Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2013/0525 KS-3 Diariekod: 212
Samordnade bullerregler remissvar
Sollentuna kommun har erhållit en inbjudan från Socialdepartementet att lämna synpunkter på förslagen och materialet i delbetänkandet
”Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet” SOU 2013:
57 samt slutbetänkandet ”Flygbuller och bostadsbyggande” SOU 2013:67.
Kommunen välkomnar försöket till samordning av bullerregler i de två lagstiftningarna Plan- och bygglagen (2010:900) och Miljöbalken
(1988:808). Det är också positivt att riktlinjer nu införlivas i föreskrifter så att de kan används på ett likartat sätt i hela landet.
Kommunen vill trycka på att det mest effektiva sättet att minska buller och hälsoeffekter av buller är att påverka bullerkällan, dvs fordon, vägar, banor och inflygningar, även om resultat kan vara svåra att nå i närtid. Det finns många olika sätt att sänka buller från spår och vägar, t ex
hastighetsbegränsningar, tyst asfalt, tystare däck, mer underhåll vid spåren, bullerdämpning direkt vid spåren med mera.
Kommunen arbetar idag för att minska bullret i Sollentuna. Bland annat för kommunen regelbundna samtal med Trafikverket för att få till åtgärder som ska minska bullernivåerna från E4. År 2010 gjordes en bullerkartläggning av buller från väg- och spårtrafik. Kommunen har även infört ett bidrag för fönster- och luftdonsåtgärder för fastighetsägare där störningen kommer från det kommunala vägnätet.
I Sollentuna är vi påverkade av buller från bil-, tåg- och flygtrafik men även från olika verksamheter. Kommunens målsättning är att det ska gå att uppföra byggnader i princip var som helst inom den samlade bebyggelsen, och att bullerutsatta områden ska få höjda kvaliteter med god arkitektur och en god ljudmiljö genom medveten placering och utformning av byggnader.
(ur kommunens Översiktsplan 2012)
Utredaren tar inte upp problematiken kring bostäder som är bullerutsatta från flera olika källor. I delar av Sollentuna kommun har vi bostäder som är starkt utsatta av både tåg-, väg- och flygbuller. Riktlinjer för hur detta samlade buller ska hanteras saknas. Boendemiljön (inkl utomhus) riskerar att blir ohälsosam trots att de generösa nya riktvärdena klaras. Om flera källor förekommer bör eventuellt lägre riktvärden gälla. T ex så kan en boende råka ut för att det är tillåtet med överträdande av maxnivå för spår- och vägtrafik fem gånger per natt och flygbuller tre gånger per natt.
Enligt Boverkets allmänna råd om buller i planeringen (2008:1) bör alltid strävan vid ett undantag (avsteg) vara att ljudnivåerna på den ljuddämpade
sidan är lägre än 50 dBA. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dBA utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dBA vid fasad, normalt för lägenheter på de övre våningsplanen. 50 dBA bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter och även vid uteplatser och gårdsytor som en kompensation. I Trafikbuller och planering IV från november 2012 redovisas ett system med ljudkvalitetsindex som utgår ifrån principen att högre buller kan tillåtas på trafiksidan vid
kompensationsåtgärder i form av lägre ljudnivåer på den ljuddämpade sidan, vid uteplatser, vid entréer och i grannskapet. Kvalitéer som i genomförda studier av människors boendemiljö och hälsa har visat sig ha betydelse för synen på graden av störning. Kommunen anser att
Bullersamordningsutredningen gör en grov förenkling av en mer komplex verklighet genom att alltid godta 55 dBA på den ljuddämpade sidan, oavsett nivåer på den bullriga sidan, och hänvisa till en god ljudisolering inomhus med stängda fönster. Boendemiljön utgör området där den boende vistas både i och i anslutning till bostaden.
