U
PPSALAU
NIVERSITETCIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I ENERGISYSTEM SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE, 15HP
Sammanfattning av standarder
Författare A. CARLGREN E. EKBERGBERRY L. LINDSTRÖM E. LUEDTKE
A. OLLERWESTERBERG M. STOLPE
Handledare J. FRANSSON
Företagskontakt M. NILSSON
Rapportkod: ES3-2018-03-21
24 mars 2019
Innehåll
Målbeskrivning 2
Inledning 2
Metod 2
Resultat och diskussion 2
1
Målbeskrivning
• Undersökning av lämpliga standarder för projektet
Välja ut de standarder som anses vara av relevans för projektet.
• Sammanfattning av standarder
Läsa och sammanfatta de utvalda standarderna samt sammanställa dessa sammanfattningar i ett dokument.
Inledning
En standard är ett sammanfattande dokument gällande gemensamma förhållningssätt och rikt- linjer inom ett specifikt området. Syftet med en standard är att skapa transparanta och enhetliga rutiner vilka alla kan enas kring.Inom området solcellsinstallation finns en rad olika standard- dokument vilka alla har som syfte att förmedla de riktlinjer och förhållningssätt som måste tas i hänsyn vid utförande av detta arbete. ( Swedish standard institute, 2018)
Metod
Från möte med projektgruppens företagsansvarig Magnus Nilsson kontaktades el-standardföretaget EL-VIS. Från EL-VIS beställdes därefter standarder utifrån projektets behov samt från önskemål från företaget Glava Energy Centers sammarbetspartner, Högskolan Dalarna.
Utöver de beställda standarderna behandlades även Elsäkerhetsverkets föreskrifter, vilka inte be- hövde beställas. Alla standarder sammanfattades och sammanställdes slutligen i en rapport vilken skickades till företaget Glava Energy Centers sammarbetspartner, Högskolan Dalarna.
Resultat och diskussion
I resultatet sammanfattas för projektet lämpliga svenska samt internationella standarder för elin- stallationer samt elsäkerhetsverkets föreskrifter för elinstallationer. Sidnummret följer innehålls- förteckningen i denna sammanfattning.
2
En sammanfattning av viktiga standarder för installation av solceller på tak
Av: Andrea Carlgren, Emma Ekberg Berry, Elin Luedtke, Linnea Lindström, Amelia Oller Westerberg och Madeleine Stolpe
Innehållsförteckning
Sammanfattning av standard SS 436 40 00 utgåva 3
DEL 1- Innehållsförteckning 11
DEL 2- Ordlista 11
DEL 3 - Allmänna förutsättningar 11
30. Bestämning av allmänna egenskaper 11
31. Användning, uppbyggnad och strömtillförsel 11
311. Maximal belastning och sammanlagring 11
312. Olika slag av fördelningssystem 11
312.1. Olika system med hänsyn till strömförande ledare 11
312.2 Olika slag av systemjordning 12
313. Strömförsörjning 15
313.2. Kraftförsörjnings för säkerhetssystem och reservkraft. 16
314. Sektionering av installationer 16
33. Ömsesidig påverkan mellan ingående anläggningar 16
33.1 Sektionering av installationer 16
33.2. Elektromagnetisk kompatibilitet 17
34. Utförande med hänsyn till underhåll 17
35. Säkerhetssystem 17
35.2. Klassificering 17
36. Strömförsörjningens kontinuitet 18
Bilaga 3A 18
DEL 4 - Skydd av personer, husdjur och egendom 18
Kapitel 41 - Skydd mot elchock 18
410. Inledning 18
411. Skyddsåtgärd: Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen 19
411.2. Fordringar på basskydd 19
411.3. Fordringar på felskydd 19
411.4. TN-system 20
411.5. TT-system 21
411.6. IT-system 21
411.7. Klenspänning i from av FELV 21
412. Skyddsåtgärd: Dubbel eller förstärkt isolering 22
412.2. Fordringar för basskydd och felskydd 22
413. Skyddsåtgärd: Skyddsseparation 23
413.2. Fordringar för basskydd 23
413.3. Fordringar för felskydd 23 414. Skyddsåtgärd: Klenspänning genom användning av SELV och PELV 23
414.2. Fordringar för basskydd och felskydd 24
414.3. Strömkällor för SELV och PELV 24
414.4. Fordringar för SELV- och PELV-kretsar 24
415. Tilläggsskydd 25
415.1. Tilläggsskydd: Jordfelsbrytare 25
415.2. Tilläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning 25
Bilaga 41A - Åtgärder för basskydd 25
41A.1. Grundläggande isolering av spänningssatta delar 25
41A.2. Skärmar och kapslingar 25
Bilaga 41B - Hinder och placering utom räckhåll 26
41B.1. Tillämpling 26
41B.2. Hinder 26
41B.3. Placering utom räckhåll 26
Bilaga 41C - Skyddsåtgärder som kan tillämpas enbart när installationen står under övervakning
av fackkunniga eller instruerade personer 26
41C.1. Isolerad miljö 26
41C.2. Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning 27
41C.3. Skyddsseparation vid matning av fler än en elapparat 27 Bilaga 41D - Åtgärder där skydd genom automatisk frånkoppling enligt avsnitt 411.3.2. inte är
möjligt 28
41D.1. 28
Kapitel 42 - Skydd mot termiska verkningar 28
421. Skydd mot brand orsakad av elmateriel 28
422. Skyddsåtgärder där särskild risk för brand finns 29
423. Skydd mot brännskador 29
Kapitel 43 - Skydd mot överströmmar 29
431. Fordringar på olika slags ledare 29
431.1. Skydd av fasledare 29
431.2. Skydd av neutralledare 29
431.3. Frånkoppling och tillkoppling av neutralledaren i flerfassystem 30
432. Olika slag av överströmsskydd 30
432.1. Överströmsskydd som skyddar mot både överlast och kortslutning 30
432.2. Överströmsskydd som skyddar mot enbart överlast 30
432.3. Överströmsskydd som skyddar mot enbart kortslutning 30
432.4. Egenskaper hos skyddsanordningarna 30
433. Skydd mor överlastströmmar 30
433.2. Placering av överlastskydd 31
433.3. Utlämnande av överlastskydd 31
433.4. Överlastskydd för parallellkopplade ledare 31
434. Skydd mot kortslutningsströmmar 31
434.3. Utelämnande av kortslutningsskydd 32
434.5. Egenskaper hos kortslutningsskydd 33
435. Samordning mellan överlast- och kortslutningsskydd 33
Bilaga 43A 33
43A.1. Skydd mot överström vid parallellkopplade ledare 33
43A.2. Överlastskydd för parallellkopplade ledare 33
43A.3. Kortslutningsskydd för parallellkopplade ledare 33
