Internbudget 2019 med plan 2020-2022
Samhällsbyggnadsnämnden
Innehåll
Samhällsbyggnadsnämndens internbudget 2019 med plan för 2020-2022 ... 3
Inledning ... 3
Nämndens uppdrag och prioriteringar ... 4
Uppdrag ... 4
Prioriteringar ... 4
Mål och inriktning för 2019-2022... 6
Nämndmål och nämndindikatorer... 6
Strategiska utvecklingsuppdrag ... 9
Prioriterade styrdokument... 9
Ekonomi... 10
Driftsammandrag ... 10
Investeringar ... 11
Exploatering ... 11
Plan för uppföljning och insyn ... 13
Nämndens uppföljningsansvar ... 13
Plan för internkontroll ... 14
Bilaga 1: Strategiskt utvecklingsuppdrag kompetensförsörjning
Bilaga 2: Kommunövergripande mål med nämndmål och nämndindikatorer Bilaga 3: Förvaltningens verksamhetsplan 2019
Samhällsbyggnadsnämndens internbudget 2019 med plan för 2020-2022
Inledning
Kommunens budget med plan för kommande tre år är det centrala dokumentet för att styra den kommunala verksamhet- ens inriktning och omfattning. Ingångsvärden för kommunens budget är lagstiftning, reglemente, styrdokument, majori- tetens politiska program, samt aktuella planeringsförutsättningar utifrån ekonomi, demografi, statlig styrning och andra omvärldsfaktorer.
Kommunens budget omfattar all kommunal verksamhet och beskriver de målsättningar och resultat som är prioriterade.
I budgeten fastställs kommunens finansiering. Budgeten beslutas av kommunfullmäktige i juni varje år. Budgeten fast- slår hur kommunens samlade resurser ska fördelas mellan nämnder och verksamheter utifrån kommunfullmäktiges poli- tiska viljeinriktning och prioritering. Den politiska viljeinriktningen uttrycks genom:
• Kommunövergripande mål
• Strategiska utvecklingsuppdrag
• Prioriterade styrdokument som nämnderna särskilt ska fokusera på
I budgeten omsätts den politiska viljeinriktningen till ekonomiska ramar, uppdrag och mål för de olika nämndernas verksamhet de kommande åren. Budgetprocessen blir därigenom central för kommunens mål- och verksamhetsstyrning genom att tydliggöra nämndernas uppdrag och förväntat resultat.
Utifrån den inriktning som angivits i kommunens budget ska nämnderna utarbeta en internbudget som redovisar hur nämnderna ska uppnå det som angivits i kommunens budget. I internbudgeten ska nämnden ange mål, målvärden och indikatorer för nämndens ansvar och bidrag till de kommunövergripande målen i respektive målområde:
Målområde Samhälle
Målområde samhälle beskriver vad kommunen ska uppnå för att utveckla närmiljön och Linköping som plats.
• Trygg och sammanhållen kommun
• Ekologiskt hållbar kommun
• Attraktiv kommun
• Starkt och mångfasetterat näringsliv
• Stark röst - regionalt, nationellt och internationellt Målområde Medborgare
Målområde medborgare beskriver vad kommunen ska uppnå i tjänster och service för att tillgodose medborgarnas be- hov och förväntningar.
• Goda villkor för ett jämlikt, meningsfullt och hälsosamt liv
• Goda välfärdstjänster med hög tillgänglighet
• Hög egenförsörjningsgrad Målområde Ekonomi
Målområde ekonomi beskriver vad kommunen ska uppnå för en stabil och god ekonomi.
• Kostnadseffektiv verksamhet
• Hållbar ekonomi Målområde Verksamhet
Målområde verksamhet beskriver hur arbetsprocesser och organisation ska utvecklas för att uppnå goda resultat.
• Hög servicenivå med ett gott bemötande
• Effektiva och hållbara arbetsmetoder
• Verksamhet med god utvecklingsförmåga Målområde Medarbetare
Målområde medarbetare beskriver hur medarbetarnas resurser ska tillvaratas och utvecklas.
• Attraktiv arbetsgivare
• God och hållbar kompetensförsörjning
Nämndernas internbudget ska, om inte synnerliga skäl föreligger, beslutas av respektive nämnd i september-oktober och ska godkännas av fullmäktige i november.
Nämndens uppdrag och prioriteringar
Uppdrag
Nämndernas uppdrag regleras i Linköpings kommuns reglemente, för samhällsbyggnadsnämnden som tillhör sektor samhällsplanering är uppdraget:
Nämnden ska inom kommunen svara för kommunens ansvar och verksamhet enligt följande:
• planläggning av mark och vatten, inklusive antagande av detaljplaner och områdesbestämmelser, med undan- tag för översiktsplanering
• exploateringsverksamhet, inklusive köp och försäljning av detaljplanelagd mark för bostäder, industrier och övriga exploateringsobjekt (exploateringsmark) samt upprättande, godkännande och genomförande av exploa- teringsavtal
• att ansöka om och företräda kommunen vid lantmäteriförrättningar där kommunen är sakägare
• bevakning av det allmännas intresse enligt fastighetsbildnings-, anläggnings- och ledningsrättslagarna
• förvaltning av mark och byggnader inom kommunens fastighetsinnehav med undantag för idrotts- och frilufts- anläggningar
• bostadspolitiska frågor inklusive upprättande av förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen
• natur- och miljöfrågor som inte innebär myndighetsutövning
• utbyggnad, drift och underhåll av gator, vägar, gång- och cykelvägar, torg, parker och grönområden samt hamn
• yttranden som avses i ordningslagen 3 kap 2 § rörande upplåtelse av offentlig plats
• att vara kommunens politiska organ för vatten-, el- och fjärrvärmeförsörjning, renhållning och avloppshante- ring
• väghållning på de platser som kommunen har att svara för och för allmänna vägar enligt Trafikverkets förord- nande
• väg- eller gatuhållning enligt vägmärkesförordningen
• parkeringsövervakning och fordonsflyttning
• trafiksäkerhetsarbete
Nämnden ska genom egna beställningar eller i samverkan med andra kommunala eller regionala organ svara för:
• färdtjänst
• riksfärdtjänst
• och andra samhällsbetalda resor
Nämnden är kommunens trafiknämnd enligt lag om nämnd för vissa trafikfrågor. Nämnden ska besluta om färdtjänst- tillstånd.
Prioriteringar
Utifrån nämndens nuläge och den önskade utvecklingen (politisk viljeinriktning) beskrivs mycket sammanfattat ut- vecklingsområden inom nämndens verksamhetsområde(n). Syftet med texten är att med utgångspunkt i nämndens upp- drag och kommunens budget tydligt ange prioriterade utvecklingsområden.
Av texten ska det framgå hur nämndmålen bidrar till förändring, utveckling och resultat för de kommunövergripande målen. Beskrivningen ska vara indelad per målområde enligt nedan (Samhälle, Medborgare, Ekonomi, Verksamhet och Medarbetare).
Samhälle
Bostadsbyggandet en avgörande faktor för kommunens tillväxt och utveckling utifrån ett samhällsekonomiskt perspek- tiv och kommer även fortsatt att vara en av nämndens mest prioriterade frågor. Fortsatt god tillgång på detaljplanelagd mark för bostäder, verksamheter och handel ska eftersträvas. Nämndens ska med sitt arbete skapa förutsättningar för bostäder i olika geografiska lägen samt med blandade upplåtelseformer. Det är viktigt att en hög takt i bostadsbyggan- det förenas med attraktivitet, variation och hållbarhet och att Linköping fortsätter att vara en boendeort för alla. Att samtidigt som staden förtätas satsa på utveckling av de gröna mötesplatserna är en viktig uppgift för nämnden och un- der verksamhetsåret kommer nämnden särskilt att arbeta med ekosystemtjänster och ekologisk kompensation.
Det ökade exploateringsintresset måste från samhällsbyggnadsnämndens sida dessutom mötas med satsningar på trafik- åtgärder för olika trafikslag i syfte att uppnå ett både hållbart och funktionellt trafiknät. Det är en särskild utmaning att hantera byggtidens tillfälliga negativa effekter på boende, stadsmiljö, trafik samt handel och andra verksamheter.
Medborgare
Information till medborgare och kommunikation och samråd är väsentligt att utveckla för att öka medborgarnas kunskap inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden kommer bland annat arbeta med information och kommunikation uti- från ett jämställdhetsperspektiv samt utveckla formerna för dialogen med medborgarna.
Ekonomi
För att följa de övergripande målen om en ”hållbar ekonomi” och en ”kostnadseffektiv verksamhet” kommer nämnden under 2019 att öka fokus på ekonomiska analyser och löpande diskutera omprioriteringar samt utveckla månadsrappor- teringarna.
