Standardisering inom SEK/IEC 2003

(1)

SEK/IEC 2003

SEK/IEC/CLC arbete 2002 finansierad via ELFORSK

Elforsk rapport 04:12

(2)

(3)

SEK/IEC 2003

SEK/IEC/CLC 2003 finansierade via ELFORSK

Elforsk rapport 04:12

(4)

(5)

Förord

Denna rapport beskriver standardiseringsarbetet inom det elektrotekniska området.

Rapporten visar på samverkan inom utvalda kommittéer av SEK, IEC och CENELEC.

Elektroteknisk standardisering är traditionellt ett område som karaktäriseras av stor internationell samverkan, samarbete mellan statliga organ, tillverkare och användare.

Standardiseringsarbetet har tidigare varit en naturlig del i kraftbolagens verksamhet i samband med omfattande utbyggnadsverksamheter, egen konstruktionsverksamhet och för att allmänt upprätthålla en god kunskapsbas hos personalen.

Att medverka i etableringen av standards har varit ett bra sätt att tillförsäkra sig om långsiktighet i gjorda investeringar och en garanti för öppen konkurrens mellan olika tillverkare.

Underhållsinsatser har också kunnat minskas med hjälp av etablerade standards.

Den allt snabbare tekniska utvecklingen har dock satt en ökad press på standardiseringsorganen, kommittéarbetet m.m. för att hinna med innan de facto standarder börjat tillämpa i alltför omfattande grad. Det senare gäller framförallt inom data och telekommunikationsområdena.

Omregleringen på elmarknaden i Sverige har också medfört en skillnad vad beträffar standardiseringsarbetet. Allt fler av de experter som arbetat med standards är idag placerad vid kraftbolagens konsultverksamheter. Det som tidigare var en naturlig del i kraftbolagens interna kompetensförsörjning är idag utsatt för en kommersiell bedömning. Någon måste köpa tjänsten ”standardisering”.

Elforsk fick på ägarnas uppdrag under 1994 uppgiften att samordna kraftbolagens gemensamma standardiseringsarbete inom specifikt det elektrotekniska området. Efter en initial bedömning av verksamheten beslutades att ersättning skulle utgå till de ledamöter inom SEK, IEC och CENELEC som antingen medverkade i utvalda projekt med internationell prägel eller var sekreterare och ordföranden i svenska tekniska kommittéer (SEK). Under de senaste åren har en schablonersättningsmodell tillämpats.

Projektet har drivits som ett normalt Elforsk projekt med projektledare och styrgrupp.

Kostnaden för projektet under 2003 har varit 2,02 miljoner kronor. Finansiärer har varit:

Bergs Tingslags Elektriska AB Birka Nät AB

Borås Energi Nät AB C4 Elnät AB

(6)

Graninge Elnät AB Grästorp Energi ek för Göteborg Energi AB

Götene E.D.F. Elföreningen ek för Helsingborg Energi AB

Herrljunga Elektriska AB Höörs Energiverk

Jämtkraft AB

Jönköping Energi Nät AB Karlshamn Energi AB Karlstad Elnät AB

Kristinehamns Energi Elnät AB

Kvänumbygdens Energi Ekonomiska Förening Ljusdal Energi AB

Mälarenergi AB Nacka Energi AB Olseröds EDF upa

Oskarshamn Energi Nät AB Skellefteå Kraft AB

Skurups Elverk

Staffanstorps Energi AB Sundsvall Energi Elnät AB Svensk Energi

Svenska Kraftnät Sydkraft AB Sävsjö Energi AB

Tekniska Verken i Linköping AB Trollhättan Energi AB

Umeå Energi AB Vattenfall AB/ND Väsby Teknik

Västerviks Kraft Elnät AB Ålem Energi AB

Österlens Kraft Produktion AB

Styrgruppens sammansättning under året har varit:

(7)

Åke Sjödin Elforsk AB

(8)

(9)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING...1

2 KOMMITTÉER ...2

2.1 SEK TK 4 VATTENTURBINER...2

TK 7 ELEKTRISKA LEDARE FÖR LUFTLEDNINGAR...5

2.2 TK 10 ISOLERVÄTSKOR OCH ISOLERGASER...7

2.3 TK 11 ELEKTRISKA LEDNINGAR FÖR STARKSTRÖM...9

2.4 IEC TC 11 RECOMMENDATION FOR OVERHEAD LINES... 11

2.5 CENELEC CLC/TC 11 OVERHEAD ELECTRICAL LINES EXCEEDING 1 KV AC (1,5 KV DC) ... 12

2.6 TK 13 ELMÄTARE OCH BELASTNINGSSTYRNING... 13

2.7 IEC TC 13/WG 14 DATA EXCHANGE FOR METER READING, TARIFF AND LOAD CONTROL... 16

2.8 TK 17 AC KOPPLINGSAPPARATER OCH KOPPLINGSUTRUSTNING FÖR HÖGSPÄNNING... 18

2.9 TK 20 KRAFTKABLAR OCH INSTALLATIONSKABLAR... 21

2.10 TK 36 ISOLATORER... 26

2.11 TK 36 WG COMMON CLAUSES FOR COMPOSITE INSULATORS... 29

2.12 TK 45 KÄRNTEKNISK UTRUSTNING... 30

2.13 TK 56 TILLFÖRLITLIGHET... 35

2.14 IEC TC 56 DEPENDABILITY... 37

2.15 TK 57 STYRNING AV KRAFTSYSTEM OCH TILLHÖRANDE KOMMUNIKATION... 38

2.16 IEC TC 57 POWER SYSTEM CONTROL AND ASSOCIATED COMMUNICATION... 39

2.17 TK 88 VINDKRAFTSOMRÅDET... 41

2.18 TK 94/95 RELÄER OCH RELÄSKYDD... 48

2.19 TK 99 HÖGSPÄNNINGSSTÄLLVERK... 50

2.20 TK 106 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT – GRÄNSVÄRDEN OCH MÄTMETODER... 53

2.21 TK EMC ELEKTROMAGNETISK KOMPABILITET... 55

Bilagor

A BILAGA 1

(10)

(11)

1 Inledning

Från 1995 har Elforsk samordnat finansieringen av elföretagens medverkan i SEKs tekniska kommittéer och internationella motsvarigheter inom IEC och CENELEC. Finansieringen har gällt ordförande eller sekreterare samt deltagande i internationella arbetsgrupper.

Det är av stor vikt att användarsynpunkter kommer till del i standardiseringsarbetet. Detta projekt har gjort det möjligt för elföretagen att tillförsäkra sig att det finns användarrepresentanter i för dem viktiga kommittéer.

(12)

2 Kommittéer

2.1 SEK TK 4 Vattenturbiner IEC TC4

Ordförande Ulf Wollström, Vattenfall AB

Sekreterare Anders Bard, Sweco Industriteknik AB Niklas Dahlbäck, Vattenfall AB Vattenkraft Tommy Flodin, Fortum Energy AB

Lars-Erik Lindeström, GE Energy (Sweden) AB Jörgen Tyrebo, Waplans Mekaniska Verkstad AB

Arbetsgrupper (Working Groups)

Anders Bard WG5 Vibrations (JWG ISO/IEC) WG14 Speed regulation systems Niklas Dahlbäck WG18 Scale effects

WG19 Guide to preparation of specifications for hydraulic turbines WG22 Revision of IEC 609

WG23 Revision and combination of IEC 193 and 497 Niklas Dahlbäck WG24 Discharge measurement methods evaluation

WG25 Acceptance tests for hydraulic turbines Lars-Erik Lindeström WG26 Rehabilitation

Ulf Wollström WG27 Revision of IEC 60609(1978): Cavitaion pitting evaluation in hydraulic turbines, storage pumps and pump turbines

Deltagare i fet stil finansieras helt eller delvis av branschen via Elforsk, fullständiga adresser se bilaga 1.

2.1.1 Syfte med standardiseringen

”To prepare international standards and reports for hydraulic rotating machinery and associated equipment allied with hydro-power development.”

2.1.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/- internationellt

Svensk vattenkraft har, både tekniskt och organisatoriskt, en annan profil än den internationella. Turbinparken domineras av lågfallsanläggningar med kaplanturbiner.

Organisatoriskt har vi en uppdelning av kraftbolagen i ägar- respektive servicebolag. Det är

(13)

2.1.3 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget

Kommittén har sex medlemmar som representerar kraftbolag, leverantörer och konsulter.