I Sollentuna kommuns översiktsplan framgår kommunens riktlinjer vid ny- och ombyggnation. Kommunens intention är att kunna bygga i bullerutsatta områden oavsett läge i kommunen. Det innebär att i första hand klara riktvärden under 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid alla fasader, om det inte går att uppnå ska s.k. ljuddämpad sida klaras med max 50 dB(A) ekvivalent nivå. Vid de fasader där 50 dB(A) ej går att klaras tillåts 55 dB(A)
ekvivalent ljudnivå, dock ska majoriteten av lägenheterna klaras med max 50 dB(A).
Vi saknar i förslaget helt resonemanget kring kompensationsåtgärder såsom ljuddämpad sida och tekniska lösningar såsom vädringsfönster och
inglasade balkonger. Det är lösningar som man redan arbetar med idag i många byggprojekt och som borde vara naturligt att införliva i utredning och i förslagen.
Nedan följer detaljerade kommentarer på lagförslag, förordningsförslag, avtalslösningar, konsekvenser av förslaget samt övriga synpunkter.
Kommentarer på förslag till lagändringar
6.1 Krav på bostadsbebyggelse för att förebygga olägenhet för människors hälsa
Vid planläggning av bostäder föreslås att det även behövs ett underlag om buller som genereras inom bostadsfastigheten, t.ex. i en lokal som är avsedd för restaurangverksamhet.
Kommunen ställer sig tveksamma till hur detta ska gå till. En detaljplan reglerar vad marken får användas till. Vanligtvis är inte markanvändningen specificerad till enstaka typer av verksamheter utan är bredare i sitt
tolkningsutrymme. Exempel på användningsområden är kontor och handel.
Vid bygglovsgivning avgörs sedan frågan om en verksamhet är planenlig.
Det är därför svårt att i detaljplaneskedet reglera bullret som genereras av alla olika typer av verksamheter som detaljplanen medger. I Boverkets
Byggregler (BBR) regleras inomhusnivåerna, därför borde denna text tas bort. Vi ser det snarare som en byggteknisk fråga att isolera så att inte buller från verksamheter i huset stör utomhus.
6.2 Tillräckliga bullerutredningar
Förslaget säger att byggherren vid tekniskt samråd ska lämna uppgifter om beräknade värden för buller i en bostad eller vid en uteplats i anslutning till bostaden.
Kommunen anser att man då har tappat hänsynen till utomhusbuller vid fasad. Har utformningen ändrats utifrån de rekommendationer för byggandet med avseende på buller som gjorts i planbeskrivningen så bör det redan vid bygglovsgivandet ställas krav på byggherren att redovisa att riktvärden vid fasad klaras.
6.3 Länsstyrelsens roll
Behandlar Länsstyrelsen roll. Kommunen vill peka på att om Länsstyrelsen ska utreda buller utförligare så behöver tillräckliga resurser tilldelas dem för att inte ytterligare förlänga deras handläggningstider.
6.4 Förutsättningar för undantag för riktvärden för industribuller vid bostadsbyggande
Förslaget: ”I en detaljplan får kommunen bestämma att lov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning under
förutsättning att villkor om buller för en verksamhet som har tillstånd enligt miljöbalken har ändrats och är förenligt med de ändrade villkoren.”
Formuleringarna och resonemanget är krångliga att förstå, här behövs ett enklare språk och tydligare beskrivning.
6.5 Bemyndigande att meddela föreskrifter om krav på bostadsbebyggelse
Ingen anmärkning.
6.6 En detaljplan och ett bygglov ska ge vägledning vid en bedömning av hälsa enligt miljöbalken
Det är otydligt hur långt framåt i tiden hänsyn ska tas till framtida förändringar (negativa och positiva ur bullersynpunkt) t ex ökning av trafikmängder, tillkommande infrastruktur, ändrade resvanor, tyst asfalt eller hastighetsbegränsningar. Trafikprognoser nämns i detaljplanelagt område med 5-15 år och utanför detaljplan 15 år (6.6)
Hur ser man på framtida hälsoeffekter som inte är kända idag, kommer man att kunna ställa krav på åtgärder i efterhand. Hur ska man se på andra kända förändringar som har långa tidshorisonter, t ex utbyggnad av flera spår och Förbifart Stockholm?
