Uppsala och studieförbunden

(1)

Uppsala och

studieförbunden

EN RAPPORT FRÅN FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET

Regionala rapporter, Folkbildningsförbundets material 2014:5

(2)

Uppsala och studieförbunden - En rapport från Folkbildningsförbundet Text: Kers n Mikaelsson

Layout: Lill Perby www.studieforbunden.se

Regionala rapporter, Folkbildningsförbundets material 2014:5 Källor:

Rapporten baseras på oﬀ entlig sta s k för 2013/2014. Uppgi erna har hämtats från rapporter och hemsidor från nedanstående organisa oner. Därutöver har även egna beräkningar gjorts.

Folkbildningsrådet: www.folkbildning.se

Länsstyrelsen i Uppsala län: www.lansstyrelsen.se/uppsala-lan Regionsfakta: www.regionsfakta.se/uppsala

Sta s ska centralbyrån: www.scb.se Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se Skolverket: www.skolverket.se

Sveriges kommuner och lands ng (SKL): www.skl.se Uppsala läns Lands ng: www.lul.se

(3)

___________________________________________________________________________________

3

Förord

Studieförbunden med 374 medlems‐ och samverkansorganisationer verkar i hela Sverige, i alla landets kommuner. Studiecirkeln där människor söker kunskap tillsam‐

mans utifrån ett specifikt intresse och lusten att lära är grunden för studie‐

förbunden. Tillsammans genomför studieförbunden årligen cirka 271 000 studiecirk‐

lar, med över 648 000 unika deltagare. Andra folkbildningsaktiviteter, i friare och flex‐

iblare former än studiecirkeln, samlar varje år mer än 900 000 deltagare och ett stort antal kulturprogram lockade 2013 19 miljoner besökare. Kommunernas generella bidrag till studieförbunden har nästan halverats de senaste tjugo åren. Det oroar oss.

Staten ser folkbildningen som en viktig del i att stärka människor i att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Studieförbun‐

den bidrar till statens mål att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings‐ och utbildningsnivån i samhället. Vi tror att studieförbunden behövs för att möta männi‐

skors lust till skapande och lärande, för att öka förståelse och tolerans i samhället och för att fler idéer ska gro. Genom bidrag som inte öronmärks till specifika projekt och aktiviteter kan studieförbunden genom folkbildning på bred front bidra till att stärka och utveckla demokratin.

Folkbildningsförbundet är intresseorganisation för de tio studieförbunden. Under 2013 och 2014 publicerar vi ett antal rapporter som belyser läget i olika regioner i Sverige. Vi började med Skåne, fortsatte med Västernorrland, Södermanland och Stockholm och nu har turen kommit till Uppsala län. Hur ser det ut med utbildning och arbetsmarknad? Hur mår demokratin och kulturen? Och förstås; vilket stöd får studieförbunden från kommunerna i Uppsala?

Vi hoppas att denna rapport ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag för studieförbund och kommunerna inom Uppsala län. Sådana diskussioner kan för‐

hoppningsvis leda fram till att fler kommuner ser vad studieförbunden kan bidra med och att Älvkarleby som inte ger något generellt bidrag till studieförbunden om‐

värderar sitt val, att Knivsta höjer sitt synnerligt låga bidrag och att Uppsala kommun, som har högst bidrag per person i länet, får fler goda argument för att stödja studieförbundens verksamhet.

(4)

___________________________________________________________________________________

Uppsala och studieförbunden

4

Om Uppsala

Uppsala län sträcker sig från Mälaren i söder till Dalälven i norr och i öster avgränsas länet av Östersjön. Länet gränsar till Västmanland, Stockholm, Södermanland och Gävleborgs län. Länets kulturella och ekonomiska centrum finns i Uppsala kommun och en majoritet av länets befolkning bor också där, samtidigt som många invånare i länets andra kommuner arbetar i staden. Det finns tydliga skillnader mellan Uppsala kommun och resten av länet, Uppsalaborna har en ovanligt hög utbildningsnivå och förhållandevis stor andel invånare med utländsk bakgrund. Uppsala län har en stark befolkningstillväxt och drygt hälften av de 3 700 personer som befolkningen ökade med senaste året var i arbetsför ålder.

Uppsala län är en av Europas mest innovativa regioner även om den står inför flera utmaningar. Komplexiteten finns i den mångsidiga regionens sammansättning av mestadels landsbygd och mindre samhällen samt ett fåtal städer. En god infrastruk‐

tur är viktig för region då arbetskraft ska kunna bo och arbeta utspritt över länets 8 207 km².

