg X X X X

Falkenberg X X - X

Hylte X X - X

Halmstad X X - X

Laholm X X - X

Deltagande i landstingsgemensamma utvecklingsuppdrag

Övergripande landstingsgemensamt arbete är en viktig faktor för att förbättra hälso- och sjukvården för hallänningen. Varje år bedrivs olika projekt i landstingets regi där företrädare från olika vårdnivåer och organisationer deltar. Att delta i

landstingsgemensamt arbete ingår i modellbeskrivningen för vårdval Halland.

Vårdenheterna deltar i hög utsträckning i landstingsgemensamt utvecklingsarbete.

Från 30 vårdenheter deltog personal med olika kompetenser.

(15)

14

Tabell 12. Antal vårdenheter där personal deltagit i landstingsgemensamt utvecklingsarbete

Kommun April 2010 Aug 2010 Helår 2010

Varberg 7 6 3

Hylte 14 2 2

Halmstad 2 10 10

Laholm 6 1 1

Halland 45 34 30

Tabell 13. Personalkategorier som deltagit i landstingsgemensamt utvecklingsarbete

Kommun Helår 2010

Läkare Distr sköt/

sjuksköt

Sjuk- gymn

Arbets- terapeut

Övrig personal

Kungsbacka X X X X X

Varberg X X X

Falkenberg X X X

Hylte X X

Halmstad X X X X X

Laholm X X

Tillgång till rehabcoach

Tjugotvå vårdenheter har rehabiliteringscoach eller rehabsamordnare i sin verksamhet och de nyttjas när man har patienter i behov av rehabilitering.

Hälsofrämjande arbete

Landstingets mål är att för 90 procent av patienterna ska man i mötet med patienten ta upp frågor som rör sambanden mellan patientens hälsa och livsstil. Då vårdenheterna inte uppnådde målet vid uppföljning 1 2010, frågades vid efterkommande

uppföljningar efter om man hade satt upp egna mål för det hälsofrämjande arbetet.

Antalet vårdenheter som har satt upp mål ökade från 31 vårdenheter i augusti till 35 i december.

Tabell 14. Har vårdenheten satt upp mål för det hälsofrämjande arbetet?

Kommun Aug 2010 Helår 2010

Kungsbacka 5 7

Varberg 5 6

Falkenberg 8 8

Hylte 2 2

Halmstad 8 8

Laholm 3 4

Halland 31 35

(16)

15 Läkemedelsförskrivning

Läkemedelsförskrivning inom Vårdval Halland ska ha en god kvalitet och vara kost- nadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige på vårdenheten har övergripande ansvar för enhetens förskrivning av läkemedel.

Läkemedelskommittén Hallands informationsläkare fortsätter att besöka vårdenheterna och under 2010 genomfördes 64 besök.

Tabell 15. Antal besök som läkemedelskommitténs informationsläkare har gjort på vårdenheten under 2010

Kommun Våren 2010 Hösten 2010 Helår 2010

Varberg 5 3 8

Hylte 2 1 3

Halmstad 13 9 22

Laholm 4 6 10

Halland 35 29 64

Följsamhet mot terapeutiska kvoter

Läkemedelskommittén i Halland har fastställt rekommenderade terapeutiska kvoter för sju läkemedel. Målet är att läkemedelsförskrivningen ska följa de terapeutiska kvoterna. Om vårdenheten inte når målet för de terapeutiska kvoterna sker ett avdrag på hälso- och sjukvårdspengen. Avdraget görs i relation till de uppnådda kvoterna och till vårdenhetens storlek i vårdpoäng.

I Halland som helhet är det god följsamhet mot läkemedelskvoterna utom för kvoten för blodfettsänkande läkemedel. Trettiofyra vårdenheter nådde inte målet för kvoten och elva av dessa fick avdrag på hälso- och sjukvårdspengen.

Alla vårdenheter har full följsamhet mot kvoten för sömnmedel och endast en

vårdenhet avvek från kvoten för smärtpreparat, svaga opiater. Fem vårdenheter hade så låg följsamhet mot kvoten för blodtryckssänkande medel att de fick avdrag på hälso- och sjukvårdspengen. Tre vårdenheter hade låg följsamhet mot kvoten för

diabetesläkemedel och fick ekonomiskt avdrag och tre vårdenheter fick ekonomiskt avdrag för kvoten för antibiotika mot urinvägsinfektioner. Vidare information finns på insidorna av rapportens omslag.