6.7 Övergångsbestämmelser
För ändringar i plan- och bygglagen anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller för ärenden som har påbörjats före ikraftträdandet.
Kommunen anser att de detaljplaner som påbörjats men ännu inte granskats innan ikraftträdandet också ska omfattas av den nya lagstiftningen.
Kommentarer på förslag till förordningar
7.1 Bestämmelser om bullerkrav för nya bostäder i plan- och byggförordningen
Ingen anmärkning
7.2 Riktvärden för buller inomhus vid planläggning och lovgivning av bostäder
Kommunen anser att det bör gå att ställa högre krav på inomhusvärden (ljudklass B) framförallt om värdet vid fasad överstiger 65 dBA.
7.3 Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid planläggning och lovgivning av bostäder
Utredaren föreslår i delbetänkandet att maximalnivån 70dBa vid uteplats får överskridas fem gånger under den timme då trafiken är som mest intensiv maxtimme kl 06.00 -22.00.
I slutbetänkandet framkommer att fem överskridanden tillåts under
maxtimmen, vilket innebär att betydligt fler överskridanden (än flygbullrets sexton) tillåts sammantaget under de sexton timmarna mellan kl 06.00 och 22.00. Det skulle om vi tolkat texten rätt kunna röra sig om upp till 65 överskridanden under dag och kväll. Detta skulle kunna formuleras tydligare.
De olika riktvärdena för utomhusbuller ska i förslaget beräknas vid fasad.
Idag beräknas nivåerna olika, vid fasad eller vid fönster, det är otydligt. Vad ska gälla framöver? Ex: Om det finns två fönster i rummet och ett fönster är beläget under riktvärdet, är det då tillräckligt för att man ska kunna säga att riktvärdet uppnås vid fasad?
7.4 Undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik vid bostadsbyggande
Kvaliteterna på den tystare sidan är mycket viktiga då man bygger i bullriga miljöer. Vi är tveksamma till att stödet för kompensationsåtgärder har tagits bort. Nu står det endast i den förklarande texten att det bör eftersträvas att uteplatser anordnas så att bullernivåerna är lägre än 55dBA. Länsstyrelsen i Stockholm har tagit fram flera rapporter om trafikbuller och planering där man arbetat med ljudkvalitetspoäng som visar på att det går att bygga i bullerutsatta lägen och ändå med hjälp av utformningen av byggnaderna få ner värdet till 50dBA på den tysta sidan, t ex Traversen i Sollentuna tas upp som ett bra exempel.
Text från förslaget: ”Det bör i fall då ljudnivån uppgår till högst 65 dBA i regel vara godtagbart att i varje trapphus och på varje våning i ett
flerbostadshus bygga högst en enrumslägenhet som är vänd mot den bullriga sidan. I vissa fall bör det också vara möjligt att bygga enbart
enrumslägenheter som är vända mot den bullerutsatta sidan. Det bör gälla
om det i en kommun finns ett stort behov av ungdoms eller studentbostäder.”
Boverket föreslår i utredningen för student och ungdomsbostäder
enkelsidiga lägenheter med nivåer till 60 dB(A). Det här förslaget föreslår nivåer upp till 65 dB(A) för enkelsidiga lägenheter. Det kan finnas goda skäl att ha speciella regler för studenter som använder boendet under en
begränsad tid i livet, kommunen anser att det är viktigt att hitta en lösning för hur det ska gå att få fram studentlägenheter då behovet är stort. I det här fallet är det viktigt att ställa krav på kompensation i form av tystare
inomhusnivåer och krav på tyst ljuddämpad sida vid uteplats. Det bör vara möjligt att ha öppet fönster i en lägenhet, t ex för vädring och är det svårt att ha öppet bör man kunna vistas utomhus i närmiljön med en dräglig
bullernivå. Utredaren tar upp att inomhusvärden beräknas med stängt fönster men möjligheten att ha öppet fönster för vädring dagtid hanteras inte. Hur ser utredaren på tekniska lösningar som t ex glasfasad utanför fasaden till enkelsidiga lägenheter eller inglasning av balkong till 75% för att minska bullret? Det skulle underlätta om det angavs hur stor andel av lägenheterna som får förses med tekniska lösningar ex
bullervädringsfönster.
