Kommunprofil för. Nyköpings kommun

(1)

Kommunprofil för

Nyköpings kommun

2006

(2)

Innehållsförteckning

Förord ____________________________________ 3 Bakgrund _ 3 Syfte__ 3 Bestämningsfaktorer för hälsa 3 Metod och genomförande 3 Svarsfrekvenser 3 Tolkning av diagram 4 Bakgrundsvariabler _ 5 Andel elever som trivs bra eller mycket bra i skolan 6 Andel elever som anser att de har stora möjligheter att påverka i skolan _ 7 Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar i veckan _________ 8 Andel elever som tränar minst två dagar i veckan _ 9 Andel elever som är medlem i någon förening ___________________ 10 Andel elever som under det senaste året skadat sig i en olycka så att de fått uppsöka

vårdcentral, sjukhus eller tandläkare __________________________________________ 11

Andel elever som dricker läsk dagligen _________________________________________ 12

Andel elever med övervikt ___________________________________________________ 13

Andel elever som röker dagligen ______________________________________________ 14

Andel elever som snusar dagligen _____________________________________________ 15

Andel elever som druckit alkohol senaste året/någon gång _________________________ 16

Andel elever som druckit alkohol så att de varit berusade/blir regelbundet berusade ____ 17

Andel elever som provat narkotika någon gång __________________________________ 18

Andel elever som känner till någon som kan ge eller sälja narkotika till dem __________ 19

Andel elever med bra eller mycket bra hälsotillstånd ______________________________ 20

Andel elever som ofta eller alltid är stressade ____________________________________ 21

Andel elever som ofta eller alltid har huvudvärk _________________________________ 22

Andel elever som mått dåligt under en period på minst två veckor under de senaste 12

månaderna _______________________________________________________________ 23

Andel elever som vet var ungdomsmottagningen ligger i hemkommunen _____________ 24

Andel elever som har haft samlag _____________________________________________ 25

Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på sin framtid_______________________ 26

Tips på användbara webbadresser_____________________________________________ 27

(3)

Förord

Denna rapport är utarbetad i samverkan mellan Folkhälsoenheten och

Samhällsmedicinska enheten inom Landstinget Sörmland. Vi vill rikta ett stort tack till länets skolsköterskor som bistått i genomförandet.

Bakgrund

Liv & Hälsa ung är en enkätundersökning riktad till alla elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet i Sörmlands skolor. Syftet med undersökningen är att få fram kunskap om ungdomars levnadsförhållanden idag.

Undersökningen omfattar i huvudsak frågor om elevernas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Livsvillkor handlar om de vardagliga villkor som eleverna har beträffande

familjeförhållanden, ekonomiska/materiella resurser, skolan och fritiden.

Levnadsvanor handlar om vanor i

vardagen exempelvis kost, motion, alkohol och tobak. Även exponering för olyckor, mönster i sex och samliv samt brottslighet utgör delar av levnadsvanorna. Hälsa belyses genom frågor om elevernas allmänna hälsotillstånd, mental

hälsa/ohälsa, värk och andra symtom.

Frågeområdena livsvillkor, levnadsvanor och hälsa står i ett orsakssammanhang till varandra, där livsvillkor är av betydelse för levnadsvanorna vilka i sin tur påverkar hälsoutfallet. Livsvillkoren har också en viss direkt betydelse för hälsan/ohälsan.

Syfte

Resultaten från Liv & Hälsa ung 2006 kan användas för planering och

verksamhetsuppföljning. Denna

kommunrapport visar utvecklingen mellan 2004 och 2006 samt hur kommunen förhåller sig till övriga länet respektive år.

Bestämningsfaktorer för hälsa

Bestämningsfaktorer är faktorer som kan ha en påverkan på människors hälsa. Kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boende är exempel på livsvillkorsfaktorer som påverkar hälsan. Motion, alkohol- och tobaksvanor är exempel på

levnadsvanefaktorer som kan påverka hälsan. Bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa och

benämns, beroende på effekt, riskfaktor eller friskfaktor. Ett exempel på en

riskfaktor är rökning och ett exempel på en friskfaktor är trivsel i skolan.

