Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2015/0091 UAN-3 Diariekod: 101
Utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden
Uppdrag i budget 2016 om uppföljning av
kostnadsutveckling för olika kostnadsslag inom gymnasieutbildning mellan 2012-2014 samt prognos för 2015-2016
Förslag till beslut
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner förvaltningens redovisning och överlämnar denna som återrapportering till
kommunledningskontoret.
Sammanfattning
Nämnden har fått i uppdrag att redovisa kostnadsutvecklingen för vissa kostnader inom gymnasiebudgeten. Uppdraget innefattar dels en analys av utfallen från 2012 till 2014 och dels en bedömning för 2015 och 2016.
Under perioden som analysen omfattar har ett helt nytt system för
elevstatistik införts. Samtidigt har förvaltningen formats och sammantaget innebär detta vissa osäkerhetsfaktorer i det statistiska materialet.
Den efterkalkyl som förvaltningen gjort för utfallet 2014 har fått extra tyngd i bedömningen framåt, då såväl statistik som jämförelsegrunder kunnat säkerställas på ett mer tillförlitligt sätt.
Förvaltningen har valt ett försiktigt förhållningssätt till såväl
kostnadsutveckling som ökning av elever med modersmålsstöd och andelen elever med särskilda tilläggsbelopp.
Varken analys eller bedömning av framtida kostnader ger en fullständig bild av kostnaderna för gymnasieutbildning, vilket heller inte ingått i uppdraget.
Bakgrund
I beslut från Kommunfullmäktige 2015-06-11, Budget med
verksamhetsplan 2016 och ekonomisk plan 2016-2018 har Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden fått två uppdrag kopplade till gymnasiekostnader utöver programpeng. Då dessa båda uppdrag är sammankopplade har förvaltningen valt att redovisa dessa sammantaget.
19. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att redovisa utvecklingen av kostnader och antal elever som får tilläggsbelopp för särskilt stöd, studiehandledning och modersmål för åren 2012-2014 med prognos för 2015 och 2016. Uppdraget ska återrapporteras till
kommunledningskontoret senast den 15 oktober 2015.
20. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att redovisa utvecklingen av övriga kostnader för gymnasieutbildningen för åren 2012- 2014 med prognos för 2015 och 2016, med uppdelning på
inackorderingstillägg, SL-kort/terminskort och administrativa kostnader.
Uppdraget ska återrapporteras till kommunledningskontoret senast den 15 oktober 2015.
För att få fram så bra underlag som möjligt för analys och underlag inför framtida bedömning av kostnaderna har UAK under sommaren 2015 tagit fram underlag från 2012, 2013, 2014 och halva 2015. Detta är inte en fullständig kostnadsredovisning utan fokus ligger på de kostnader som förvaltningen fått uppdrag att särskilt analysera.
Så långt som vi bedömt möjligt har förvaltningen gått tillbaka till upprättade dokument och därefter sammanställt informationen i följande poster:
• Särskilt stöd
• Modersmål-studiestöd
• Terminskort
• Inackordering
• Administration
Från ekonomisystemet har sedan information om bokförda kostnader kompletterat informationen. I de fall informationen funnits på båda ställen har en jämförelse visat endast mindre skillnader i summorna, vilket inte föranlett vidare utredning.
Analys av utfall från 2012-2014, samt i vissa fall för del av 2015
Kostnaderna redovisas för åren 2012-2014 och i delar för vt15. De uppgifter som finns gällande antal är dock osäkrare för 2012 och 2013 av främst två orsaker. Dels infördes UEDB (Ungdoms- och elevdatabasen inom
samverkansområdet) år 2012, dels har förvaltningen fört en dialog med KSL kring de olika volymmått som finns inom databasen och som påverkar den månatliga statistiken och därmed årssnittet. Sedan våren 2014 har vi
fastställt en rutin kring statistikuttag vilket säkerställer framtida jämförelser.
Viss förändring i jämförelsesiffrorna framåt kan vidare uppstå då UAK efter 2013 också kan separera antalet elever på nationella program från antalet elever på IM på ett säkrare sätt.
Tilläggsbelopp för särskilt stöd
Bokförda kostnader för särskilt stöd har ökat från 6,27 mnkr 2012 till 6,56 mnkr 2013 och uppgick 2014 till 7,96 mnkr.
Antalet elever med särskilt stöd har ökar från 42,5 elever 2012 till 52,2 elever 2014. Vt2015 ser lika ut som 2014.
Trots att vi redan sett en ökning i antalet elever med behov av särskilt stöd, kan vi med största sannolikhet förvänta oss en större ökning framåt.
Andelen elever som inte klarar kraven för gymnasieexamen på tre år ökar.
Andelen elever som får tilläggsbelopp för särskilt stöd har ökat från 1,5 % 2012 till 1,9 % 2013 till 2,1 % 2014.
De tydliga signaler som bl.a. Stockholms läns landsting, Skolverket och till viss del VOK och SOK lyft fram är att andelen unga med diagnos ökar och vi kan befara att en större andel av de elever som går på gymnasiet också kommer att ha rätt till omfattande särskilt stöd. I sammanhanget synes 2,1 % som en låg andel.