Uppsala och arbetsmarknaden

Uppsala har en relativt stabil och mångsidig arbetsmarknad med stor både privat och offentlig sektor och tillsammans med närheten till Stockholm innebär det att arbets‐

lösheten kan hålla en låg nivå. Totalt pendlar 22 000 länsbor till andra län för att ar‐

beta och 7 000 personer pendlar in till Uppsala län för att arbeta. Tjänstesektorn har vuxit sig stark i Uppsala län och 2013 utgjorde tjänstesektor 40 procent av länets arbetstillfällen. I Uppsala kommun finns två av tre arbetstillfällen i länet medan 11 procent arbetar i Enköping och 7 procent i Östhammar.

Som i många andra regioner råder det brist på arbetskraft inom vissa områden så som exempelvis vård och omsorg. Både landstinget och kommunerna står inför stora utmaningar med att möta den demografiska utvecklingen – med en allt äldre befolkning – som både kommer ställa stora krav på omsorgen samt bidra till behovet för en generationsväxling av arbetskraften.

Källa: Arbetsförmedlingen

Medelinkomsten i Uppsala län är 271 252 kr/år vilket är likt genomsnittet i Sverige, 270 100 kr/år. Dock har både Tierp och Heby en lägre medelinkomst än riksge‐

Procentuell andel av total sysselsättning

Jordbruk

och Skog

Industri Privata tjänster

Offentliga tjänster

Uppsala län 2 % 10 % 48 % 40 %

Sverige 2 % 12 % 53 % 33 %

Folkmängd: 345 481 Antal kommuner: 8

Största kommun: Uppsala (205 199 invånare) Minsta kommun: Älvkarleby (9 132 invånare)

(5)

___________________________________________________________________________________

5 nomsnittet med 238 615 kronor respektive 235 446 kronor per person, 20 år och

äldre. Det skiljer sig mycket mellan inkomsterna för kvinnor och män i länet, kvinnor har en medelinkomst på 231 289 kr/år och männen 312 481 kr/år. Knivsta kommun som har den högsta medelinkomsten i länet har en medelinkomst på 332 017 kr/år, även inom denna kommun är skillnaderna stora mellan könen vad det gäller inkomst.

Den genomsnittliga skattesatsen för Uppsala län är 32,18 procent vilket är något högre än riksgenomsnittets 31,86 procent. Skattesatsen skiljer sig inte mycket mellan de olika kommunerna i länet men Östhammar, Heby och Älvkarleby har något högre, nära 33 procent, skattesats.

Uppsala län har bland den lägsta arbetslösheten i hela landet, 6,2 procent, jämfört med grannlänen Stockholm, 7 procent, och 11,5 procents arbetslöshet i Gävleborg.

Vissa grupper är mer utsatta för arbetslöshet och hamnar lättare längre från arbets‐

markanden, detta gäller till exempel de med endast förgymnasialutbildning, funk‐

tionsnedsättning, äldre mellan 55‐65 år och utrikesfödda. Det skiljer sig dock mycket mellan de olika kommunerna i Uppsala län. Tierp och Älvkarleby – båda belägna i norra delarna av länet – har högre arbetslöshet medan kommuner närmare Stock‐

holmsområdet, så som Knivsta och Håbo, har lägre arbetslöshet.

Andelen unga som är arbetslösa är i jämförelse med riksgenomsnittet lägre men ändå högt och många hamnar långt från arbetsmarkanden, i synnerhet har de med endast grundskoleutbildning svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I Tierp och Älvkarleby är 25,8 procent respektive 31,2 procent av de unga utan arbete. Lägst ungdoms‐

arbetslöshet har Uppsala kommun, Knivsta och Håbo.

Färre hushåll tar genomsnittligen emot ekonomiskt bistånd i Uppsala län än riks‐

genomsnittet. Även om det finns undantag av kommuner som har större andel som tar emot ekonomiskt bistånd och en högre arbetslöshet än riket. Det är tydligt att det skiljer sig mycket mellan olika delar av länet när det kommer till sysselsättningsgrad, i synnerhet för de unga.