Under året har fyra möten hållits i TK4. Vi har även varit representerade på ett WG-möte.

Den svenska kommittén har länge intresserat sig för vibrationsfrågor och deltar nu aktivt i en arbetsgrupp som IEC startat tillsammans med ISO för att gemensamt ta fram riktlinjer för att bedöma axelkast. Sverige bidrar med analyser för att hitta parametrar med bättre korrelation till värden på uppmätta axelkast än varvtalet, som är den enda parameter som hittills använts.

Sverige bidrar i detta arbete även med att införa fysikaliskt bestämda gränsvärden i stället för de nuvarande som enbart är statistiskt fastlagda.

Arbetet med att ta fram nya metoder för att räkna om modellverkningsgrad till anläggningsverkningsgrad fortgår. Förlusterna i varje komponent behandlas separat vilket gör uppräkningsmetoderna speciellt användbara vid rehabiliteringar där t.ex. enbart löphjulet byts.

Normen för francisturbiner är klar för en slutlig granskning. Under 2004 togs ett utkast fram för kaplan och bulbturbiner. Sverige har en mycket aktiv roll i gruppen genom att vi har rollen som koordinerande sekreterare, isynnerhet nu när arbetet kommit in på kaplanturbiner.

Omarbetningen av kavitationsnormen IEC 60609 innebär i stora drag att den svenska kavitationsnormens idéer inarbetas i IEC-normen. Den svenska kavitationsnormen har tillkommit genom ett engagerat arbete som bedrivits i TK4 under flera år. Arbetet är i det närmaste avslutat och översättningen till franska pågår. Normen beräknas vara klar för utgivning 2004.

Arbetet med att utveckla normer för att hantera de speciella frågeställningar som uppkommer vid renoveringar och upprustningar av äldre turbiner, har fortskridit under året. Arbetet bedrivs effektivt och har delats upp i mindre ansvarsområden fördelade på kommitténs ledamöter.

Eftersom det sker fler och fler turbinrenoveringar är denna typ av norm intressant och viktig.

En sådan norm saknas helt och behovet är därför starkt.

Den svenska nomenklaturen (SEN0112) är föråldrad (1960). Eftersom IEC nyligen gett ut en ny nomenklatur (IEC/TR 61364) har vi tagit fram en svensk version som SEK gav ut under året.

TK4 har målsättningen att formulera enhetliga riktlinjer för statusbedömningar med anledning av de behov som har uppstått genom kraftbolagens uppdelning i ägare respektive servicebolag. Målsättningen är att riktlinjerna ska vara ett stöd för att bedöma hur anläggningarnas skick förändrats under kontraktsperioden. Detta arbete har nu påbörjats genom att ta fram en handbok för kontroll av kaplanlöphjul. Syftet med denna handbok är att ge tips och rekommendationer på lämpliga kontrollmetoder samt metoder för att bedöma löphjulens tillstånd och renoveringsbehov. Handboken baseras på branschens samlade erfarenheter av de vanligaste problemen med kaplanlöphjul. Handboken vänder sig särskilt till

(14)

Metoder för mätningar av prestandahöjning har aktualiserats på grund av elcertifikaten. Ökad produktion genom upprustningsåtgärder är certifikatberättigad och måste därför mätas på ett enhetligt sätt. Vi har under året påbörjat arbetet med att ta fram krav på hur jämförande prestandaprov skall utföras.

Kontaktpersoner inom de större kraftbolag som inte är representerade i TK4, kommer att informeras om kommitténs verksamhet en gång om året genom att texten i denna verksamhetsberättelse distribueras via e-post.

2.1.4 Viktiga framsteg

Det som betraktas som de viktigaste framstegen under 2003 har strukits under i ovanstående text.

2.1.5 BEHOV AV FORTSATT ARBETE

Förutom att det pågående arbetet i de internationella arbetsgrupperna (renovering, kavitation, verkningsgradsuppräkning, axelkast och verkningsgradsmätning) måste slutföras upplever vi att det finns behov av normer inom andra områden:

1. Användningen av datormodeller, som ett komplement till modellförsök, har ökat kraftigt de senaste åren. Det finns inga som helst riktlinjer för hur denna teknik skall användas.

2. Utvidga arbetet med tillståndskontroll till att omfatta fler turbinkomponenter.

(15)

TK 7 Elektriska ledare för luftledningar

CENELEC TC 7, IEC TC 7

Ordförande Christofer Schlyter, Sycon Energikonsult AB, MALMÖ

Sekreterare Stig-Björn Westberg, Vattenfall Utveckling AB, ÄLVKARLEBY

Kommittén engagerar sig i det pågående normeringsarbetet på kraftledningslinor. Det viktigaste arbetet rör de svenska Al59-linorna, som har högre ledningsförmåga än andra legerade aluminiumlinor och därmed mindre förluster, så att dessa inte blir omöjliga att använda enligt en kommande europeisk standard.

I maj fastställdes en svensk standard för kraftledningslinor som är uppbyggda av formade trådar till skillnad från brukligt runda trådar. Dessa linor används inte i Sverige, men har viss användning utomlands på grund av något högre överföringsförmåga för samma ytterdiameter.

Som svensk standard gäller den engelskspråkiga europa-standarden EN 62219. Den svenska titeln är:

Ledare för luftledningar – Koncentriskt uppbyggda linor av trådar med icke-cirkulärt tvärsnitt Användare av normen bör observera att denna norm bygger på IECs norm för kraftledningslinor och som i vissa avseenden avviker från europanormen för linor uppbyggda av trådar med cirkulärt tvärsnitt.

Den under många år i vardande normen om infettningsmedel för linor har nu fastställts som svensk standard. Normen godkändes utan att beslutade ändringar införts, vilket fick till följd att enda möjligheten att beskriva de i Sverige vanligen använda infettnings-medlen var i det nationella förordet.

Sedan ikraftträdandet av EN 50182: Ledare för luftledningar - Koncentriskt uppbyggda linor av trådar med cirkulärt tvärsnitt som innebar att den mest omfattande normen inom TK7s område blivit klar har året utvecklats till något av ett mellanår.

(16)

2.1.9 Behov av fortsatt arbete

Bevakning av det internationella normeringsarbetet avseende kraftledningslinor behövs för att kunna påverka de normer som är under utarbetande, så att hänsyn tas till de speciella villkor som gäller för det svenska elnätet.

Genomgången av hur ikraftträdandet av EN 50182 kommer att påverka våra svenska normer har inte genomförts eftersom tillräckligt intresse inte funnits i branschen. Detta kan göra det komplicerat för användaren att ta till sig innehållet i normerna. Inom IEC aviseras arbete på värmetåligare respektive mer hållfasta aluminiumlegeringar för trådar. Intresset inom IEC är däremot inte stort för normering av självdämpande linor och utmattningsprovning, troligen på grund av den komplicerande provning som kan bli nödvändig och med sådana förbundna kostnader. För närvarande sker en granskning av EN 50182 och IEC 61089 inom IEC för eventuell omarbetning av IEC-normen för linor så att den stämmer bättre överens med europanormen. Likaså kan en omarbetning av IEC-normen för infettningsmedel för linor komma ifråga.

(17)

2.2 TK 10 Isolervätskor och isolergaser

CENELEC BTWG 99-1, IEC TC 10

Sekreterare Kjell Sundkvist, Nynäs Naphthenics AB, NYNÄSHAMN Ledamot Mats Dahlund, ABB Power Technology Products AB

Birger Drugge, ABB Power Technology Products AB Mikael Wassner, Vattenfall Utveckling AB, ÄLVKARLEBY

IEC 60296 Fluids for Electrotechnical Application

Denna standard behandlar specifikationer och analysmetoder för oanvända isoleroljor i transformatorer och strömbrytare. Gruppen arbetar med egenskaper och analyser och reviderar dessa.

IEC 60422 Supervision and Maintenance guide for Mineral Insulating Oils in Electrical Equipment

Arbetet kännetecknas av att ta fram en slags underhållsguide hur underhållet av isoleroljor i elektriska utrustningar skall skötas.

IEC 60567 Guide for the sampling of Gases and Oil from Oil Filled Electrical Equipment and for the Free and Dissolved Gases.

Standardarbetet är inriktat mot att ta fram en enhetlig provtagningsstandard som oberoende av analysmetod gör att resultaten är jämförbara och inte beroende på provtagningen.

TK10 har haft ett sammanträde under året och varit deltagande i 3 arbetsgrupper. Gruppen har kommenterat den nya metoden för syratalsbestämning i transformatorolja. (IEC 62021).

Vidare har gruppen kommenterat den reviderade transformatorolje-specifikationen. (IEC 60296). Dessutom har gruppen deltagit MT och fortsatt kommenterat CD för underhållsguide transformatorolja. (IEC 60422)

Sekreteraren deltog i TC möte i Prag. Kraven som ställts från svensk sida i kommittéarbetet angående kallt klimat jobbar man vidare med.

De 3 arbetsgrupperna är och dess representanter är:

• MT 22 (rev. 60422) Mats Dahlund, ABB Transformers, Kjell Sundkvist Nynäs

(18)

• MT 24 (rev. 60666) Maria, Nynäs Naphtenics, Mats Dahlund corresponding member, ABB Transformers.

• MT 31 (rev. 60970) Mikael Wassner corresponding member, Vattenfall Utveckling AB.

Att medverkan i denna grupp är viktig då man i underhållsarbetet använder sig indirekt av flera av dessa standarder. Dessutom arbetas det i kommittén med arbetsmiljön och den biologiska miljön i och med att standarder diskuteras.

Underhållsguiden för transformatorolja (IEC 60422) är reviderad och färdig.

Medverkan i denna arbetsgrupp är viktig då man i underhållsarbetet använder sig indirekt av flera av dessa standarder. Dessutom arbetar man i kommittén med arbetsmiljön och den biologiska miljön i och med att standarder diskuteras.

(19)

2.3 TK 11 Elektriska ledningar för starkström

Ordförande Leif Söderberg, SwedPower AB, STOCKHOLM

Sekreterare Jan Rydenstrand, Transelectric Kraftkonsult AB, STOCKHOLM Ledamot Håkan Lidman, Elsäkerhetsverket, SKELLEFTEÅ

Rune Lilja, Svenska Kraftnät, VÄLLINGBY

Sven-Olov Lång, Svensk Energi - Swedenergy - AB, STOCKHOLM Tommy Olausson, Svenska Elektrikerförbundet, STOCKHOLM Ted Sandqvist, Skanova Networks, FARSTA

Christofer Schlyter, Sycon Energikonsult AB, MALMÖ

Kommittén utger svensk standard för mekanisk dimensionering av luftledningar över 0,4 kV.

Genom entydiga dimensioneringskriterier kan distribution- och transmissionsledningar utformas optimalt med hänsyn tagen till belastningar och materialval. Tillbehör standardiseras.

På sikt leder denna standardisering till produktutveckling och därmed kostnadseffektivare elnät. På en avreglerad elmarknad är det viktigt att elnäts-kostnaderna hålls i schack.

Svenska kommittén deltar aktivt det internationella normeringsarbetet. Det europeiska normarbetet sker i CENELEC som ger ut normativa tvingande standards. Det innebär att om vi inte är med och påverkar utformning kommer våra speciella förutsättningar inte att tillgodoses. Det svenska elnätet skiljer sig från det övriga europeiska främst genom de stora avstånden mellan produktion och förbrukning. Även yttre faktorer såsom klimat och markslag skiljer sig från övriga Europa och påverkar utformningen av ledningarna.

Med en minskande investeringsvolym kommer antalet leverantörer av utrustning att minska och upphandlingarna alltmer att internationaliseras. Därför är det viktigt att svenska krav tillgodoses i det internationella arbetet. Omvänt är det viktigt att internationella rekommendationer inarbetas i de svenska normerna där detta är försvarbart.

En annan viktig aspekt för branschen är att bevaka övrig internationell standardisering inom angränsande områdens egna branschorgan. Ett exempel är att man under det gångna året inom SIS tagit fram en svensk och europeisk standard med krav på naturvuxna trästolpar.

Därmed har ansvaret för standardiseringskrav för tillverkning av trästolpar för kraftledningar överförts från SEK till SIS.

(20)

Två möten har hållits under året dessutom har kommittén behandlat ärenden inom IEC och nya europanormen för luftledningar för spänning under 45 kV.

Under året har man arbetat med en gemensam standard för luftledningar för spänningar under 45 kV med den redan antagna för spänning över 45 kV som bas.

Svenska avvikelser har utarbetats av TK 11 och kommer att redovisas liksom tidigare i en separat del. Den svenska delen tillsammans med huvuddelen utgör ett självständigt dokument som möjliggör dimensionering enligt våra krav med avseende på elsäkerhet och klimat.

Tanken är att ett lands avvikelse ska ses över årligen och att på detta sätt harmonieras till en gemensam standard med allt färre nationella avvikelser.

Utbyggnaden av det svenska elnätet är i stort sätt klar. Förstärkningar för ökad överföringskapacitet görs i många fall på befintliga konstruktioner. Kommittén överväger därför att utarbeta riktlinjer för dimensionering vid ombyggnad av befintliga luftledningar.

Behov av kriterier på hur åldring påverkar konstruktionen kan här vara en viktig parameter att studera.

Verksamma ingenjörer i branschen måste också förstå de nya sannolikhetsbaserade beräkningsmodellerna. Med bättre kunskap om t ex vinddata och is kan elavbrott lättare undvikas. Övervägande delen av elavbrott orsakades dock av nedfallande träd på så kallade icke trädsäkra distributionsledningar men även överslag på grund av salt på isolatorer inträffar.

I och med utbyggnaden av IT har behov av optiska fibrer i de elektriska friledningarna accentuerats. Detta medför att krav för installation av optiska ledare i elektriska friledningar måste implementeras i nuvarande standarder.

En omfattande revision av Starkströmsföreskrifterna har gjorts av Elsäkerhetsverket. Många av föreskriftens krav kommer att överföras till svensk standard.

(21)

2.4 IEC TC 11 Recommendation for Overhead Lines 2.4.1 Syfte med standardiseringen

Utforma internationella rekommendationer för luftledningar över 45 kV. Publikationerna är vägledande för de nationella normkommittéerna.

Det är beslutat att standarder som IEC utarbetar ska parallellröstas med CENELEC. Det innebär att för att kunna påverka utformningen av röstningsförslag måste svenska elbranschens representanter aktivt delta i detta arbete.

• IEC TC11 har under året fått både ny ordförande och ny sekreterare.

• Kommittén har deltagit i General Meeting, Montreal, Kanada.

• En ny utgåva av ”Design criteria of overhead transmission lines” har publicerats.

Arbete pågår kontinuerligt med revidering av nuvarande publikationer. Revideringscykeln är 6 till 10 år. Bättre kunskap, bättre beräkningshjälpmedel och bättre kvalitet i utförande gör att kraven förändras. Detta leder ofta till mer optimala anläggningar. Till detta kommer att i väl utbyggt elnät är inte så känsligt för avbrott och haverier.

Nya tillämpningar, såsom optoinstallationer på kraftledningar är ett viktigt arbete som startat.

Under årets möte i Montreal, Kanada diskuterades nya projekt såsom underhåll av kraftledningar och dimensionering med hänsyn till jordbävningar.

(22)

2.5 CENELEC CLC/TC 11 Overhead Electrical Lines Exceeding 1 kV AC (1,5 kV DC)

Gemensamma principer för elektrisk och mekanisk dimensionering av kraftledningar i Europa.

I första skedet har arbetet inriktats på spänningar över 45 kV. Under det gångna året har allt arbete fokuserats på kraftledningar upp till och med 45 kV.

Om vi inte engagerar oss i detta arbete skulle vi inom en snar framtid tvingas acceptera en normativ standard som inte tar hänsyn till våra speciella krav och förutsättningar.

Ett slutgiltigt utkast för dimensionering av luftledningar med spänning under 45 kV har färdigställts. Ett kommittémöte och ett arbetsgruppsmöte har genomförts under det gångna året.

Arbetet med standard för spänning under 45 kV har gått bättre och smidigare när motsvarande dokument för spänning över 45 kV har funnits tillgängligt som bas.

Arbetet fortsätter med att varje nationell kommitté årligen skall revidera sina delar med inriktning på att minska de nationella avvikelserna och få en mer enhetlig europeisk standard.

(23)

2.6 TK 13 Elmätare och belastningsstyrning

CENELEC BTWG 105-2, CENELEC TC 13, IEC TC 13

Ordförande Thomas Pehrsson, Sydkraft Elnät Syd AB, MALMÖ Sekreterare Ulf Hagstrand, Birka Nät Stockholm AB, STOCKHOLM Ledamot Kent Andersson, Garo AB, GNOSJÖ

Lennart Edner, Eldon Vasa AB, NÄSSJÖ

Ulf Embretsen, ABB Automation Technology Products AB Håkan Nilsson, SP, BORÅS

Bengt Näslund, Statens Energimyndighet, ESKILSTUNA Kjell Rosenkvist, Vattenfall Energimätning AB, MOTALA Peter Silverhjärta, Viterra Energy Services AB, SOLNA Lars Wedholm, Cewe Instrument, NYKÖPING

Arbetsgrupper (WG) inom TC 13

WG11 Electricity metering equipment Thomas Pehrsson Ulf Hagstrand WG13 Dependability of electricity metering Håkan Nilsson

Equipment

WG14 Data exchange for meter reading, tariff Tommy Nilsson

and load control (Sydkraft)

WG15 Electricity metering- Payment system Ulf Hagstrand

2.6.1 Redovisning av under året utfört arbete och dagsläget

Arbetet har främst gällt yttrande och röstning över de reviderade dokumenten, många är anpassningar av normerna till den nya numreringen av standards med gemensamma ”General requirements” och underliggande ”Particular requirement”. Sammantaget har 12 TC13- dokument behandlats av TK13 under året samt 89 dokument för kommentarer hänförliga till andra TK´n.

Totalt antal dokument

För röstning Övriga dokument

Antal dokument 12 4 8

Tabell 1: Behandlade TC13 dokument

(24)

Berörd TK Område Totalt antal dokument

För

kommentarer

Övriga dokument 8

Nominella

spänningar 0 0 0

56 Tillförlitlighet 87 25 62

57

Styrning av kraftsystem och tillhörande

kommunikation

0 0 0

104 Miljötålighet 2 2 0

Tabell 2: Behandlade dokument hänföriga till andra TK´n

Mängden dokument för röstning har under året varit något lägre än under föregående år, då både gamla och nya protokollstandards modifierats och omnumrerats enligt IEC/

CENELEC´s nya nummerserie. Under året har främst standards för rundstyrnings-utrustningar och kopplingsur setts över. Dessa dokument är för närvarande ute för slutlig omröstning under april. Vidare har standarden för symboler setts över och termkatalogen kompletterats med termer för vissa protokollstandarder. Ett nytt arbete har startats och berör betalkortmätare.

IEC 62053-52 Ed 1: Electricity metering – Particular reguirements- Part 52: Symbols IEC 62051-1 TR Ed. A: Electricity metering-Glossary of terms.

IEC/PAS 62055-41 Ed. 1: Electricity metering-Payment metering systems- Part 41:

Standard Transfer Specification (13/1299/NP)

IEC 62059-41 Ed. 1: Electricity metering equipment (a.c.)-Dependability- Part 41- Reliability prediction

IEC 62052-21 Ed. 1: Electricity metering equipment (a.c.)- General requirements tests and test conditions- Part 21: Tariff and load control equipment

(25)

för mätarskåp, SS 430 01 10. Huvuduppgiften är att se över möjligheterna till potentialutjämning i skåpen samt utrymmet för hjälpapparater och apparater för andra ändamål. Arbetsgruppen har även i uppgift att utreda förutsättningar och möjligheter att främst för mätartavlor, SS 430 01 01, införa s.k. bajonettinfästning av elmätare för enklare och snabbare montage. Arbetet beräknas vara färdigt till halvårsskiftet 2004.

Under år 2001 föreslog vi från svensk sida att ett nytt arbete (NWIP) med ett förenklat protokoll anpassat för den avreglerade energimarknaden skulle påbörjas. Tyvärr har gensvaret inom IEC/CENELEC varit svalt till detta då man låst sig till befintliga protokoll (se ovan). Det nya förslaget har tagits upp inom NOREK som är en samverkansgrupp för de nordiska TK13 grupperna. Under året har arbete rörande en funktionell specifikation för enkla basmätare med tillhörande gränssnitt bedrivits inom Svensk Energi med aktivt deltagande av TK13´s medlemmar. Arbetet kan ses som en direkt fortsättning av det svenska förslaget av förenklat gränssnitt.

Under förra året föreslog vi från svensk sida att även ett NWIP rörande noggrannare klasser för reaktiv mätning. Orsaken är att sådana klasser marknadsförs och säljs trots att ingen produktstandard finns. Arbetet bedrivs inom WG 11 med Sverige som sammanhållande. Ett första utkast skall diskuteras inom WG11 under 2004. Arbetet leds av Thomas Pehrsson.

Under året har TK 13 utgjort referensgrupp för myndigheternas behandling av EU´s mätinstrumentdirektiv MID, härigenom har de skandinaviska frågorna lyfts upp och gehör för de svenska kraven har erhållits. Efter ca 10 års arbete och diskussioner har man enats om skrivningarna i MID .EU´s ministerråd antog slutligen MID under hösten 2003.

Vidare har TK13 utgjort referensgrupp för SP i det Elforskstödda arbetet med att inom ramen för OIML (Organisation Internationale de Métrologie Légal) se över och harmonisera organisationens mätarstandard (IR46) med hänsyn till innehållet i MID.

Under året har 3 nationella sammanträden i TK13 avhållits och 1 telefonmöte. Härutöver har deltagande skett i de olika WG´s arbetsmöten under året.

Inga förändringar har ägt rum i TK 13’s organisation under 2003.

(26)

2.7 IEC TC 13/WG 14 Data Exchange for Meter Reading, Tariff and Load Control

Att specificera hur kommunikationen med elmätutrustning skall utföras med avseende på:

• fjärravläsning av räkneverksställningar och andra parametrar

• insamling av timvärden för avräkning mot balansansvariga, elsäljare och Svenska Kraftnät

• styrning av tariffer

• styrning av laster

• övrig kommunikation med kunden

De fysiska media som för närvarande används vid kommunikationen med mätutrustningen och som omfattas av standardiseringsarbetet är elnätet (PLC), det publika telenätet (PSTN), ISDN, signalkabel (TP), radio (RF), GSM och TCP/IP.

Genom att delta i det internationella arbetet har Sverige möjlighet att påverka utformningen av standards i en riktning som gör att lösningarna anpassas till den infrastruktur som finns eller håller på att byggas upp i Sverige, typ GSM, GPRS och bredbandskommunikation (TCP/IP).

Glossary IEC 62051-1 kommer ut som CDV i slutet av 2003. Om den blir godkänd vid omröstningen kommer den att publiceras som en teknisk rapport.

När det gäller fjärravläsning av debiteringsmätare med hjälp av TCP/IP och radio pågår ett samarbete med CEN TC294 och DLMS User Association för att implementera detta i DLMS/COSEM standarden. Man har kommit så långt att IP Transport Layer IEC 62056-47 kommer att skickas ut som NWIP under jan 2004. Dessutom kommer tillägg till IEC 62056- 46, -53, -61 and -62 avseende anpassning till TCP/IP skickas ut för behandling under jan 2004. Målsättningen är att ha kompletterat COSEM med TCP/IP under år 2005.

(27)

debiteringsmätare och kan därför användas av sk ”Multi Utility” företag som tillhandahåller flera olika energislag till sina kunder.

Energibranschen bör medverka i IEC TC 13/WG 14 av följande skäl:

1. Riksdagen har bestämt att alla elkunder skall fjärravläsas innan utgången av år 2009.

Därför är det viktigt att Sverige är med och försöker påverka de standards som kommer att styra utformningen av mätare, system och kommunikation framöver.

2. I en avreglerad energimarknad, där Sverige ligger före många av de stora länderna i Europa, är det viktigt att rätt krav ställs på de utrustningar som skall produceras.

3. Det är viktigt att få fram standards på produkterna, annars kommer marknaden inte få tillgång till effektiva och billiga utrustningar för fjärravläsning av elkunderna.

2.7.6 Nätverk för information och förankring

Följande företag och personer ingår i det nätverk för information och förankring som byggts upp under åren:

Kent Andersson Garo AB Gnosjö

Kristian Arkesten Tekniska Verken i Linköping AB Linköping

Ulf Arvidsson Elforsk AB Stockholm

Lennart Edner Eldon Vasa AB Nässjö

Göte EkströmSvenska Fjärrvärme Stockholm

Ulf Embretsen ABB Automation Technology AB Nyköping Ulf Hagstrand Rejlers Ingenjörer AB Stockholm

Claes Hammar ElektroSandberg Mätteknik AB Arlöv

Carl Michael Ilving DS, Dansk Standard Charlottenlund

Tord Kjellin SVM North Node AB Stockholm

Klas Lindkvist SIS Stockholm

Håkan Nilsson SP Borås

Thomas Pehrsson Sydkraft Nät AB Malmö

Kjell Rosenkvist Vattenfall Energimätning AB Motala Peter Silverhjärta Viterra Energy Services AB Solna

Lars Wedholm Cewe Instrument Nyköping

Nils Widing Sydkraft Gas AB Malmö

Bertil Österlind Fortum Teknik & Miljö AB Stockholm

(28)

2.8 TK 17 AC Kopplingsapparater och kopplingsutrustning för högspänning

CENELEC TC 17A, CENELEC TC 17C, EC SC 17A, IEC SC 17C, IEC SC 32A, IEC TC 17, IEC TC 32, IEC TC 71

Ordförande Carl Ejnar Sölver, ABB Power Technology Products AB Sekreterare Anders Holm, Vattenfall Utveckling AB, STOCKHOLM Ledamot Roland Andersson, Elektriska Aktiebolaget DELTA, ARLÖV

Anne Bosma, ABB Power Technology Products AB Per Larsson, Svenska Kraftnät, VÄLLINGBY Willy Lord, SwedPower AB, STOCKHOLM Leif Lundin, ABB Power Technology Products AB Jörgen Norrman, Elsäkerhetsverket, STOCKHOLM

Tommy Olausson, Svenska Elektrikerförbundet, STOCKHOLM Gunder Pehrsson, Göteborg Energi Nät AB, GÖTEBORG Lars-Åke Persson, Birka Nät AB, STOCKHOLM

Jim Sjöström, ALSTOM T&D AB, GÄVLE

Shankar Subramany, ABB Power Technology Products AB

Arbetsområdet för TK 17 AC är brytare, frånskiljare, jordare, etc, tillhörande kopplingsutrustningar för både distributions- och transmissionsspänning, samt högspänningssäkringar. TK 17 AC handhar ärenden från följande internationella studiekommittéer och tekniska kommittéer, IEC TC 17, SC 17 A, SC 17 C, TC 32, SC 32 A, TC 71, CENELEC TC 17 A, TC 17 C.

Under året har ett möte genomförts på SEK och sedan har ett antal remisser behandlats per korrespondens och med hjälp av telefonmöten. Inom IEC har tre möten genomförts. 17 A, 17 C, och 17 AC dessa hölls vid IEC general meeting i Montreal. Där undertecknad deltog. Ett stort antal standarder är under revidering eller omarbetning i detta arbete kan bland annat följande normer nämnas som är färdiga för publicering

Under året 2003 har revisionen av standarden för kombinationer med lastfrånskiljare och säkringar i spänningsområdet 1-52 kV färdigställts och kommer ut under 2003 med numret

(29)

72,5 kV – dvs. förmågan att klara många brytmanövrer utan underhåll, har även i år fortsatt.

Det finns delade meningar om hur sådana prov skall utformas, och om de överhuvudtaget behövs. Ett konkret förslag till ett frivilligt provprogram har lagts fram och det fick tillräckligt många ja röster för att gå igenom, men dokumentet har under sin framtagning rört upp många känslor. Frågan har varit uppe på högsta nivå inom IEC men nu kommer dokumentet att publiceras.

Arbetet med att uppdatera IEC-normerna dels gasisolerade ställverk med märkspänning 72,5 kV och högre är avslutat och standarden skall gå till tryck. Sverige röstade nej till denna på grund av att den inte tar tillvara svenska erfarenheter av att hålla isolationsnivåerna låga genom att använda avledare, vilket vi anser kommer att driva upp kostnaden för GIS på sikt.

Standarden för kapslade ställverk med märkspänning 1-52 kV avslutades under året. Där har Sverige lyckats få med regler för kortslutningsprovning av ställverket tillsammans med avlastningskanaler i standarden

En IEC arbetsgrupp för kombinerade kopplingsapparater har levererat ett första dokument för kommentarer. Vid mötet 2002 diskuterades detta och man kom fram till att dela arbetet i två delar en som behandlade kombinationsapparaten brytarfrånskiljare och en som mer allmänt behandlar apparater kombinerade i en gemensam inneslutning. Delen om brytarfrånskiljare har nu kommit i ett första utkast som cirkulerats för kommentarer.

Upparbetat kostnad för medverkan till och med november 2003 hamnade på 129 000 kronor. Prognosen för hela året 133 000 kronor.

I oktober 2004 kommer ett IEC 17 A och ett IEC 17 C och ett 17 AC möte att hållas i Söul, Korea. I SEK 17 AC kommer ett möte att hållas i februari/mars och ett i september/oktober.

Dessemellan kommer ett antal ärenden att behandlas via e-post och telefon.

De frågor som behandlas är de som indikeras i rapporten för 2003 som pågående arbeten.

Kombinationsapparater, gas isolerade ställverk, kapslade ställverk 1-52 kV, elkopplare med säkring (fused cicuit-switchers), Syntetisk provning etc.

Nya arbeten som fortsätter under 2004 är ”prefabricated substations” ”hybrid ställverk”.

Kostnads uppskattning för verksamheten och mötena framgår nedan:

IEC 17A 25 000 kronor

IEC 17C 25 000 kronor

(30)

Totalt 105 000 kronor

(31)

2.9 TK 20 Kraftkablar och installationskablar

Ordförande Kjell Oberger, Birka Nät AB, STOCKHOLM Sekreterare Svante Skeppstedt, SEK,

Ledamot Anders Andersson, Draka Kabel Sverige AB, YSTAD Jan Bladh, Alstermo Produktion AB, ALSTERMO

Thomas Bohjort, Tyco Electronics Svenska AB, UPPLANDS VÄSBY Stefan Borg, SEMKO AB, KISTA

Birger Eriksson, Svensk Energi - Swedenergy - AB, STOCKHOLM Karl-Erik Hjelm, Elproman AB, HUDDINGE

Olle Jarvid, Nexans IKO Sweden AB, GRIMSÅS Kenneth Johansson, Draka Kabel Sverige AB, NÄSSJÖ Torleif Hiort, Vattenfall Sveanät AB, SOLLENTUNA Roger Carlsson, Borealis AB, STENUNGSUND Hans Kingstedt, Elsäkerhetsverket, HÄSSLEHOLM Stig Arne Löfving, Miltronic AB, NYKÖPING

Tord Martinsen, EIO Medlemsservice AB, STOCKHOLM Jan Anders Nilsson, KIMA, HÄSSLEHOLM

Leif Olsson, Göteborg Energi Nät AB, GÖTEBORG Magnus Pettersson, ABB Kabeldon, ALINGSÅS Bo Rasmusson, Ericsson Network Technologies, FALUN Bengt Rusk, Banverket, BORLÄNGE

Bo Thunwall, ABB Power Technology Products AB

TK 20/AG I Installationskabel

Sammankallande Anders Andersson, Draka Kabel Sverige AB, YSTAD

Ledamot Stefan Borg, SEMKO AB, KISTA

Olle Jarvid, Nexans IKO Sweden AB, GRIMSÅS

Bo Rasmusson, Ericsson Network Technologies, FALUN Svante Skeppstedt, SEK

TK 20/AG K Kraftkabel

Sammankallande Bo Rasmusson, Ericsson Network Technologies, FALUN Ledamot Olle Jarvid, Nexans IKO Sweden AB, GRIMSÅS

Kenneth Johansson, Draka Kabel Sveriga AB, NÄSSJÖ Leif Olsson, Göteborg Energi Nät AB, GÖTEBORG Svante Skeppstedt, SEK

Bo Thunwall, ABB Power Technology Products, KARLSKRONA

Arbetet i TK 20 omfattar främst att bereda svensk medverkan i det internationella och regionala standardiseringsarbetet, att bevaka och påverka arbetet inom IEC TC 20 och

(32)

visst eget svenskt standardiseringsarbete, på sådana områden där det saknas relevant internationell standard.

2.9.2 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget i TK 20

Eldistributionsbranschen har under året representerats i TK 20 genom deltagande av Kjell Oberger, Fortum; Birger Eriksson, Svensk Energi; Torleif Hiort, Vattenfall och Leif Olsson, Göteborg Energi. Dessa har sedan i sin tur diskuterat och förankrat arbetet inom sina respektive nätverk, bland annat inom Svensk Energis och EBR’s kommitté- och utskottsarbete.

TK 20 har under året haft två möten. Huvuddelen av arbetet sker i de två permanenta arbetsgrupperna AG Kraftkabel och AG Installationskabel. Det finns dessutom en tillfällig projektgrupp SS 424 14 59, som behandlar PEX-isolerade hängkablar, 12-24 kV.

En väsentlig del av CENELEC-arbetet kommer under lång tid framåt att vara att överföra HD-dokument, de så kallade katalogstandarderna, till EN, det vill säga Europastandard.

Arbetet inom CENELEC med en europeisk standard för belagda friledningar, i Sverige benämnda BLX eller BLL, har fortsatt under året. Ett förslag till ny standard, prEN 50397-1, har varit ute på remiss under året. I den arbetsgrupp, benämnd COHL (= Covered Over Head Lines), som arbetat inom CENELEC har Torleif Hiort, Vattenfall, ingått. Parallellt med arbetet i COHL pågår också arbete i TC 20 WG 11 SG ABC Accessories, som behandlar tillbehör, t ex anslutningsklämmor, hängdon och spänndon, för självbärande kabel samt kabel med bärlina. Även där har Torleif Hiort ingått som representant för branschen. Båda projekten börjar nu närma sig ett färdigställande.

Inom TK 20 har i anslutning till arbetet ovan också diskuterats standard för 52 kV belagd lina.

Man har inom EBR arbetat med ett projekt för sådan lina, och om tillräckligt intresse finns, kan ett förslag till svensk standard för sådan lina tas fram.

Under år 2002 beslutade TK 20 att utvärdera ett förslag från en särskild projektgrupp, PG SS 424 14 59, till ny utgåva av svensk standard för kraftkablar för upphängning i luft, med eller utan bärlina, 12-24 kV. Förslaget har på nytt varit uppe till behandling i TK 20, men beslut avvaktas t v, bland annat med hänsyn till pågående arbete på Europastandard för

(33)

kontaktpressning eller annan mekanisk metod – Del 1:Fordringar och provning” (som baseras på IEC 61238-1).

2.9.3 Redovisning av arbetet i COHL-gruppen - Standardisering, belagda ledare och tillbehör

I guppen ingår medlemmar från, Österrike, England, Norge, Italien, Spanien, Frankrike, Finland. Arbetsgruppen är indelad i 2 grupper. En grupp har arbetat med att ta fram en standard för linan och den andra gruppen arbetar med tillbehör. För närvarnade finns fyra medlemmar i tillbehörsgruppen: Sverige, Österrike, Finland och Frankrike.

2.9.3.1 Standard för lina

Linstandardförslaget är färdigt och de sist inkomna remisserna diskuterades under senare delen av året. Det som kan noteras om arbetet är att Sveriges förslag på en kraftigare beläggning fick gehör efter ett hårt förhandlingsarbete. Det vill säga en beläggning som klarar ett test under 48 timmar med en spänning på 24 kV. För att övriga länder som inte vill ställa samma hårda krav skapades ytterligare en klass av belagd ledare. Den beläggningen behöver klara 3 timmar under samma förhållanden.

2.9.3.2 Standard för tillbehör För tillbehören föreligger följande:

• Beslut har tagits om vilka tillbehör som skall behandlas av gruppen och som skall ingå i standarden.

• Förslag om vilka tester som skall utföras för respektive tillbehör har utarbetats.

• Diskussion om vilka av testerna som går att hämta från andra typer av standards.

• Torleif Hiort har tillsammans med den finska representanten upprättat en tabell över de olika testerna.

Under senare delen av året delades skrivandet upp mellan de olika representanterna. För Torleif Hiorts del bestod uppgiften i att skriva testförslag för hängdon och spänndon samt ge förslag på ett test som skall visa om verktyg applicerade utanpå beläggningen glider. Arbetet med att skriva dom olika förslagen blev färdigställda till den sista november och skall i början på 2003 diskuteras.

Beträffande klimattester har Torleif Hiort och den finska representanten drivit hårt förslaget om att dessa testar skall utföras enligt gällande EN eller IEC normer. Det kommer att diskuteras och beslutas i början på 2003. Medlemmarna från Frankrike är helt emot detta och vill att de flesta av testerna skall utföras enligt fransk standard. En del av dessa tester är dock inte möjliga att utföra på alla laboratorier utan kräver en mycket speciell utrustning, vilket några av

(34)

2.9.4 Redovisning av arbetet i WG11-gruppen - Tillbehör för hängkabel

I gruppen ingår medlemmar från Frankrike, Norge, England, Österrike, Spanien, Finland.

Standardiseringsförslaget omfattar 6 olika delar:

• Del 1. Definitioner. Allmän information som är tillämplig för samtliga delar av standarden.

• Del 2: Tillbehör för självbärande hängkabel

• Del 3: Tillbehör för hängkabel med neutral bärlina, isolerad och oisolerad.

• Del 4: Anslutningar (klämmor)

• Del 5: Åldringstest (heat cycle test)

• Del 6: Klimat och korrosionstester.

Gruppen har haft 2 möten under 2002. Samtliga delar har skrivits färdigt och del 2, 3, 5 har skickats till WG11 gruppen för kommentarer. Del 6 har skrivits färdig av den Torleif Hiort och bygger på IEC standarden 68-5 med flera. Det möter dock hårt motstånd hos de franska representanterna och förslaget kommer att diskuteras vid möte i slutet av januari 2003. Del 1 och 4 är färdigställda men skall diskuteras och beslutas vid kommande möte innan dom skickas vidare till WG11.

2.9.5 Viktiga framsteg i COHL- och WG11-gruppen

På sätt och vis så sker det idag redan ett samarbete med tillverkarna på marknaden. Det blir ju ofta så att respektive land ”lierar” sig med de tillverkare som tillverkar produkter för respektive region. Exempelvis så har Torleif Hiort i sitt arbete haft mycket god kontakt med AMO Kraft och ENSTO, vilket han anser nödvändigt. Fransmännen diskuterar mycket med Tyco och Tyco är mycket aktiva när det gäller att skapa grupper mot andra tillverkare. Torleif Hiort tycker ändå inte att man kan lämna standardiseringen helt till tillverkarna även om dom har den största kunskaperna om tester och dylikt.

2.9.6 Behov av fortsatt arbete i COHL- och WG11-gruppen

Under de år och de möten Torleif Hiort deltagit i det internationella arbetet har han erfarit att det mesta arbetet drivs av företag som tillverkar produkterna. Därför anser han att det är av mycket stor vikt att det redan under arbetsprocessen med en standard finns användarrepresentanter i de olika grupperna. Torleif Hiort har vid flera tillfällen erfarit att ett

(35)

Det går att dela upp arbetet mellan de olika länderna så att man arbetar mera på hemmaplan.

Det betyder att ordföranden för gruppen måste vara beredd att arbeta på det sättet. Torleif Hiorts erfarenhet är att det går att arbeta hemma till viss del men det krävs möten. Det har gjorts försök att arbeta på var sitt håll och det har fungerat bra men trots allt så krävs det möten annars att arbetet ska bli färdigställt. Ett möte är på något sätt en avstämning av färdigt arbete vilket sätter större press på den som har ansvaret för arbetsuppgiften.

Att informera om vad som pågår inom standardiseringsarbetet är mycket viktigt men samtidigt svårt. Något bra forum har ännu inte hittats, men det kanske vore bra med en webbsida där man kunde läsa kvartalsrapporter. Torleif Hiort anser att det borde finnas en sida på EBR nu där man kunde läsa om pågående arbeten som berör distributionssektorn.

(36)

2.10 TK 36 Isolatorer

CENELEC TC 36A, IEC SC 36A, IEC SC 36B, IEC SC 36C, IEC TC 36

Sekreterare Willy Lord, SwedPower AB, STOCKHOLM Ledamot Robert Axelsson, Ifö Ceramics AB, BROMÖLLA

Dan Gustavsson, ABB Components AB, LUDVIKA Lars Johansson, ABB Components AB, LUDVIKA Christofer Schlyter, Sycon Energikonsult AB, MALMÖ Jörgen Svahn, ABB Kabeldon, ALINGSÅS

Dan Wikström, STRI AB, LUDVIKA

Ulf Åkesson, ABB Power Technology Products AB

Normerna ger vägledning vid val av genomföringar och isolatorer för kraftledningar och stationer samt anger krav på utförande och provning. Exempel på frågor som beaktas:

• Olika isolatormaterial: utförande i keramik, glas, organiskt material eller komposit.

• Utförande som hela eller sammansatta enheter.

• Användning fristående eller som del i utrustning.

• Uppställning i förorenad atmosfär.

Kommitténs arbete struktureras i generella regler, genomföringar, kraftlednings-isolatorer och stationsisolatorer.

Erfarenheten av drift med isolatorer av keramiskt material är lång och god. Standard för dessa isolatorer är väl täckande. Endast mindre kompletteringar erfordras. Standardisering minskar antalet varianter och fastlägger provningskrav vilket ger besparingar, enklare upphandling och tillförlitligare utrustning.

Som alternativ till keramiskt isolermaterial används alltmer kompositmaterial i isolatorer.

Erfarenhet av dessa material är ännu begränsad. En standardisering är därför nödvändig för att komponenterna ska provas på ett tillförlitligt sätt. Kommittén granskar och påverkar

(37)

Vid framtagning av ny standard och översyn av befintlig standard beaktas användares och tillverkares erfarenheter. Genom omstrukturering och besparingar inom Kraftbranschen har deltagandet i standardiseringsarbetet från kraftbolagen kraftigt reducerats. Det är viktigt att användarnas erfarenheter och synpunkter beaktas så att tillförlitig och kostnadseffektiv utrustning utvecklas och produceras. Genom deltagande i arbetet inom kommittéer och arbetsgrupper ges möjlighet till branschövergripande diskussioner i teknikfrågor. Detta talar för ett aktivt deltagande av svenska användare.

2.10.3 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget Inom IEC fortgår omarbetningen av IEC 60815 som behandlar val av isolatorer i nedsmutsade förhållanden. Standarden är styrande för utförande på isolatorer och är ett allmänt förekommande referensdokument. Efter omarbetning skall standarden bestå av fem delar. Ett första utkast för två delar, en med generella krav och en för a.c. isolatorer av keramik eller glas, cirkulerades under hösten 2002. Arbetet med dessa delar fortsätter. Senare skall resterande standard för a.c. och d.c. isolatorer av keramik/glas och komposit tas fram.

Framtagningen av en standard med generella krav på kompositisolatorer har också fortskridit.

IEC 60438 som behandlar dimensioner och provning av d.c. isolatorer är otidsenlig och används ej varför den har dragits in.

Inom genomföringsområdet har standarden för a.c genomföringar, IEC 60137 reviderats och publicerats. En standard för d.c. genomföringar har cirkulerats för röstning och är klar inom kort. Kommittén har under 2003 behandlat dessa röstningsdokument.

Inom området kraftledningsisolatorer har standardiseringsarbetet under året varit litet.

Standarden för låsanordningar för kläppkopplingar i isolatorkedjor, IEC 60372 har efter revidering röstats fram till publicering.

Översynen av standarden för hålisolatorer av keramiskt material och glas för användning i elektrisk utrustning har slutförts genom att ett röstningsdokument har cirkulerats. Standarden, som framtagits i en arbetsgrupp under svensk ledning, har nu publicerats, IEC 62155.

Standarden kombinerar och ersätter IEC 61264 och IEC 60233. Standardisering av utförandet på hålisolatorerna har inletts med svenskt deltagande i arbetsgruppen.

En arbetsgrupp inom IEC tar fram standard för stödisolatorer av komposit för stationer med spänningar upp till 245 kV. Arbetet har fortskridit till röstningsstadiet.

(38)

Användningen av isolatorer av kompositmaterial ökar. Standardisering av kedjeisolatorer och stödisolatorer av komposit för kraftledningar har utförts. En standardisering av stödisolatorer av komposit för stationer pågår. Även hålisolatorer av kompositmaterial har standardiserats.

Kompositisolatorer har börjat användas i effektbrytare och mättransformatorer. För brytarfrånskiljare har denna typ av isolatorer valts för att förbättra säkerheten mot dielektriska överslag. Fördelen med användning av isolatorer av kompositmaterial är minskad personrisk vid dielektriska överslag eller misslyckad brytning. Vid användning av keramiskt material kan farligt splitter spridas inom ett stort område. Lyckligtvis är sådana haverier sällsynta. Av samma skäl används idag huvudsakligen kompositisolatorer i avledare.

Arbete har inletts med framtagning av generella regler för isolatorer av komposit. Dokumentet skall vara ett sammanhållande dokument för kompositisolatorer för användning i elektrisk utrustning, stationer och luftledningar.

Inom CIGRÉ har erfarenheter från dielektrisk isolation i nedsmutsad atmosfär dokumenterats.

Detta arbete har legat som grund för en revision av IEC 60815 som behandlar val av isolatorer i nedsmutsade förhållanden.

Standardisering inom kompositområdet fortsätter. Standardisering främjar utvecklingen och breddar användningen av produkterna. Genom att utnyttja den nya teknikens positiva egenskaper skapas förutsättningar för ny design av kraftledningar och stationer.

Erfarenheter från isolation i nedsmutsad miljö tas tillvara genom en omdanande revision av befintlig standard. Ett omfattande arbete har inletts där generella krav specificeras såväl som krav på olika typer och material hos isolatorer för a.c. och d.c.

En måttstandard för hålisolatorer av olika material kan förbilliga elektrisk utrustning och göra reservdelshållning enklare. Detta arbete har inletts.

Under år 2004 kommer IEC TC 36 och dess underkommittéer att sammanträda. Svenska specifika krav på utrustning med hänsyn bland annat till kallt klimat bör bevakas.

(39)

2.11 TK 36 WG Common clauses for composite insulators 2.11.1 Syfte med standardiseringen

Genom standardisering av definitioner, provmetoder och acceptans kriterier för alla typer av kompositisolator (linje, stöd och ihåliga) i en generell standard man gör lättare att skapa olika produkt standarder för specifika isolatorer. Specifika standarder kommer att förbättras automatisk i linje med en generell standard.

Kompositisolatorer används mer och mer i Sverige, mest i distributionsnäten, men även i transmissionsnäten. Kompositisolatorer har många positiva egenskaper som förbättrar drifttillgängligheten. Standardisering av kompositisolatorer kommer att öka användningen till fördel för användarna. Ett screening prov (tre alternativ) är det viktigaste i den nya standarden.

Den ska göra det lättare att få bort dåliga konstruktioner från marknaden och förhindra framtida isolatorhaverier.

2.11.3 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget Projektledare var Martin Kuhl (LAPP, eller f d CeramTec, Tyskland) och en ny projektledare för arbetsgruppen har utsetts, Jens Seifert (LAPP, Tyskland). Det sista mötet var i Nürnberg, Tyskland, 2003-02-17. Synpunkter från Nationella Kommittéerna samlades, diskuterades och implementerades i det sista utkastet av standard.

Det distribuerades som CDV till sekreterare av IEC 36 (juni 2003). Arbete av MT grupp för revision av olika produktstandarder, som ska refererar till generell standard, har påbörjas av TC 36 MT (Maintenance Team).

Ett viktigt framsteg är att man har kunnat enas om en gemensam generell standard för alla typer av kompositisolatorer. Det svenska bidraget var att definiera ett standard screening prov som syftar till att verifiera isolatorers långtidsegenskaper.

En försatt standardisering av kompositisolatorer är just en fråga för TC 36 MT.

