• No results found

För frågor om förslaget, kontakta marinbiolog Bo Gustafsson tel , e-post

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "För frågor om förslaget, kontakta marinbiolog Bo Gustafsson tel , e-post"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Se sändlista

Förslag till utvidgning av och förändringar i Natura 2000-områdena Balgö, Fladen och Västra Getterön i Varbergs och Kungsbacka kommuner samt i svensk ekonomisk zon.

Länsstyrelsen har tagit fram förslag på ändringar i Natura 2000-nätverket med anledning av att EU bedömt att det finns för få områden för tumlare. Förslaget innebär i korthet förändringar i tre befintliga Natura 2000-områden.

• Fladen – området utvidgas.

• Balgö – området utvidgas och kompletteras med tumlare och fler naturtyper.

• Västra Getterön – området kompletteras med tumlare och en naturtyp.

Förslaget bifogas och finns även tillgängligt på Länsstyrelsens hemsida

www.lansstyrelsen.se/halland samt på Länsstyrelsen, Slottsgatan 2 i Halmstad.

Den som vill yttra sig med anledning av förslaget ska göra detta skriftligen till halland@lansstyrelsen.se eller Länsstyrelsen, 301 86 Halmstad. Yttrandet måste ha inkommit senast den 1 juni 2016. I skrivelsen ska ärendets diarienummer 511- 6303-15 anges.

Länsstyrelsens uppgift är att lämna förslag på nya Natura 2000-områden och att inhämta synpunkter från berörda. Länsstyrelsen ska sedan skicka

synpunkterna till Naturvårdsverket, som efter bearbetning lämnar förslaget till regeringen. Beslutet om ifall Sverige ska föreslå ett område till Natura 2000- nätverket fattas av regeringen.

Länsstyrelsen önskar att förslaget når alla som är berörda. Därför skickas det till alla fastighetsägare som finns förtecknade i fastighetsregistret, myndigheter och andra som Länsstyrelsen bedömer kan vara berörda av förslaget. Dessutom kungörs det i tidning. Vi ser gärna att förslaget sprids till eventuella berörda som inte finns med på sändlistan.

För frågor om förslaget, kontakta marinbiolog

Bo Gustafsson tel. 010-2243252, e-post bo.gustafsson@lansstyrelsen.se

Henrik Martinsson

naturvårdsdirektör Bo Gustafsson

marinbiolog

(2)

LÄNSSTYRELSEN MISSIV 2(4)

2016-04-21 511-6303-15

Sändlista

Ägare till fastighet eller delägare i samfällighet i området Göteborgs Stifts Prästlönetillgångar,

Box 11937, 404 39 Göteborg

Agneta Pettersson, Fladevägen 2, 432 94 Varberg Statens Fastighetsverk,

Box 2263, 10316 Stockholm

Hans Pettersson, Fladevägen 2, 432 94 Varberg Alex Karlsson,

Espeviksvägen 3, 432 96 Åskloster

Henry Nilsson, Storängsvägen 36, 432 94 Varberg.

Lennart Melcher Andersson, Rörviksvägen 3 A,

432 96 Åskloster

Carl Amneus,

Viktor Rydbergsgatan 25 Lgh 1201, 412 57 Göteborg

Monika Måhnson, Rörviksvägen 3 A, 432 96 Åskloster

Camilla Mårtensson,

Viktor Rydbergsgatan 25 Lgh 1201, 412 57 Göteborg

Annita Måhnson, Rörviksvägen 3 C, 432 96 Åskloster

Ingrid Fridén, Nordlyckevägen 1, 432 94 Varberg Bo Måhnson,

Rörviksvägen 3 C, 432 96 Åskloster

Per Arne Sigurdsson, Årnäs 1,

432 96 Åskloster Bengt Åke Gustafsson,

Tången, Kråk-Anders Väg 2, 432 95 Varberg

Agneta Karlsson,

Backalyckan, Fägatan 2, 432 96 Åskloster

Hans-Jörgen Walter,

38 Avenue Marechal Leclerc, 63110 Beaumont, Frankrike

Lars Karlsson,

Backalyckan, Fägatan 2, 432 96 Åskloster

Pernilla Walter,

38 Avenue Marechal Leclerc, 63110 Beaumont, Frankrike

Per-Olof Askelius, Bystaden 10, 432 96 Åskloster Trönningenäs Fastighetsägarförening

c/o Niklas Ahlmark, Tomasgatan 12, 506 37 Borås

Varbergs Kommun, 432 80 Varberg

(3)