Bilaga 43B 34
Bilaga 43C - Placering eller utelämning av överlastskydd 34
43C.2. Fall när överlastskydd inte behöver vara placerat i början av en förgreningsledning 34
43C.3. Fall där överlastskydd kan utelämnas 34
Bilaga 43D 35
43D.2. Fall där kortslutningsskydd inte behöver vara placerat i början av
förgreningsledningen 35
43D.3. Fall där kortslutningsskydd kan utelämnas 35
Kapitel 44 – Skydd mot spänningsvariationer och elektromagnetiska störningar 35
DEL 5- Val och montering av elmaterial 44
Kapitel 51-Val och montering av elmateriel – Allmänna bestämmelser 44
Ström 44
Överspänning 44
Märkning 44
Dokumentation 45
Ömsesidig påverkan 45
Kapitel 52 – Val och montering av ledningssystem. 46
Växelströmskretsar 46
Kabelförläggning i marken (läs 522.8) 48
Kablar i solstrålning 48
Anhopning av flera kretsar 48
Elektriska förbindningar 49
Anslutning av fler-, mång- och extra mångtrådiga ledare 50
Val och montering av ledningssystem med hänsyn till risken för brandspridning 50
Tätning av genomföringar 50
Närhet till kommunikationskablar 50
Närhet till andra försörjningssystem (icke-elektriska anläggningar) 51
Bilaga 52B, Belastningsförmåga 51
Bilaga 52E, Övertonernas inverkan på balanserade trefassystem 51
Kaptiel 53- Bryt-, manöver- och skyddsannordningar 52
Allmänna fodringar 52
Apparater för felskydd genom automatisk frånkoppling av matningen 52
Överströmsskydd 53
Samordning mellan olika skydd 57
Frånskiljning och brytning 57
Bilaga 53A, Installation av överspänningsskydd 57
Kapitel 54 – Jordning och skyddsledare 58
541 Allmänt 58
542.2 Jordelektroder 58
542.3 Jordtagsledare 62
542.4 Huvudjordningsskena 63
543 Skyddsledare 64
543.1 Minimiarea 65
543.2 Olika slag av skyddsledare 67
543.3 Skyddsledares elektriska kontinuitet (ledande förbindelse genom hela kretsen) 67
543.4 PEN-, PEL- eller PEM-ledare 68
543.5 Jordning för både skydds- och funktionsändamål 68
543.6 Ström i skyddsjordsledare 68
543.7 Förstärkta skyddsledare då skyddsledarströmmen överstiger 10 mA 68
543.8 Montering av skyddsledare: 69
544 Skyddsutjämningsledare: 69
544.1 Skyddsutjämningsledare som ansluts till huvudjordningsskenan 69 544.2 Skyddsutjämningsledare för kompletterande skyddsutjämning 69
Bilaga 54A 69
Kapitel 55 - Annan elmaterial 70
550. Inledning 70
551 Generatoraggregat – sammanfattas ej så noga 70
551.2. Allmänna fordringar 71
551.3 Skyddsåtgärd: klenspänning genom användning av SELV och PELV – stora delar ej relevant för oss
551.4 Felskydd 71
551.5 Skydd mot överström 72
551.6 Tilläggsfordringar för installationer där generatoraggregat är en strömkälla som kopplas in som alternativ till nätets matning av installationen 72 551.7 Tilläggsfordringar för installationer där generatoraggregat arbetar parallellt med
andra strömkällor, inklusive ett distributionsnät 73
551.8 Fordringar för installationer med stationära batterier 74 559 Ljusarmaturer och belysningsinstallationer – ej relevant för oss 74
Kapitel 56 – Säkerhetssystem 74
560.1 Allmänt 74
560.9 Nödutgågsbelysning – ej så relevant eftersom vi är utomhus 77
560.10 Brandskyddssystem 77
DEL 6 – Kontroll 77
DEL 7 - Fordringar för särskilda slag av installationer eller utrymmen 81
Kraftförsörjningssystem med fotoelektriska solceller 81
Skydd mot elchock 81
Skydd mot överströmmar 82
Skydd mot kortslutning 83
Skydd mot åsk-och kopplingsöverspänningar 83
Tillgänglighet och identifiering 83
Ledningssystem 83
Jordning 84
Sammanfattning av standard SS4370102_1
DEL 1- Omfattning 86
DEL 2- Definitioner 87
DEL 3- Allmänt om denna standard 89
DEL 4- Inkommande serviser (hur kablar ska dras m.m.) 90
DEL 5- Utrymme för elektriska kopplingsutrustningar för lågspänning 92
DEL 6- Mätsystem 92
DEL 7 - Strömställare, eluttag och anslutningar i byggnader 94
DEL 8- Underlag för belastningsberäkning, sammanlagring 94
DEL 9- Spänningsfall 94
DEL 10- Planering och konstruktion med hänsyn till säkerhet och funktion 95
DEL 11- Utförande 95
Sammanfattning ac Standard SS-EN 50438_2
1. Omfattning 96
2. Tekniska krav (kapitel 4) 96
3. Drift och säkerhet hos mikrogeneratorn (kapitel 5) 99
4. Idrifttagning (kapitel 6) 99
5. Bilagor 100
5.1. Nationella inställningar och krav: 100
5.2. Förlust i nät och övergripande systemskydd: 101
5.3. Exempel på underrättesledokument vid installering av mikrogeneratorer ( se bilaga C): 101
5.4. Kontroll av överensstämmelsestyp (se bilaga D): 101
Sammanfattning av standard SS-EN61727_1
1. Allmän information 102
2. Normativa föreskrifter i denna standard (s.7) 102
2.1.Effektkvalité (s.8) 102 2.2.PV-systemens utrustning, skydd och personlig säkerhet (s.13) 103 Sammanfattning av standard SS-EN 62446-1
Normativa föreskrifter i denna standard: 104
1.1. Nätanslutna system (s. 5) 104
1.2. Definitioner (s. 8) 104
1.3. Systemspecifikationer (s. 10) 104
1.4. Test (s. 13) 106
2. Informativa föreskrifterna i denna standard (s.32) 107
Sammanfattning av ELSÄK-FS 1999:5
Allmänna bestämmelser: 108
Del 1: Tillämpningsområde. 108
Del 2: Definitioner och ordförklaring. 108
Del 3: Går genom varselmärkning. 108
Avdelning A: 108
Del 1 108
Kapitel 13: Grundläggande principer. 108
132. Projektering av elektrisk anläggning. 109
133. Elektriska material. 109
134. Utförande och kontroll före idrifttagning av elektrisk anläggning. 109
Del 2: 109
Del 3: 109
Kapitel 31. Användning, uppbyggnad och strömtillförsel. 110
310 110
311. Maximal belastning och sammanlagring. 110
312. Beskrivning av olika slag av fördelningssystem. 110
Del 4: 110
Kapitel 41. Skydd mot elchock. 110
411. Skydd mot direkt och indirekt beröring. 110
412. Skydd mot direkt beröring. 110
413. Skydd mot indirekt beröring. 111
Kapitel 42. Skydd mot termiska påverkningar. 116
422. Skydd mot brand. 116
423 Skydd mot brännskador 116