Verksamhet
För att uppnå de övergripande målen inom detta område, kommer nämnden att utveckla arbetet med information och kommunikation samt intensifiera digitaliseringsarbetet genom förbättrade digitala arbetsprocesser.
Medarbetare
För att vara en ”Attraktiv arbetsgivare” och för att klara av en ”God och hållbar kompetensförsörjning”
kommer förvaltningen att arbeta med ett antal aktiviteter som lyfter den goda arbetsplatsen samt hur vi uppnår ett fram- gångsrikt chef- och ledarskap. Här kan nämnas aktiviteter som riktlinjer för ett förlängt arbetsliv, nytt arbetssätt för lö- nebildning, ökat stöd i rehabiliteringsprocessen samt att delta och genomföra projektet chefers förutsättning.
Mål och inriktning för 2019-2022
Nämndmål och nämndindikatorer
I nedanstående tabell redovisas nämndens mål och indikatorer för 2019-2022. I bilaga 2 redovisas målvärde för hela planperioden.
Mål- om-
råde Nämndmål Nämndindikator
2017 2018
Mål- värde
2019 Mål- värde 2020
Samhälle
Mål 1
God planberedskap
1.1 Antal lägenheter i antagna detaljpla-
ner (3-års genomsnitt) 1190 1000 1 000 1 000
1.2 Antal hektar utbyggd markreserv a. industri & kontor
b. handel.
a. 40,8 b. 17,5
a. 50 b. 20
a. 50 b. 20
a. 50 b. 20 1.3 Detaljplaner ska bidra till en ökad va-
riation av upplåtelseformer, hustyper, bo- stadsstorlekar och funktionsblandning och bidra till ökad integration.
Ny öka öka
Mål 2
Trygga och tillgängliga of- fentliga miljöer
2.1 Andel av medborgarna som uppleva den offentliga miljön som trygg kvälls- och nattetid.
a. Gator/torg b. Parker
c. Egna bostadsområdet
a. 64 b. 44 c. 86
65
a. 70 b. 50 c. 90
a. 70 b. 50 c. 90
2.2. Andel av medborgarna av medbor- garna som är nöjda med framkomligheten för personer med nedsatt rörelseförmåga i Linköpings offentliga miljöer (gator, torg, parker).
68 75 75 75
2.3 Andel av medborgarna som är nöjda med tillgänglighet, trygghet och säkerhet i ett antal av årets färdigställda, nybyggda eller upprustade offentliga miljöer.
Ny Ny 80 80
Mål 3.
Ökad trafiksäkerhet
3.1 Antalet döda och skadade, såväl svårt som lindrigt, ska minska totalt i de senaste fem årens mätningar.
1085 minska minska minska 3.2 Antalet oskyddade trafikanter som blir
skadade i trafiken ska minska totalt i de senaste fem årens mätningar.
minska minska minska Mål 4.
Goda möjligheter för rekre- ation och friluftsliv
4.1 Andel medborgare som är nöjda avse- ende möjligheterna till rekreation och fri- luftsliv i den tätortsnära naturen och de kommunala naturreservaten.
96 85 85 85
4.2 Andel projekt i och vid park och grön- områden som bidrar till utvecklingen av stadens gröna stråk.
Ny Ny 95 95
Mål 5.
Ekologisk hållbarhet och bi- ologisk mångfald
5.1 Andel genomförda åtgärder i Natur-
vårdsprogrammets aktivitetsplan. Ny 15 35 55
5.2. Andel av projekt där projektering fö- regås av en ekosystemtjänstanalys av pro- jektet.
Ny Ny 10 10
Mål 6.
Stadsbyggnad och arkitektur av hög kvalitet och god håll- barhet
6.1 Andel medborgare som är nöjda med arkitekturen och kvalitén på ny- och om- byggnationer i stadsmiljöer (gator, torg, byggnader och anläggningar).
85 85 85 85
6.2 Andel nya projekt som har en formu-
lerad arkitektonisk idé Ny 100 100 100
6.3 Andel projekt som beaktar aktuella styrdokument inom arkitektur, kultur- miljö, buller, luft, dagvatten, avfall
Ny 100 100
Mål 7.
Hållbart trafiksystem
7.1 Andel medborgare som upplever att det är enkelt och attraktivt att gå i Linkö- pings kommun.
Ny Ny 80 80
7.2 Andel medborgare som upplever att det är enkelt och attraktivt att cykla i Lin- köpings kom-mun.
Ny Ny 80 80
7.3 Antal dygns om miljökvalitetsnor- mens (MKN) tillåtna gränsvärde överskri- dits
- - minska minska
Mål 8.
Funktionella offentliga plat- ser
8.1 Andel medborgare som är nöjda med standarden på gator, vägar, gång- och cy- kelvägar.
70 75 75 75
8.2 Andel medborgare som är nöjda med snöröjning och halkbekämpning på gator, vägar och cykelvägar.
80 85 85 85
8.3 Andel medborgare som är nöjda med renhållningen på gator och vägar, varav andel mycket nöjda.
89,5 90 90 90
Mål 9.
Attraktiv innerstad
9.1 Andel medborgare nöjda med Linkö- pings innerstad gällande attraktivitet och tillgänglighet.
79 85 85 85
9.2 Andel medborgare nöjda med stads-
kärnans attraktivitet som handelscentrum. 86 85 85 85 9.3 Andel medborgare nöjda med stads-
kärnans attraktivitet som kulturcentrum. 78 80 80 80 Mål 10.
Funktionellt trafiksystem
10.1 Andel medborgare nöjda med möj-
ligheterna till arbetspendling. 76 80 80 80
10.2 Andel trafikpåverkande arbeten som
kommuniceras genom informationshubb. Ny Ny 90 90 Målet går inte att specificera
för nämndens verksamhet.
Medborgare
Mål 11.
Ökad jämlikhet och jäm- ställdhet
11.1 Skillnaden i andel nöjda kvinnor re- spektive män avseende nämndens verk- samheter.
Ny Ny minska minska
Mål 12.
Stärkt demokrati och infly- tande
12.1 Andel medborgare nöjda avseende kommunens information om stads- och landsbygdsutveckling.
80 80 80 80
12.2 Andel nöjda medborgare avseende möjligheter att delta och föra dialog om stads- och landsbygdsutveckling.
73 70 70 70
Målet och åtgärder för måluppfyllelse ligger inte inom ramen för nämndens uppdrag.
Ekonomi Mål 13.
God ekonomistyrning
13.1 Andel verksamheter/projekt som pla-
nerar och följer upp ekonomi månadsvis. Ny Ny 100 100 Mål 14.
Ekonomi som ger handlings- frihet
14.1 Budgetavvikelse (tkr). 25,9 0 ≥ 0 ≥ 0
14.2 Avvikelse mot fastställd investe-
ringsplan Ny Ny minska minska
Verksamhet
Mål 15.
God tillgänglighet, profess- ionell och effektiv handlägg- ning
15.1 Andel nöjda medborgare avseende
ärendehantering och service. - 65 65 65
Mål 16.
Ändamålsenlig kommuni- kation
16.1 Andel genomförda i förhållande till
planerade kommunikationsinsatser. Ny Ny 100 100
Mål 17.
Ökad digitalisering
17.1 Digitaliseringsgrad i våra interna
processer. Ny Ny öka öka
Medarbetare
Goda arbetsplatser Varje medarbetare känner arbetsglädje och stolthet samt har inflytande och möj- lighet att utvecklas.
Total sjukfrånvaro (%) 4,5 5,9 4,5 4,3
Män 2,3 5,0 2,3 2,3
Kvinnor 6,2 6,6 6,2 5,8
Andel (%) heltidsanställningar 98,9
99,2 100 100
Män 100,0
100 100 100
Kvinnor 98,1 98,7 100 100
Attraktiv arbetsgivarindex (AVI) 107 111 112 113
Framgångsrikt chef- och le- darskap
Varje chef leder och utveck- lar sina verksamheter mot uppsatta mål med mod, en- gagemang och mänsklighet.
Hållbart medarbetarengagemang (HME) 71,7 73 74
Män Kvinnor
Chefsomsättning (andel tillsvidare chefer som har börjat eller slutat, %)
19,0
8,7 6,0 6,0
Män 25,0
0,0
Kvinnor 15,4 8,3
Chefers sjukfrånvaro 4,1
1,1 3,8 3,5
Män 0,3
1,0
Kvinnor 7,0 1,2
Nya vägar för (tryggad) kompetensförsörjning Utveckling av den digitala medarbetaren, ett ansvarsta- gande för ett livslångt lä- rande och ett aktivt arbete med professionsanalyser för rätt använd kompetens skapar nya vägar för kompe- tensförsörjningen.