Berörda myndigheter

Kungsbacka kommun kommun@kungsbacka.se

Varbergs kommun ks@varberg.se

Havs- och vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se

Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se

Jordbruksverket jordbruksverket@jordbruksverket.se

Kustbevakningen registrator@kustbevakningen.se

Sjöfartsverket sjofartsverket@sjofartsverket.se

Boverket registraturen@boverket.se

Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se

Transportstyrelsen sjofart@transportstyrelsen.se

Trafikverket trafikverket@trafikverket.se

Sveriges Geologiska Undersökning sgu@sgu.se Riksantikvarieämbetet registrator@raa.se

ArtDatabanken SLU artdatabanken@slu.se

Kammarkollegiet registratur@kammarkollegiet.se

Försvarsmakten exp-hkv@mil.se

Fortifikationsverket bo.larsson2@fortifikationsverket.se

Övriga

Södra Cell Värö sodracell@sodra.com

Vattenfall AB (Ringhals), 169 92 Stockholm

Hallands hamnar, Västra Hamnvägen 9, 432 21 Varberg Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation

info@hkpo.se

Sveriges Fiskares Riksförbund, Fiskets Hus, Fiskhamnsgatan 33, 414 58 Göteborg

Sportfiskarna Region Väst goteborg@sportfiskarna.se

(4)

LÄNSSTYRELSEN MISSIV 4(4)

2016-04-21 511-6303-15

Kattegatts kustvattenråd Anne.Udd@regionhalland.se

Himleåns vattenråd Leif.andersson3@varberg.se

Svenska naturskyddsföreningen remisser@naturskyddsforeningen.se Hallands naturskyddsförening tommie.fagerberg@snf.se

Naturskyddsföreningen Varberg c/o Studiefrämjandet, Box 109 432 23 Varberg

Naturskyddsföreningen Kungsbacka, c/o Harri Lötjönen, Godhemsgatan 7, 434 41 Kungsbacka

Sveriges Ornitologiska Förening info@birdlife.se Varbergs ornitologiska förening ordforande@vof.nu

Världsnaturfonden WWF info@wwf.se

Södra hamnföreningen i Trönningenäs

tronningenas.sodrahamnen@gmail.com

Hallands husbehovsfiskare Bjorn.frida@telia.com SLU Aqua, Institutionen för

akvatiska resurser, SLU, Skolgatan 6, 742 42 Öregrund

Naturhistoriska Riksmuseet, registrator@nrm.se Johan Höjesjö, Göteborgs

Universitet

johan.hojesjo@bioenv.gu.se

Svenska kraftnät registrator@svk.se

(5)

Förslag till utvidgning av och förändringar i Natura 2000-områdena Balgö, Fladen och Västra Getterön i Varbergs och Kungsbacka kommuner samt i svensk ekonomisk zon.

Länsstyrelsens förslag

Länsstyrelsen föreslår följande:

• utvidga det befintliga Natura 2000-området Fladen (SE0510127) med 3052 ha.

• utvidga det befintliga Natura 2000-området Balgö (SE0510050) med 9581 ha och komplettera med arten tumlare (Phocoena phocoena) (1351) som utpekad art samt naturtyperna sublittorala sandbankar (1110), estuarier (1130), stora grunda vikar och sund (1160), grå dyner (2130) och fuktängar (6410) som utpekade habitat.

• komplettera det befintliga Natura 2000-området Västra Getterön (SE0510048) med arten tumlare (Phocoena phocoena) (1351) som utpekad art samt naturtypen stora grunda vikar och sund (1160) som utpekat habitat.

Bakgrund

Sverige har inom ramen för internationella konventioner (ex. Aichimålen) åtagit sig att skydda minst 10 % av havsarealen till år 2020. Likaså har Sverige i miljökvalitetsmålens nationella etappmål för biologisk mångfald som mål att skydda minst 10 % av havsarealen till år 2020. Vidare är en åtgärd inom havsmiljödirektivets åtgärdsprogram för havsmiljön att inrätta nya marina skyddade områden för att uppnå god miljöstatus i Sveriges havsområden.