Metod och genomförande

Undersökningen är av kvantitativ karaktär och de enskilda svaren syftar endast till att läggas ihop på gruppnivå. Svaren har avgetts helt anonymt. Undersökningen är en totalundersökning och omfattar i stort sett alla elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet i de sörmländska skolorna.

Undersökningen omfattar två olika frågeformulär, ett till årskurs 7 och ett till årskurs 9 och 2. Frågeformulären i sin helhet finns på Folkhälsoenhetens och Samhällsmedicinska enhetens hemsidor.

I denna rapport redovisas resultatet för eleverna i årskurs 2 utifrån den kommun de bor i medan resultatet för årskurs 7 och 9 redovisas utifrån den kommun de går i skolan i.

Svarsfrekvenser

De allra flesta eleverna har besvarat enkäten. Tabellen nedan visar hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som besvarade enkäten i er kommun och i länet. För årskurs 2 redovisas ingen svarsfrekvens på kommunnivå eftersom många elever går i gymnasiet i en annan kommun än de bor i.

Nyköping Länet

Årskurs 7 88,9 % 88,0 % Årskurs 9 88,6 % 85,2 % Årskurs 2 --- 80,5 %

(4)

2004

2006

Årskurs 7

0 20 40 60 80 100

Kommunen Länet Kommunen Länet

Flickor Pojkar

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Tolkning av diagram

På denna sida förklaras hur diagrammen i kommunprofilen kan tolkas. Resultaten

redovisas i de flesta fall uppdelat på flickor och pojkar och för år 2004 och år 2006 samt visar kommunens resultat i förhållande till länets.

När diagrammen studeras finns det fyra aspekter att fundera över:

• hur kommunen skiljer sig från länet

• skillnader mellan pojkar och flickor

• skillnader mellan årskurser

• skillnader mellan år 2004 och år 2006

Det är viktigt att notera att skalan på diagrammen inte alltid är den samma, maxvärdet varierar mellan 25, 50 eller 100 procent. Detta har gjorts för att underlätta för läsaren så att det blir tydligt hur stor andel av eleverna som svarat på ett visst sätt. Den text som finns i anslutning till diagrammen är av kompletterande och reflekterande karaktär och i vissa fall omnämns relevant nationell statistik och utvecklingen över tid. Inga kommentarer görs dock kring den specifika kommunen.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

OBS!

Diagrammen skall tolkas med viss försiktighet speciellt för länets mindre kommuner. I fall där antalet svarande elever är få kan höga staplar eller stora skillnader ibland utgöras av några enstaka elever.

Om till exempel 20 elever svarat på en fråga utgör en elevs svar fem procent.

%

(5)

Nyköping

Länet

Andel elever som bor med både mamma och pappa

0 20 40 60 80 100

Årskurs 7 Årskurs 9 Årskurs 2

Andel elever med utländsk bakgrund

0 5 10 15 20 25

Bakgrundsvariabler

Diagrammen på denna sida är inte uppdelade på kön eftersom det

beträffande aktuella variabler inte finns några nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkar.

Elevernas familjeförhållanden och boendesituation är faktorer som i hög grad påverkar livsvillkoren och därför viktiga att få kunskap om. Att bo med både sin mamma och pappa är det vanligaste förhållandet. Att bo i en ombildad familj eller med en ensamstående föräldrar är de

boendeformer som är näst respektive tredje vanligaste förhållandet.

Utländsk bakgrund definieras här som att elevens båda föräldrar är födda utomlands. Eleven själv kan vara född utomlands eller i Sverige. Tidigare undersökningar har visat att det är vanligare att personer med utländsk bakgrund har sämre livsvillkor och hälsa än svenskfödda.

Att den ena eller båda föräldrarna är arbetslösa och/eller långtidssjukskrivna påverkar i hög grad livsvillkoren för eleven ur flera olika perspektiv. Inte sällan uppstår relaterade problem i form av social, ekonomisk och/eller psykisk karaktär. Det är viktigt att fundera över hur dessa förhållanden påverkar elevernas hälsa.