Uppsala län Riket

Andel arbetslösa 6,2 % 8,5 %

Andel arbetslösa mellan 18‐24 år

13,4 % 17,3 %

Andel med

ekonomiskt bistånd

3,7 % 4,2 %

Högst andel med ekonomiskt bistånd

5,6 % (Tierp)

11,9 % (Sorsele) Lägst andel med

ekonomiskt bistånd

2,1 % (Knivsta)

0,6 % (Vellinge) Källa: arbetsförmedlingen.se & socialstyrelsen.se

(6)

___________________________________________________________________________________

6

Uppsala och

demokratin

Valdeltagandet i Uppsala län är över riksgenomsnittet i kommunvalet och liknande vad det gäller riksdagsvalet. Andelen av befolkningen som är medlem i ett politiskt parti har sjunkit drastiskt under de senaste decennierna. Omkring 5 procent av medborgarna i Sverige anger att de är medlemmar i ett politiskt parti, jämfört med 15 procent i mitten av 1980‐talet. I Uppsala län finns det 1283 förtroendevalda och 97 procent av dem är fritidspolitiker.

Östhammar har störst andel unga representerade inom lokalpolitiken. Den äldre delen av befolkningen mellan 55‐64 år är överrepresenterade som förtroendevalda i hela länet, i Älvkarleby, Knivsta, Heby och Håbo utgör de äldre nästan 50 procent av lokalpolitikerna. I Heby och Uppsala är utrikesfödda väl representerade utifrån befolkningsandel och andelen av de förtroendevalda. I samtliga kommuner finns det högre representation av högutbildade förtroendevalda än den genomsnittliga utbild‐

ningsgraden bland medborgarna. Det kan därmed finnas en snedvriden repre‐

sentation bland de förtroendevalda politikerna i Uppsala län, på samma sätt som i övriga landet. Kommuner så som Älvkarleby, Uppsala, Knivsta och Enköping har fler medborgare som är nöjda med insynen och inflytandet i kommunernas beslut och verksamhet än riksgenomsnittet. Lägst förtroende har Heby och Tierps invånare för kommunpolitiker, detta syns även i valdeltagande då endast 74 procent av Hebyborna röstade i kommunvalet 2010. Medborgare i Uppsala län som helhet har något högre förtroende för förtroendevalda än riket överlag.

Förtroendet för demokratin påverkas av faktorer som utbildningsnivå, situation på arbetsmarknaden och grad av engagemang i föreningslivet. De som är högutbildade, äldre och etablerade på arbetsmarknaden har över lag större förtroende för demokratin än nyanlända invandrare eller arbetslösa och lågutbildade unga. De ekonomiska och sociala klyftorna inom Uppsala län avspeglas i skillnader i valdel‐

tagande mellan och inom kommunerna

Valdeltagande 2010

Uppsala län Riket

Kommunval 83,4 % 81,6 %

Riksdagsval 85,7 % 85,8 %

Högst kommunval 86,9 % (Knivsta) 90,5 % (Lomma) Lägst kommunval 74,6 % (Heby) 61,0 % (Haparanda) Högst riksdagsval 88,3 % (Knivsta) 91,3 % (Lomma) Lägst riksdagsval 81,7 % (Heby) 71,0 % (Haparanda) Källa: SCB

Statens syften med stödet för folkbildningen:

Att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, Bidra till att göra det möjligt för

människor att påverka sin livssituation och

(7)

___________________________________________________________________________________

7

Uppsala och

utbildningen

Befolkningen i länet har en hög utbildningsgrad i jämförelse med resten av landet, 42 procent av länets arbetskraft har en eftergymnasialutbildning medan riksgenom‐

snittet är knappt 38 procent. Det är 10 procent mer kvinnor än män som studerat tre år eller mer på universitetet men fyra procent fler män forskar. Könsstrukturerna är desamma som i resten av landet. I Uppsala har 66 procent av de som gått ut gymnasiet påbörjat högre studier inom tre år. I Heby och Älvkarleby är det betydligt ovanligare att fortsätta med högre studier, endast 1/3 har påbörjat högskolestudier tre år efter gymnasiet.

Uppsala är en av Sveriges största universitetsstäder med en lång historia av att vara ett akademiskt högsäte. Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet SLU är framgångsrika nationellt men även internationellt. Det finns en utbredd kultur i och med studentstaden Uppsala som både bidrar till att många från olika delar av landet ‐ och världen ‐ söker sig till Uppsala och att många länsbor influeras att läsa vidare på högre nivå. I Uppsala län finns endast två folkhögskolor och två filialer till dessa, Wiks folkhögskola och Biskops Arnö Nordens folkhögskola.

Vad det gäller lägre utbildning skiljer det sig mycket mellan de olika kommunerna i Uppsala. Totalt sett har grundskoleelever i Uppsala län ofta högre betyg och når oftare gymnasiebehörighet än elever i resten av landet även om nästan var tionde går ut nian utan gymnasiebehörighet i länet. Det skiljer sig inom länet kommuner då exempelvis 17 procent i Östhammar inte når behörighet till yrkesförberedande program efter högstadiet. Socioekonomiska omständigheter såsom föräldrarnas utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som har störst betydelse för elevens resultat.