Genomförandet att skydda minst 10 % av Sveriges havsareal till år 2020 riktar sig främst till länsstyrelserna, men även kommuner och regeringen kan inrätta marina skyddade områden. Enligt regleringsbrev till länsstyrelserna är arbetet med marint områdesskydd prioriterat.

I en utvärdering 2013 har Hallands län 6,2 % av havsarealen inom territorialhavet skyddat som marint naturreservat och/eller Natura 2000-

område. Därefter har naturreservatet Vendelsöarna utvidgats och ger ytterligare ca 0,3 % skydd av marina miljöer.

Enligt särskilda regeringsbeslut den 9 januari 2014 och den 17 september 2015 ska länsstyrelserna lämna förslag till nya Natura 2000-områden och

kompletteringar av redan föreslagna områden. Utgångspunkten för förslagen

(6)

LÄNSSTYRELSEN REMISS 2(7)

2016-04-21 511-6303-15

ska vara att åtgärda de brister i nätverket Natura 2000 som framgår av resultat från Europeiska kommissionens utvärderingar samt eventuella andra nationellt identifierade brister i nätverket. En av dessa brister är Natura 2000-områden för tumlare.

Länsstyrelsen har i februari 2016 erhållit underlagsmaterial om skyddsvärda områden för tumlare i svenska vatten (Carlström och Carlén 20151). I det

underlagsmaterialet har två skyddsvärda områden identifierats för Hallands del (Figur 1). Det ena är Stora Middelgrund och det andra är ett område i rapporten benämnt Fladen – Lilla Middelgrund. Detta område sträcker sig in till kusten, bl. a. vid Balgöarkipelagen. Områdena nyttjas främst av Bälthavspopulationen men det sistnämnda nyttjas även av Skagerrakpopulationen. Sedan tidigare är tumlare (Phocoena phocoena) (1351) utpekad inom Natura 2000-områdena Fladen (SE0510127), Lilla Middelgrund (SE0510126) samt Stora Middelgrund och Röde bank (SE0510186).

Figur 1. Skyddsvärda områden för tumlare i Sverige.

1 Carlström, J & Carlén, I. 2015. Skyddsvärda områden för tumlare i svenska vatten. AquaBiota Report 2015:02. 88 sid. http://www.aquabiota.se/wp-

content/uploads/Carlstrom_Carlen_2016_Skyddsvarda_omrade_tumlare.pdf

(7)

Skäl för länsstyrelsens förslag

Föreliggande förslag bidrar till att avhjälpa bristen på Natura 2000-områden för tumlare (Figur 2). Förslaget bidrar även till målet att skydda minst 10 % av Sveriges havsareal till år 2020 genom att ytterligare ca 3,6 % skyddas av Hallands läns del av territorialhavet. Detta är ett väsentligt bidrag i arbetet med marint områdesskydd för Hallands del.

Den utvidgade delen av Fladen har betydelse för tumlare (högdensitetsområde där större delen ligger inom 30 % konturen, se Carlström och Carlén 2015).

Bottnarna är skyddsvärda med bl. a. rev (1170) och sublittorala sandbankar (1110). I väster har bubbelrev (1180) påträffats.

Merparten av den utvidgade delen av Balgö har betydelse för tumlare (ligger inom 30 % konturen i ett högdensitetsområde för tumlare, se Carlström och Carlén 2015). Utvidgningen i den östligaste delen av området har skyddsvärda grundbottnar med bl. a. större ängar av ålgräs (Zostera marina) som uppskattas utgöra uppemot 10 % av Hallands ålgräsbestånd. Även mindre ängar av

dvärgbandtång (Zostera noltii) finns i området. Området har i sin helhet mycket värdefulla marina miljöer och bildar en sammanhängande enhet från strandlinjen ner till ca 55 m djup inom ett relativt begränsat område. Det är ett av de mest skyddsvärda områdena längs hela hallandskusten med avseende på marina miljöer.

Figur 2. Föreslagna utvidgade områden i Halland.

(8)

LÄNSSTYRELSEN REMISS 4(7)

2016-04-21 511-6303-15

Vad innebär Natura 2000

Enligt EU:s fågel- respektive habitatdirektiv ska medlemsländerna skapa ett nätverk av områden kallat Natura 2000. Nätverket skall bestå av områden som innehåller de naturtyper och arter som listas i direktiven. I dessa områden ska de utpekade arterna och naturtyperna ges möjlighet till långsiktig fortlevnad.

Syftet är att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden inom EU.