Extern personalomsättning Män
Kvinnor
11,7 13,9 10,1
4,5 5,0 4,1
10,0 9,5 Mertid övertid
Män Kvinnor
0,3 0,3 0,2
0,2 0,3 0,2
0,3 0,3 Balanstal chefer
Kvinnor 0,97 1 1 1
Chefer med utomnordisk bakgrund 2,23 ≥0,5 ≥0,5 ≥0,5
Strategiska utvecklingsuppdrag
Kommunövergripande utvecklingsuppdrag
Samtliga nämnder ges i uppdrag att vidta åtgärder för att tillvarata digitaliseringens möjligheter
Ökad digitalisering kommer att ställa krav på förändringar av nämndens verksamhet och anpassningar av nämndens tjänster till medborgare och byggherrar. En kunskapsöversikt över vad digitalisering innebär för nämndens verksam- hetsområde kommer att tas fram. Samhällsbyggnadsnämnden kommer att i sin verksamhet använda och uppmuntra till användning av 3D-visualisering av stadsbyggnadsprojekt samt fokusera på hur nämndens verksamheter kan medverka till digitala flöden mellan aktörer i samhällsbyggnadsprocessen.
Samtliga nämnder ges i uppdrag att vidta åtgärder för att förenkla och förkorta etableringstiden för nyanlända Samråd om planer och projekt i områden där många nyanlända är bosatta ska ske på ett sådant sätt att alla känner sig inbjudna att ta till sig och tycka till om planerade förändringar.
Samtliga nämnder ges i uppdrag att vidta åtgärder för att minska sociala skillnader och för att skapa en sam- manhållen kommun
Den fysiska planeringen är en viktig förutsättning för att uppnå social hållbarhet. Samhällsbyggnadsnämnden ska ge- nom sin verksamhet verka för att kommunen med dess orter och stadsdelar utvecklas på ett sätt som stöttar ambitionen om sammanhållen stad. Nämnden ska fortsätta arbeta med utvecklingen av bl.a. stadsdelarna Skäggetorp, Ryd och Berga. Bland ska nämnden verka för att stadsdelarna får en tydligare koppling till övriga staden samtidigt som ny be- byggelse tillförs i syfte att få en större blandning av olika typer av bostäder och upplåtelseformer. Nämnden ska genom den fysiska planeringen verka för att stadsdelsnära service och andra målpunkter är tillgängliga och kan utvecklas. Vi- dare ska nämnden använda krav kring socialt ansvar vid marktilldelning i syfte att främja integration och bosocial inklu- dering.
Samtliga nämnder får i uppdrag att redovisa en fördjupad analys av vilket stöd som behövs för att klara nya vägar till kompetensförsörjning med fokus på digitalisering, nya sätt att organisera arbetet och professions- analyser. En fördjupad analys ska speciellt göras för utbildningssektorn utifrån komplexiteten i att rektor äger sin inre organisation. En redovisning ska lämnas till kommunstyrelsen senast i oktober 2018.
Kommentar och analys finns i bilaga 1.
Prioriterade styrdokument
Upphandlings- och inköpspolicy för Linköpings kommun
Samhällsbyggnadsnämnden kommer under budgetperioden särskilt fokusera på hur de tre
hållbarhetsbegreppen fungerar i samband med upphandling (social-, miljömässig och ekonomisk hållbarhet). Därefter kommer nämndens upphandlingspolicy kompletteras.
Ekonomi
Driftsammandrag
Nettokostnad Budget Budget Plan Plan Plan
Belopp tkr år 2018 år 2019 år 2020 år 2021 år 2022
Samhällsbyggnadsnämnd 5 140 4 784 4 784 4 784 4 784
Planering, mark och byggande 9 030 12 871 10 621 10 271 10 271
Förvaltning fastigheter och mark -19 992 -19 121 -19 121 -19 121 -19 121
Natur och stadsmiljö 12 782 12 560 12 560 12 560 12 560
Drift och underhåll 160 545 165 615 165 615 165 615 165 615
Trafik och parkering -6 035 -3 783 -3 383 -5 383 -5 383
Kollektivtrafik 123 536 61 685 61 685 61 685 61 685
Kapitalkostnader 137 248 152 724 155 796 157 249 157 249
Ofördelat 1 140 1 005 1 548 3 546 3 546
Förvaltningen 55 292 55 292 52 752 52 752
Specifikation förvaltning
Intäkter 68 926 68 926 68 926 68 926
Personalkostnader -101 594 -101 594 -102 053 -102 053
Lokaler/IT -13 565 -13 565 -13 565 -13 565
Övriga kostnader -9 059 -9 059 -9 059 -9 059
Summa nämndens internbudget 423 394 443 631 445 396 443 957 443 957
varav intäkter 117 399 191 444 191 444 191 444 191 444
varav kostnader -540 793 -635 075 -636 840 -635 401 -635 401
Budgetram enligt beslut i KF den 19 juni 2018* 443 631 445 396 443 957 443 957
*Budgetram enligt beslut i KF 13 juni 2017 samt pris- och löneuppräkning
Kommentar
Ekonomin för förvaltningen tillkommer nämnden från år 2019 enligt Linköpings kommun reglemente och nytt kom- munövergripande mål och styrsystem.
Budget för fysisk planering utökas till år 2019 med 600 tkr för riktlinjer för bättre ekosystemtjänster samt 2 mnkr för kostnader i samband med stadsbyggnadsprojekt Ostlänken. Resterande medel av beviljat anslag för Ostlänken, 2,5 mnkr är kopplat ökade personalkostnader.
Drift och underhåll utökar sin budget på grund av tillkommande ytor.
Inom kollektivtrafiken har skolskjutsar flyttats över till Barn- och ungdomsnämnd samt Bildningsnämnd från år 2019, därmed flyttas även medel motsvarande 63 mnkr.
Övriga förändringar mellan år 2018 och 2019 beror till största del på pris och löneuppräkning.
Investeringar
Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Belopp tkr
förslag 2019
förslag 2020
förslag 2021
förslag 2022
Stadsmiljöåtgärder 22 800
Parker och Grönområden 50 800
Gator 51 200
Beläggningsprogram 30 000
Trafikantåtgärder 17 000
Övriga investeringar 18 410
Summa investeringar 190 210
varav inkomster varav utgifter
Investeringsram enl beslut i KF den 19 juni 2018 190 210 233 400 255 500 255 500 Kommentar
Inom nämndens investeringsverksamhet är det fokus på olika cykelåtgärder, fortsatt förnyelse av miljöer i innerstaden, utbyggnad av gator, och platser för bostadsutbyggnad och verksamhetsområden, förnyelse av lekplatser och
utbyggnad av aktivitetsparker, upprustning av kajer längs Stångån samt kollektivtrafiksatsningar.
Exploatering
Exploatering Nettoinkomst Nettoinkomst Nettoinkomst Nettoinkomst
Belopp tkr 2019 2020 2021 2022
Bostäder 55 600 104 600 11 300 -10 000
Verksamhet -2 300 -72 400 36 800 10 000
Summa exploatering 53 300 32 200 48 100 0
varav utgifter -240 000 -438 500 -184 700 -230 000
varav inkomster 293 300 470 700 232 800 230 000
Kommentar
Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen tills dess att marköverlåtelse sker och påverkar därför inte kommunens resultat utan endast kommunens likviditet. Av ovanstående sammanställning framgår att exploaterings- verksamheten prognosticeras ge en positiv påverkan på kommunen likviditet med ca 130 mnkr under åren 2019 till 2022.
Det finansiella flödet av utgifter och inkomster från exploateringsverksamheten är svårt att förutse bortom de närmsta två åren och prognosen innehåller således stor osäkerhet. Förskjutningar och förändringar i de större exploateringsprojekten ger stora slag i volymerna i flerårsprognosen, för denna budgetperiod är det främst projekten Folkungavallen, Simhallen, stadsbyggnadsprojekt Berga och Djurgården som kommer påverka exploateringsvolymen.
Resultatavräkning exploatering 2019 2020 2021 2022
Försäljningsintäkter netto 30-60 mnkr 50-100 mnkr 30-45 mnkr 20-40 mnkr Kommunbidrag (resultatuttag) -30 mnkr -30 mnkr -30 mnkr -30 mnkr Resultat från exploateringsverksamheten
Resultatet för exploateringsverksamheten varierar kraftigt mellan åren och beror uteslutande på i vilken omfattning kommunen slutförsålt exploateringsmark under året samt om markförsäljningen görs i hög- eller lågavkastande projekt.