Snittet för särskilt tillägg baserat på totala antal gymnasieelever uppgick 2014 till 3133 kr per elev. Gymnasieskolans utformning ställer generellt höga krav på eleverna. Även om det är en frivillig skolform har kommunen skyldighet att erbjuda gymnasieplats till samtliga behöriga och i princip alla väljer att gå vidare till gymnasiestudier.
Snittet per elev som erhåller särskilt stöd uppgick år 2014 till 152,6 tkr. För de elever som inte gick på AST-enheten uppgick snittersättningen per elev till ca 122 tkr. Beräkningar utifrån de tilläggsbelopp som beslutats under 2015 visar på en något högre snittkostnad per beslut.
De allra flesta eleverna med behov av särskilt stöd går år 2014 på AST- enheten (17 elever), därefter övriga Rudbeck (14,2 elever) följt av 10 olika fristående skolor (15 elever) och 4 kommunala skolor (6 elever).
Största andelen elever i behov av omfattande särskilt stöd väljer att läsa nära hemmet. Vi kan därmed erbjuda en anpassad utbildningsform i egenregi för att möta de med de största behoven
Modersmålsstöd (studiehandledning och modersmål)
Totala antalet elever med modersmålsstöd har ökat från 65 elever vt2012 till 111 vt2015. Snittet för 2012 uppgick till 78 elever, för 2013 var snittet 82 elever och 2014 var snittantalet 87 elever.
Kostnaderna för 2012 uppgick till 680 tkr, för 2013 820 tkr och 2014 uppgick kostnaderna till 891 tkr, vilket innebär att snittkostnaden per elev som erhåller modersmålsstöd ökat från 8,7 tkr till 10,2 tkr. Under perioden har även andelen som får modersmålsstöd från Rudbeck ökat från ca 50 % vt12 till ca 90 % ht14.
SL/-terminskort
Kostnaderna för terminskort har minskat från 1 950 tkr år 2012 till 1 841 tkr år 2014, vilket främst beror på minskade volymer under dessa år. Eventuellt kan också en tydligare mätning av avstånd med hjälp av t.ex. Google ha påverkat. Antalet elever med terminskort, snitt för vt och ht, har under perioden minskat från 1284 till 1236.
Av terminskorten vt2014 var Rudbecks andel 133 av totalt ca 1100. Drygt 1400 elever har alltså inte terminskort, varav ca 1050 går på Rudbeck och 350 på andra skolor, troligtvis närmre än 6 km från hemmet.
Inackorderingsbidrag
Antalet beviljade bidrag för inackordering har ökat från 257
inackorderingsmånader år 2012 till 314 inackorderingsmånader 2014 (eller från ca 30 elever 2012/2013 till ca 40 elever 2013/2014).
För vt2015 har 223 inackorderingsmånader registrerats, vilket är en ökning från 170 för vt2014. Kostnaderna har ökat från 403 tkr år 2012 till 555 tkr år 2014. Bakgrunden till detta bedöms vara en ökning av elever som går på NIU och de avtal som då tecknas mellan hemkommun och huvudman, vilket ger eleven rätt till inackorderingstillägg, i enlighet med beslut som fattats av nämnden.
Administrativa kostnader
De administrativa kostnaderna som kopplas till gymnasiebudgeten har omfattat en del engångsbelopp kopplat till olika enskilda händelser under perioden 2012 till 2014, som t.ex. flytten av nuvarande AST-enhet från Silverdal till Rudbeck.
I budgeteringshänseende har gymnasiesamordnare, gymnasieekonom och gymnasiechef inte budgeterats som gymnasiekostnader, utan ingår i beräknade kostnader för kansli. Detta medför att de administrativa kostnaderna som återfinns inom gymnasiebudgeten inte fullt ut går att jämföra före och efter införandet av UEDB.
De administrativa kostnaderna för UEDB följer antalet elever och uppgår till ca 120 tkr per år, eller runt 47 kr per elev och år.
Dessutom har kommunen ett avtal gällande gymnasieantagningen vilket för 2015 beräknas till 450 tkr. Andra administrativa kostnader omfattar
försäkring, bidrag till RIG och Ung företagsamhet.
KSL ser nu över de kostnader som fördelas mellan kommunerna baserat på antalet elever. Förutom UEDB kommer gymnasieantagningens kostnader att hanteras i samma avtalsuppdatering.
Bedömning 2015-2016
Samtliga kostnadsposter har bedömts utifrån den budgeterade volym som fastställts i Budget med verksamhetsplan 2016 och ekonomisk plan 2016- 2018.
Detta för att få en jämförbarhet mellan budgeterade kostnader för
programpris och övriga kostnadsposter vilket också möjliggör en tydlig och transparent avvikelseanalys.
Beräkningar för åren 2015-2016 återfinns i bilaga 1.