(17)

16 Särskilda uppdrag

Särskilda boende och korttidsboende för äldre

Uppdraget innebär att vårdenheten ska ge ett konsultativt stöd och utbildande insatser till kommunens personal inom boendet i form av exempelvis övergripande råd i medicinska frågor samt delta i läkemedelsgenomgångar i utbildande och kompetenshöjande syfte. 36 vårdenheter har avtal om särskilt boende för äldre och fjorton vårdenheter särskilt uppdrag om korttidsboende.

Trenden är att allt fler av de som bor på det särskilda boendet väljer den vårdenhet som har det särskilda uppdraget som sin vårdenhet. Antalet av vårdenhetens ”egna”

patienter som har fått hembesök i samband med läkarens ordinarie tid för råd och stöd och utbildning ökar.

(18)

17

Måluppföljning för Kungsbacka kommun

Vårdenheter

I Kungsbacka kommun ingick nio vårdenheter i Vårdval Halland vid årsuppföljningen:

 Husläkarna i Kungsbacka

 Husläkarna i Vallda

 Stenblommans Vårdcentral (startade 1 september 2010)

 Säröledens Familjeläkare

 Vårdcentralen Fjärås

 Vårdcentralen Kungsbacka

 Vårdcentralen Onsala

 Vårdcentralen Särö

 Vårdcentralen Åsa

Stenblommans Vårdcentral har inte deltagit i årsuppföljningen på grund av att de endast har varit verksamma under en kortare tid.

Tillgänglighet

Vårdgarantin innebär att patienten ska kunna få ett läkarbesök i närsjukvården inom sju dagar, samt att man ska få svar när man ringer. 2010 fick 96 procent av

Kungsbackaborna tillgång till läkarbesök inom vårdgarantin, vilket var något lägre än 2009. Fyra vårdenheter har 100 procent tillgänglighet.

Nittiofem procent av alla telefonsamtal besvarades i Halland vilket är högre än

riksgenomsnittet som är 89 procent. Bäst tillgänglighet på telefon hade vårdcentralen i Särö, 100 procent. En vårdenhet har inte datoriserat system för uppringning och deltog därför inte i mätningen.

Samtliga vårdenheter uppger att patienter kan nå vårdenheten via e-post eller webblösning.

Tabell 1. Tillgänglighet i procent för läkarbesök och telefonsamtal i närsjukvården 2010

Vårdenhet Andel läkarbesök inom

sju dagar

Andel besvarade telefonsamtal

2009 2010 2010

Husläkarna i Kungsbacka 88 80 -

Husläkarna i Vallda 83 88 90

Stenblommans Vårdcentral - 100 95

Säröledens Familjeläkare 100 100 89

Vc Fjärås 99 100 99

Vc Kungsbacka 99 98 99

Vc Onsala 99 98 93

Vc Särö - 100 100

Vc Åsa 99 100 97

Kungsbacka kommun 98 96 95

- Deltog inte i mätningen

(19)

18 Kommentar från Husläkarna Vallda: Mina Vårdkontakter används mycket, dessutom vanliga mail samt möjlighet att lämnad meddelande, frågor, receptönskemål etc på telefonsvarare och sjuksköterska ringer sedan upp.

Täckningsgrad

Målet är att hallänningen ska kunna få 80 procent av sitt vårdbehov tillgodosett i närsjukvården. Täckningsgraden är ett mått på konsumtion inom närsjukvård i relation till all hälso- och sjukvård i öppna vårdformer. Täckningsgraden minskade jämfört med samma period under föregående år.

Tabell 2. Täckningsgrad i procent fördelat på vårdenhet

Vårdenhet 2007 2008 2009 April

2010

Aug 2010

Helår 2010

Husläkarna i Kungsbacka 64 66 67 69 67 67

Husläkarna i Vallda 65 68 70 72 70 70

Stenblommans Vårdcentral ¹ ¹ ¹ ¹ ¹ 70

Säröledens Familjeläkare ¹ 69 70 78 75 75

Vc Fjärås 65 68 70 71 71 71

Vc Kungsbacka 63 66 69 67 69 69

Vc Onsala 67 69 71 70 72 72

Vc Särö 66 68 72 74 73 73

Vc Åsa 66 65 70 69 69 69

Kungsbacka kommun 65 67 70 70 70 70

1 Verksamheten hade inte startat

Samverkan Mål

 Vårdenheten ansvarar för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten. Samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår.

Målet för samverkan följs upp genom

 Beskrivning av de kompetenser som vårdenheten har tillgång till.

Vårdenheternas samverkan med specialister inom olika områden fortsätter att stärkas.

Framförallt ökade samverkan med psykologer, psykoterapeuter, samtalsterapeuter och kuratorer. Samverkan med logopeder och dietister har också ökat.