När ett område ingår i Natura 2000 har Sverige ett internationellt ansvar för att långsiktigt bevara naturvärdena i detta. Som ett led i att bevara naturvärdena ska en bevarandeplan tas fram för varje område. Sveriges Natura 2000- områden är skyddade med stöd av miljöbalken bland annat genom att

verksamheter och åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt är tillståndspliktiga (7 kap. 28a§ miljöbalken) och att alla Natura 2000-områden är riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken vilket innebär att även planer (detaljplaner etc.) omfattas av prövningsplikten. Om pågående markanvändning skulle försvåras avsevärt genom att tillstånd inte lämnas, eller om det förses med villkor, har markägare rätt till ekonomisk ersättning enligt 31 kap. miljöbalken.

De viktigaste åtgärder som behövs för att bevara livsmiljöerna och arterna som avses skyddas är att reglera garnfiske och trålning samt begränsa uppkomsten av undervattensbuller.

Tumlare

Tumlare är en liten tandval, vanligtvis ca 1,4 – 1,7 m lång. I Sverige finns tre olika populationer varav två finns i Kattegatt (Bälthavs- och

Skagerrakpopulationen). I hela Skagerrak, Kattegatt och Bälthavet uppskattar man att det finns 25 000–65 000 individer.

Tumlare blir sällan över 12 år gamla och de blir könsmogna kring 3 – 4 års ålder. Honorna blir sällan dräktiga samma år som de blir könsmogna, men föder därefter i genomsnitt ca 0,6 – 0,7 kalvar per år. Dräktigheten varar i ca 10 månader och honorna ger kalvarna di i ca 8 – 10 månader.

Tumlare tillbringar hela sitt liv i vattnet. De kan dyka ned till över 200 m djup, men de flesta dyken är grundare än 20 – 30 m och de tillbringar ca 30 – 50 % av sin tid vid eller nära ytan.

Tumlare ekolokaliserar med högfrekventa klickljud för att orientera sig, jaga och kommunicera. Detta innebär att de är helt beroende av att höra ekot från sina egna ljud för att överleva.

Födovalsstudierna visar att tumlare är opportunistiska i sin diet och att de skiftar till de arter som har högst näringsinnehåll för säsongen.

(9)

Tumlare har mycket få naturliga fiender. I haven kring Sverige utgörs dessa framför allt av parasiter och olika sjukdomar, eftersom potentiella predatorer som till exempel späckhuggare saknas här. När det gäller mänskligt orsakad påverkan är de främsta kända faktorerna i modern tid oavsiktliga fångster i fisket (bifångster), undervattensbuller, ekosystemförändringar, samt miljögifter. I den svenska rödlistan är tumlaren som art klassad som sårbar (VU) och i den senaste rapporteringen enligt art- och habitatdirektivet är statusen angiven som dålig (U2) i både den atlantiska och baltiska regionen.

Genom att förse tumlare med satelitsändare har man i Västerhavet fått ökad kunskap om var de befinner sig i tid och rum. Detta innebär att man kan identifiera viktiga områden för tumlare. De skyddsvärda områden som anges i underlagsrapporten (Carlström och Carlén 2015) är områden som innehåller 30 % av respektive population inom relativt små områden, så kallade

högdensitetsområden.

Områdesbeskrivningar Fladen

Fladen är ett grundområde i Kattegatt med ett djup mellan ca 5 och 65 meter beläget i utsjön ca 17 km från svenska kusten. Bottnarna utgörs av block, sten, grus, sand och skalgrus ner till ca 30 m djup och är fria från sedimentation på grund av bottenströmmar. Genom det stora avståndet till land är vattnet klart och salthalten högre jämfört med närmare kusten på grund av lägre grumlighet i vattnet och en mindre inverkan av den Baltiska ytströmmen.

Området har en mycket rik och frodig makroalgflora med många sällsynta arter. En av Fladens viktigaste livsmiljöer är välutvecklade tareskogar vilka bildar en tredimensionell struktur liknande landträdens kronverk. Detta skapar i sin tur förutsättningar för ett rikt djurliv, genom den mängd mikromiljöer som bildas. Förekomsten av lösliggande kalkalger (maerl) på Fladen är mycket riklig och är tillsammans med förekomsten av maerl på Lilla Middelgrund unik för Sverige. Endast enstaka fynd har gjorts utanför dessa områden i Sverige.