Andel elever vars mamma och/eller pappa är arbetslös och/eller långtidssjukskriven

0 5 10 15 20 25

%

(6)

2004

2006 Årskurs 7

0 20 40 60 80 100

Nyköping Länet Nyköping Länet

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Andel elever som trivs bra eller mycket bra i skolan

Trivsel i skolan är en bestämningsfaktor för barns och ungdomars allmänna välbefinnande. Trygghet och arbetsro i klassrummet förebygger

skolmisslyckanden, missbruk och annan riskutveckling hos eleverna.

Eleverna trivs som bäst i årskurs 7 och något sämre i årskurs 9, för att sedan återigen trivas bättre i årskurs 2 på gymnasiet.

En nyligen framlagd avhandling visar att skolelever har en mer positiv inställning till att gå i skolan och vara elev idag än vad de hade för 35 år sedan. Bilden är dock komplex. Det är elevernas inställning till de relationer de har i skolan som förbättrats, det gäller både relationen till sina lärare och till sina kamrater. Intresset för skolans kärnverksamhet, det vill säga

undervisningen, är dock inte större idag än för 35 år sedan.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

%

(7)

2006 Årskurs 7

0 20 40 60 80 100

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Andel elever som anser att de har stora möjligheter att påverka i skolan

Frågan är ny i 2006 års undersökning.

Delaktighet och inflytande har en positiv inverkan på hälsan och det är därför viktigt att få kunskap om hur eleverna upplever detta. Det är i årskurs 7 som den högsta andelen elever finns som tycker sig ha goda möjligheter att påverka i skolan.

Rätten till elevinflytande är reglerad i de lagar, förordningar och planer som finns för skolan. Den formella demokratin med elevråd och klassråd som former för elevinflytande är väl etablerad i de allra flesta skolor. Elevers vilja och engagemang ska tas tillvara inte bara utifrån en motivationsaspekt, utan också för att det bidrar till att skapa goda möten med vuxna, höjer

kompetensen och skapar en känsla av sammanhang för eleven. Skolans förmåga till att utveckla ett gott förhållningssätt till elevinflytande och elevmedverkan bidrar till ”lärandets glädje”. Elevers möjlighet till inflytande i skolan är en av indikatorerna som utgör bestämningsfaktor för miljön i skolan för det nationella folkhälsomålet.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

%

(8)

2004

2006 Årskurs 7

0 20 40 60 80 100

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Andel elever som äter skollunch 4-5 dagar i veckan

Det är en hög andel av eleverna som äter lunch så gott som dagligen i

skolan. Kanske är det något förvånande att detta gäller även för de äldsta

eleverna. Utifrån att elever i årskurs 2 kan tänkas ha mer pengar att röra sig med samt mindre schemalagd

undervisning, vore det kanske mer väntat med de minst regelbundna skollunchvanorna i denna grupp.

Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket lämnade till

regeringen i januari 2005 in underlaget till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen.

Många kommuner och landsting använder underlaget i sin planering av folkhälsoinsatser i arbetet med att främja goda matvanor och ge

förutsättningar för ökad fysisk aktivitet.

Ett exempel på ett nationellt initiativ på området är att Livsmedelsverket har fått uppdraget att utarbeta råd för måltider i förskola, familjedaghem, fritidshem, skola och gymnasieskola. Detta uppdrag ska redovisas senast 1 februari 2007.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

%

(9)

2004

2006 Årskurs 7

0 20 40 60 80 100

Andel elever som tränar minst två dagar i veckan

Under senare år har ökningen av övervikt bland barn och ungdomar uppmärksammats. I årets undersökning kan förbättrade kost- och läskvanor ses, parallellt med en ökad benägenhet att träna. Undantaget är pojkar i årskurs 9 som år 2006 i mindre grad än år 2004 uppger att de tränar minst 2 gånger i veckan.