Exploateringsverksamheten har ett avkastningskrav om 30 mnkr som årligen överförs till kommunen centralt genom ett
resultatuttag från exploateringen. Exploateringens resultat efter uttag för avkastningskravet påverkar exploateringens löpande balans.
Exploateringsverksamhetens flerårsprognos pekar på överskott om mer än 30 mnkr för samtliga år inom budgetperioden med reservation för år 2022. Exploateringsverksamheten beräknas alltså visa positiva resultat även efter resultatuttaget för samtliga år 2019-2021.
Det är främst projekten Djurgården och Folkungavallen som bidrar till exploateringens beräknade överskott under bud- getperioden. Eftersom exakta tidpunkter för slutförsäljning av mark är svåra att förutse för flera år framåt så innehåller prognosen stor osäkerhet och avvikelser inom något av de kritiska projekten kan få stora konsekvenser för exploatering- ens resultat under budgetperioden.
Plan för uppföljning och insyn
Varje nämnd ska enligt kommunens Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av kommunala och privata utförare följa upp avtal och verksamhet oavsett driftsform, d.v.s. även verksamhet i kommunal regi i tillämpliga delar. Uppföljning görs i huvudsak av två skäl:
• som kontroll av att uppdrag utförs i enlighet med mål, uppdragsbeskrivningar, förfrågningsunderlag, anbud och avtal (avtalsuppföljningen)
• som ett led i att utveckla verksamheten i syfte att skapa utrymme för nya och förbättrade tjänster
Fullmäktiges program anger att varje nämnd, med fullmäktiges program som grund, ska utarbeta en plan som ses över årligen för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Planen ska omfatta samtliga utförare oavsett driftsform, d.v.s. även verksamhet i kommunal regi i tillämpliga delar. Planen ska redovisas som en del i nämndens verksamhetsplan/internbudget och följs upp och redovisas i samband med delårsrapportering och årsredovisning.
Kommunen har en bred uppföljning av den upphandlade verksamheten, dels på systemnivå och på leverantörsnivå (av- talsuppföljning). Uppföljning på systemnivå har till syfte att säkerställa att skattemedlen använts på bästa sätt för be- folkningen och att de politiska målen uppnåtts. Uppföljning på leverantörsnivå har till syfte att följa upp det som leve- rantören har åtagit sig att göra i enlighet med avtalsvillkoren. Uppföljningen utgår från de mål och den riktning som angivits av kommunfullmäktige och nämnder samt de krav som ställts i förfrågningsunderlag och avtal. Det är varken praktiskt möjligt eller rationellt att följa upp allt samtidigt varför planen ska tas fram utifrån en väsentlighets- och riska- nalys i samband med verksamhetsplaneringen. För att bestämma vad som ska följas upp när och hur genomgripande sätts avtalens/verksamhetens angelägenhet i relation till deras risk/påverkan och omfattning. Avtal/uppdragsbeskriv- ningar och verksamhet som är angelägna, omfattande och riskfulla ska prioriteras genom att följas upp proaktivt och frekvent.
Nämndens uppföljningsansvar
Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet utförs till stor del av privata utförare. Av nämndens driftsbudget går 77 % till privata utförare, varav 89 procentenheter går till kollektivtrafik, gator och vägar samt parker och grönområden
(49+25+15 procentenheter). Inbegrips även investerings- och exploateringsbudgeten så utför privata aktörer 81 % av volymen. Resterande procent går till kommunkoncernen inklusive de kommunala bolagen (17 %), Miljö- och samhälls- byggnadsförvaltningen (2 %) och övriga inom kommunen (0,1 %). De privata utförarna innefattar bland annat konsulter som tar fram förslag på detaljplaner, projekterar offentliga miljöer och entreprenörer som driver kollektivtrafik eller anlägger och sköter gator och parker, samt idkar naturvård och skogsbruk. Viss parkskötsel och naturvård utförs som arbetsmarknadsåtgärder. Inom naturvården anlitas ideella föreningar för tillsyn och viss skötsel.
Kravspecifikationerna, upphandlingen samt den kontroll och besiktning som sker av entreprenaderna säkerställer att kommunen får levererad produkt i tid till överenskommet pris och kvalitet. Driftverksamheten följer de avtal som upp- rättats för att uppnå nämndens mål.
Nämndens Riktlinjer för kontroll, uppföljning och insyn av privata utförare anger att nämndens kontroll och uppföljning av utförarna ska genomföras för att förbättra verksamheten under pågående avtalsperiod och i kommande upphand- lingar och verksamhet. Uppföljningen genomförs också för att nämnden ska kunna följa upp sina mål, budget och verk- samhetsplan. På så sätt bidrar uppföljningen med underlag för att ge god information till nämnden, revisorerna, kom- munstyrelsen och kommunfullmäktige, och i slutändan till att nämnden beviljas ansvarsfrihet. I riktlinjerna ingår att utveckla kontrollen, variera kontrollen i större utsträckning mellan åren, utöka kontrollen utifrån en väsentlighets- och riskanalys, dokumentera kontrollens genomförande, resultat och åtgärder, samt att ta fram konkreta förslag på hur all- mänheten och andra intressenter ska informeras om verksamheter som privata utförare genomför på uppdrag av nämn- den. Genomförandet av nämndens riktlinjer följs upp i nämndens verksamhetsberättelse.
Nämndens konkurrensutsättningsplan anger vilka delar av nämndens verksamhetsområden som är konkurrensutsatta, det vill säga upphandlas på marknaden.
Uppföljning av verksamheterna sker även genom nämndens internkontroll, den årligen genomförda medborgarenkäten, andra enkäter och utvärderingar, samt kvalitetsuppföljningar.
I uppföljningen för 2019 är verksamhetsområdet Drift och underhåll – markskötsel (Drift av gator, vägar, gång- och cykelvägar, parker, grönområden) prioriterat. Nämndens mål 8 - Funktionella offentliga platser - anger att kommunens gator, gång- och cykelvägar (gc-vägar) samt parker och rekreationsområden ska ha ändamålsenlig skötsel och under- håll. Kontroll av driften genomförs löpande genom: driftmöten, felanmälan till kundtjänst, entreprenörens egenkontroll, för- och slutbesiktning, årlig besiktning. Kontroll med mer omfattande intervall genomförs även via enkäterna: Medbor- garenkät (2018), Kritik på teknik (2019) och Stadskärnans attraktivitet (2018) som besvaras av medborgare.
Kvalitetsuppföljning avseende renhållning av gc-vägar, dvs att upptagning av sand samt renhållning av gc-vägar sker enligt kontrakt, kontrolleras dessutom genom nämndens internkontrollplan för 2018.
Vid uppföljningen av den löpande kontrollen sammanställs ändrings- och tilläggsarbeten och besiktningsanmärkningar.
Dessa redovisas till utföraren. Uppföljning av enkäterna utvärderas och redovisas till nämnden och allmänheten.
Uppföljning av internkontrollmomentet rörande renhållning av gc-vägar följs upp i internkontrollrapporten och redovi- sas till nämnden och allmänheten.
Plan för internkontroll
Nämnden ser årligen över kontrollmoment att belysa i en internkontrollplan utifrån väsentlighet/riskaspekten samt må- len:
• Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet
• Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten
• Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm.
Nämndens interkontrollplan i sin helhet redovisas i samband med novembernämnden enligt reglementet för intern kon- troll.
Svar på strategiskt utvecklingsuppdrag – personal- och kompetensförsörjning
Kommunstyrelsen har gett samtliga nämnder i uppdrag att redovisa en fördjupad analys av vilket stöd som behövs för att klara nya vägar till kompetensförsörjning med fokus på digitalisering, nya sätt att organisera arbetet och professionsanalyser. Detta svar är för Bygg- och miljönämnden och Samhällsbyggnadsnämnden. Kommundirektören har även i uppdrag att
redovisa hur verksamheternas personal och kompetensbehov påverkas utifrån de utmaningar som nämnderna beskriver i personal och
kompetensförsörjningsplanerna.
Stöd som behövs för arbetet med nya vägar till
kompetensförsörjning (med fokus på digitalisering, nya sätt att organisera arbetet och professionsanalyser)
Kommunen står inför en situation när personal och
kompetensförsörjningsutmaningen inte kommer att kunna lösas enbart genom nyrekryteringar. Det kommer inte finnas tillräckligt med personer med rätt kompetens för uppdragen. Nya vägar till kompetensförsörjning behövs.
Kommunen behöver bland annat pröva nya former för arbetets organisering, utnyttja digitaliseringens möjligheter bättre, se över yrkesroller och satsa ännu mer på kompetensutveckling och utbildning.