Ljudnivån inomhus bör kunna regleras hårdare än ljudklass C om bullernivåerna utomhus är högre än 55 dB(A).
Det bör finnas en tydligare definition av vad en uteplats är.
Möjligheten att skapa entréer till bostäder på den tystare sidan för att förbättra närmiljön bör också nämnas i samband med konsekvenser för hälsan.
7.5 Riktvärden för industribuller vid planläggning och lovgivning av bostäder samt 7.6 Undantag från riktvärde för industribuller vid bostadsbyggande
Dessa riktvärden bör samordnas med Naturvårdsverkets och Boverkets nya vägledningar för industribuller som ska presenteras i april 2014.
Slutbetänkandets förslag till förordningar
5.1 Förordningsregler om flygbuller vid bostäder
Förslaget till förordning om ändring i plan- och byggförordningen avseende flygbuller skiljer sig då man anser att även befintliga bostäder bör omfattas.
Utredningen föreslår 16 överskridanden av maximalnivån 70dBA under dag och kväll. Boverkets allmänna råd säger 30 gånger och Naturvårdsverket säger fem gånger. Man hänvisar till att stränga värden kan få mycket negativa konsekvenser för bostadsbyggandet och verksamheten på flera flygplatser i landet.
För människor som är utsatta för flera olika bullerkällor i sin boendemiljö så är sexton störningar från flyg mycket, se tidigare resonemang sid 1. Är det
verkligen rimligt att tillåta att 30% av boende vid tillkommande bebyggelse enligt de nya reglerna skulle uppfatta sig som störda? Flyg nämns ofta som den bullerkälla i jämförelse med väg och spår som personer upplever sig som mest störda av.
5.2 Industribuller och bostäder vid prövning och tillsyn enligt miljöbalken
Ingen anmärkning
Konsekvensbedömningen
Risk finns att utredningen går fram för snabbt och att konsekvenser inte belyses tillräckligt. Barnperspektivet saknas. Närmiljöer för människor att uppehållas i, vid lek el annan avkoppling har förlorat sin vikt.
I detta förslag har fokus skiftat till att få en dräglig inomhusmiljö. Men det handlar inte bara om inomhusmiljön utan om hela boendemiljön. Vissa befolkningsgrupper tillbringar mycket tid i närmiljön av sin bostad och inte”endast korta stunder i sin närmiljö”. Då har man helt glömt bort barnen!
Både att barn går långsamt och vistas mycket i närmiljön nära hemmet, men även förskolemiljöer och förskolegårdar och närmiljön runt förskolan där barnen ofta går på upptäcktsfärder. Idag byggs många förskolor med
utegårdar integrerade i bostadshus, vi saknar ett resonemang kring förslagets konsekvenser för bullernivåer på sådana förskolegårdar.
Även äldre och andra personer med nedsatt rörelseförmåga tillbringar mer tid i närmiljön än ”bara på väg till skola och arbete”
Generellt bör det göras fler studier om hälsoeffekter av att bo i områden med höga ljudnivåer.
Övriga synpunkter
Utredaren föreslår att en informationsinsats genomförs för att få ett snabbt genomslag för de nya bullerreglerna och skapa förutsättningar för en enhetlig tillämpning.
Det är mycket bra att detta föreslås och att man på så sätt vill underlätta för en enhetlig tillämpning. När förslaget diskuterats bland tjänstemännen i kommunen framkom att det finns otydligheter i hur lagförslaget ska användas. Vi tror att det fortfarande kommer finnas behov av lokala föreskrifter för att tillämpa reglerna.
Mycket bra att utredaren i tillägg i 1 kap 2a§föreslår en precisering av vad som är ett bostadsrum.