För varje enskild kommun kan det vara viktigt att reflektera över vilka skillnader som finns mellan flickors och pojkars utövande av fysiska aktivitet. Hur ser utbudet ut när det gäller sport- och fritidsaktiviteter, satsas det lika mycket på flickor och pojkar?

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

%

(10)

2004 2006

Årskurs 7

0 20 40 60 80 100

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Andel elever som är medlem i någon förening

Andelen ungdomar i Sörmland som är medlemmar i någon förening har minskat något mellan åren 2004 och 2006.

Medlemskap och aktivt deltagande i föreningsliv, kan enligt forskning ha en skyddande effekt mot riskbeteenden.

Det kan finnas strukturella orsaker till förändringar i föreningsanslutning på det lokala planet, i synnerhet på mindre orter. Föreningar kan tillkomma

och/eller upphöra vilket i sig kan påverka andelen ungdomar som är föreningsanslutna. Detta sker då således utan att det beror på ungdomarnas eget agerande.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

%

(11)

2004

2006 Årskurs 7

0 10 20 30 40 50

Årskurs 9

0 10 20 30 40 50

Andel elever som under det senaste året skadat sig i en olycka så att de fått uppsöka vårdcentral, sjukhus eller tandläkare

En större andel pojkar jämfört med flickor uppger i samtliga årskurser att de skadat sig i en olycka och uppsökt vård. Tidigare var skillnaden mellan könen större visar nationell statistik.

Anledningen till detta kan vara flera, exempelvis att pojkar och flickor gör mer lika saker i dag än tidigare.

Årskurs 2

0 10 20 30 40 50

%

(12)

2004

2006 Årskurs 7

0 10 20 30 40 50

Årskurs 9

0 10 20 30 40 50

Andel elever som dricker läsk dagligen

Det är en högre andel pojkar än flickor som dricker läsk dagligen. Skillnaderna är störst i de högre årskurserna.

Sedan den förra Liv & Hälsa ung

undersökningen 2004 har många skolor och vissa kommuner tagit beslut som innebär att försäljning av läsk i

skolcafeterior har begränsats. Sannolikt kan denna utbudsbegränsning i

kombination med en större individuell medvetenhet, hos barn och föräldrar, till viss del förklara den påtagligt

reducerade andelen elever som uppger daglig läskkonsumtion.

I undersökningen Svenska skolbarns hälsovanor 2005/06 från Statens Folkhälsoinstitut konstateras att konsumtionen av läsk och godis har minskat mellan åren 2001 och 2005.

Intag av frukt och grönsaker har ökat för både pojkar och flickor.

Årskurs 2

0 10 20 30 40 50

%

(13)

2004

2006 Årskurs 7

0 5 10 15 20 25

Årskurs 9

0 5 10 15 20 25

Andel elever med övervikt

I Sörmland är det en högre andel pojkar än flickor med övervikt i alla tre

årskurser. Vad gäller förändringar sedan år 2004 så har andelen överviktiga elever ökat påtagligt i årskurs 2 men inte bland övriga

årskurser, undantaget en mindre ökning bland flickor i årskurs 9. I årskurs 7 har det skett en liten minskning av andelen överviktiga pojkar.

Underlaget till nationell handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen tar sitt avstamp i ett främjande perspektiv. Två huvudmål finns uppsatta:

• Samhället utformas så att det är enkelt att ha goda matvanor för alla grupper i befolkningen.

• Samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för alla grupper i befolkningen.

NCFF, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, har uppdraget att stödja skolor och

fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, god kosthållning och andra hälsofrämjande verksamheter för barn och ungdomar.

Årskurs 2

0 5 10 15 20 25

%

(14)

2004

2006 Årskurs 7

0 5 10 15 20 25

Årskurs 9

0 5 10 15 20 25

Andel elever som röker dagligen

Det är en högre andel flickor än pojkar i Sörmland som röker, det gäller alla årskurser. Detta stämmer också väl med nationell statistik.