UTBILDNINGSNIVÅ ¹ Andel av befolkningen %

Uppsala län Riket

Folk‐/grundskola 11,1 12,9

Gymnasium högst 2 år 22,3 24,2

Gymnasium 3 år 19,5 20,8

Eftergymnasial utb <3 år 14,6 15,1

Eftergymnasial utb >3 år 27,2 24,1

Forskarutbildning 3,8 1,2

Övrigt/uppgift saknas 1,4 1,7

1 25‐65 år

Statens syften med stödet för folkbildningen:

Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings‐ och utbildningsnivån i samhället.

(8)

___________________________________________________________________________________

8

Uppsala och

kulturen

Uppsala universitet och stadens ställning som ärkebiskopssäte påverkar både kultur‐

livet och stadens identitet. Universitetet har förutom kulturhistoriska byggnader en stor kulturverksamhet med museer och musikverksamhet. Norduppland präglas av lokal historia, med närhet till havet och Dalälven, och en folkmusiktradition som är levande med flera olika folkmusik‐ och spelmansarrangemang. Med närheten till Stockholm regionens kulturutbud kan Uppsalaborna enkelt ta sig till större kul‐

turevenemang även om Uppsalas kulturliv omfattar en mängd verksamheter och evenemang inom en mångfald av kulturformer ‐ både av nationellt eller interna‐

tionellt intresse. Det finns också en deltagarkultur med koppling till studieförbund och andra delar av föreningslivet.

Landstinget i Uppsala har en regional kulturplan som tillsammans med kommunerna i länet, i samråd med civilsamhälle och kulturskapare, ska fördela statsbidrag och ange satsningar och prioriteringsområden för de regionala kulturverksamheterna. Det pågår en satsning på digitalisering av biografer och kulturarv för att öka tillgäng‐

ligheten samt projekt för ungas delaktighet i kulturen bland annat genom en Kulturbuss som ska förbättra möjligheten för skolbarn att uppleva Uppsala läns kulturutbud. Uppsala läns landsting stöttade kulturorganisationer, föreningsliv och folkbildning med 87,4 miljoner kronor 2013. I tabellen nedan anges kulturkostnaden per kommun vilket visar att kulturen inte har lika stor budget inom länet som i resten av landet, förutom i Uppsala kommun där kostnaden per person är högre en riksgenomsnittet.

I Uppsala län är det Uppsala stad som framförallt står för det kulturella utbudet även om det också finns satsningar för att nå ut på landsbygden och i de mindre kom‐

munerna. Men det är relevant att fråga sig om alla kommuner nås av kultur‐

engagemangen och om alla ges samma möjlighet att delta? Trots en geografisk närhet kan det finnas ekonomiska och kulturella svårigheter för invånare att ta sig till kulturen, vilket gör att kulturen behöver komma till medborgaren.

Kommunala kostnader för kulturverksamhet 2012

Kommun Kronor per invånare

Enköping 1071

Heby 799

Håbo 753

Knivsta 678

Tierp 1008

Uppsala 1214

Älvkarleby 795

Statens syften med stödet för folkbildningen:

Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.

(9)

___________________________________________________________________________________

9

Östhammar 857

Uppsala län 896

Riket 1104

Källa: regionsfakta

Heby, Uppsala och Tierp toppar länet när det gäller antalet barnbokslån per barn.

Riksgenomsnittet är 18 böcker per barn och kommuner som Håbo, Östhammar, Älvkarleby och Knivsta ligger under detta.

Barnbokslån per barn (0‐14 år) 2012

Kommun Barnbokslån per

barn

Enköping 17

Heby 21

Håbo 13

Knivsta 17

Tierp 23

Uppsala 22

Älvkarleby 12

Östhammar 7

Uppsala län 19

Riket 18

Källa: regionsfakta

(10)

___________________________________________________________________________________

10

Uppsala och studieförbunden

Det genomsnittliga generella bidraget från länets kommuner till studieförbunden är under riksnivån, 33,51 kronor per invånare, jämfört med 35,5 kr/inv. Endast en av länets kommuner ger inte något generellt bidrag alls, Älvkarleby. Uppsala kommun drar upp genomsnittet när de i snitt ger nio kronor mer per person i bidrag till studieförbunden än riksgenomsnittet. Landstinget bidrag till studieförbunden och länsbildningsförbundet är nio miljoner kronor 2013 och har varit oförändrad på denna nivå under flera år.

