• No results found

Standarder för ett bevarat kulturarv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Standarder för ett bevarat kulturarv"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Standarder för

ett bevarat kulturarv

Ett europeiskt och nationellt samarbete

CEN/TC 346 och SIS/TK 479

(2)

Inom kulturmiljövården uppstår möten mellan olika branscher och kompetenser, mellan myndigheter, offentlig och privat verksamhet och mellan professionella och ideella aktörer.

Bevarandet av kulturarvet underlättas av gemensamt fastställda definitioner, specifikationer och rutiner.

Standarder är gemensamma lösningar på ofta förekom­

mande problem och utma­

ningar.

(3)

Ett gemensamt europeiskt arbete

S edan en tid pågår ett gemensamt europeiskt arbete med syfte att ta fram standarder för ett bevarat kulturarv. De riktar sig till dig som arbetar med kulturvårdsfrågor eller i en bransch som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med kulturarvet.

Arbetet är behovsstyrt, tvärveten­

skapligt och samlar kompetenser från olika branscher och länder inom Europa. Standarderna baseras också på internationella överenskommelser och konventioner.

Sverige deltar aktivt med represen­

tanter från såväl museer, universitet och myndigheter, såväl som Svenska kyrkan och privata företag.

Riksantikvarieämbetet leder det svenska arbetet utifrån följande övergripande mål:

• Ökad tillämpning av utgivna standarder.

• Ökat deltagande i standardiseringsarbetet.

• Fler, bättre och anpassade standarder.

Vad är CEN och SIS?

CEN står för European Committee för Standardization.

SIS står för Swedish Standards Institute.

CEN/TC 346 är den europeiska standardiseringskommittén för bevarande av kulturarv.

SIS/TK 479 är den svenska tekniska kommittén som samordnar det svenska deltagandet i det europeiska samarbetet.

(4)

Färdiga standarder

Drygt tjugo standarder är redan Exempel på färdiga utgivna. De omfattar bland annat standarder:

byggnadsvård, samlingsförvaltning, • Generella definitioner konserveringsvetenskapliga metoder, inom kulturvård.

inomhusklimat och uppvärmning. • Museimontrar och magasin.

Standarderna riktar sig till myndig­ • Ljussättning av utställningar.

heter, länsstyrelser, kommuner, stift, • Undersökningsmetoder.

museer och företag samt till bygg­ • Provtagning.

nadsvårdare, arkitekter, konservatorer, • Dokumentation och ingenjörer, med flera. tillståndsbedömning.

De kan fungera som stöd i utveck­ • Uppvärmning av kyrkor och lingsarbete, som underlag för upp- andra sakrala platser.

handling och beställning eller direkt i

det löpande arbetet.

(5)

Kommande standarder

I det europeiska samarbetet pågår arbete med ytterligare ett tiotal standarder. Fler är också planerade att påbörjas inom kort.

Exempel på kommande standarder:

• Förbättring av energi­

prestanda i historiska byggnader.

• Inomhusklimat och ventilation.

• Metod och säkerhet vid flytt av museiföremål.

• Skadedjurskontroll och biologisk nedbrytning.

• Process för

kulturvårdsåtgärder.

• Beställning av

kulturvårdsåtgärder.

(6)

Din kompetens behövs!

Det finns ett stort behov av ytterli­

gare kompetens i standardiserings­

arbetet. Fler representanter behövs i de olika arbetsgrupperna. Fler organi­

sationer behövs också i den svenska kommittén.

Ett starkt svenskt engagemang ger större möjligheter att påverka inrikt­

ningen av arbetet, både på nationell och på europeisk nivå. Det ökar möjligheterna för svensk tillämpning av standarderna och i förlängningen bättre förutsättningar för kulturarvets bevarande.

Det finns flera sätt att bidra till fler och bättre standarder.

Du och din organisation kan:

• lämna kommentarer som stöd till en pågående standard

• stötta en redan utsedd svensk representant med din sakkunskap eller ditt nätverk

• delta i den svenska kommittén inom det europeiska samarbetet

• delta som svensk representant i en europeisk arbetsgrupp.

Genom att delta får du möjlighet att påverka inriktningen av arbetet.

Du får tillgång till ett nationellt och internationellt nätverk med många erfarenheter och kompetenser. Du stödjer också svenska aktörers möjlig­

het att bevara, använda och utveckla kulturarvet på ett hållbart sätt.

Kontaktuppgifter hittar du på bak­

sidan av broschyren.

(7)
(8)

Mer information och kontakt

Riksantikvarieämbetets hemsida: www.raa.se/standarder SIS hemsida: www.sis.se/tk479

Riksantikvarieämbetet Stefan Nilsson, samordnare

tel: 08-519 181 97, e-post: stefan.nilsson@raa.se Kathrin Hinrichs Degerblad, ordförande i SIS/TK 479 tel: 08-519 180 25, e-post: kathrin.hinrichs.degerblad@raa.se

SIS

Mia Lindberg, projektledare SIS/TK 479 tel: 08-555 520 98, e-post: mia.lindberg@sis.se

Din organisation och din kompetens behövs!

Genom standardiserat arbete kan kulturarvet bevaras, användas och utvecklas. Tillsammans skapar vi fler och bättre standarder.

.YC Bens Commons lice Ctivätt enligt Creasr. UpphovÄA . R/ noss y/2.5/senomin S enses/bele XXXXXXXXXXXXXXXXXXXg/lic: H .oroto. F5

10 ommons

t 2 ec

et tiv eb eaei Yra Bttp://crv Ckit C,n oa ts oki FR Villkor på h

References

Related documents

Vid dimensionering av geoteknisk bärförmåga genom beräkning eller provning läggs osäkerheten i form av partialkoefficienter på bärförmågan och på laster, dvs.. Observera att

Som särskilt aktiva bör nämnas forskargrupperna vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, Institutionen för arkeologi och antikens historia och Centrum för teologi

With regards to the attitudinal behaviour of “Generation Y” influencing the supply chain all three stages are affected by the same attitudinal factors namely: sustainable

FNs hög- kommissarie för mänskliga rättig- heter i Colombia får svenskt stöd, bland annat för att övervaka situa- tionen för de mänskliga rättighe- terna samt för rådgivning

Inom ramen för detta direktiv kommer EU-kommissionen att ge den europeiska standardiseringsorganisationen CEN uppdrag att ta fram standarder för.. fiskeredskap som uppfyller kraven

Den svenska kommittén SIS/TK 588/AG 03, Hållbara städer och samhällen, har utarbetat det förslag till svensk nationell standard som skickats ut på remiss till samtliga kommuner och

medvetenhet kring att mindre grupper gynnar samtliga barn när det gäller deltagande och språkutveckling. I min studie har jag valt att fokusera på deltagandet i samlingen hos barn

Djuret skulle därför producera mer växthusgaser och behöva fler resurser för att få ut samma mängd kött vilket bidrar till debatten om ekologisk egentligen är bättre för