Ur ett längre tidsperspektiv är det låg andel ungdomar som är rökare idag. I början av 70- talet uppgav nästan hälften av flickorna i årskurs 9 att de rökte. Internationellt sett så hör Sverige till de länder i Europa med lägst andel rökande ungdomar.

I september 2002 gav regeringen Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att i samarbete med kommuner och landsting under tre år satsa särskilt mycket på att förebygga tobaksbruk. Ett exempel på insats i Sörmland är att det under senhösten 2004 genomfördes en utbildning för personer som arbetar med barn och ungdomar i Sörmland, för att stimulera arbetet för rökfri ungdom.

I Sörmland finns det en tobaksstrategi som har tagits fram av Landstinget Sörmlands Folkhälsoenhet i samarbete med Barnhälsovården, Folktandvården, Primärvården, Apoteket och

Skolhälsovården i länet. Dessa är alla viktiga aktörer i länet för det

förebyggande arbetet med tobak.

Årskurs 2

0 5 10 15 20 25

%

(15)

2004

2006 Årskurs 7

0 10 20 30 40 50

Årskurs 9

0 10 20 30 40 50

Andel elever som snusar dagligen

Daglig snusning är fortsatt ovanligt hos flickor även om en viss uppgång kan noteras i årskurs 2. Sammantaget är det en betydligt större andel pojkar än flickor i Sörmland som snusar.

När det gäller den totala

tobakskonsumtionen använder pojkar i högre grad tobak mer regelbundet än flickor.

Snusförbrukningen i Sverige

fördubblades från 1970 till 1993 och har sedan fortsatt att öka. Snusandet står nu för drygt hälften av all

tobakskonsumtion i befolkningen.

Årskurs 2

0 10 20 30 40 50

%

(16)

2004

2006 Årskurs 7

0 20 40 60 80 100

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Andel elever som druckit alkohol senaste året/någon gång

Beträffande eleverna i årskurs 7 redovisas i uppgifterna här hur stor andel som uppger att de druckit alkohol

”någon gång” medan det för årskurs 9 och 2 handlar om huruvida de druckit alkohol ”under det senaste året”.

I alla studerade årskurser kan det noteras fortsatt nedgång sedan 2004 när det gäller andelen som druckit alkohol.

I början av 70- talet uppgav så pass många som nio av tio ungdomar i årskurs 9 att de druckit alkohol. Precis som i fallet med rökning är dagens nivåer av yngre ungdomar som uppger att de dricker alkohol mycket låga ur ett längre tidsperspektiv. Det är också värt att notera att de låga nivåerna idag i årskurs 9 registreras samtidigt som konsumtionen bland vuxna är mycket hög. Det är angeläget att försöka identifiera de verksamma

skyddsfaktorer, lokalt, regionalt och nationellt, som bidrar till den

gynnsamma trenden i den aktuella ungdomsgruppen. Ofta läggs större energi på att finna orsaker till ökningar av problembeteenden än orsaker till nedgångar. Rimligtvis borde det vara väl så motiverande att arbeta med att stärka det skyddande som att åtgärda det skadliga.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

%

(17)

2004

2006 Årskurs 7

0 10 20 30 40 50

Årskurs 9

0 10 20 30 40 50

Andel elever som druckit alkohol så att de varit berusade/blir regelbundet berusade

För årskurs 7 är den redovisade

tidsramen ”någon gång” och för årskurs 9 och 2 redovisas andelen elever som svarat ”minst två gånger i månaden under de senaste 12 månaderna”.

I årskurs 2 har det sedan 2004 skett en stor ökning av andelen pojkar som varit berusade minst två gånger i månaden.

Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag av regeringen att förmedla kunskap om hur det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet i

grundskolan kan stärkas. Arbetet sker i nära samverkan med andra aktörer under projektnamnet, ”Skolan förebygger”. Vi vet i dag att trygghet och arbetsro i skolan skyddar mot droger. Föräldrars engagemang har också stor betydelse och kan vara en skyddsfaktor för ungdomars

benägenhet att utsätta sig för ett riskbeteende.

