23 AMA-nytt – AF 1/2016
Överlåtelse får bara ske vid:
Generalentreprenad eller totalentre- prenad.
Vid delad entreprenad ligger ansvaret för den Elektroniska personalliggaren kvar hos byggherren.
Byggherren bör vara medveten om att en överlåtelse inte kan återtas efter att den utdelats för att komma åt uppgifter- na i personalliggaren.
NY KOD OCH RUBRIK I AMA-NYTT
Vi har fått önskemål om en kod och rubrik för ”Upplysning om Elektronisk personalliggare”, som kan användas vid exempelvis delad entreprenad, vi lägger därför till AFC/AFD.3451 i AMA-Nytts beskrivningsdel.
ANMÄLAN OCH KRAV PÅ PERSONALLIGGARE
Alla byggarbetsplatser där arbets- och materialkostnaden överstiger fyra pris-
basbelopp ska anmälas till Skatteverket, arbetsplatsen ska få ett identifikations- nummer som ska bestå av 13 alfanume- riska tecken i formatet A–Z och 0–9 enligt SKVFS 2015:7. Skatteverkets regler återfinns i SKVFS 2015:6 och där framgår att en personalliggare ska vara utformad på ett sådant sätt att det framgår när uppgifter har förts in i liggaren. Datum och tidpunkt ska anges i formaten ÅÅÅÅ:MM:DD respektive TT:MM:SS.
Personalliggaren ska vara utformad på ett sådant sätt att det vid kontrollbesök går att se vilka uppgifter som har förts in inom ett visst tidsintervall.
En samlad personalliggare ska vara utformad på ett sådant sätt att det vid kontrollbesök går att se uppgifter som avser en viss person eller vissa personer som bedriver byggverksamhet på bygg- arbetsplatsen (läs mer om personalliggare
i AMA-Nytt 1/2015).
Peter Löfgren får dagligen samtal och mejl från byggherrar och entreprenörer som hör av sig med frågor och synpunkter.
– Min uppfattning är att så gott som alla har en positiv grundinställning till lagen och för större byggherrar och en- treprenörer har det varit en relativt kon- trollerad process att införa elektroniska personal-liggare. Men fortfarande finns det grupper som inte förstått fullt ut vad det innebär, exempelvis sällanbyggherrar som bostadsrättsföreningar, kaféägare, lantbrukare och liknande och här har Skatteverket ett stort ansvar i att få ut information. ■
KÄLLA:
Artikel av Anna Sjöström, Skatteverket, SKL och Peter Löfgren Sveriges Byggindustrier.
Reviderade standarder för kvalitet och miljö
ISO 9001 är en världsstandard som an- vänds av allt från enmansföretagare till stora koncerner. Med tiden har den blivit ett kvalitetsverktyg för både tillverknings- och tjänsteföretag inom alla branscher.
– ISO 9001 är ett instrument för att skaffa sig nöjda kunder och uppfylla kund- och författningskrav, det är syftet med standarden. Kopplat till det finns faktorer som till exempel effektivitet och förbättrad lönsamhet, säger Tina Bohlin, projektledare på SIS.
– Nu ska det bli lättare att integrera alla
Världens största standard, kvalitetsledningssystemet ISO 9001, har nu släppts i en ny version. Här betonas bland annat ledningens ansvar och vikten av riskanalyser. ”Samtidigt är standarden mer anpassad för tjänsteföretag”, säger SIS projektledare Tina Bohlin.
T E X T: B O S A M U E L S S O N
ISO:s standarder för ledningssystem med varandra. Ett annat skäl är att ISO 9001 i sig behövde förnyas och anpassas till omvärlden, konstaterar hon.
Kapitelindelningen följer nu tydligare den så kallade PDCA-cykeln, alltså förbättringshjulet. De flesta av de tidigare kraven finns kvar, men kan ha flyttats till andra kapitel. Även språket har förenklats med kortare meningar och färre korsreferenser.
De organisationer som är certifierade enligt ISO 9001:2008 har tre år på sig att implementera den nya versionen. Tina
Bohlin uppmanar användarna att stämma av med sina certifieringsorgan om när övergången bör ske. Normalt brukar det passa bäst i samband med de större omcertifieringarna.
– Varje organisation måste ta ställning till vad som är kvalitet för den och dess kunder, och hur det bäst ska uppnås. Där hjälper standarden till att förtydliga vilka verksamhetsområden som organisationen måste ha kontroll över, till exempel infra- struktur, inköp, kompetens, kommuni- kation och tillverkning eller utförande av tjänster, påpekar Tina Bohlin.
BO SAMUELSSON Projektledare/Redaktör AMA AB Svensk Byggtjänst
24 AMA-nytt – AF 1/2016
AF
I den nya utgåvan av ISO 14001 har både struktur och innehåll ändrats. På sikt kommer tillämpningen av ISO:s nya struktur för ledningssystem att ge fördelar för alla som använder någon lednings- systemstandard.