Makroalgerna har i allmänhet en mycket vid spännvidd i sin djuputbredning.

Även faunan är mycket rik och artdiversiteten av ryggradslösa djur är i särklass med hela 437 påträffade arter. Antalet rödlistade och ovanliga arter är mycket högt. Detta innebär att Fladen intar en särställning i Kattegatt och har betydelse som refug för känsliga arter.

Fladen är det enda område i Sverige med känd förekomst av naturtypen bubbelrev (1180). Övriga Natura 2000-naturtyper på Fladen är rev (1170) och sublittorala sandbankar (1110).

(10)

LÄNSSTYRELSEN REMISS 6(7)

2016-04-21 511-6303-15

Fladen är ett livshistoriskt viktigt område för fisk och har en hög artdiversitet av fisk samt att många hotade/minskande fiskarter förekommer här.

Fladen är tillsammans med Stora- och Lilla Middelgrund av internationell betydelse för fågel.

Två tumlarpopulationer nyttjar området, framförallt är det viktigt för Bälthavs- populationen och då speciellt under våren. Området är även viktigt för

Skagerrakpopulationen och har de högsta tätheterna under vintern.

Balgö och Västra Getterön

Områdesbeskrivning för Västra Getterön och det föreslagna utvidgade Balgöområdet görs gemensamt då de gränsar till varandra (se bilaga 1).

Området innefattar de marina miljöerna och öarna samt skären från

Årnäsudden i norr till ner till Kalkagrundet i söder och sträcker sig västerut till maximalt ca 55 m djup. Gränsen mot fastlandet går vid strandlinjen, förutom för småbåtshamnar och vissa badstränder som undantagits (se bilaga 1).

Området är heterogent och består av vikar, bukter, sund, revbildningar, mjukbottnar, öar och skär. Det är ett av de mest skyddsvärda områdena längs hela hallandskusten med avseende på marina miljöer. En stor mångfald av marina miljöer påträffas inom ett relativt begränsat geografiskt område.

Området präglas till stor del av parallella revbildningar i nordvästlig-sydostlig riktning, bestående av block. I väster bildar de rev ner till ett djup större än 40 m. Reven är beväxta av framförallt makroalger (tång) ner till ca 20-25 m djup. Makroalgerna utgör viktiga livsmiljöer för ett flertal organismer som t.ex.

små kräftdjur, snäckor och fiskar. På större djup (>20 m) domineras reven av bl. a. koralldjur och svampdjur. På de djupa mjukbottnarna runt reven påträffas bl. a. stor cylinderros, stor kammussla, sjöpennor och liten piprensare.

Omfattande vidsträckta grundområden finns närmast land. Grundområdena har en stor mångfald av arter, habitat och funktioner. De har stor biologisk

betydelse som bl. a. lek-, uppväxt- och födosöksområde för ett flertal arter. Ett av de viktigaste habitaten i delområdets grundområden är ålgräsängar, vilka utgör den strukturella grunden för mycket artrika och produktiva ekosystem.

Noterbart är att förutom större ängar av ålgräs (Zostera marina) finns även mindre ängar av dvärgbandtång (Zostera noltii) i området. Även stora vegetationslösa områden finns som är viktiga för ex. juvenila plattfiskar. De allra grundaste bottnarna blottas vid lågvatten och är speciellt viktiga för vadarfågel som födosöksområde. Området har även stort inslag av klippbottnar, beväxta av framförallt makroalger. Området har i sin helhet mycket värdefulla marina miljöer.

(11)

Följande marina Natura 2000-naturtyper finns i området: rev (1170), stora grunda vikar och sund (1160), ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140), estuarier (1130) och sublittorala sandbankar (1110).

Balgöarkipilagen är ett fågelrikt avsnitt av Hallandskusten. Sadeln hyser Hallands största storskarvkoloni med minst 170 par. På denna ö finns också ett tiotal par tobisgrissla, Även Klåback längre ut i havsbandet har några par häckande tobisgrissla. På Balgö finns rester av ett gammalt odlingslandskap och de gamla åkrarna ha naturaliserats och är tillsammans med strandängarna en viktig häckplats för ett tätt bestånd av tofsvipa och rödbena. I de små vattensamlingarna på ön finns häckande årta, skedand och snatterand.