Förmågan att använda rätt kompetens till rätt arbetsuppgifter kommer att vara avgörande. Genom att organisera arbetet annorlunda kan medarbetare och verksamhet utvecklas och resurser användas mer effektivt. Arbetets
organisering behöver belysas och analyseras i syfte att utveckla kompetenser och nya arbetssätt
Professionsanalyser behöver göras för att identifiera vilka arbetsuppgifter som kan frigöras från svårrekryterade grupper för att istället utföras av andra grupper. Det behövs ledning, handledning och stöd för att utveckla nya samarbets- och arbetsformer som möjliggör att kompetens används på ett så optimalt sätt som möjligt. Gränser behöver omprövas för vem som gör vad och förändringar av arbetsfördelningen förutsätter att ansvars och arbetsfördelning mellan grupper och medarbetare är tydlig.
Digital teknik har och kommer att skapat nya förutsättningar för arbete och
utmaningen är att kunna dra nytta av detta. Det behöver finnas stöd och
förutsättningar för att öka takten vad gäller automatisering av arbetsuppgifter
och för att kunna identifiera digitala arbetsuppgifter som ska utföras av en
dator istället för att utföras manuellt (den digitala medarbetaren). All teknik
måste finnas på plats och chefer behöver få stöd i att leda förändringen. Att
ligga långt framme i den digitala utvecklingen är också att vara en attraktiv
arbetsgivare.
bilden om vem som kan vara anställd behöver breddas. Det handlar bland annat om att göra det attraktivt för fler att vilja arbeta längre. Här planeras åtgärder vad gäller bland annat arbetsgivarens inställning och agerande, ekonomiska incitament och den organisatoriska arbetsmiljön. Yngre medarbetare har andra krav och förväntningar i arbetslivet, jämfört med tidigare generationer, och även här kan behövas specifika åtgärder.
De som rekryteras har, i allt större utsträckning, ingen eller kort erfarenhet i yrket vilket gör att kommunen som arbetsgivare behöver utveckla medarbetare med den kompetens som behövs. Kraven blir allt större på att hitta flexibla lösningar där personer kan studera och arbeta samtidigt med bibehållen lön vilket kräver mycket i form av ekonomiska resurser från arbetsgivaren.
Arbetsplatserna behöver vara organiserade för att ta emot och handleda
personer i utbildning, arbetsmarknadsanställning och nyanställning. I vissa fall behöver språkstöd erbjudas. I samband med introduktionen på arbetsplatsen kan det behövas särskilda samverkansformer och metoder för att erbjuda språkhandledning till utländska akademiker.
Kommunen behöver fortsätta arbeta effektivt och kontinuerligt med kompetensöverföring och kompetensutvecklingsinsatser. Det behövs ett strukturerat arbete kring ”det livslånga lärandet” och det behöver finnas en tydlig struktur, samordning och paketering av utvecklingsvägar för olika målgrupper. För detta behövs exempelvis en tydlig organisation för regional samverkan
1och universitetssamverkan samt en samlad bild över olika utvecklings och finansieringsmöjligheter. Förstärkta resurser behövs för regional samverkan inom kompetensförsörjningsområdet där Linköpings kommun har ett samordningsansvar.
Sammanfattning av stöd som behöver tas fram/utvecklas vidare Stöd kan vara exempelvis arbetsmetoder, modeller, processtöd, tekniska verktyg, tillämpningsanvisningar, att det finns avdelade personer med rätt kompetens för arbetet eller andra förslag på åtgärder.
Rätt använd kompetens/professionsanalyser
Arbetets organisering i syfte att utveckla kompetenser och nya arbetssätt
Digitalisering av arbetsflöden/införande av den digitala medarbetaren
Få fler att arbeta längre
1 Samverkan mellan Östergötlands 13 kommuner och Region Östergötland
utländska akademiker
Struktur, samordning och paketering kring ”det livslånga lärandet”
exempelvis genom stärkt regional samverkan
Nya eller förändrade personal och kompetensbehov utifrån kommunens kompetensförsörjningsutmaningar
Förmågan att använda rätt kompetens till rätt arbetsuppgifter kommer att vara avgörande för att klara kompetensförsörjningen. Detta behöver prioriteras och det kommer att behövas expertkunskap inom kommunen för att driva processer med att införa exempelvis automatisering av arbetsuppgifter och för att kunna identifiera digitala arbetsuppgifter. Chefer behöver stöd i arbetet med att göra professionsanalyser/analysera arbetsinnehåll och identifiera vad som ska digitaliseras, hur medarbetare med kompetenser som är svårrekryterade kan handleda och utveckla andra medarbetare eller yrkesgrupper och vad som kan göras av andra grupper. Möjligheter på kort och lång sikt behöver analyseras.
Det innebär bland annat vägval om nya administrativa funktioner ska introduceras eller om arbetsprocesserna istället ska digitaliseras. Chefer och medarbetare behöver få en högre kompetens inom digitalisering och teknik och cheferna behöver stöd i förändringsarbetet.
Det finns olika scenarier för vad arbetet med professionsanalyser kan leda till.
Ökad digitalisering kan leda till att arbetsuppgifter eller yrkesgrupper
försvinner. När arbetsinnehållet fördelas om kan det leda till att en yrkesgrupps arbetsuppgifter renodlas så att de får arbeta med det som är deras primära arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter kan omfördelas mellan yrkesgrupper men också leda till att nya yrkesgrupper tillkommer Det kan också innebära att yrkesgrupper kan fördjupa sin kompetens. Även chefers uppdrag behöver ses över vilket nu görs i projektet Chefers förutsättningar.
Arbetsplatserna behöver vara organiserade för att kunna ta emot och handleda personer som är i utbildning eller i arbetsmarknadsanställning i allt större utsträckning. För detta behövs handledarkompetens och språkstödskompetens för nyanlända akademiker.
Sammanfattning av nya eller förändrade personal och kompetensbehov
Kunskap för att driva processer med att införa automatisering av arbetsuppgifter och för att kunna identifiera digitala arbetsuppgifter
Högre kompetens i digitalisering och teknik hos chefer och medarbetare
Kompetens i logistik, organisation, ekonomi och bemanning för att
stötta förvaltningarna i att göra verksamhets, arbetsinnehålls och
på förvaltningarna.
Att arbetsinnehåll ses över kan innebära att nya yrkesgrupper behövs eller försvinner.
Handledar- och språkstödskompetens på arbetsplatserna samt
”aspirant/kombinationstjänster” för personer som kombinerar utbildning med arbete.
Förstärkta resurser för regional samverkan behövs inom
kompetensförsörjningsområdet där Linköpings kommun har ett
samordningsansvar.
Bilaga 2
Kommunövergripande mål med nämndmål och nämndindikatorer
Nedan redovisas en sammanställning över nämndmål och nämndindikatorer.
Mål
Målområde: Samhälle
Kommunövergripande mål: Trygg och sammanhållen kommun Nämndmål
Beskrivning
Nämnd- indikator
Källa 2016 2017 2018 Mål-
värde 2019
Mål- värde
2020 Mål- värde
2021 Mål- värde
2022 Mål 1
God planberedskap
Kommunen ska årligen ta fram och anta planer som möjliggör en fortsatt hög byggtakt samt skapar en levande och integre- rad stadsutveckling.
1.1 Antal lägenheter i antagna detaljplaner (3-års genomsnitt)
Intern upp- följning/sta- tistik
1960 1190 1000 1 000 1 000 1 000 1 000 1.2 Antal hektar ut-
byggd markreserv a. industri & kontor b. handel.
Intern upp- följning/sta- tistik
a. 51 b. 18,5
a. 40,8 b. 17,5
a. 50 b. 20
a. 50 b. 20
a. 50 b. 20
a. 50 b. 20
a. 50
b. 20 1.3 Detaljplaner ska
bidra till en ökad vari- ation av upplåtelsefor- mer, hustyper, bo- stadsstorlekar och funktionsblandning och bidra till ökad in- tegration.
Intern bedöm- ning utifrån checklista (varje DP be- döms)
Ny Ny Öka Öka Öka Öka
Mål 2.
Trygga och tillgängliga offent- liga miljöer
De offentliga miljöerna (gator, torg och parker) ska vara till- gängliga för alla och medbo- grana ska uppleva dem som trygga även kvälls- och nattetid.
2.1 Andel av medbor- garna som upplever den offentliga miljön som trygg kvälls- och nattetid.
a. Gator/torg b. Parker
c. Egna bostadsomr.
Medborgaren-
kät -
a. 64 b. 44 c. 86
65
a. 70 b. 50 c. 90
a. 70 b. 50 c. 90
a. 70 b. 50 c. 90
a. 70 b. 50 c. 90
2.2. Andel av medbor- garna som är nöjda med framkomligheten för personer med ned- satt rörelseförmåga i Linköpings offentliga miljöer (gator, torg, parker).
