Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret
2015-10-12
Caroline Jogeman Sidan 1 av 3
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2015/0538 KS-2 Diariekod: 101
Kommunstyrelsen
Uppdrag i budget 2016 om uppföljning av
kostnadsslag inom gymnasieutbildning mellan 2012- 2014 samt prognos för 2015-2016
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande:
• att kommunstyrelsen godkänner utbildning- och
arbetsmarknadsnämndens redovisning av budgetuppdrag gällande uppföljning av kostnadsslag inom gymnasieutbildning i enlighet med utbildning- och arbetsmarknadsnämndens beslut 2015-09-24.
• att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag i samband med resultatanalysen för 2015 att redovisa vilken
kostnadspåverkan som berott på att nämnden beslutat frångå KSL´s gemensamma riktlinjer
Sammanfattning
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har fått i uppdrag att redovisa kostnadsutvecklingen för kostnaderna i gymnasiebudgeten som finns utöver programpeng för nationella och individuella program. UAK har redovisat de övriga kostnadernas utveckling för åren 2012 – 2014 med prognos för 2015 – 2016.
UAK gör en redovisning av modersmål, inackorderingstillägg och termins-/SL-kort. Avseende modersmål redovisar UAK i prognosen för 2016 minskad snittkostnad per elev som en effekt av ett beslut att börja följa KSL-nivån.
När det gäller kostnaderna för administration ökar antalet poster som läggs in under rubriken administration from 2013. Det framkommer inte om kontoret bytt redovisningsmodell under åren vilket skulle kunna förklara kostnadsökningen.
Den största kostnadsökningen hänförs till kostnaderna för särskilt stöd.
2012 redovisades en kostnad på 6,3 mkr och i prognosen för 2016 beräknas kostnaden uppgå till 10,3 mkr. UAK har inte kommenterat hur stor del kostnaderna ökat som en konsekvens av att nämnden beslutat att inte följa KSL's rekommendation om kategorier, nivåer och tilläggspriser. En sådan redovisning ingick inte i uppdraget.
Bakgrund
Godkänt dokument, 2015-10-28, Katarina Kämpe
Tjänsteutlåtande
2015-10-12
Dnr 2015/0538 KS-2 Sidan 2 av 3
I samband med arbetet med ny volymmodell för gymnasieutbildningen 2014 har kostnadsposterna i budget diskuterats. I kommunledningskontorets efterkalkyl för 2014 framkom att de 3% som avsatts för övriga kostnader i budget ökat från 3 % till drygt 6 %.
I beslut från kommunfullmäktige 2015-06-11, budget med verksamhetsplan 2016 och ekonomisk plan 2016 – 2018 har utbildnings- och
arbetsmarknadsnämnden fått två uppdrag kopplade till gymnasiekostnader utöver volym. Uppdragen består av att redovisa kostnadsutvecklingen för övriga kostnader från 2012 – 2014 samt ge en prognos på dito kostnader för 2015 – 2016.
Kommunledningskontorets beredning
UAK har valt att redovisa utvecklingen av övriga kostnader för åren 2012 – 2014 med prognos på 2015 – 2016 för gymnasieutbildningen med
uppdelning på:
• särskilt stöd
• modersmål
• inackorderingstillägg
• termins-/SL-kort
• administration
Avseende redovisningen av kostnadsutvecklingen för modersmål, termins- /SL kort samt inackorderingstillägg visar kontoret på en bra redovisning. I prognosen för modersmål beskriver även kontoret att de from 2016 planerar att följa KSL-nivån vilket innebär en nedjustering/elev.
I redovisning framkommer att fler poster har lagts in i rubriken
administration. 2012 redovisades en kostnad på 11 tkr att jämföra mot 2014 då beloppet uppgick till 2,5 mkr varav flytten för Aspergerenheten uppgick till 0,9 mkr. Huruvida UAK bytt redovisningsmodell under åren framkommer inte.
Den största kostnadsökningen hänförs till kostnaderna för särskilt stöd.
2012 redovisades en kostnad på 6,3 mkr och i prognosen för 2016 beräknas kostnaden uppgå till 10,3 mkr. Kostnaden har ökat för varje år trots att antalet elever för åren 2012- 2014 minskat. UAK menar att den största anledningen till kostnadsökning beror på att snittkostnaden per elev ökat. En anledning kan vara att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden valt att inte följa KSL´s riktlinjer för gemensamma tilläggsbelopp för länets kommuner.
I de gemensamma riktlinjerna finns en nedre gräns på 75 tkr för
tilläggsbelopp, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har beslutat om en nedre gräns motsvarande en halv programpeng ca 40 tkr. I de
gemensamma riktlinjerna finns även en nivåindelning som inte finns i Sollentuna. UAK har inte kommenterat hur stor del kostnaderna ökat som en konsekvens av att nämnden beslutat att inte följa KSL's rekommendation om kategorier, nivåer och tilläggspriser. En sådan redovisning ingick inte i uppdraget.
Godkänt dokument, 2015-10-28, Katarina Kämpe
Tjänsteutlåtande
2015-10-12
Dnr 2015/0538 KS-2 Sidan 3 av 3
Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta följande:
• att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag i
samband med resultatanalysen för 2015 att vilken kostnadspåverkan som berott på att nämnden beslutat frångå KSL´s gemensamma riktlinjer
Katarina Kämpe Anders Nilfjord
Kommundirektör Ekonomichef
Bilaga: Utbildning- och arbetsmarknadsnämndens beslut 2015-09-24 § 110 inklusive tjänsteutlåtande
Godkänt dokument, 2015-10-28, Katarina Kämpe