Kapitel 43: Skydd mot överström 116
431 Allmänt 116
432. Olika slag av överströmsskydd 116
433 Skydd mot överlastström 117
434. Skydd mot kortslutningsström 117 435. Samordning mellan överlast- och kortslutningsskydd. 118
Kapitel 45: Skydd mot följder av underspänning 118
Kapitel 46: Frånskiljning och brytning. 118
461. Allmänt 118
462. Frånskiljning. 118
463. Frånkoppling vid mekaniskt underhållsarbete. 119
464. Nödbrytning inklusive nödstopp. 119
465. Funktionsmanövrering. 119
Kapitel 47: Tillämpning av skyddsåtgärder. 119
471. Tillämpning av skyddsåtgärder mot elchock. 120
473. Tillämpning av skyddsåtgärder mot överström. 121
Kapitel 48: Val av skyddsåtgärder med hänsyn till yttre påverkan 123 481. Skyddsåtgärder mot elchock med hänsyn till yttre påverkan. 123
482. Skyddsåtgärder mot brand. 124
Del 5: 124
512. Driftförhållanden och yttre påverkan. Driftförhållanden. 124
513. Åtkomlighet 124
514. Identifiering. Ledningssystem. Märkning av skyddsledare, PEN-ledare och
neutralledare. Skyddsanordningar. Dokumentation. 125
515. Ömsesidig skadlig påverkan 125
Kapitel 52: Val och montering av ledningssystem 126
521. Olika slag av ledningssystem. 126
522. Val och montering med hänsyn till yttre förhållanden. Endast råd 127
523. Strömvärden. 128
524. Ledararea. 128
525. Spänningsfall i abonnentanläggning. Kortfattat och endast råd 129
526. Elektriska förbindningar. 129
527 Val och montering av ledningssystem med hänsyn till risk för brandspridning 130
528. Närhet till andra anläggningar. 130
529. Val och montering av ledningssystem med hänsyn till underhåll och rengöring. 130
KAPITEL 53: BRYT-, MANÖVER- OCH SKYDDSANORDNINGAR 131
530. Allmänt och allmänna krav 131
531. Apparater för skydd mot indirekt beröring genom automatisk frånkoppling av
matning. 131
533. Överströmsskydd (säkringar, effektbrytare etc.) 131
537. Elkopplare 132
539. Samordning av olika skydd 134
KAPITEL 54: JORDNING, SKYDDSLEDARE, PEN-LEDARE OCH
POTENTIALUTJÄMNINGSLEDARE 134
541 Allmänt 134
542 134
543. Skyddsledare 135
544. Utförande av jordning för skyddsändamål 138
546. Gemensam skyddsledare och neutralledare (PEN-ledare) 138
547. Potentialutjämningsledare 139
KAPITEL 55 ANNAN ELEKTRISK MATERIEL 139
551 Generatoraggregat 140
552 Installationsapparater och bruksföremål. Ej relevant för vår anläggning. 142
553 Motorers frånkoppling och överströmsskydd. 142
KAPITEL 56 NÖDKRAFT 142
DEL 6: 142
Kapitel 61: Kontroll före spänningssättning och ibruktagande 143
DEL 7: 143
700 Gemensamma bestämmelser 143
751. Anläggningar i fuktiga och våta utrymmen samt anläggningar i det fria 143
752. Driftrum 144
DEL 8: 145
801: 145
802: 145
803: 145
804: 145
805: 145
807: 146
808: 146
821: 146
890: 146
Avdelning B: 146
Avdelning C: 146
Del C1: 146
C31.Tillämpningsområde. 146
C32. Skyldigheter. 147
Del C2: 147
C21. Ansvar för anläggning. 147
C22. Ansvar för arbete. 147
Del C3: 147
C31. Allmänt 147
C32.Fortlöpande tillsyn m.m. 147
C33. Periodisk tillsyn m.m. 147
C34.Kontrollmätning av jordtagsresistans. 147
Del C4: 147
C41. Allmänt 148
C42. Arbetsplanering. 148
C43. Utförande av arbete. 148
Del C5: 148
C51.Allmänt 148
C52. Kopplingar 148
Del C6: 148
C61. Allmänt 148
C62. Arbetsmetoder 148
Arbete utan spänning: 149
Frånskiljning: 149
Skydd mot tillkoppling: 149
Spänningslöshetskontroll: 149
Arbetsjordning: 149
Särskilda krav gällande lågspänningsanläggningar: 150
Induktion: 150
Skydd mot närbelägna spänningsförande delar: 151
Tillstånd att påbörja arbetet: 151
Tillkoppling efter arbete: 151
DEL C1 ALLMÄNT 151
C11 Tillämpningsområde m.m. 151
C12 Skyldigheter 151
DEL C2 ANSVAR 151
C21 Ansvar för anläggning 151
C22 Ansvar för arbete 152
DEL C3 INNEHAVARENS TILLSYN AV ANLÄGGNINGEN 152
C31 Allmänt 152
C32 Fortlöpande tillsyn m.m. 153
C33 Periodisk tillsyn m.m. 153
C34 Kontrollmätning av jordtagsresistans 155
DEL C4 INTERNKONTROLL VID ELEKTRISKT ARBETE 156
C41 Allmänt 156
C42 Arbetsplanering 156
C43 Utförande av arbete 157
DEL C5 NORMALA SKÖTSELÅTGÄRDER 158
C51 Allmänt 158
C52 Kopplingar 158
DEL C6 ARBETSMETODER 159
C61 Allmänt 159
C62 Arbete utan spänning 159
C62.1 Allmänt 159
C62.2 Frånskiljning 159
C62.3 Skydd mot tillkoppling 160
C62.4 Spänningslöshetskontroll 161
C62.5 Arbetsjordning 161
C62.6 Skydd mot närbelägna spänningsförande delar 164
C62.7 Tillstånd att påbörja arbetet 164
C62.8 Tillkoppling efter arbete 164
C63 Arbete med spänning 164
C63.1 Allmänt: 164
C63.3 Arbetsmetoder 165
C63.4 Verktyg, utrustningar och anordningar 165
C63.5 Miljöfaktorer 165
C63.6 Planering av arbetet 166
C63.7 Särskilda krav gällande ELV- anläggningar 166
C63.8 Särskilda krav gällande lågspänningsanläggningar 166 C63.9 Särskilda krav gällande högspänningsanläggningar 167
C63.10 Särskilda arbeten med spänning 167
C64 Arbete nära spänning 167
C64.1 Allmänt 167
C64.2 Skydd genom skyddsavskärmning 168
C64.3 Skydd genom avstånd och bevakning 168
C65 Icke-elektriskt arbete 169
Sammanfattning av standarden ELSÄK-FS 2004 171
Sammanfattning av elsäkerhetsverkets föreskrifter 172
Sammanfattning av AMP-nya regler för elmätare 173
Sammanfattning av standard SS 436 40 00 utgåva 3
DEL 1- Innehållsförteckning DEL 2- Ordlista
DEL 3 - Allmänna förutsättningar
30. Bestämning av allmänna egenskaper
Bestäm detta innan installationen äger rum
● Avsedd användning, uppbyggnad och strömförsörjning
● Yttre påverkan
● Ömsesidig påverkan mellan installationens materiel
● Installationens utförande med hänsyn till nödvändigt underhåll
31. Användning, uppbyggnad och strömtillförsel
Allmänna distributionsnätet för lågspänning i Sverige är TN-system, som är ett
jordningsarrangemang, där förbindelsen mellan jord och elförsörjning är direkt medan anslutningen mellan jord och den elektriska enheten (som tar emot energi) är förbunden mellan
försörjningssystemet.