Emellanåt häckar även bläsand på ön. På sandrevlarna häckar av och till skärfläckor, medan fisk-, silver- och småtärna häckar i stort sett årligen. Även vintertid och under flyttningen utnyttjas vattenområdena av stora mängder rastande änder. I söder finns Eneskären och på dessa har det under lång tid funnits häckande tärnor. Under senare år har antalet häckande tärnor ökat och under 2015 fanns inte mindre än 15-20 par silvertärna och ungefär 5 par vardera av fisk- och småtärna.

Knubbsäl är vanligt förekommande i området och kan påträffas bl. a. på Prästskär, Stora- och Lille Både, Lilla Balk, Norra kråkan, Grytfötterna och Fontarevet. Även enstaka gråsälar kan påträffas i området.

Två tumlarpopulationer nyttjar området. Framförallt är det viktigt för Bälthavs- populationen och då speciellt under våren. Området är även viktigt för

Skagerrakpopulationen som har de högsta tätheterna under vintern.

Balgö är den enda större ön i området, men ett flertal mindre öar och skär finns. De öar och skär som omfattas av utvidgningen är Prästskär,

Hampaholmen, Knarrskär, Inre- och Yttre Flatbåden, Vindelskär, Kråkeholmen Stora- och Lilla Stenskär, Tärneskär, Kålskär, Hamnaskär, Klåback,

Bondholmen, Dynan, Norra- och Södra Eneskär.

På Bondaholmen och på Norra och Södra Eneskär finns betade, marint

präglade busk- och ljunghedar i mosaik med strandängar och hällmarker vilka utgör kvarvarande rester av tidigare starkt utbredda hävdade naturtyper. På öarna växer arter som smal käringtand, bolmört och ävjebrodd.

Bilaga 1 kartor

(12)
(13)

Fladen

Balgö

Västra

Getterön

(14)

Detaljkarta: Föreslagen gräns för Natura 2000-området Balgö Bilaga 1

Balgö

Sida 2

(15)

Balgö

(16)

Detaljkarta: Föreslagen gräns för Natura 2000-området Balgö Bilaga 1

Balgö

Sida 4

(17)

Balgö

(18)

Detaljkarta: Föreslagen gräns för Natura 2000-området Balgö Bilaga 1

Balgö

Sida 6

(19)

Balgö

(20)

Detaljkarta: Föreslagen gräns för Natura 2000-området Balgö Bilaga 1

Balgö

Sida 8

(21)

Balgö

(22)

Detaljkarta: Föreslagen gräns för Natura 2000-området Balgö Bilaga 1

Balgö

Sida 10

(23)

Balgö

(24)

Detaljkarta: Föreslagen gräns för Natura 2000-området Balgö Bilaga 1

Balgö

Sida 12

(25)

Balgö

(26)

Detaljkarta: Föreslagen gräns för Natura 2000-området Balgö Bilaga 1

Balgö

Sida 14

(27)

Balgö

(28)

Detaljkarta: Föreslagen gräns för Natura 2000-området Balgö Bilaga 1

Balgö

Sida 16

(29)

Balgö

(30)

Detaljkarta: Föreslagen gräns för Natura 2000-området Balgö Bilaga 1

Balgö

Sida 18

(31)

Balgö

References

Related documents

Jag medger att mina personuppgifter registreras och hanteras i enlighet med Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679, Dataskyddslagen (2018:218) och Offentlighets- och

Jag medger samtidigt att mina personuppgifter registreras och hanteras i enlighet med Dataskyddsförordningen (EU) 2016/679, Dataskyddslagen (2018:218) och Offentlighets-

Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i

Utökat stöd kan sökas av svensk producent vars filmprojekt erhållit produktionsstöd från Filminstitutet och som har inspelning eller planerad inspelningsstart under perioden 1

 Om sökanden avser att fortsätta produktionen av filmprojektet under 2020 - 2021 ska till ansökan bifogas en risk- och konsekvensanalys samt en genomtänkt och realistisk plan

Utökat stöd kan sökas av svensk producent vars filmprojekt erhållit produktionsstöd från Filminstitutet och som har/har haft inspelning eller planerad inspelningsstart under

EG-kommissionen har också fastslagit att Sverige, däribland Västra Götalands län, inte ännu har tillräckligt mycket av vissa naturtyper och arter inom Natura 2000-

It would be important to inform all stakeholders (land-owners, land-users, nature conservation authorities, NGOs and all parties directly or indirectly involved in the management