Årskurs 2

0 10 20 30 40 50

%

(18)

2004

2006

Frågan ställdes inte i årskurs 7

Årskurs 9

0 5 10 15 20 25

Andel elever som provat narkotika någon gång

Det är drygt fem procent av eleverna i årskurs 9 som provat narkotika, till årskurs 2 har det skett en fördubbling. I årskurs 2 är det en högre andel pojkar än flickor som testat narkotika. För pojkarna ses en uppgång från 2004 till 2006.

Ur ett längre tidsperspektiv är nivåerna med elever som prövat narkotika på en

”mellannivå” år 2006. De jämförbara riksuppgifter som finns för årskurs 9 sedan 1971 visar att nivåerna idag är ungefär hälften så höga som under de

”högsta åren” men samtidigt dubbelt så höga som under de ”lägsta åren”. År 1971 var det ungefär 15 procent av niondeklassarna som prövat narkotika medan andelen 1987 var tre procent.

Årskurs 2

0 5 10 15 20 25

%

(19)

2004

2006

Frågan ställdes inte i årskurs 7

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Andel elever som känner till någon som kan ge eller sälja narkotika till dem

Elevernas kännedom om någon person som kan distribuera narkotika är något högre i årskurs 2 än i årskurs 9.

Det är värt att poängtera att eleverna i denna uppgift kan avse samma

personer som narkotikadistributörer. En hög andel med kännedom om ”någon som kan ge eller sälja narkotika” i en viss kommun kan således eventuellt baseras på en utbredd gemensam kännedom om en eller ett par individer som kan distribuera narkotika. Det kan även antas att kännedomen i viss mån avser platser, snarare än specifika individer, där narkotika anses förekomma.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

%

(20)

2004

2006 Årskurs 7

0 20 40 60 80 100

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Andel elever med bra eller mycket bra hälsotillstånd

Trots fortsatt rapportering om tämligen omfattande förekomst av olika

psykosomatiska besvär så uppger ändå över 75 procent av eleverna i Sörmland att deras hälsotillstånd är bra eller mycket bra. Det är en något högre andel pojkar än flickor som anser att de har bra eller mycket bra hälsotillstånd.

Undersökningar bland vuxna har visat att upplevd och självrapporterad hälsa eller ohälsa ofta väl återspeglar hälsa respektive ohälsa utifrån faktisk sjuklighet. När det gäller barn och ungdomar finns dock en viss

eftersläpning då kronisk sjukdom inte debuterat i större utsträckning. Det finns ändå all anledning att vara uppmärksam på betydande skillnader i upplevd hälsa hos olika undergrupper bland eleverna. Eventuellt finns en benägenhet hos eleverna att främst tolka in sin fysiska hälsa i

frågeställningen.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

%

(21)

2004

2006 Årskurs 7

0 20 40 60 80 100

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Andel elever som ofta eller alltid är stressade

Elevernas upplevda stress tilltar påtagligt med stigande ålder för både pojkar och flickor. Det är mer än

dubbelt så stor andel flickor som pojkar per studerad årskurs som ofta eller alltid upplever stress. Andelen stressade elever ökar mest påtagligt mellan årskurs 7 och årskurs 9. Det har under senare år förts diskussioner om det eventuellt skett en förskjutning i definitionen och värderingen av stressbegreppet.

De flesta ungdomar mår bra även om det under de senaste två decennierna har blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk. Enligt Folkhälsoinstitutets rapport (SOU 2006:77) tycker en majoritet av ungdomar att skolan är den främsta stressframkallande faktorn. Att ha flera prov och inlämningsuppgifter i veckan samt att eleverna själva förväntas ansvara för sin skolgång bidrar till stressen.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

%

(22)

2004

2006 Årskurs 7

0 10 20 30 40 50

Årskurs 9

0 10 20 30 40 50

Andel elever som ofta eller alltid har huvudvärk

Förhållandet mellan flickors och pojkars huvudvärk ändras från att vara nästan dubbelt så vanligt hos flickorna i

årskurs 7 till att vara cirka tre gånger så vanligt hos flickorna i årskurs 9 och 2.