311. Maximal belastning och sammanlagring
Bestäm den maximala belastningen och ta hänsyn till sammanlagringen.
312. Olika slag av fördelningssystem
Beakta slag av system med hänsyn till spänningssatta ledare och systemjordning.
312.1. Olika system med hänsyn till strömförande ledare
Nämner vilka ledare som denna standarden omfattas av. Detta är både likström- och Att tillägga är att en PEN-ledare inte per definition räknas som en spänningssatt ledare, med blir en ledare för
driftströmmen.
312.2 Olika slag av systemjordning
Nämner typer av systemjordningar, alltså TN-, TT- och IT-system.
TN-system
TN-system har en punkt direkt jordad och utsatta delar i installationen är anslutna till den med skyddsledare. tre slag av TN-system definieras med hänsyn till hur neutral- och skyddsledare är anordnande:
● TN-S-system: ett system i vilken neutral- och skyddsledare utgörs av separata ledare.
● TN-C-S-system: ett system i vilket neutral- och skyddsjordsdelarnfunktioner är kombinerade i en ledare i en del av systemet. PEN-ledaren delas upp i PE- och N-ledare någonstans i
installationen.
● TN-C-system: ett system i vilket neutral- och skyddsledarfunktionerna är kombinerade.
TN-system som omfattas av flera matningar går det att läsa under 312.2.1.2.
TT-system
I ett TT-system har en punkt direkt förbunden med jord. Utsatta delar är förbundna med en jordelektrod som är en elektriskt oberoende av neutralpunktens jordning.
TN-system som omfattas av flera matningar går det att läsa under 312.2.2.2.
IT-system
IT-system har alla spänningssatta delar isolerade från jord eller en punkt ansluten via jord via en impedans. De utsatta delarna i elinstallationen är jordade individuellt, kollektivt eller till
systemjordningar enligt avsnitt 411.6.
DC-system
Hur ett sådant system jordas, visas i figur 31H och 31M. Beslut om var det ska jordas grundas på driftförhållanden eller andra hänsynstagande.
I ett TN-S-system är den jordade mittledaren eller jordade ledaren åtskilda från skyddsledaren genom hela installationen.
I ett TN-C-system är funktionerna hos den jordade ledaren och skyddsledaren kombinerade i en ledare PEL genom hela installationen, eller den jordade mittledaren (M) och skyddsledaren är kombinerade i en ledare PEM genom hela installationen. Figuren visar ett TN-C-system för DC.
I ett TN-C-S-system är funktionerna hos den jordade ledaren och skyddsledaren kombinerade i en ledare PEL i delar av installationen eller den jordade mittledare (M) och skyddsledaren är
kombinerade i en ledare PEM i delar av installationen. Illustreras i figuren nedan. Även detta är för
DC.
Skulle det önskas att användas TT- eller IT-system för jordning i DC går detta att finna under 312.2.4.4. och 312.2.4.5.
313. Strömförsörjning
Genom beräkning, mätning, undersökning eller inspektion ska följande egenskaper hos kraftmatningen fastställas:
● nominell spänning
● strömart och frekvens
● förväntad kortslutning vid anslutningspunkten
● jordfelsimpedansen hos den del av systemet som ligger utanför istallationen.
● ändamålsenligheten med hänsyn till de fordringar installationen ställer, inkluderande maximal belastning
● slag av överströmsskydd som används i anslutningspunkten och deras data.
dessa egenskaper ska fastställas för såväl extern som intern strömförsörjning. Detta gäller såväl normal strömförsörjning som säkerhetssystem och reservkraft.
313.2. Kraftförsörjnings för säkerhetssystem och reservkraft.
Kan vara relevant för vissa typer av solcellsanläggningar. Läs i dessa fall nämnda paragrafen.
314. Sektionering av installationer
Varje installation ska i erforderlig utsträckning sektioneras för att:
● undvika fara och minimera olägenheter i händelse av fel
● underlätta säker inspektion, provning och säkert underhåll
● ta hänsyn till den fara som kan uppstå vid ett fel i en enskild strömkrets
● minska sannolikheten för oönskad utlösning av jordfelsbrytaren beroende på stora strömmar i skyddsjordsledare som inte beror på fel
● begränsa effekterna i EMI
● förebygga indirekt spänningssättning av kretsar som ska vara frånskilda.
Installationen bör kunna delas upp, och likaså att vissa delar ska kunna frånkopplas, utan att orsaka alltför stora olägenheter i andra delar.
Vid användning av jordfelsbrytare bör uppdelning ske så att utlösningen av jordfelsbrytare inte medför att hela installationen blir spänningslös eller att utrustningen som är väsentlig för byggnadens funktion och som kan stå utan tillsyn längre tid. Mer finns i SS 437 02 01 Elinstallationer för
lågspänning - Vägledning för anslutning, mätning, placering och motage av el- och teleinstallationer.
För delar av installationen som måste gå att styra separat, ska särskilda kretsar anordnas på ett sådant sätt att de inte påverkas vid fel i andra kretsar.