Kungsbacka

60%

65%

70%

75%

80%

Utgångs läge

Helår 2007

Helår 2008

Helår 2009

Helår 2010

Tert 3 2009

Tert 3 2010

(20)

19

Tabell 3: Kompetenser som vårdenheten har tillgång till

Annan kompetens: Undersköterska med specialistutbildning i livsstilsfrågor, kost och viktminskning

Sjuksköterska med specialistutbildning i astma, KOL och rökavvänjning, 24-tim blodtryck, hjärtsvikt, missbruksfrågor, allergolog, vissa kompetenser via avtal, specialist inom infektionssjukdomar, distriktssköterska med kompetens för tobaksavvänjning

1

Frågan har inte ställts tidigare. ²Stenblommans Vårdcentral har ej besvarat frågan

Rehabiliteringsgarantin

Sex vårdenheter har tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam med de kompetenser som omfattas av rehabiliteringsgarantin (sjukgymnast, arbetsterapeut, beteendevetare (socionom eller psykolog) samt läkare) för diagnosgruppen godartad långvarig smärta från rygg, nacke och axlar.

- Husläkarna i Kungsbacka samverkar med Lyra rehab.

- En vårdenhet har inte tillgång till multimodalt rehabiliteringsteam.

- En vårdenhet har inte besvarat frågan

(21)

20 Samtliga vårdenheter har tillgång till KBT-inriktad behandlingskompetens enligt rehabiliteringsgarantins kompetenskriterier för diagnosgruppen lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa.

De KBT-kompetenser som finns inom enheterna är: legitimerad sjuksköterska med legitimation och auktorisation för kognitiva och beteendeinriktade terapier; personal med steg 3 utbildning i KBT; sjukgymnast med KBT steg 1 utbildning; psykolog;

kurator med psykoterapiutbildning steg 1; socionom med steg 1 inom KBT; psykiater med KBT utbildning; psykoterapeut med KBT utbildning.

Fem av vårdenheterna i Kungsbacka har lämnat in mer än en ansökan till Landstinget Halland om ersättning för behandling inom ramen för behandlingsgarantin för

multimodal rehabilitering vid kronisk smärta.

Säker vård

Landstingsfullmäktiges mål säger att hälso- och sjukvården ska verka för att hallänningen får ett friskt liv, och inte drabbas av sådana sjukdomar som kan före- byggas och behandlas. Patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas systematiskt. Kontinuitet är en del i en säker hälso- och sjukvård.

Måluppföljning

Andelen av alla patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt den internationella diagnosstandarden ICD-10 är stabil. En vårdenhet diagnossätter 51–80 procent av besöken och sju vårdenheter diagnossätter 81–100 procent av alla besöken.

Tabell 4: Patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt ICD-10

2008 2009¹ April 2010 Aug 2010 Helår 2010

1–20 % 0 1 0 0 0

21–50 % 0 0

51–80 % 8 6 8 1 1

81–100 % 7 7

1En vårdenhet besvarade inte frågan

Samtliga vårdenheter uppger att de använder ett flertal rutiner och system för att dokumentera och följa upp att vården är säker och håller god kvalitet. Nedanstående rutiner och system används:

(22)

21

Tabell 5. Rutiner och system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet

Vårdenhet Kvalitets-

lednings- system

Nation- ella Diabetes registret

Equalis Riks- svikt

Avvikelse hantering

Skriftliga rutiner

Fortlöpan de utbildn.

av personal

Övrigt

Husläkarna i Kungsbacka

X X X X X X

Husläkarna i Vallda X X X ² X X X ²

Stenblommans VC¹ - - - - - - - -

Säröledens Familjeläkare

X X X X X X X

VC Fjärås X X X X X

VC Kungsbacka X X X X X X X

VC Onsala X X X X X X X

VC Särö X X X X X

VC Åsa X X X X X X X

Övrigt: Rikskol, årlig kontroll av medicinskteknisk apparatur, BVC-statistik, årlig uppföljning av läkemedelshantering av apotekare, MTA årliga kontroller

1 Vårdenheten startade 1 september 2010 - Frågan har inte besvarats

2 Rikssvikt ska påbörjas liksom KOL, nyligen avslutad utbildning

Ingen av vårdenheterna i Kungsbacka har lämnat in någon Lex Maria anmälan under 2010.

Medicinsk kvalitet Diabetes

Samtliga vårdenheter deltar i Nationella diabetesregistret (NDR). Antalet patienter som registreras har ökat.