De beräkningar som är gjorda har främst utgått från en kostnadsanalys av 2014-års utfall, då uppgifterna kring volymer och andelar har större validitet för 2014 än för åren 2012-2013.
Tilläggsbelopp för särskilt stöd
Vad gäller andel elever med särskilt behov har en försiktig uppräkning från nuvarande 2,1 % till 2,5 % för år 2016 tagits med. Kostnaden per
stödberättigad har justerats upp försiktigt med 1,5 % per år, att jämföras med den indexuppräkning om 2 % som KSL föreslagit för programpriserna 2016.
Beräkningar utifrån de tilläggsbelopp som beslutats under 2015 visar på en något högre snittkostnad per beslut, varför bedömningen per beslut för 2015 uppgår till 155000 kr, vilket ger en snittkostnad per elev baserat på totalt budgeterad volym om 3255 kr. Snittkostnaden per budgeterad elev bedöms till 3933 kr för år 2016.
Den höga snittkostnaden per elev beror på att relativt få elever ger upphov till särskilt stöd men dessa elever har omfattande behov. Av årets beslut uppgår endast 9 till belopp mellan 44 tkr till 75 tkr/elev.
Totalt beräknade belopp för särskilda tillägg uppgår för 2015 till 8 268 tkr och för år 2016 till 10 273 tkr.
Modersmålsstöd
Ersättningen för modersmålsstöd är nerjusterad fr.o.m. år 2016 till en förväntad KSL-nivå, eller från ca 10 tkr/modersmålsstöd år 2015 till 6,5 tkr år 2016.
111 elever har fått modersmålsstöd vt2015. Rudbeck fick ersättning för 92 av dessa elever (dock kan några ha gått på annan skola som sedan nyttjat Rudbeck för detta stöd). Snittantalet för 2015 bedöms försiktigt till 115 elever och för år 2016 till 120 elever.
Kostnaderna bedöms till 1150 tkr för 2015 och till 780 tkr för 2016.
Fler flyktingar förväntas, inte minst ensamkommande flyktingbarn vilket påverkar antalet elever med rätt till modersmålsstöd. Den ökning som förvaltningen räknat med för 2016 är svårprognostiserad och därför har en försiktig bedömning gjorts.
SL-/terminskort
Om Rudbeck inte ökar antalet elever och söktrycket ser ut som nu, kommer antalet elever med terminskort att öka i princip i samma takt som hela ökningen av elevgruppen.
Kostnaderna för år 2015 bedöms till 1 725 tkr och till 1800 tkr för år 2016.
Inackorderingsbidrag
Inackorderingsbidragen räknas upp i enlighet med volymförändringen, utifrån nu gällande nämndbeslut där kommunen skriver avtal med respektive huvudman och därmed blir våra sökande förstahandsmotagna vilket ger rätt till inackorderingsbidrag. Om kostnaden per
inackorderingsmånad ligger fast kommer därmed kostnaden för
inackorderingsbidrag uppgå till 720 tkr för 2015 och till 735 tkr för 2016.
Administrativa kostnader
För de administrativa kostnaderna bygger den bedömning som görs framåt på de kostnader som löpande förväntas inträffa.
Vad gäller den administrativa kostnaden som KSL tar ut per hanterad elev kommer de nuvarande avtalen att uppdateras och slås samman. I
bedömningen ingår en försiktig höjning av priset per elev. Även vad gäller försäkringskostnaden är här medräknat en viss uppräkning per elev. För UF bedöms kostnaderna öka något utifrån ökade volymer, då avgiften baseras på antalet invånare i kommunen.
Totala administrativa kostnader för gymnasieutbildning, exklusive de kostnader som budgeteras under UAK kansli, bedöms till 1 465 tkr för 2015 och till 1 489 tkr för 2016.
De personella resurser kopplade till gymnasieutbildning vilka budgeteras på kansliet är oförändrade och ingår inte i denna sammanställning.
Sammanlagd bedömning av kostnader som redovisats här
Utifrån de volymer som angetts i Budget med verksamhetsplan 2016 och ekonomisk plan 2016-2018, bedömer förvaltningen att de kostnader som redovisats kommer att öka från 13 393 tkr år 2015 till 15 077 tkr år 2016.
Detta beror dels på ökat antal elever och dels på en större andel elever i behov av särskilt stöd. En moderat kostnadsutveckling ingår också, men denna ligger under den indexuppräkning som KSL beslutat om vad gäller programpriserna.
Förvaltningen vill uppmärksamma nämnden på att delårsrapporten för perioden 2015-01-01 till 2015-08-31 inte utgår från Budget med
verksamhetsplan 2016 och ekonomisk plan 2016-2018, utan volymer och avvikelser utgår från nu gällande budget (2015). Detta påverkar de kostnader som här redovisats med totalt 65,1 tkr, då prognostiserade volymer för 2015 uppgår till 20 elever färre än de volymer som angetts i Budget med verksamhetsplan 2016 och ekonomisk plan 2016-2018 (men 79 elever fler än i budget för 2015).
Helene Bengtson Förvaltningschef