Andra stressymptom uppvisar samma mönster; skillnaden mellan könen ökar med stigande ålder.

Både psykiska och somatiska besvär hos unga flickor tycks fortsätta att öka och har gjort så under ett par

decennier. I undersökningen Svenska skolbarns hälsovanor 2005/06 uppger 31 procent av flickorna att de under de senaste sex månaderna haft huvudvärk minst en gång i veckan jämfört med 13 procent 1985.

Årskurs 2

0 10 20 30 40 50

%

(23)

2006

Frågan ställdes inte i årskurs 7

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Andel elever som mått dåligt under en period på minst två veckor under de senaste 12 månaderna*

Mot bakgrund av att en stor andel elever uppgav sig vara stressade, ha huvudvärk med mera i undersökningen 2004 gjordes vissa tilläggsfrågor i årets enkät. Syftet är att få en samlad uppgift på hur vanligt det är att eleverna mår psykiskt dåligt, av någon anledning och på något sätt under en längre

sammanhängande period.

Det är vanligare att flickor rapporterar om psykisk ohälsa än att pojkar gör det.

I årskurs två har hälften av flickorna mått dåligt under minst två veckor de senaste 12 månaderna.

I enkäten ställs också frågor om huruvida eleverna sökt stöd i samband med att de mått dåligt och i så fall hos vem. Det vanligaste är att eleverna söker stöd hos kompisar, partner, syskon eller föräldrar. Bland de mer formella stödfunktionerna så är

skolkurator tämligen vanligt – dock lika vanligt som att tala med sin ordinarie lärare.

Resultat pekar mot att en viss

kompetens kring psykisk ohälsa/hälsa bör integreras i yrken som primärt har andra uppdrag – men möter en stor mängd ungdomar. Nationella direktiv kring befolkningsinriktad

självmordsprevention pekar på behovet av mobilisering av sådan kompetens.

Det nationella resurscentret kring självmordsprevention – NASP -

arrangerar riktade utbildningar till bland annat skolpersonal i hur man kan se och stödja elever med känslomässiga problem.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

*Med att må dåligt menas att en elev under en lite längre period - minst två veckor - har mått dåligt av att den t ex varit stressad, nedstämd, deprimerad, orolig, ensam, mobbad, haft ångest, självmordstankar m m. Eleven behöver inte känt allt detta, något räcker.

%

(24)

2006

Frågan ställdes inte i årskurs 7

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Andel elever som vet var

ungdomsmottagningen ligger i hemkommunen

Många ungdomar kan behöva någon form av stöd i frågor som rör deras kroppsliga, mentala och sociala utveckling. Ungdomsmottagningarna erbjuder ett brett stöd kring dessa frågor. Eleverna i årskurs 9 samt årskurs 2 har utifrån detta bland annat tillfrågats om de känner till var

ungdomsmottagningen finns i deras respektive hemkommuner.

Det är en större andel av flickorna som har kännedom om var

ungdomsmottagningen finns jämfört med pojkarna.

De flesta ungdomsmottagningar

erbjuder skolorna att göra studiebesök.

Detta avspeglas i vår statistik i form av att det är i stort sett lika stor andel elever som känner till den lokala placeringen av ungdomsmottagningen som känner till vad verksamheten handlar om (ej redovisat här).

Övriga uppgifter från eleverna visar bland annat att flickornas behov av kvinnlig personal vid

ungdomsmottagningarna är betydligt större än pojkarnas behov av manlig personal. Vidare framgår att elever som går i skola i en kommun men bor i en annan i första hand väljer att vända sig till ungdomsmottagningen i

hemkommunen.