33. Ömsesidig påverkan mellan ingående anläggningar
33.1 Sektionering av installationer
Vid utförande av elinstallationer ska de egenskaper hos elmaterielen som kan inverka skadligt på annan elmateriel och andra funktioner samt inverka störande på kraftmatningen klarläggas. Skadlig inverkan kan uppträda till exempel på grund av:
● transienta överspänningar
● underspänning
● asymmetriska belastningar
● snabba belastningsförändringar
● startströmmar
● överlagrade strömmar av annan frekvens (övertonsströmmar)
● likströmskomponenter
● högfrekventa variationer i spänning, ström eller fält
● läckströmmar till jordotillräcklig jordning
● stora strömmar i skyddsjordsledare som inte beror på ett fel.
33.2. Elektromagnetisk kompatibilitet
All elektrisk materiel ska uppfylla gällande fordringar på elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) i tillämpliga EMC-standarder. Planerare och projekterare av elinstallationen ska överväga åtgärder för att minska effekten av inducerade överspänningar och EMI.
34. Utförande med hänsyn till underhåll
Förväntad omfattning och förväntat utförande av installationens underhåll ska bedömas och faktorer som kan påverka underhållet beaktas, så att:
● periodisk inspektion, provning, underhåll och reparationer som bedöms bli nödvändiga under installationens avsedda livslängd kan utföras på ett enkelt och säkert sätt,
● de vidtagna skyddsåtgärdernas effektivitet kan upprätthållas under installationens livslängd, och
● tillförlitligheten hos materielen i installationen från funktionssynpunkt är tillräcklig för installationens livslängd.
35. Säkerhetssystem
Krav som gäller säkerhetssystem kan vara reglerade i myndighetsföreskrifter.
Följande kraftkällor kan användas för matning till säkerhetssystem:
● ackumulatorbatterier
● primärelement
● generatorenheter vars funktion är oberoende av den normala matningenen
● en separat matarkabel som är helt oberoende av den normala matningen (se avsnitt 556.4.4).
För efterlysande markering i driftrum för elektrisk kopplingsutrustning, se SS 437 01 02.
35.2. Klassificering
Ett säkerhetssystem är antingen:
● icke-automatiskt, då det startas manuellt, eller
● automatiskt.
Automatisk inkoppling av matning klassificeras med hänsyn till tiden för övertagande av matning enligt följande:
● utan avbrott: en matning som automatiskt säkerställer kontinuerlig matning under övergångsperioden, till exempel vid spännings- och frekvensvariationer
● mycket kort avbrott: en matning som är automatiskt tillgänglig inom 0,15 s
● kort avbrott: en matning som är automatiskt tillgänglig inom 0,5 s
● medellångt avbrott: en matning som är automatisk tillgänglig inom 15 s
● långt avbrott: en matning som är automatiskt tillgänglig efter längre tid än 15 s.
36. Strömförsörjningens kontinuitet
Krav som gäller säkerhetssystem kan vara reglerade i myndighetsföreskrifter.
Det ska göras en värdering av varje strömkrets huruvida det finns särskilda fordringar på strömförsörjningens kontinuitet. Följande bör övervägas:
● val av systemjordning
● val av skyddsanordningar för att uppnå selektivitet
● antal strömkretsar
● användning av flera matningar
● användning av övervakningsutrustning.
Bilaga 3A
Är informativ och ger exempel på systemjordningar.
DEL 4 - Skydd av personer, husdjur och egendom
Kapitel 41 - Skydd mot elchock
Detta är fordringar och därför något som måste följas.
410. Inledning
Behandlar elchock i installationer baserat på SS-EN 61140, som är en grundläggande säkerhetsstandard för skydd av personer och husdjur.
Den grundläggande regeln för skydd mot elchock är att farliga spänningssatta delar inte ska vara åtkomliga och åtkomliga ledande delar ska inte anta en farlig spänning.
Detta kapitel är en GSP-publikation (Group Safety Publication) för skydd mot elchock.
Grunden för skydd mot elchock i elinstallationer bygger på att ett fel inte ska medföra fara. Det är först då ett andra fel inträffar som en farlig situation kan uppstå = tvåfelsprincipen. Exempel på detta är så att enbart en grundläggande isolering inte anses vara tillräcklig, utan måste kompletteras antingen med en tilläggsisolering eller placeras i ett jordat hölje.
Fordringar för skydd av personer och husdjur mot elchock, innefattande basskydd och felskydd.
En skyddsåtgärd ska bestå av:
● en lämpligt kombination av separat felskydd, eller
● en utökad skyddsåtgärd som ger både basskydd och felskydd.
Tilläggsskydd specificeras som en del av en skyddsåtgärd under speciella villkor för yttre påverkan och speciella utrymmen.
I varje del av en installation ska en eller flera skyddsåtgärder vidtas, med hänsyn taget till yttre påverkan. Normalt används:
● skydd genom automatisk frånkoppling av matning
● skydd genom dubbel- eller förstärkt isolering
● skydd genom skyddsseparation för matning av elapparat
● skydd genom användning av klenspänning i form av SELV och PELV.
Skyddsåtgärder från bilaga 41C ska endast tillämpas då elinstallationen övervakas av fackkunniga eller instruerade personer.
Om vissa villkor för en skyddsåtgärd inte kan uppfyllas, ska tilläggsåtgärder vidtas så att säkerheten sammantaget ändå uppnår samma nivå.
Åtgärder för felskydd kan utelämnas för:
● isolatorfästen för luftledningar och metalldelar i förbindelse med dessa, om de är placerade utom räckhåll
● armering som inte är berörbar i ledningsstolpar av betong
● utsatta delar som har begränsade dimensioner (ca 50 mm × 50 mm), som är placerade så att de inte kan gripas eller komma i väsentlig kontakt med människokroppen, allt under
förutsättning att anslutning till en skyddsledare endast svårligen kan göras
● rör och andra höljen av metall som skyddar elmateriel av klass II enligt avsnitt 412.
411. Skyddsåtgärd: Skydd genom automatisk frånkoppling av matningen Automatisk frånkoppling av matningen är en skyddsåtgärd där:
● basskydd är utfört med grundläggande isolering av spänningssatta delar med hjälp av skärmar eller kapslingar i enlighet med bilaga 41A och
● felskydd är utfört med skyddsutjämning och automatisk frånkoppling vid ett fel i enlighet med avsnitt 411.3-411.6.
411.2. Fordringar på basskydd
All elmateriel ska överensstämma med en av åtgärderna för basskydd som beskrivs i bilaga 41A eller där så är lämpligt bilaga 41B.
411.3. Fordringar på felskydd Skyddsjordning
Samtidigt berörbara utsatta delar ska anslustas till samma jordningssystem.
Varje strömkrets ska ha en skyddsledare som är ansluten till avsedd jordningsskena eller plint.
Skyddsutjämning
I varje byggnad ska främmande ledande delar som förs in utifrån anslutas till huvudjordningsskenan med skyddsutjämningsledare. Exempel, där fler finns på 411.3.1.2. Där står även mer om hantering i byggnader och telekommunikation:
● främmande ledande delar i form av berörbar metallarmering i betong
● främmande ledande delar som är en del av byggnaden.
Ledande delar som har en resistans till jord som överstiger 4 kΩ anses inte vara främmande ledande delar. potentialutjämning för åska är i regler mer omfattande än skyddsutjämning.
Automatisk frånkoppling vid ett fel
Vid ett fel med försumbar impedans mellan en fasledare och en utsatt del eller skyddsledare i en stömkrets eller inom en apparat ska en skyddsapparat automatiskt från koppla matningen till
fasledaren inom den tid som fordras från 411.3.2.2.-411.3.2.4. För mer information hänvisas till dessa stycken i standarden.
Av tabell 41.1 framgår att för gruppledningar i lågspänningssystem (TN-system) vars fasspänning inte överstiger 230 V ska, oavsett om de matar uttag eller fast ansluten materiel, ha en frånkopplingstid på 0.4 s.
För TN-system ska frånkopplingstiden max vara 5 s för huvudledningar. Längre tider kan förekomma i allmänna distributionsnät under förutsättning att en riskhantering har genomförts.
I TT-system ska frånkopplingstiden som längst vara 1 s för huvudledningar och för andra kretsar än de som täcks av fordringar i avsnitt 411.3.2.2.
Det är inte möjligt att använda överströmsskydd för frånkoppling av matningen i enlighet med avsnitt 411.3.2.
Om automatiskt frånkoppling ej uppnås inom de tider som fordras, ska kompletterande skyddsutjämning anordnas.
Ytterligare fordringar för kretsar med ljusarmaturer i TN- och TT-system
Det är ofta nödvändigt att dela upp installationen på flera jordfelsbrytare. Då undviker man obefogade frånkopplingar på grund av den sammanlagrade läckström som kan finnas i en felfri elinstallation.
genom uppdelning frånkopplas bara den del av installationen som jordfelsbrytaren skyddar.
411.4. TN-system
I TN-system är jordningens funktion i installationen beroende av en pålitligt och säker anslutning av PEN- och skyddsjordsledare till jord. Det matande nätets PEN-ledare ska vara jordad i närheten av strömkällan och i luftledningsnät dessutom på lämpliga platser i nätets utkanter.
Neutralpunkten eller mittpunkten i kraftförsörjningssystemet ska jordas. Om detta saknas, jorda fasledaren. Utsatta delar i elinstallationen ska anslutas till en skyddsledare, vilket i sin tur är ansluten till elinstallationens huvudjordsskena och den jordade punkten i kraftförsörjningssytsemet. om andra effektiva jorndingsanslutningar finns, rekommenderas att skyddsledaren även ansluts till sådana punkter där så är möjligt.
I fast installationer kan en och samma ledare (PEN-ledare) fungera som både skydd- och neutralledare förutsatt att fordringar i avsnitt 543.4 uppfylls. PEN-ledare från inte frånskiljas eller brytas.
I 411.4.4. förklaras karaktäristiken hos skyddsapparater.
I TN-system kan följande skyddsapparater användas för felskydd:
● överströmsskydd
● jordfelsbrytare, som dock inte går att använda i TN-C-system.
411.5. TT-system
Alla utsatta delar som skyddas av en gemensam skyddsapparat ska anslutas med samma skyddsledare till en gemensam jordelektrod. Neutralpunkter i generatorer eller transformatorer ska jordas. Om en neutralpunkt saknas ska en fasledare i generatorn eller transformatorn jordas.
Normalt sett används jordfelsbrytare som felskydd. Specifikationer finns under 411.5.3.
411.6. IT-system
I IT-system ska spänningssatta delar vara antingen isolerade från jord eller anslutna itll jord genom en tillräckligt hög impedans. Denna anslutning kan göras till antingen systemets neutralpunkt, mittpunkt eller en konstgjord neutralpunkt. Går ej detta, använd hög impedans.
Utsatta delar ska jordas individuellt, i grupper eller kollektivt. Specifikt finns under 411.6.2. I Sverige förekommer i princip enbart IT-system med kollektiv jordning.
I IT‑system kan följande övervaknings‑ och skyddsanordningar användas:
● isolationsövervakningsutrustning (IMD)
● jordfelsövervakningsutrustning (RCM)
● isolationsfelslokaliseringssystem (IFLS)
● överströmsskydd
● jordfelsbrytare
Där IT-system används för att säkerhetsställa matningen vid ett första fel ska händelsen av det första felet indikeras av antingen:
● en IMD, som kan vara kombinerad med ett IFLS, eller
● RCM, förutsatt att jordfelsströmmen är stor nog att bli detekterad.
När ett första fel har inträffat ska frånkoppling vid ett andra fel på en annan fasledare ske enligt procedur som nämn i 411.6.4.
411.7. Klenspänning i from av FELV
En klenspänning är max 50 V AC eller 120 V DC, och där alla fordringar i avsnitt 414 inte är
uppfyllda, och inte heller är nödvändiga ska tilläggsåtgärderna enligt 411.7.2 och 411.7.3 vidtas för att säkerhetsställa basskydd och felskydd. Kombinationen kallas FELV.
Basskydd ska åstadkommas antingen genom:
● grundläggande isolering, eller
● skärm eller kapsling.
Utsatta delar i FELV-kretsar ska anslutas till skyddsledare i strömkällans primärkrets. Detta under förutsättning att primärkretsen är skyddad genom automatisk frånkoppling av matningen enligt 411.3-411.6.
FELV-systemets strömkälla ska antingen vara en transformator med enkel isolering mellan lindningarna eller överensstämma med avsnitt 414.3.
Stickproppar och uttag för FELV-system ska uppfylla samtliga följande fordringar:
● Stickproppar ska inte vara möjliga att ansluta till uttag i andra spänningssystem.
● Till uttag ska det inte vara möjligt att ansluta stickproppar som hör till andra spänningssystem.
● Uttag ska vara utförda med skyddsledarkontakt.
412. Skyddsåtgärd: Dubbel eller förstärkt isolering Dubbel eller förstärkt isolering är en skyddsåtgärd med vilken:
● basskydd utförs med grundisolering och felskydd utförs med tilläggsisolering, eller
● basskydd och felskydd utförs med förstärkt isolering mellan spänningssatta delar och berörbara delar.
Denna skyddsåtgärd ska därför inte tillämpas på kretsar med uttag som har skyddskontakt, i alla fall inte som enskild.
412.2. Fordringar för basskydd och felskydd
Elmateriel som endast har grundläggande isolering ska förses med tilläggsisolering då den installeras.