Kortsiktigt kan det bli en utmaning att göra de ändringar som behövs för att uppfylla kraven i ISO 14001:2015.
BAKGRUND
Enligt ISO hade antalet certifikat för ISO- standarderna vuxit till 1,5 miljoner globalt, i slutet av 2013. En femtedel av dem gällde
Ny utgåva av ISO 14001
Miljöledningssystem – Krav och vägledning
1. Tjänster
– Från början var standarden mest inriktad på tillverkande företag. Många har önskat att den skulle anpassas mer till tjänste- och serviceindustrin, vilket nu har skett. I den nya versionen används till exempel genomgående begreppet ”produkter och tjänster”.
– Ett område som tidigare har funnits med är ”inköp”. Även det begreppet har breddats till ”styrning av externt tillhandahållna processer, produkter och tjänster”, som en följd av att fler företag lejer ut hela processer eller funktioner.
Även externa leverantörer ska följa relevanta delar av ledningssystemet.
2. Ledningens ansvar
– Detta är en av de viktigaste nyheterna.
Kravet på en ”ledningens representant”
har tagits bort – i stället är högsta ledningen ytterst ansvarig för kvalitets- arbetet och kvalitet ska vara integrerat i den dagliga verksamheten och i affärs- strategierna. Ledningen har nu även ett ansvar för att engagera och stödja andra ledande befattningshavare i organisationen så att de bidrar till ledningssystemets effektivitet.
– I bland annat Sverige ser vi att högsta ledningen ofta inte har varit så involverad i ledningssystemet, trots att den formellt äger frågan. Det innebär bättre förut- sättningar för organisationen att få ut
högre effekt av ledningssystemet, med fler nöjda och återkommande kunder.
3. Omvärldsanalys
– Alla organisationer ska nu systematiskt och regelbundet göra någon form av omvärldsanalys. Intressentområdet har breddats – utöver goda relationer med kunder och leverantörer behövs det även kunskaper om andra relevanta intressenters behov, både interna och externa, som kan påverka organisationens slutresultat. Intressenter kan vara allt från medarbetare och fackliga represen- tanter till grannar, myndigheter och aktieägare.
4. Risker och möjligheter
– Tidigare fanns krav på förebyggande arbete. Det har nu ersatts av ett risk- baserat tankesätt. Begreppet risk och möjligheter återkommer i många sammanhang. Som exempel kan det vara förenat med risk om en nyckel- person slutar, eller om organisationen är beroende av en enda leverantör inom något bärande område.
– Dessutom krävs det nu riskanalyser kring större verksamhetsförändringar.
Syftet är att förändringen ska göras på ett genomtänkt sätt, utan negativ påverkan på organisationens relationer eller leveranser.
5. Processarbete
– Det här är en annan viktig nyhet, med flera tydligare krav. Nu görs förändringar som i högre grad specificerar vad processarbetet innebär. Insats och utfall behöver definieras, ansvar och befogen- heter fördelas och kriterier och metoder fastställas och tillämpas. Därför bör organisationen se över alla sina processer, oavsett om det gäller till exempel en rekryteringsprocess eller en tillverknings- process. Standarden förtydligar att det är i processerna som olika kvalitets- förbättringar ska ske.
6. Minskat fokus på dokumentations- krav
– Vissa krav kring dokumentation har tagits bort. Grundtanken är att varje krav ska kännas relevant för användaren (och kunden), och organisationen ska ha dokument i den utsträckning som krävs för att säkerställa verksamhetens processer. Organisationen får därmed större möjlighet att bestämma var det behövs rutiner, policydokument och redovisande dokument som leder till en stabil verksamhet och nöjda kunder.
Det ställer högre krav på revisorerna vad gäller branscherfarenhet. I fortsättningen behöver revisorerna ha mer kunskap om både verksamheten och organisatio- nens flöden.
ISO 14001, vilket motsvarar cirka 380 000. Endast ISO 9001 har fler certifikat.
2015 års utgåva av ISO 14001 kommer att bli betydelsefull med tydligare krav på faktiska miljöeffekter. Både struktur och innehåll har ändrats.
SAMMA GRUNDSTRUKTUR
De båda standarderna ISO 9001 och ISO 14001 har nu samma grundstruktur, den struktur som alla kravstandarder för ISO:s ledningssystem numera har. Strukturen är den som anges i Bilaga SL, som är en över- sättning av ”ISO Directives Annex SL”.
Den gäller alla nya och reviderade ISO-standarder för att kraven i lednings- systemsstandarderna ska vara så lika som möjligt.
De som vill införa ett ledningssystem som ska uppfylla kraven i två eller flera standarder, till exempel för miljö, för infor- mationssäkerhet och för kvalitet, ser att det är samma disposition och många gemensamma krav i de tre standarderna.
Det blir betydligt enklare än om man måste följa tre helt olika standarder, som det varit hittills. Det löpande underhållet blir också lättare.
Viktigaste nyheterna inom ISO 9001 i detalj:
