Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

(1)

Resultatrapport för Örby förskola Upprättad av Anna-Lena Svensson 2012-09-28

1. Verksamhetens förutsättningar

1.1 Organisation

Kommentar/Analys av ovanstående punkter:

Örby förskola är organiserad med sex avdelningar, tre avdelningar för barn i åldrarna 3- 5 år, Smaragden, Rubinen, Safiren och tre avdelningar för barn i åldrarna 1-3 år, Dia- manten, Pärlan och Kristallen.

1.2 Personal

Barn och personal

Antal barn Antal barn per årsarbetare

Andel med pedagogisk

högskoleutbildning Andel med annan utbildning för arbete med

barn

Andel utan utbildning för arbete med barn.

107 5,5 60,8 39,2

115

Översta siffrorna baseras på den officiella SCB-statistiken den 15 oktober. De nedre baseras på den 15 maj.

Kompetens och kompetensutveckling:

 Formell kompetens i relation till det arbete som utförs

 Personaltäthet

 Rekrytering

 Omvärldsanalys

 Vilket kompetensbehov kommer att finnas i framtiden? Hur kan vi möta det?

 Hur följer du som ledare upp och värderar genomförda kompetens- utvecklingsinsatser?

 På vilket sätt har de genomförda kompetensutvecklingsinsatserna bidragit till ökad måluppfyllelse?

Kommentar/Analys av ovanstående punkter:

I grunden fanns hösten 2011 13,75 årsarbetare förskollärare, d.v.s. 68 % förskollärare men pga. tjänstledigheter mm var det 11,8 årsarbetare förskollärare i tjänst. En förskol- lärare var tjänstledig helt för att pröva att arbeta på annan icke kommunal förskola under året. Det har inte funnits förskollärare att anställa till vikariaten fullt ut. Det har varit många vikarier under året pga. långtidssjukskrivningar, förändrade föräldraledigheter, studier i förskolelyftet.

I och med detta läsår är 95 % av pedagoger på Örby förskola examinerade i PIM nivå 3.

(2)

1.3 Ekonomiska och materiella resurser (Egna prioriteringar)

Kommentar/Analys:

Inköpsstopp en stor del av tiden gjorde att man fick gräva i förråden och nöja sig med det. I övrigt har man prioriterat resurser och inköp utifrån den för barnen planerade verksamheten.

Små barn behöver mer personella resurser för den dagliga omsorgen. Vikariestoppet gjorde att man fick sänka ambitionsnivån många gånger.

2. Övergripande frågeställningar

Vilka strategier/arbetssätt/metoder finns som pekar på att förskolan betraktar barns uttrycksformer som en helhet och stödjer och stimulerar alla sätt att ut- trycka sig?

Bland de äldre barnen har man arbetat olika mellan avdelningarna. Som exempel kan nämnas att barnen har tillverkat brevlådor, skrivit kort och brev, ritat och berättat om sina teckningar. Det finns berättarlåda, en pedagog vid varje bord, smågrupper, bok- samtal, rörelselekar, dockteater, film, cd-sagor, cirkus, dans, miniröris, läs och spel- stunder med ett eller två barn. Fram för allt har vi lekt. Pedagogerna delar upp sig i olika rum för att ge fler talutrymme.

Bland de yngre barnen arbetar man med sånger och ramsor med rörelse, miniröris, man är med i leken (drama) t ex i familjevrån och samtalar. Många aktiviteter går in i

varandra, som t ex sångsamling där man både har musik, språk, rytmik på samma gång.

Vid barnens skapande är vi stödjande och berömmande oberoende av vad man målar eller hur mycket. Man lägger ingen som helst bedömning i det som skapas.

Förskolan arbetar gränsöverskridande mellan olika former som t ex språk, musik, rörelse, drama och bildskapande:

Ingen utsträckning

1 10 Hög

utsträckning

x

Förskolan ser barns skapande som ett sätt för barnet att uttrycka sig och som därför ska förstås snarare än bedömas som bra – dåligt, rätt – fel etc:

1 10 Hög

utsträckning

x

Vilka strategier finns för att stödja och stimulera barns strävan att genom egen aktivitet och eget utforskande öka förståelsen av sig själva och omvärlden lik- som deras tilltro till sin egen förmåga att lära?

Bland de äldre barnen arbetar man med att dela upp barnen i olika grupper vid gemen- samma aktiviteter. Man har försökt vara en pedagog i varje rum så att man har kunnat vara mer medvetna lyssnare och mer aktiva vuxna som kan uppmuntra, intressera och utmana barnen här och nu.

Man vill genom dokumentationen synliggöra barnens processer och lärande men man har kommit olika långt på avdelningarna. Bra dokument som gör det enkelt och över- skådligt önskas. Man återkopplar till barnen genom samtal och exempel och uppmuntrar barnens idéer, man utforskar tillsammans.

(3)

Bland de yngre barnen ger man barnen mycket tid till att försöka själva, stor del av dagen läggs till att barnen får prova att göra saker själva utan att vi försöker skynda på dem, saker får ta tid som t ex påklädning i hallen eller vid maten. Vi ger mycket beröm för att bygga upp deras tilltro till sig själva.

Vi är alltid med barnen vid lek för att skapa lugn och trygghet för alla där man ständigt pratar med barnen om vad de gör för att stimulera till vidare utforskande.

Tiden saknas för att diskutera och reflektera kring begreppen kontinuerligt, det har varit en stor brist.

All personal diskuterar fortlöpande innebörden i begrepp som kunskap och lärande:

1 10 Hög

utsträckning

x

Barnens ställs successivt inför nya utmaningar för att öka deras förståelse för och kun- skap om sig själva och omvärlden genom att pröva, utforska och experimentera:

1 10 Hög

utsträckning

x

Alla pedagoger är delaktiga i barnens sökande efter kunskap genom att stimulera till ak- tiviteter som leder till nya frågor, nytt forskande och nytt experimenterande:

1 10 Hög

utsträckning

x

Förskolan uppmuntrar barnen att ta initiativ och att ifrågasätta:

1 10 Hög

utsträckning

x

Hur arbetar förskolan för att uppmuntra barns förståelse och intresse för ma- tematiska och naturvetenskapliga begrepp och samband, naturens kretslopp och människans inverkan på miljön?

Bland de äldre barnen har man arbetat olika mellan avdelningarna. När det gäller matematiska begrepp så leker man med former, antal, lägesbeskrivningar, spelar spel. I vardagens rutinsituationer lyfter man fram många matematiska begrepp. Man tar vara på och fångar upp barnens funderingar och intressen. En avdelning har regelbundna utedagar då man är ute hela förmiddagen och pratar med barnen om vad som händer i miljön utanför, t ex vad man behöver för kläder beroende på årstid och väder. Skräpp- lockarveckan medför att man får en vecka till att diskutera med barnen om människans inverkan på miljön.

För femårsgruppen Juvelerna har arbetat mycket med matematiska och naturvetenskapliga begrepp genom lek och problemlösning. Experiment har genomförts med hjälp av draken Berta.

Bland de yngre barnen sker mycket av arbetet med miljöpåverkan och kretsloppet i vardagen då saker dyker upp, som t.ex. när man är ute och någon har kastat skräp i naturen, diskuterar vi det med barnen – om varför man inte ska göra så. Även naturen och dess skiftningar ser man och pratar om i vardagen när man är ute.

Det matematiska intresset uppmuntras i sånger, ramsor, bilder. I vardagen räknas saker och man benämner matematiska begrepp för barnen som t. ex räknar gurkskivor vid middagen eller diskuterar vad formen boll heter. I år har man arbetat med vatten i alla- former och diskuterat de olika aggregationsformerna på olika sätt.

Man saknar planeringstid till att fortlöpande ha diskussioner bland pedagogerna som man skulle önska.

(4)

Alla på förskolan diskuterar och reflekterar fortlöpande över hur man ska ta tillvara och utveckla barns nyfikenhet och intresse för matematiska och naturvetenskapliga samband och begrepp, liksom för natur och miljö:

1 10 Hög

utsträckning

x

Barnen ges rikliga tillfällen att i vardagssituationer och i olika former av lek och skapande aktiviteter öka sina kunskaper om och förståelse för matematiska och naturvetenskapliga begrepp:

1 10 Hög

utsträckning

x

Barnens intresse för djur och natur tas tillvara och utvecklas. De har under alla tider på året rikliga tillfällen till naturupplevelser som de bearbetar på många olika sätt:

1 10 Hög

utsträckning

x

Vilka strategier finns för att stärka och stimulera barnens alla språk och deras språkutveckling?

Ex från avdelningarna:

Vi stimulerar barnen genom t ex samtal vid matsituationerna där barnen äter i olika rum tillsammans med en pedagog, vid skötbordet, i leken.

Vi har samlingar med sånger, ramsor och andra språkövningar i språkpåsar.

Tecken som stöd, språkgrupper i stora och små grupper, bokläsning, berättarlåda och mycket samtal, ställa öppna frågor, få barn att tänka själva

Vårt temaarbete Alfons Åberg och likabehandlingsplansarbetet, en vuxen i varje rum under lek, vuxenstyrda aktiviteter i temat, vid matsituationerna mm. De äldsta har haft TKT-träff en gång/vecka ca 20 min (stavelser och rim och ramsor), de yngsta lekspråk- träffa (div. begrepp).

Alla får komma till tals och allas åsikter är viktiga. Veckans Rubin får berätta om sin bok, bestämma ytterligare några aktiviteter, hjälpa till att duka, hämta matvagn mm, Mycket samtal och diskussioner, vi pratar hela tiden med barnen både inne och ute.

Man saknar tid till att fortlöpande diskutera barnen språkutveckling.

Vi har inte gett barn med annat modersmål något stöd, ett förbättringsområde.

Förskolan lyckas ge alla barn tillräckligt med talutrymme:

1 10 Hög

utsträckning

x

Alla diskuterar fortlöpande hur förskolan ska kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling:

1 10 Hög

utsträckning

x

Barn med annat modersmål än svenska får modersmålsstöd:

1 10 Hög

utsträckning

x

(5)

Förskolan stimulerar och inspirerar barnen att läsa och skriva i till exempel lek, skapande verksamhet och temaarbete:

1 10 Hög

utsträckning

x

Hur använder sig förskolan av kunskap om lekens grundläggande betydelse för barnens utveckling och lärande?

Vi erbjuder barnen mycket tid till lek för att den är så viktig för barnens utveckling och lärande. Barnen lär sig nya saker genom att leka, för att i en lek är allting rätt och där kan man testa nya kunskaper.

Vi försöker skapa roliga spännande lekmiljöer som inbjuder till nya lekar för att utveckla leken. Vi byter ut lekmaterial för att skapa nya lekar eller få igång ett ”rum” som blivit outnyttjat. Vi pedagoger delar upp oss och är med där barnen leker för att barnen ska vara trygga och kunna slappna av i leken och där vi också kan se vad som sker för att kunna stimulera barnen att gå vidare i leken och förebygga konflikter.

Ibland är man som pedagog aktiv i leken, mest rollekar och bygglekar, ibland är man med och observerar och ibland behöver man hjälpa någon att komma igång i leken.

En avdelning har haft leken som tema detta läsår och lagt mycket fokus på lekens betydelse.

Pedagogerna önskar med tid till att reflektera över barnens lek och hur man kan utveckla den. Dessutom behöver vi diskutera hur man som pedagog har en aktiv roll i leken.

Förskolan strävar fortlöpande efter att utveckla arbetssättet så att förskolan inbjuder till lek, skapande och lustfylld samvaro:

1 10 Hög

utsträckning

x

Alla på förskolan är medvetna om och reflekterar över sin egen betydelse för att utveckla barns lek:

1 10 Hög

utsträckning

x

Pedagogerna tar en aktiv roll i leken:

1 10 Hög

utsträckning

x

Vilka strategier finns för att dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande?

På avdelningens planeringstid försöker man kontinuerligt arbetat med uppföljning, ut- värdering, analys och reflektion. Detta medför fortlöpande samtal om barnen och hur man ständigt försöker utveckla och förändra verksamheten för att gynna barns utveckling och lärande. I barnens portfoliopärmar dokumenteras barnens utveckling och lä- rande i mån om tid.

Dokumentationen finns som underlag inför utvecklingssamtalet. Fokus har varit på barngruppen/verksamhetens utveckling.

(6)

Det finns tydliga rutiner för att dokumentera varje barns utveckling och lärande:

1 10 Hög

utsträckning

x

Dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kon- tinuerligt förändras inom målområden i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med:

1 10 Hög

utsträckning

x

Resultatet av dokumentationen används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande:

1 10 Hög

utsträckning

x

Elevhälsan

Hur stödjer elevhälsan enheten på organisations-, grupp- och individnivå?

Det är lätt att prata med dem och få goda råd. De ställer upp när vi kontaktar dem, men vi saknar att de kommer ut av sig själva för man är i stort behov av mer stöd och in- formation/idéer.

I vilken utsträckning stödjer elevhälsan barnens utveckling och lärande:

1 10 Hög

utsträckning

x

Uppföljning av Skolinspektionens tillsyn

Beskriv kortfattat vilket resultat som uppnåtts vad gäller arbetet med Skolinspektionens kritik i tillsynen 2011.

Föräldrasamverkan startades upp hösten 11 med tre träffar/läsår. Forumet är gemensamt för alla förskolorna i området och alla föräldrar bjuds in tillsammans med kontakt- politiker, personalrepresentanter och förskolechef.

En plan för samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem är framarbetad och den är urvärderad och reviderad, den riktar sig främst mot planering för överskolning.

Genusfrågan - hur man motverkar traditionella könsmönster finns med i vardagsarbetet och verksamhetens planeringar.

Utvärdering av planen mot kränkande behandling är gjord och ny årlig plan är upprät- tad.

(7)

3. Brukarperspektiv

Vårdnadshavarnas perspektiv (andel)

Stämmer helt

och hållet Stämmer

ganska bra Stämmer ganska då- ligt

Stämmer

inte alls Vet inte Mitt barns utveckling och

lärande dokumenteras och följs upp

38,5 50 3,8 0 7,7

Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära

30,8 69,2 0 0 0

I förskolan stimuleras mitt

barn att utvecklas språkligt ^46,2 ^42,3 ^3,8 ⁰ ^7,7

I förskolan stimuleras mitt barn att utvecklas inom matematik och naturvetenskap

30,8 53,8 3,8 0 11,5

Personalen på förskolan tar hänsyn till mitt barns behov och förutsättningar

38,5 53,8 3,8 0 3,8

Nöjd föräldraindex

(Högsta värde=100) 79

Svarsfrekvens 23 % (26 svar)

Analys av resultatet: Låg svarsfrekvens men man tar till sig resultatet och analyse- rar kommentarerna.

4. Analys av prioriterade områden i målpla- nen/utvecklingsplanen

Mål: Utveckla leken – socialt samspel, fantasi, kunskap

Insatser/Åtgärder:

Genom att observera leken i nuläget och sen mer aktivt delta i

leken för att på planeringstiden gemensamt reflektera, dokumentera och synliggöra leken. Utifrån dessa dokumentationer utmana barnen komma vidare i leken, förändra och utveckla lekmiljöer och lekmaterialet.

Aktivitetskort där barnen väljer den aktivitet eller de rum de vill vara i. Någon dag i veckan har pedagogerna styrt vilka barn som ska leka med varandra och vilka rum de får vara i.

Bedömning av måluppfyllelse

1 10 Hög

utsträckning

x

Analys av resultatet: Aktivt arbetet med leken har utvecklat en barngrupp som är in- tresserad, engagerad och som tar ansvar för sig själva och kam- raterna. Nya lekar har utvecklats och barnen har sett och lekt

(8)

med andra. Man leker färdigt, stannar kvar i leken längre stunder. Ett mål har också varit att dela in barnen i smågrupper, inte för många barn i samma rum.

När man som pedagog är nära i leken, ställer frågor och utma- nar så kan nya sidor och egenskaper hos barnen utvecklas och synliggöras.

Mål: Tala, lyssna, skriva och läsa.

Barnen är aktiva och har utvecklat ett intresse för att tala, lyssna, berätta och diskutera i olika gruppkonstellationer.

Barnen är delaktiga i skapandet, fantiserar, gör sagor och berät- telser både enskilt och tillsammans i grupp efter intresse och förmåga.

Insatser/Åtgärder:

Många barn behöver stimulans och stöd för att komma framåt i

sin språkutveckling. För att nå målen har man läst mycket sagor för barnen, man har pratat med barnen om innehållet i sagorna.

Barnen har fått, med olika mycket stöd prova på att formulera egna sagor i olika gruppkonstellationer

1 10 Hög

utsträckning

x

Analys av resultatet: Det är genom temaarbetet Alfons Åberg som man har arbetat med temat. Hela processen har man dokumenterat i tamburen för förädlarna. På föräldramötet deltog föräldrarna i sagotillverk- ningen. Dokumentationen har gjorts tillsammans med barnen efter deras förmåga och intresse/lust. Man har dokumenterat i bild och text. Genom att fortlöpande på planeringen göra uppföljning av genomförandet, årgärder och analys har man kunna se hur man arbetat med systemetiskt kvalitetsarbete.

Mål: Barnen ska utveckla förmågan att visa hänsyn och förmågan att hjälpa varandra.

Insatser/Åtgärder:

Kompissol – prata om hur man är en bra kamrat. Diskutera, be-

skriva och komma fram till vad man vill i solstrålarna.

1 10 Hög

utsträckning

x

Analys av resultatet: Det började bra med kompissolen men sen utvecklades arbetet med målet utan den, svår att få det att fungera som man öns- kade med barngruppen 1-3 år. Arbetet med målet att få de små barnen att visa hänsyn och hjälpa varandra har man nått på annat sätt. Barnen har delats i grupper för att inte vara för många i samma rum och vid konflikter har man som pedagog samtalat och reflekterat med barnen. Det har blivit en väl fungeraden barngrupp som är medveten och kan visa hänsyn och hjälpa varandra.

(9)

5. Helhetsbedömning

Värdera hur enheten når upp till de nationella målen inom området ”Utveckling och lärande”:

1 10 Hög

utsträckning

x

Analys/Kommentar:

Pedagogerna är väl förtrogna med förskolans läroplan och strävar efter att erbjuda en verksamhet med hög måluppfyllelse. Arbetet med att implementera lpfö 98/10 har lett till ökad kunskap och kvalité inom flera områden.

Temaarbetena på olika avdelningar har tydliggjort målen och arbetet på många plan och man har även synliggjort utvecklingen via dokumentationen som man visat upp för barn, föräldrar och pedagoger på resp. avdelning.

Vilka utvecklingsbehov ser du som ledare inom detta område?

Vi måste bli ännu tydligare med hur vi arbetar med målen utifrån läroplanen i verksamheten och i vardagen. Arbetet med att göra barnen och föräldrarna medvetna om hur man arbetar med förskolans uppdrag utifrån läroplanen och hur man arbetar med de prioriterade målen.