Elmateriel som har osiolerade spänningssatta delar ska då den installeras förses med förstärkt isolering. Sådan isolering används endast när dubbel isolering inte är möjlig.
Alla ledande delar som är isolerade från spänningssatta ledare med enbart grundläggande isolering ska vid färdig montage vara inneslutna med ett isolerande hölje, som ger en kapslingsklass enligt
412.2.2.1. Beröringsskyddet ska ha en isolation som motsvarar dubbel isolering eller förstärkt isolering. Doslock som är placerade på lägre höjd än 2 m över betjäntningsplanet bör vara skruvfastsatta.
Det isolerade höljet ska inte genombrytas av ledande delar som sannolikt kan föra in en potential, samt att dessa höljen ej ska innehålla skruvar eller andra fästanirdningar av islernade material. Där det isolernade höljet behöver genombrytas av mekaniska förbindelser eller anslutningar bör dessa vara monterade på ett sådant sätt att skyddet mot elchock inte försämras vid ett fel.
Där lock eller dörrar till det isolerade höljet kan öppnas utan nyckel eller verktyg ska alla ledande delar som är åtkomliga om locket eller dörren är öppen vara bakom isolerande skärm som förhindrar personer att oavsiktligt komma i kontakt med dessa ledande delar. Ledande delar som är placerade i ett isolerande hölje ska inte anslutas till en skyddsledare. Kapslingen ska inte försämra
driftförhållanden för den materiel som skyddar den.
413. Skyddsåtgärd: Skyddsseparation
Skyddsseparation är en skyddsåtgärd där basskydd är utfört med grundläggande isolering av
spänningssatta ledare samt att felskydd är utfört med enkel separation mellan den skyddsseparerande kretsen och andra kretsar med samma jord. Denna skyddsåtgärd ska vara begränsad till matning av en elapparat från en ojordad strömkälla med enkel separation. Skulle fler än en apparat matas från ojordad strömkälla med enkel separation ska fordringar i 41C.3 följas.
413.2. Fordringar för basskydd
All elmateriel ska uppfylla en av de grundläggande åtgärder i bilaga 41A eller skyddsåtgärder i avsnitt 412.
413.3. Fordringar för felskydd
Den skyddsseparerade kretsen ska matas från en strömkälla med minst enkel separation och
spänningen ska inte överstiga 500 V. Spänningssatta delar hos den skyddsseparerande kretsen ska inte anslutas till skyddsledare eller till jord. För att säkerhetsställa skyddseparation ska montaget ske så att grundläggande isolering uppnås mellan kretsar. Flexibla kablar och sladdar som kan utsättas för mekansisk skada ska förläggas synliga. För skyddsseparerade kretser rekommenderas att de utförs som ett eget ledningssystem.
De utsatta delarna i den skyddsseparerade kretsen ska inte anslutas till skyddsledare, till utsatta delar i andra kretsar eller till jord.
414. Skyddsåtgärd: Klenspänning genom användning av SELV och PELV
Skydd genom användning av klenspänning är en skyddsåtgärd som utgörs av användning av ett eller två olika klenspänningssystem;
● SELV
● PELV
Denna skyddsåtgärd fordrar:
● Begränsning av spänning i SELV- eller PELV-system till den övre gränsen av spänningsband 1, 50 V växelspänning eller 120 V likspänning, och
● åtskillnad mellan SELV- eller PELV-system från alla kretsar utom SELV- och PELV-kretsar, och grundläggande isolering mellan SELV- eller PELV-system och andra SELV- eller PELV-system, och
● endast för SELV-system, grundläggande isolering mellan SELV-system och jord.
414.2. Fordringar för basskydd och felskydd Basskydd och felskydd anses finnas när:
● den nominella spänningen inte kan överstiga den övre gränsen för spänningsband 1
● matningen är av en typ som listas i avsnitt 414.3, och
● villkoren i avsnitt 414.4 är uppfyllda 414.3. Strömkällor för SELV och PELV
Strömkällor som kan användas i SELV- och PELV-system:
● En skyddstransformator
● En strömkälla som ger samma grad av skydd som en skyddstransformator
● En elektronisk strömkälla
● Vissa elektronsiak apparater
● Flyttbara strömkällpr såsom skyddstranformatorer eller motorgeneratorer 414.4. Fordringar för SELV- och PELV-kretsar
SELV- och PELV-kretsar ska ha:
● grundläggande isolering mellan spänningsstta ledare och andra SELV- och PELV-kretsar, och
● skyddande avskärmning från spänningssatta delar i kretsar som inte är SELV- eller PELV-kretsar
SELV-kretsar ska ha grundläggande isolering mellan spänningsatta delar och jord
PELV-kretsar och/ eller utsatta delar på materiel som matas från PELV-kretsar kan vara jordade.
Skyddande avskärmning av ledningssystem med SELV- eller PELV-kretsar:
● Ledare i SELV- och PELV-kretsar ska förläggas inneslutna i ett icke-metalliskt hölje som tillägg till deras grundisolering.
● Ledare i SELV- och PELV-kretsar sak avskärmas från ledare som har en spänning som är högre än den övre gränsen för spänningsband 1 med en skyddsjordad metallskärm elelr metallmantel
● Ledare som har ne spänning som är högre än den övre gränsen för spänningsband 1 kan ingå i en flerledarkabel eller en annan samling av ledare
● Fysisk avskiljning
Stickproppar och uttag för SELV- och PELV-system ska uppfylla följande fordringar:
● Stickproppar ska inte kunna anslutas till uttag som tillhör andra spänningssystem
● Till uttagen ska det inte vara möjligt att ansluta stickproppar
● Stickproppar och uttag i SELV-system ska inte ha en skyddskontakt.
Utsatta delar i SELV-kretsar ska inte anslutas till jord, skyddsledare eller utsatta delar i en annan krets.
Basskydd behövs normalt inte i torra miljöer och utrymmen för:
● ELV-kretsar vars nominella spänning inte överstiger 25 V växelspänning eller 60 V likspänning
● PELV-kretsar var nominella spänning inte överstiger 25 V växelspänning eller 60 V likspänning
415. Tilläggsskydd
415.1. Tilläggsskydd: Jordfelsbrytare
Anvädning av jordfelsbrytare vars märkutlösningsström inte överstiger 30 mA anses i
växeldströmssystem utgöra ett tilläggsskydd vid ett fel på basskyddet och/ eller vid fel på felskyddet eller vid ovarsamhet hos användaren. Jordfelsbrytaren löser ut när strömmen flyter en annan väg en den avsedda.
Användning va jordfelsbrytare godtas inte som enda skydd och undanröjer inte behovet att tillämpa en av skyddsåtgärderna som anges i avsnittet 411 till 414.