Medborgaren-
kät 70 68 75 75 75 75 75
2.3 Andel av medbor- garna som är nöjda med tillgänglighet, trygghet och säkerhet i ett antal av årets fär- digställda, nybyggda eller upprustade of- fentliga miljöer.
Medborgardi- alog och pro- jektenkät efter avslutade pro- jekt.
Ny Ny Ny 80 80 80 80
Mål 3.
Ökad trafiksäkerhet
Antalet döda och skadade i trafi- ken ska minska, med särskild pri- oritering av trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter.
3.1 Antalet döda och skadade, såväl svårt som lindrigt, totalt i de senaste fem årens mät- ningar.
STRADA 843 1085 Mins-
kat Minska Minska Minska Minska
3.2 Antalet oskyddade trafikanter som blir skadade i trafiken, to- talt i de senaste fem årens mätningar.
STRADA Mins-
kat Minska Minska Minska Minska
Kommunövergripande mål: Ekologiskt hållbar kommun Nämndmål
Beskrivning
Nämnd- Indikator
Källa
2016 2017 2018 Mål- värde 2019
Mål- värde 2020
Mål- värde 2021
Mål- värde
2022 Mål 4.
Goda möjligheter för rekreat- ion och friluftsliv
Tätortsnära naturområden och kommunala naturreservat ska vara tillgängliga och ge goda möjligheter för rekreation och friluftsliv. Stadens gröna stråk ska utvecklas.
4.1 Andel medbor- gare som är nöjda avseende möjlig- heterna till rekreat- ion och friluftsliv i den tätortsnära na- turen och de kom- munala naturreser- vaten.
Medborgar-
enkät 98 96 85 85 85 85 85
4.2 Andel projekt i och vid park och grönområden som bidrar till utveckl- ingen av stadens gröna stråk.
Intern be- dömning ut- ifrån check- lista
Ny Ny Ny 95 95 95 95
Mål 5.
Ekologisk hållbarhet och bio- logisk mångfald
Kommunens ekologiska håll- barhet och biologiska mång- fald ska stärkas genom både specifika åtgärder och gene- rell integrering av naturvårds- och ekosystemaspekter i plane- ring och genomförande av stadsbyggnadsprojekt.
5.1 Andel genom- förda åtgärder i Na- turvårdsprogram- mets aktivitetsplan.
Intern upp-
följning. Ny Ny 15 35 55 75 100
5.2. Andel av pro- jekt där projekte- ring föregås av en ekosystem- tjänstanalys av pro- jektet.
Intern be- dömning ut- ifrån check- lista.
Ny Ny Ny 10 10 10 10
Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun Nämndmål
Beskrivning
Nämnd- Indikator
Källa
2016 2017 2018 Mål- värde 2019
Mål- värde
2020 Mål- värde
2021 Mål- värde
2022 Mål 6.
Stadsbyggnad och arkitektur av hög kvalitet och god håll- barhet
Nämnden ska planera för stadsbyggnad och arkitektur av hög kvalitet och god håll- barhet.
6.1 Andel medbor- gare som är nöjda med arkitekturen och kvali- tén på ny- och om- byggnationer i stads- miljöer (gator, torg, byggnader och an- läggningar).
Medborgar-
enkät 86 85 85 85 85 85 85
6.2 Andel nya projekt som har en formulerad arkitektonisk idé
Intern be- dömning (re- levanta pro- jekt bedöms)
Ny Ny 100 100 100 100 100
6.3 Andel projekt som beaktar aktuella styr- dokument inom arki- tektur, kulturmiljö, buller, luft, dagvatten, avfall
Intern kon- troll genom stickprov
Ny Ny 100 100 100 100
Mål 7.
Hållbart trafiksystem Kommunens trafiksystem ska bidra till en attraktiv och häl- sosam stadsmiljö och möjlig- göra hållbar mobilitet. Tra- fiksystemet ska vara utformat utifrån följande prioritetsord- ning avseende färdmedelsan- vändning: 1) gå eller cykla 2) kollektivtrafik 3) bil
7.1 Andel medborgare som upplever att det är enkelt och attraktivt att gå i Linköpings kommun.
Medborgar-
enkät Ny Ny Ny 80 80 80 80
7.2 Andel medborgare som upplever att det är enkelt och attraktivt att cykla i Linköpings kommun.
Medborgar-
enkät Ny Ny Ny 80 80 80 80
7.3 Antal dygn som miljökvalitetsnormens (MKN) tillåtna gräns- värde överskridits
Intern mät-
data 21 - - minska minska minska minska
Mål 8.
Funktionella offentliga platser Kommunens gator, gång- och cykelvägar samt parker och rekreationsområden ska ha ändamålsenlig skötsel och underhåll. De offentliga plat- serna ska utvecklas socialt och hållbart och ge bättre möjligheter till närrekreation.
8.1 Andel medborgare som är nöjda med standarden på gator, vägar, gång- och cy- kelvägar.
Medborgar-
enkät 74 70 75 75 75 75 75
8.2 Andel medborgare som är nöjda med snöröjning och halk- bekämpning på gator, vägar och cykelvägar.
Medborgar-
enkät 77 80 85 85 85 85 85
8.3 Andel medborgare som är nöjda med ren- hållningen på gator och vägar.
Medborgar-
enkät 88 89,5 90 90 90 90 90
Kommunövergripande mål: Starkt och mångfasetterat näringsliv Nämndmål
Beskrivning
Nämnd- Indikator
Källa
2016 2017 2018 Mål- värde 2019
Mål- värde
2020 Mål- värde 2021
Mål- värde
2022 Mål 9.
Attraktiv innerstad Linköpings innerstad är ett attraktivt och lät- tillgängligt regionalt centrum för företagsut- veckling, handel, kul- tur, möten och be- söksnäringen.
9.1 Andel medborgare nöjda med Linköpings innerstad gällande at- traktivitet och tillgänglighet.
Medbor-
garenkät 84 79 85 85 85 85 85
9.2 Andel medborgare nöjda med stadskärnans attraktivitet som handelscentrum.
Medbor-
garenkät - 86 85 85 85 85 85
9.3 Andel medborgare nöjda med stadskärnans attraktivitet som kulturcentrum.
Medbor-
garenkät - 78 80 80 80 80 80
Mål 10.
Funktionellt trafiksy- stem
Kommunens trafiksy- stem och därtill hö- rande informationssy- stem skapar god till- gänglighet till arbets- pendling.
10.1 Andel medborgare nöjda med möjligheterna till arbets- pendling.
Medbor-
garenkät 80 76 80 80 80 80 80
10.2 Andel trafikpåverkande ar- beten som kommuniceras genom informationshubb.
Intern
statistik Ny Ny Ny 90 90 90 90
Målområde: Medborgare
Kommunövergripande mål: Goda villkor för ett jämlikt, meningsfullt och hälsosamt liv Nämndmål
Beskrivning
Nämnd- Indikator
Källa
2016 2017 2018 Mål- värde 2019
Mål- värde 2020
Mål- värde 2021
Mål- värde 2022
Mål 11.
Ökad jämlikhet och jämställd- het
Nämnden och dess verksam- heter bidrar till ökad jämlik- het och jämställdhet för lik- värdigt inflytande och likvär- dig välfärd.
11.1 Skillnaden i an- del nöjda kvinnor re- spektive män avse- ende nämndens verk- samheter.
Med- borgar- enkät
Ny Ny Ny Basår Minska Minska Minska
Kommunövergripande mål: Goda välfärdstjänster med hög tillgänglighet Nämndmål
Beskrivning
Nämnd- Indikator
Källa
2016 2017 2018 Mål- värde 2019
Mål- värde 2020
Mål- värde 2021
Mål- värde 2022 Mål 12.
Stärkt demokrati och infly- tande
Nämnden och dess verksam- heter stärker demokratin och inflytandet genom god inform- ation, dialog och samverkan med medborgarna, näringsli- vet, den idéburna sektorn och andra intressenter.
12.1 Andel medbor- gare nöjda avseende kommunens inform- ation om stads- och landsbygdsutveckl- ing.
Medborgar-
enkät. - 80 80 80 80 80 80
12.2 Andel nöjda medborgare avse- ende möjligheter att delta och föra dialog om stads- och lands- bygdsutveckling.
Medborgar-
enkät. - 73 70 70 70 70 70
Målområde: Ekonomi
Kommunövergripande mål: Kostnadseffektiv verksamhet Nämndmål
Beskrivning
Nämnd- Indikator
Källa
2016 2017 2018 Mål- värde
2019 Mål- värde
2020 Mål- värde
2021 Mål- värde
2022 Mål 13.
God ekonomistyrning Genom god planering och uppföljning i våra projekt och verksamheter möjliggörs en optimal användning av nämn- dens resurser.