En mer fullständig redovisning av de sörmländska elevernas erfarenheter kring ungdomsmottagningarna kommer i Liv och hälsa ung: Fokus-rapport Ungdomsmottagningar.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

%

(25)

2004

2006

Frågan ställdes inte i årskurs 7

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Andel elever som har haft samlag

Nationella undersökningar pekar på att ungefär en tredjedel av alla ungdomar har samlagsdebuterat när de går ut årskurs 9 och ungefär två tredjedelar efter gymnasiets årskurs 3. Dessa siffror har varit tämligen stabila sedan 60-talet. Denna bild stämmer relativt väl beträffande länets ungdomar samtidigt som vi kan konstatera vissa små förändringar mellan undersökningarna år 2004 och 2006 i årskurs 2.

Flickorna är något tidigare än pojkarna med att samlagsdebutera. Tidig

samlagsdebut finns ofta med som ett av flera inslag i ett bredare mönster av riskbeteenden. Det finns vissa skillnader i debutålder utifrån social bakgrund. Barn till föräldrar utan akademisk utbildning tenderar att debutera tidigare än barn till föräldrar med akademisk utbildning. Elever på gymnasieskolans praktiska program tenderar likaledes att debutera tidigare än elever på teoretiska program. Flickor med utländsk bakgrund debuterar betydligt senare än flickor med svensk bakgrund, medan pojkar med utländsk bakgrund snarare tenderar att

samlagsdebutera något tidigare eller samtidigt som pojkar med svensk bakgrund.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

%

(26)

2004

2006 Årskurs 7

0 20 40 60 80 100

Årskurs 9

0 20 40 60 80 100

Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på sin framtid

I stort sett åtta av tio elever oavsett årskurs uppger sig tro på en ganska eller mycket ljus framtid för egen del.

Det är en högre andel pojkar än flickor som ser ganska eller mycket ljust på sin framtid. Den förhållandevis utbredda och ljusa framtidstro kan vara värd att relatera andra uppgifter till. Även om det finns indikationer på vissa ogynnsamma förhållanden hos

eleverna idag, så som psykisk ohälsa, verkar detta ändå inte påverka

framtidstron påtagligt.

Årskurs 2

0 20 40 60 80 100

%

(27)

Tips på användbara webbadresser

Skolportalen Forskning i samarbete med Myndigheten för skolutveckling.

www.skolporten.com/fou

Statens Folkhälsoinstitut. www.fhi.se

• Folkhälsomål

• Svenska skolbarns hälsovanor 2005/06

• Skolan förebygger – om hälsa, lärande och prevention i skolan

• Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen

• Nationella tobaksuppdraget

SOU 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa – Analyser och förslag till åtgärder NASP – Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.

www.ki.se/suicide

CAN - Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. www.can.se

NCFF - Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom Örebro Universitet. www.oru.se

Skyddsnätet, webbportalen för säkerhet och trygghetsfrågor. www.skyddsnatet.nu Folkhälsoenheten Landstinget Sörmland. www.landstinget.sormland.se/folkhalsa

• Liv & Hälsa ung, 2004 och 2006

• Hälsofrämjande skola – en handbok som ger fria händer

• Tobaksstrategi i Sörmland

Samhällsmedicinska enheten Landstinget Sörmland.

www.landstinget.sormland.se/samhallsmedicin

• Liv & Hälsa ung, 2004 och 2006

• Är ansvarig för uppgifter kring befolkningsundersökningar och registerdata

Kontaktpersoner för Liv & Hälsa ung

Folkhälsoenheten: Samhällsmedicinska enheten:

Katarina Gustafson Anna Ekholm

Folkhälsoplanerare Statistiker Tfn: 0150- 561 81 Tfn: 0155-24 72 17 Katarina.Gustafson@dll.se Anna.Ekholm@dll.se

Monica Pärus Lotta Sahlqvist

Folkhälsoplanerare Statistiker

Tfn: 016-10 51 88 Tfn: 016-10 55 94 Monica.Parus@dll.se Lotta.Sahlqvist@dll.se

Martin Ward Hemsidor

Planeringssekreterare www.landstinget.sormland.se/folkhalsa

Tfn: 0155- 24 54 94 www.landstinget.sormland.se/samhallsmedicin Martin.Ward@dll.se

(28)

2006