Tabell 6: Antal patienter med diagnosen Diabetes typ 1 enligt ICD10 koderna E10.0-E10.9 som vårdenheten registrerade i Nationella Diabetesregistret

Vårdenhet Augusti 2010 Helår 2010

Husläkarna i Kungsbacka 0 24

Husläkarna i Vallda 1 1

Stenblommans Vårdcentral ¹ -

Säröledens Familjeläkare 0 1

Vårdcentralen Fjärås - 0

Vårdcentralen Kungsbacka 3 0

Vårdcentralen Onsala 1 0

Vårdcentralen Särö 0 0

Vårdcentralen Åsa 1 3

- Har inte besvarat frågan

1 Vårdenheten startade 1 september 2010

(23)

22

Tabell 7: Antal patienter med diagnosen Diabetes typ 2 enligt ICD10 koderna E11.0-E11.9 som vårdenheten registrerade i Nationella Diabetesregistret

Stenblommans Vårdcentral - -

Vårdcentralen Fjärås 39 49

Vårdcentralen Onsala 109 213

Tabell 8: Antal patienter med diagnosen Diabetes typ 2 enligt ICD10 koderna E11.0-E11.9 som vårdenheten registrerade alla parametrar på i Nationella Diabetesregistret

Husläkarna i Vallda - -

Vårdcentralen Fjärås 39 46

Vårdcentralen Onsala ca 80 % 180

Psykisk ohälsa

Åtta vårdenheter i Kungsbacka uppger att de har rutiner för konsultation med psykiatrin, vilket är en förbättring sedan augusti. En vårdenhet har inte besvarat frågan.

Andelen remisser som vårdenheterna skickat till psykiatrin ökade under 2010.

Tabell 9. Antal patienter som vårdenheten har remitterat till psykiatrin

Husläkarna i Vallda 4-5 (efter maj) 11

VC Fjärås 32 45

VC Kungsbacka 38 72

VC Onsala 6 52

VC Särö 14 20

VC Åsa 16 26

1 Vårdenheten startade 1 september 2010 - Har inte besvarat frågan

Stroke

Antalet nyinsjuknade patienter med stroke som har fått uppföljande läkarbesök i närsjukvården ökar stadigt vilket är ett tecken på att vårdkedjan fungerar bättre.

(24)

23

Tabell 10. Antal nyinsjuknade patienter med stroke, enligt ICD-10 koderna I60-I69P, som varit på nybesök hos läkare vid vårdenheten

VC Fjärås 6 11

VC Kungsbacka 9 10

VC Onsala 12 21

VC Särö 12 11

VC Åsa 9 11

1 Vårdenheten startade 1 september 2010 - Har inte besvarat frågan

Kommentar

Husläkarna Kungsbacka: Uppgifterna tagna ur VAS som infördes 20 maj 2010.

Husläkarna Vallda: VAS sedan slutet av maj. Innan dess ej möjlig statistik.

Vårdens utveckling Samarbete med psykiatrin

Fem av vårdenheterna i Kungsbacka uppger att de är nöjda med samarbetet med psykiatrin. Tre vårdenheter uppger att de inte är nöjda, och en vårdenhet har inte besvarat frågan.

Kommentarerna är många och skiftande och visar på att samarbetet behöver förbättras ytterligare.

Kommentar

Husläkarna i Kungsbacka: Remisser i retur gör att man försöker finna andra lösningar internt som kanske inte alltid är det mest optimala för den enskilde patienten.

Husläkarna Vallda: Nja, sådär! Fungerar oftast bra med telefonförfrågan men mycket svårt att få patienter mottagna per remiss! Har anställt egen konsult på grund av detta!

Säröledens Familjeläkare: Det har fungerat bra i de fall vi behövt kontakt med psykiatrin.

Vårdcentralen Fjärås: Efter möten med ansvariga inom vuxen- och äldrepsykiatrin har vi utvecklat ett bra samarbete.

Vårdcentralen Kungsbacka: Dålig tillgänglighet. När distriktsläkarna remitterar patienter till psykiatrin händer det att man inte tar emot patienten eller att det tar för lång tid innan de kallas. Svårt sjuka patienter har blivit avvisade. Det saknas ett mobilt team med personal som snabbt kan åka ut till akut sjuka patienter.

Vårdcentralen Särö: Både ock. På grund av att vårdcentralen har anställt psykiater har vi ibland fått ta hand om fler patienter än vad vi skulle. Gäller till exempel patienter med suicidrisk.

Vårdcentralen Åsa: Klart bättre efter att vårdöverenskommelsen blev klar (=HÖK- psykiatri). Telefonnummer för intern konsultation är inte alltid bemannade. Psykiatrin har tolkningsföreträde gällande vad som är primärvårdsfall respektive specialistvård.