415.2. Tilläggsskydd: Kompletterande skyddsutjämning
Kompletterande skyddsutjämning ska innefatta alla samtidigt berörbara delar hos den installerade materilen och främmande ledande delar samt, där så är möjligt, armeringen i betongen.
Bilaga 41A - Åtgärder för basskydd
(normativ)
41A.1. Grundläggande isolering av spänningssatta delar
Spänningssatta delar ska vara helt omslutna med isolering som endast kan tas bort genom att den förstörs.
41A.2. Skärmar och kapslingar
Spänningssatta delar ska vara placerade innanför kapslingar eller bakom skärmar som ger en kapslingsklass lägst IP2X eller IPXXB. Lägre klass kan förekomma vid utbyte av delar.
Skärmar och kapslingar ska vara säkert fastsatta och ha tillräcklig stabilitet och hållbarhet för att upprätthålla det erforderliga skyddet och tillräckligt avstånd till spänningssatta delar under normala förhållanden och med hänsyn tagen till yttre påverkan.
Skulle man önska att öppna skärmar eller kapslingar ska detta endast vara möjligt genom:
● användning av nyckel eller verktyg, eller
● efter frånkoppling av matningen Fler alternativ finns under 41A.2.4.
Omd et bakom en skärm eller en kapsling finns installerad materiel som kan ha kvar farlig elektrisk laddning efter det att matningen har frånkopplats fordras ett varningsmärke.
Nätanslutna uttag i lågspänningsanläggningar ska antingen vara försedda med petskydd eller utföras eller placeras så, att risken för barnolycksfall begränsas.
Bilaga 41B - Hinder och placering utom räckhåll
(normativ)
41B.1. Tillämpling
Skyddsåtgärderna hinder och placering utom räckhåll ger endast ett basskydd.
41B.2. Hinder Hinder ska förhindra:
● Oavsiktligt närmande mot spänningssatta delar, och
● Oavsiktlig beröring med spänningssatta delar vid manövrering av spänningssatta materiel under normal drift.
41B.3. Placering utom räckhåll
Samtidigt berörbara delar med olika potential ska inte vara belägna inom armräckvidd från varandra.
Bilaga 41C - Skyddsåtgärder som kan tillämpas enbart när installationen står under övervakning av fackkunniga eller instruerade personer
(normativ)
41C.1. Isolerad miljö
Denna skyddsåtgärd är avsedd att förhindra samtidig beröring av delar som kan ha olika potential på grund av fel i den grundläggande isoleringen av spänningssatta delar.
I en isolerad miljö ska inte skyddsledare förekomma.
Fordringar i avsnitt 41C.1.2. är uppfyllda om utrymmet har isolerande golv och väggar samt om ett eller flera av följande villkor är uppfyllda:
● Utsatta delar ska vara på ett tillräckligt avstånd från varandra och från främmande ledande delar.
● effektiva hinder är placerade mellan utsatta delar och främmande ledande delar.
● Främmande ledande delar ska vara isolerade Mer detaljer kring golv och väggar finns under 41C.1.5.
Åtgärder ska vidtas så att det säkerhetställs att främmande ledande delar inte kan överföra en potential till ett annat utrymme.
41C.2. Skydd genom jordfri lokal skyddsutjämning
Jordfri lokal skyddsutjämning är avsedd att förebygga att det uppstår farliga beröringsspänningar.
All elmateriel ska uppfylla ett av villkoren för basskydd som framgår av bilaga 41A.
Alla samtidigt berörbara delar och främmande ledande delar ska förbindas med skyddsutjämningsledare.
Åtgärder ska vidtas för att förhindra att en person utsätts för farlig potentialskillnad när personen går in i ett ekvipotentialiserat utrymme.
41C.3. Skyddsseparation vid matning av fler än en elapparat
All elmateriel ska uppfylla ett av villkoren för basskydd som framgår av bilaga 41A.
Skydd genom skyddsseparation vid matning av fler än en elapparat ska säkerhetsställas genom att alla fordringar i avsnitt 413 förutom 413.1.2. uppfylls. Dessutom följande (41C.3.3.- 41C.3.8.):
● Åtgärder ska vidtas så att den skyddas mot skada eller isolationsfel
● de utsatta delarna i den skyddsseparerade strömkretsen ska kopplas samman genom isolerade skyddsutjämningsledare som inte är jordade.
● Alla uttag ska vara försedda med skyddsledarkontakter som är aslutna till ett skyddsutjämningssystem
● Alla flexibla kablar ska innehålla en skyddsledare att användas som skyddsutjämningsledare
● En skyddsutrustning ska frånkoppla matningen när det uppstår två isolationsfel med olika polaritet.
● Det rekommenderas att produkten av strömkretsen nominella spänning i V och kabelsträckans längd i m inte överstiger 100 000 och att längden inte överstiger 500 m.
Bilaga 41D - Åtgärder där skydd genom automatisk frånkoppling enligt avsnitt 411.3.2. inte är möjligt
41D.1.
Där skydd genom automatisk frånkoppling inte är möjlig under förutsättningar där
● elektronisk utrustning med begränsad kortslutningsström är installerad, eller
● fordrade frånkopplingstider inte kan uppnås genom användning av en skyddsanordning är nedanstående åtgärder tillämpliga.
Vidare nämns hur spänningar ska regleras och frånkopplas.
Kapitel 42 - Skydd mot termiska verkningar
Personer, husdjur och egendom ska vara skyddade mot:
● värmeutveckling, förbränning eller nedbrytning av material och risk för brännskador orsakade av elmateriel
● lågor
● nedsättning av säker funktion hos inkopplade elmateriel
421. Skydd mot brand orsakad av elmateriel
Den värme som alstras av elmaterielen ska inte orsaka fara för eller skapa på intilliggande fast monterat material, eller materiel som kan förväntas vara i närheten av sådana elmateriel.
Elmateriel bör under normal drift inte ge upphov till högre temperatur än 85℃ på angränsande brännbara delar.
Fast monterad elmateriel med en yttertemperatur som kan innebära brandfara för material i dess närhet ska antingen:
● monteras på eller vara innesluten i material som kan tåla sådana temperaturer och som har låg värmeledningsförmåga.
● avskärmas
● monteras så att den angivna värmen kan avledas på ett säkert sätt.
Om ljusbågar eller gnistor kan uppstå hos fast ansluten utrustning vid normal drift ska utrustningen antingen:
● vara helt innesluten i material som tål ljusbågar, eller
● skärmas av med ljusbågståligt material
● monteras så att ljusbågar eller gnistor på ett säkert sätt släcks
Materialet hos kapslingar ska tåla den högsta temperatur som kan orsakas av elmaterielen.