13.1 Andel verk- samheter/projekt som planerar och följer upp ekonomi månadsvis
Intern uppfölj- ning av aktiviteter
Ny Ny Ny 100 100 100 100
Kommunövergripande mål: Hållbar ekonomi Nämndmål
Beskrivning
Nämnd- indikator
Källa
2016 2017 2018
Mål- värde
2019 Mål- värde
2020 Mål- värde
2021 Mål- värde
2022 Mål 14.
Ekonomi som ger handlings- frihet
Genom god planering och uppföljning i våra projekt och verksamheter säkerstäl- ler vi att vi håller budget, har en långsiktigt hållbar ekonomi samt har möjlighet att snabbt göra ompriorite- ringar när nya ej på förhand förutsägbara behov dyker upp.
14.1 Budgetavvi-
kelse (tkr) Agresso 27,6 25,9 0 ≥ 0 ≥ 0 ≥ 0 ≥ 0
14.2 Avvikelse mot fastställd investe- ringsplan.
Prima-
vera Ny Ny Ny Minska
Målområde: Verksamhet
Kommunövergripande mål: Hög servicenivå med ett gott bemötande
Nämndmål Beskrivning
Nämnd- Indikator
Källa
2016 2017 2018 Mål- värde 2019
Mål- värde 2020
Mål- värde 2021
Mål- värde 2022 Mål 15.
Professionell och effektiv handläggning
Vi har god tillgänglighet, professionalism och effek- tiv handläggning.
15.1 Andel nöjda medbor- gare avseende ärendehantering och service.
Löpande insikt, Företags- klimat, SKL.
Medbor- garenkät Kkik (kommu- nens kva- litet i korthet) Intern- kontroll.
60 - 65 65 65 65 65
Mål 16.
Ändamålsenlig kommuni- kation
Kommunikationen upplevs som intressant, lättillgäng- lig samt relevant i tid och innehåll.
16.1 Andelen genomförda åt- gärder i förvalt- ningens verk- samhetsplan
Intern uppfölj- ning
Ny Ny Ny 100 100 100 100
Kommunövergripande mål: Verksamhet med god utvecklingsförmåga Nämndmål
Beskrivning
Nämnd- Indikator
Källa
2016 2017 2018
Mål- värde
2019
Mål- värde
2020
Mål- värde
2021
Mål- värde
2022 Mål 17.
Ökad digitalisering Genom ett utvecklat digitalt arbetssätt stärker vi vår ser- vice och effektivitet.
17.1 Digitali- seringsgrad i våra interna processer.
Uppfölj- ning PM3 och pro- cessar- bete.
Ny Ny Ny Öka
Målområde: Medarbetare
Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Nämndmål
Beskrivning
Nämnd- indikator
Källa
2016 2017 2018
Mål- värde
2019 Mål- värde
2020
Mål- värde
2021 Mål- värde
2022 Goda arbetsplatser
Varje medarbetare känner ar- betsglädje och stolthet samt har inflytande och möjlighet att utvecklas.
Total sjuk- frånvaro
Heroma/
LinQ 3,8 4,5 5,9 4,5 4,3 4,1 4
Män 1,9 2,3 5,0 2,3 2,3 2,3 2,3
Kvinnor 5,4 6,2 6,6 6,2 5,8 5,4 5,2
Andel hel- tidsanställ- ningar
Heroma/
LinQ 98,1 98,9 99,2 100 100 100 100
Män 98,3 100,0 100,0 100 100 100 100
Kvinnor 98,0 98,1 98,7 100 100 100 100
Attraktiv ar- betsgivarin- dex (AVI)
Nyckel- talsinsti-
tutet 111 107 111 112 113 114 115
Framgångsrikt chef- och ledarskap
Hållbart medarbetar- engagemang (HME)
Medar- betarun- dersök- ning
72 71,7 73 74 75 76
Varje chef leder och utvecklar sina verksamheter mot upp- satta mål med mod, engage- mang och mänsklighet.
Chefsomsätt- ning (andel tillsvidare chefer som har börjat el- ler slutat, %)
Heroma/
LinQ
9,1 19,0 8,7 6,0 6,0 5,0 5,0
Män 11,1 25,0 0,0
Kvinnor 7,7 15,4 8,3
Chefers sjuk- frånvaro
Heroma/
LinQ 4,9 4,1 1,1 3,80 3,50 3,20 3,00
Män 1,0 0,3 1,0
Kvinnor 8,1 7,0 1,2
Kommunövergripande mål: God och hållbar kompetensförsörjning Nämndmål
Beskrivning
Nämnd- indikator
Källa
2016 2017 2018 Mål- värde
2019 Mål- värde
2020 Mål- värde
2021 Mål- värde
2022 Nya vägar för (tryggad) kom-
petensförsörjning Utveckling av den digitala medarbetaren, ett ansvarsta- gande för ett livslångtlä- rande och ett aktivt arbete med professionsanalyser för rätt använd kompetens skapar nya vägar för kompe- tensförsörjningen.
Extern personalom- sättning
Män Kvinnor
Heroma/
LinQ
12,1 12,1 9,8
11,7 13,9 10,1
4,5 5,0 4,1
10,0 9,5 9,0 8,5
Mertid övertid Män
Kvinnor
Heroma/
LinQ
0,2 0,2 0,2
0,3 0,3 0,2
0,2 0,3 0,2
0,3 0,3 0,3 0,3
Balanstal chefer Heroma/
LinQ
Kvinnor 1,04 0,97 1 1 1 1 1
Chefer med utomnor- disk bakgrund
0,92 2,23 ≥0,5 ≥0,5 ≥0,5 ≥0,5 ≥0,5
- Samhällsbyggnadsnämnden - Verksamhetsplan 2019
[Dubbelklicka här för att infoga en bild]
Förvaltningens verksamhetsplan 2019
Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet
Linköpings kommun
linkoping.se
- Samhällsbyggnadsnämnden - Verksamhetsplan 2019
Innehåll
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Verksamhetsplan för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet 2019 ... 3
Inledning ... 3
Förvaltningens uppdrag och förutsättningar ... 3
Uppdrag ... 3
Verksamhetens förutsättningar ... 3
Ledningsstrategi ... 3
Planering av förvaltningens verksamhet och utveckling ... 4
Aktiviteter ... 4
Medborgare ... 5
Ekonomi... 5
Verksamhet ... 5
Medarbetare ... 5
Strategiska utvecklingsuppdrag ... 6
Prioriterade styrdokument... 6
Kommunövergripande mål med samhällsbyggnadsnämndens nämndmål ... 7
- Samhällsbyggnadsnämnden - Verksamhetsplan 2019
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Verksamhetsplan för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet 2019
Inledning
I detta dokument beskrivs förvaltningens planerade verksamhet under 2019. Förvaltningens verksamhetsplan är en del av nämndens internbudget som beskriver aktiviteter/handlingsplaner under 2019 för att uppfylla nämndmål, strategiska utvecklingsuppdrag, nämnduppdrag och prioriterade styrdokument. Aktiviteterna är ska ha fokus på vad förvaltningen ska förbättra och utveckla i verksamheten under 2019 och ska ha en tydlig koppling till nämndens internbudget (upp- drag, utmaningar, nämndmål, strategiska utvecklingsuppdrag, nämnduppdrag och prioriterade styrdokument). Verksam- hetsplanen ska säkerställa att den politiska viljeinriktningen når hela vägen ut och får genomslag i verksamheten. Verk- samhetsplanen är därför ett centralt dokument i verksamhetsstyrningen.
Planen utgår från nämndens internbudget och bygger på de styrdokument som kommunen antagit samt gällande lagstift- ningen. Verksamhetsplanen utarbetas av förvaltningen, godkänns av kommundirektören och redovisas till samhälls- byggnadsnämnden som en bilaga i nämndens internbudget.
Förvaltningens uppdrag och förutsättningar
Uppdrag
Förvaltningar i Linköpings kommun har i uppdrag att bereda och verkställa de beslut som respektive nämnd fattar. För- valtningarna ska utifrån ett oberoende och sakorienterat förhållningssätt se till att nämnderna har relevanta beslutsun- derlag. Organisationen ska präglas av en hög professionalitet, saklighet och opartiskhet. Där så är möjligt och lämpligt ska det ske med utgångspunkt i vetenskapliga metoder och/eller beprövad erfarenhet.