Utökat samarbete vid vissa sjukskrivningsfall är önskvärt.

(25)

24 Deltagande i läkemedelskommitténs utbildningar

Vårdenheterna deltar i stor utsträckning i läkemedelskommitténs utbildningar. En vårdenhet har inte deltagit i några utbildningar alls.

Tabell 11: Läkemedelsutbildningar som genomförts för läkare inom vårdenheten under 2010 Vårdenhet Endokrinologiskt

smörgåsbord - få ordning på hormonerna

Terapeutiska kvoter

ADHD hos vuxna/ÖNH

Hur anv vi VAS LM-lista på ett bra sätt?

X X X X -

Husläkarna i Vallda X X X X X

Stenblommans VC¹ Säröledens

Familjeläkare

- - - - -

VC Fjärås X X X X -

VC Kungsbacka X X X X -

VC Onsala X X - - -

VC Särö X X X X -

VC Åsa X X X X -

1 Vårdenheten startade 1 september 2010, har inte besvarat frågan.

Tabell 12: Läkemedelsutbildningar som genomförts för sjuksköterskor inom vårdenheten 2010 Vårdenhet Nätverksträff

diabetessköterskor

Procentobunden utbildning för sjuksköterskor med förskrivningsrätt

Sårvårds- föreläsning

- X X X

Husläkarna i Vallda X X X X

Stenblommans VC¹ - - - -

Säröledens Familjeläkare

- X - -

VC Fjärås - X - X

VC Kungsbacka - X - X

VC Onsala - X - X

VC Särö - X - X

VC Åsa - X - X

1 Vårdenheten startade 1 september 2010, har inte besvarat frågan.

Deltagande i landstingsgemensamt utvecklingsarbete

Samtliga vårdenheter som har varit verksamma under hela 2010 har deltagit i olika gemensamma utvecklingsprojekt. Det är mest läkare och sjuksköterskor som deltagit i arbetsgrupperna.

(26)

25

Tabell 13: Har någon av vårdenhetens personal deltagit i landstingsgemensamt utvecklingsarbete?

Helår 2010

Vårdenhet Ja Nej Utvecklingsgrupper

Husläkarna i Kungsbacka X Arbetsgrupp för rehabiliteringsfrågor Husläkarna i Vallda X Diabetes, inkontinens, adoptivbarn, BHV-

råd, BHV-ansvar, LM-kommitténs utbildn för läk och dsk, rehabgrupper,

samordning

Säröledens Familjeläkare X Läkemedelskommittén, Rätt vård för äldre, delprojekt C 1 ssk

Stenblommans Vårdcentral ¹ ¹ ¹

VC Fjärås X

VC Kungsbacka X Läkarråd, STRAMA, DAL/DAS-möten,

inkontinenshjälpmedel, styrgrupp nationella riktlinjer, läkemedels-

kommitténs terapigrupp, barnhälsovårds- råd, referensgrupp BVC-sjuksköterskor

VC Onsala X HSU-utredning rehab på lika villkor

Riskbruk/missbruk Kungsbacka - utveckling av omhändertagande enl nationella riktlinjer. Lokal samverkans- grupp mellan landsting och kommun och landsting Kungsbacka, s k LOKA

VC Särö X HSU-uppdrag neuropsykiatri

VC Åsa X Representant för Närsjukvården i PKL.

Repr i läkemedelskommitténs terapigrupp Diabetes

Tabell 14: Personal som deltagit i utvecklingsgruppen/utvecklingsgrupperna Helår 2010

Vårdenhet Läkare Distr sköt/

sjuksköt

Sjuk- gymnast

Arbets- terapeut

Övrig personal¹

Husläkarna i Kungsbacka X

Husläkarna i Vallda X X X X X

Säröledens Familjeläkare X X

VC Kungsbacka X X X

VC Onsala X X

VC Särö X X

VC Åsa X X X

1Verksamhetschef, uroterapeut, biomedicinsk analytiker, diabetessjuksköterska, barnsjuksköterska, distriktsläkare, psykolog

Hälsofrämjande arbete

Landstingets mål är att för 90 procent av patienterna ska man i mötet med patienten ta upp frågor som rör sambanden mellan patientens hälsa och livsstil. Då vårdenheterna inte uppnådde målet vid uppföljning 1 2010, frågades vid efterkommande

uppföljningar efter om man hade satt upp egna mål för det hälsofrämjande arbetet.

Sju vårdenheter i Kungsbacka uppger att de har satt upp mål för det hälsofrämjande arbetet. En vårdenhet uppger att de inte har satt upp mål och en vårdenhet har inte besvarat frågan.