Älvkarleby skiljer sig från de andra kommunerna då de inte ger något generellt bidrag till studieförbunden, det finns dock ett visst utrymme från kommunen till överens‐

kommelser om specifika projekt med tydlig uppföljning.

Alla tio studieförbund bedriver verksamhet i Uppsala län även om frekvensen skiljer sig mellan olika kommuner och i vissa delar av länet saknar vissa studieförbund verksamhet helt. Totalt hade studieförbunden 792 895 deltagare i Uppsala län 2012, även om den mesta av verksamheten arrangerades i Uppsala kommun. I Älvkarleby deltog endast 8 000 deltagare, vilket är betydligt mindre än i andra delar av länet där studieförbunden nådde en betydligt större målgrupp.

Kommun Generellt bidrag till

studieförbunden (kr/invånare)

Enköping 18,6

Heby 17,29

Håbo 18,19

Knivsta 6,76

Tierp 32,31

Uppsala 44,49

Älvkarleby 0

Östhammar 16,44

Uppsala län i genomsnitt 33,51

Sverige i genomsnitt 35,5

Reflektioner

I Uppsala län och i synnerhet i Uppsala kommun, finns det goda förutsättningar för en expansiv arbetsmarknad med tillgång till en högutbildad arbetskraft. Även andra delar av länet har en hög sysselsättningsgrad, vilket bland annat beror på närheten till Stockholmsområdet. Vissa kommuner i länet har dock högre arbetslöshet och lägre utbildningsgrad än riksgenomsnittet.

(11)

___________________________________________________________________________________

11

Det finns en annan utbildningstradition i Uppsala kommun än exempelvis Östhammar eller Tierp. I regioner som genomgått strukturomvandlingar är goda möjligheter till såväl formell som icke formell utbildning avgörande för att hantera arbetslöshet och utjämna ekonomiska klyftor. Utbildningsorganisationer ger män‐

niskor möjligheter att omskola sig, vidareutbilda sig och öka sin kompetens. På dessa områden gör studieförbunden redan i dag många viktiga insatser. I Uppsala kommun finns en stor andel med högre utbildning och också högt valdetagande vilket gör skillnader extra tydliga mellan de kommuner som har lägre utbildningsgrad och sämre demokratiska värden. Folkbildningen är en viktig del i det livslånga lärandet och förtroendet för det demokratiska systemet, i synnerhet för mer utsatta grupper och individer i samhället. Vilket är extra relevant i vissa delar av region med högre ungdomsarbetslöshet och större andel som går ut skolan med ofullständiga betyg och bristfällig kunskap.

Det skiljer sig mycket mellan länets kommuner och flera av dem har utbredda socioekonomiska problem med hög arbetslöshet, ökande utbildningsklyftor och lågt förtroende för politiker. Det finns problem och utmaningar i kommunerna som behövs arbetas med för att utjämna klyftor och strukturella problem som gör att människor inte har samma möjligheter och rättigheter i livet. Socioekonomiskt svaga kommuner där utbildningsgraden är låg och arbetslösheten hög har lägre valdelta‐

gande och mindre förtroende för politiker. Uppsala kommun är en stor kommun så även inom kommunen, mellan olika statsdelar och områden, finns det stora skillnader vad det gäller sysselsättning och utbildningsnivå. Studieförbunden kan arbeta för att stärka individen i ett engagemang och sprida känslan att det går att påverka politiken och ta makten över sitt eget liv.

Kulturen och studieförbunden får mer resurser i Uppsala kommun än i andra delar av länet och det finns därmed ett större utbud av kultur och studieförbundsverksamhet i Uppsala kommun. Fler invånare nås av folkbildningen, föreningslivet och kulturen i Uppsala kommun jämfört med kommuner som Knivsta och Älvkarleby som har sämre tillgång till kommunalt finansierade kulturella arrangemang. Studieförbunden gör ett viktigt arbete för att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet, i stora som små kommuner.

Att enbart utgå från kommunernas generella bidrag ger inte en fullständig bild av hur kommunerna samarbetar med studieförbunden. Flera av studieförbunden bedriver verksamheter i kommunerna som finansieras på andra sätt än genom generella bidrag. Riktat stöd, entreprenader och projektbidrag har under de senaste decen‐

nierna ökat på ett nationellt plan. Sannolikt gäller detta även för Uppsala län.

Diskussionen om hur relationen mellan kommuner och studieförbund påverkas av de förändrade finansiella förutsättningarna måste föras, såväl inom kommuner som i studieförbund. Förhoppningsvis kan denna rapport ge inspiration till sådana diskussioner.