Förvaltningarna har också i uppdrag att genom omvärldsbevakning och god verksamhetskännedom löpande hålla nämn- derna informerade om förändringar som kan komma att kräva nya eller förändrade beslut i frågor som faller inom nämndens ansvarsområde.
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har uppdraget att arbeta för en attraktiv, effektiv, trygg, säker och hållbar miljö för kommunens invånare, företagare och besökare. Uppdragsgivare är samhällsbyggnadsnämnden, bygg- och mil- jönämnden samt kommunstyrelsen. Vi eftersträvar att i allt vårt arbete leva upp till våra kärnvärden att vara modiga, mänskliga och mångfacetterade. Vårt arbetssätt och bemötande ska speglas av professionalism, engagemang och trovär- dighet. Det är då vi når framgång och levererar resultat med högsta kvalitet.
Verksamhetens förutsättningar
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har en central roll för Linköpings tillväxt och utveckling. Linköping står inför en intensiv utvecklingstid med den planerade höghastighetsjärnvägen, Ostlänken, som öppnar nya möjligheter till både betydande stadsutveckling och utökade exploateringsmöjligheter. Förvaltningen måste möta det ökade exploate- ringsintresset med olika planeringsinsatser, trafikåtgärder och satsningar på den offentliga miljön. Det är en särskild utmaning att hantera mångfalden av intressen i innerstaden och samtidigt hålla korta planeringstider.
En av de största utmaningarna för förvaltningen är hur vi som arbetsgivare genom ett aktivt kompetensförsörjningsar- bete såväl internt som externt säkra kommunens nuvarande och framtida kompetensbehov. Det är en avgörande faktor att vi har den kompetens som våra uppdrag och projekt kräver. Detta är också en förutsättning för planering av det bo- stadsbyggandet som krävs för att uppnå de politiska målen.
Ledningsstrategi
Förvaltningens verksamhetsidé uttrycker vår ambition:
Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen är en modern organisation som möjliggör att Linköpings kommun utvecklas konkurrenskraftigt, med intressant och berörande stadsbyggnad med långsiktig hållbarhet.
- Samhällsbyggnadsnämnden - Verksamhetsplan 2019
Planering av förvaltningens verksamhet och utveckling
Här sammanfattas förvaltningens aktiviteter för att bidra till utveckling och resultat inom kommunfullmäktiges målom- råden med fastställda mål (kommunövergripande mål och nämndmål). Aktiviteter beskriver vilka åtgärder förvaltningen ska genomföra under året för att nå målen och skapa bättre förutsättningar för förvaltningsuppdraget. Dessa åtgärder ska inte vara redan tillämpade rutiner, det vill säga det som förvaltningen redan gör. Aktiviteterna ska formuleras specifikt, mätbart och realistiskt och mycket kortfattat beskriva vad förvaltningen ska genomföra eller förbättra.
I nämndens internbudget anges indikatorer med målvärden för respektive nämndmål som ska säkra en målinriktad ut- veckling (se bilaga för nämndindikatorer). De strategiska utvecklingsuppdragen förväntas bidra till ökad måluppfyl- lelse.
Aktiviteter Samhälle
Nämndmål Aktivitet Slutfört
Mål 1 – God planberedskap Starta och anta detaljplaner i enlighet med Plankontorets pro-
duktionsplan för detaljplaner. Q4
Mål 2
Trygga och tillgängliga offent- liga miljöer
Förvalta och utveckla kommunens gång- och cykelstråk och of-
fentliga platser, så att de upplevs trygga och säkra. Q4 Förvalta och utveckla offentliga miljöer för hög tillgänglighet
oavsett funktionsvariation. Q4
Mål 3.
Ökad trafiksäkerhet Genomföra trafiksäkerhetsåtgärder. Q4
Mål 4.
Goda möjligheter för rekreation och friluftsliv
Bidra till rekreation och friluftsliv genom fysiska åtgärder och i
samverkan med övriga aktörer inom området. Q4
Utveckla stadens parker och tätortsnära natur. Q4 Mål 5.
Ekologisk hållbarhet och biolo- gisk mångfald
Påbörja framtagande av riktlinjer för värdering, uppföljning och
utveckling av ekosystemtjänster. Q2
Påbörja framtagande av riktlinjer för ekologisk kompensation. Q2 Genomföra fysiska åtgärder för ökad biologisk mångfald och
ekologisk hållbarhet. Q4
Mål 6.
Stadsbyggnad och arkitektur av hög kvalitet och god hållbarhet.
Formulera projekts arkitektoniska idé och hur den bidrar till om-
givande staden. Q4
Skapa underlag och principer för att underlätta och tydliggöra grundläggande sakfrågor inom fysisk planering och genomfö- rande.
Q4 Utforma och förvalta offentliga miljöer som ger en hållbar stads-
miljö av hög kvalitet. Q4
Mål 7.
Hållbart trafiksystem
Genomföra Mobility Management projekt som omfattar beteen-
depåverkan för hållbara resor. Q4
Bygga ut och utveckla kommunens trafiksystem för ökad till-
gänglighet, framkomlighet och ändrad färdmedelsfördelning. Q4 Mål 8.
Funktionella offentliga platser
Genomföra och vidareutveckla skötsel och underhåll av kommu- nens offentliga platser i samverkan med upphandlade anlägg- nings- och driftentreprenörer.
Q4 Utveckla nya och befintliga lek- och aktivitetsparker. Q4 Mål 9.
Attraktiv innerstad
Bidra till att tillgängliggöra en attraktiv, funktionell och trygg
miljö för stadens aktiviteter och arrangemang. Q4 Planering av och fysiska åtgärder för etablering av eventsäkrade
platser i innerstaden. Q4
Planering och fysiska åtgärder på stadens torg för att realisera
kommunens mötesplatsplan. Q4
Mål 10.
Funktionellt trafiksystem
Utveckling av digitala stödsystem för verksamhet och medbor-
garna. Q4
Genomgång och anpassning av trafiksignaler för effektivare tra-
fikflöden för alla trafikslag. Q4
- Samhällsbyggnadsnämnden - Verksamhetsplan 2019
Underhålla och vidareutveckla kommunens trafiksystem med fy-
siska åtgärder, som stödjer en hållbar trafikutveckling. Q4 Medborgare
Nämndmål Aktivitet Slutfört
Mål 11.
Ökad jämlikhet och jämställdhet
Vidareutveckla och utvärdera och nämndens information, kom- munikation och tjänster utifrån ett jämlikhets- och jämställdhets- perspektiv.
Q3
Mål 12.
Stärkt demokrati och inflytande
Utveckla formerna för samråd i fysisk planering. Q4 Utveckla formerna för medborgardialog i genomförandeskedet Q4 Öka medborgarnas kunskap om möjligheten till påverkan och
delaktighet inom nämndens verksamhetsområde.
Q4
Ekonomi
Nämndmål Aktivitet Slutfört
Mål 13.
God ekonomistyrning
Öka stödet i ekonomifrågor i verksamheten. Q4
Mål 14.
Ekonomi som ger handlingsfri- het
Öka fokus på ekonomisk analys samt löpande föreslå ompriorite- ringar.
Q4
Utveckla arbetet med projektplaneringsverktyget kopplat till in- vesteringsplanen.
Q4
Verksamhet
Nämndmål Aktivitet Slutfört
Mål 15.
God tillgänglighet, professionell och effektiv handläggning
Säkerställa kommunens funktion för företagsservice till nämn- dens kunder.
Q4
Utvärdera och utveckla kundservice för nämndens verksamhet, med avseende på likvärdig behandling och rättssäkerhet, effektiv ärendehantering samt bemötande och flexibilitet.
Q4
Mål 16.
Ändamålsenlig kommunikation
Vidareutveckla och utvärdera information, kommunikation och tjänster som inbjuder till dialog och samverkan med medborgare och intressenter.
Q4
Mål 17.
Ökad digitalisering
Genomföra och utveckla förvaltningens arbete med digitali- sering.
Q4
Medarbetare
Nämndmål Aktivitet Slutfört
Goda arbetsplatser Genomföra HME undersökning och utarbeta handlingsplaner ut- ifrån resultatet.
Q4 Implementera nytt arbetssättför lönebildningsprocessen. Q2 Utveckla och ge ökad stöd till chefer i rehabiliteringsprocessen. Q4 Implementera verksamhetsdrivet HR enligt övergripande pro-
jektplan.
Q4 Framgångsrikt chef- och ledar-
skap
Lokalt genomföra projektet chefers förutsättningar. Q4 Nya vägar för (tryggad) kompe-
tensförsörjning
Implementera riktlinjer för ett förlängt arbetsliv. Q4 Genomföra professionsanalyser /RAK (Rätt använd kompetens). Q4