(40)

2.12 TK 45 Kärnteknisk utrustning

IEC SC 45A, IEC SC 45B, IEC TC 45

Ordförande Frigyes Reisch, KTH, STOCKHOLM

Sekreterare Lars I Johansson, Ringhals AB, VÄRÖBACKA Ledamot Karl-Erik Eriksson, OKG AB, OSKARSHAMN

Nils Hagberg, Statens Strålskyddsinstitut, STOCKHOLM Anders Hallman, Statens Kärnkraftinspektion, STOCKHOLM Gunnar B Karlsson, Westinghouse Atom AB, VÄSTERÅS Dan Kristensson, SKB

Alexander Lauber Eric Lundberg

Jan Tuszynski, Goalart, LUND Carl-Olof Widell

2.12.1 Syftet med standardiseringen

Syftet med standardisering är att få en enhetlig kravbild samt utformning av t.ex. produkter och dess tillämpning. Särskilt viktigt är det inom en verksamhet som är begränsad och har en hel del specifika krav jämfört med andra kommersiella produkter. Standarderna gör det enklare för både användare men även för myndigheter att ställa krav, utvärdera kravbilden samt följa upp att kravbilden blivit uppfylld.

Det som uppnåtts med deltagande i kommittéarbetet är framför allt att initiera nya förslag samt få in aspekter från den praktiska tillämpningen i nya eller omarbetade standarder. Med detta menas att det idag finns mycket teoretiserande i standarderna som gör det onödigt svårt och kostsamt för både leverantör och anläggningsägare. I flera fall tillför inte den tolkning eller formulering som man vill göra i nya förslag till standarden något mervärde vare sig ur tillförlitlighets-, prestanda- eller säkerhetsmässig synvinkel. Ett praktiskt exempel är när man vill införa krav på produkten som man normalt löser med anläggningskonfiguration.

Problemet för oss inom den nukleära sidan är att det finns så få leverantörer som levererar utrustning som uppfyller kraven direkt (marknaden är liten). Därför är det av stor vikt om vi

(41)

kraven uppfyllda.

2.12.3 Redovisning av under året utfört arbete och av dagsläget K-E Eriksson deltog vid intermediate meeting för arbetsgruppen WGA3 inom SC45. Mötet hölls i Garching, Tyskland den 16-18 juni. Under mötet behandlades IEC 62138 vilken slutfördes för att ges ut som FDIS. Vidare diskuterades förslaget till revidering av IEC 60987 för att behandlas på general meeting i Montreal i oktober. Huvudaktiviteten var fortsatt bearbetning av IEC 60880

Deltagande vid IEC 67:e General meeting i Montreal 13-17 oktober. I samband med detta möte hålls även möten i de båda arbetsgrupperna 9-16 oktober. K-E Eriksson deltog i arbetsgrupperna WGA3 och WGA7.

WGA3 behandlade

IEC 62138, IEC 60880 och IEC 60987 WGA7 behandlade

IEC 61226, IEC 60709 och IEC 62340

Under året har inga aktiviteter på internationell nivå genomförts av B. Svensson. Dessa möten har blivit inställda.

TC 95

På grund av problem med sekretariatet för TC 95 under 2003 har i stort sett all aktivitet i kommittén legat nere. Detta innebär att planerade möten och andra arbeten inom kommittén inte har utförts varför utfallet avviker kraftigt mot budget. Vad som kommer att hända under 2004 är svårt att förutsäga. Det arbetas hårt från flera håll att lösa problemen med sekretariatet men i nuläget är inget klart. Förhoppningsvis kan problemen lösas i början av 2004, varför Bertil Svensson, som ordförande för kommittén, kommer att räkna med full aktivitet enligt lagda planer under 2004.

SC 45/WGA 3, Intermediate Meeting, Garching, Tyskland

Karl-Erik Eriksson deltog vid Intermediate Meeting för arbetsgruppen WGA3 inom SC45.

Mötet hölls i Garching, Tyskland den 16-18 juni. Under mötet behandlades IEC 62138 vilken slutfördes för att ges ut som FDIS. Vidare diskuterades förslaget till revidering av IEC 60987 för att behandlas på general meeting i Montreal i oktober.

Huvudaktiviteten var fortsatt bearbetning av IEC 60880. Tre subgrupper hade bildats för IEC60880 vid mötet i Beijing för det fortsatta arbetet. Undertecknad (K-E Eriksson) har deltagit i en av dessa tillsammans med representanter från USA och Storbritannien. Resultaten

(42)

SC 45/WGA 3 och WG A7, General Meeting, Montreal, Canada

Karl-Erik Eriksson deltog vid IEC 67:e General Meeting i Montreal, Canada och möten i SC45 arbetsgrupper WGA3 och WGA7.

WGA 3 behandlade följande standarder:

IEC 62138: Nuclear power plants - Instrumentation and control – Computer based systems - Software for computer-based I&C systems supporting Category B and C functions.

Läge:

• Beslutades att ge ut dokumentet som standard. Kommer att ges ut runt årsskiftet 2003/2004.

IEC 60880: Nuclear power plants - Instrumentation and control systems important to safety – Software for computer-based I&C systems performing Category A functions.

Läge:

• Dokumentet skall ges ut som CD2 under dec 2003.

• Kommentarer skall vara insända till mars 2004. Genomgång och bearbetning av kommentarer kommer att ske vid intermediate meeting 14-16 juni 2004.

IEC 60987: Programmed digital computers important to safety for nuclear power stations.

Läge:

• Dokumentet skall revideras.

• Projektledare utsågs.

• Principer för revideringen diskuterades och skall skickas ut till de nationella kommittéerna för kommentarer.

• En första WG draft är beräknad till juni 2004.

• En CD beräknas vara klar i april 2005.

IEC 61500: Nuclear power plants - Instrumentation and control systems important to safety – Functional requirements for multiplexed data transmission

Läge:

• Dokumentet kommer att revideras.

• Eftersom ingen representant från Korea deltog vid mötet (förslagsställare) fattades inga

(43)

IEC 61226: Nuclear power plants – Instrumentation and Control systems important to safety - Classification.

Läge:

• Ändringarna av CDV:n som infördes under mötet skall cirkuleras inom arbetsgruppen för bekräftelse. Kommentarer lämnas i januari 2004.

• Dokumentet kommer därefter att lämnas till sekretariatet under februari 2004 för att ges ut som FDIS.

IEC 60709: Nuclear power plants – Separation of I&C systems important to safety Läge:

• Ändringarna av CDV:n som infördes under mötet skall cirkuleras inom arbetsgruppen för bekräftelse. Kommentarer lämnas i januari 2004.

• Dokumentet kommer därefter att lämnas till sekretariatet under februari 2004 för att ges ut som FDIS.

IEC 62340: Nuclear power plants - Instrumentation and control systems important to safety – Requirements to cope with common cause failure (CCF)

Läge:

• Draften skall revideras till november 2003 och därefter cirkuleras som en CD till de nationella kommittéerna för kommentarer.

Under året har 3 nya standarder och en teknisk rapport utgivits av TC/SC 45. De nya standarderna berör samtliga utrustning för mätning av radioaktivitet och den tekniska rapporten värderar behovet att revidera en befintlig standard för konstruktion av kontrollrum på kärnkraftverk.

Viktiga pågående arbeten berör modernisering av befintliga standarder för programmerbar teknik i reaktorsäkerhetssystem, klassificering av utrustning med betydelse för reaktorsäkerheten samt regler för utformning av kontrollrum i kärnkraftverk.

Att kunna referera till internationella, allmänt accepterade, standarder är ett måste för att diskussioner mellan anläggningsägare, leverantörer och myndigheter ska bli hanterbara. Att lösa olika övergripande- och detaljfrågor kommer annars att ta oacceptabelt lång tid vid varje

(44)

Vid mötet i Montreal, likt förra mötet i Peking, framkom tydligt att problemet att ge tillräckliga resurser till arbete med standardisering är giltigt för merparten av deltagarländerna inom IEC.

Frågan är här om Sverige skall engagera sig i detta arbete eller låta sig nöja med det som

”andra” tar fram? Konsekvensen av att inte deltaga blir ju olika beroende om man tillhör användarna (mindre valmöjlighet), leverantör (kunna sälja sina egna produkter) eller myndigheter.

Min egen erfarenhet är att det är viktigt att se till att nya standarder inte emotsäger lösningar som är praxis eller allmänt använda hos oss. Vi har också mycket egen kunskap i många av de frågor som berörs (exempelvis är vi tidigt ute med stora moderniseringsarbeten på kontrollutrustningssidan i våra kärnkraftverk).

Formerna för standardiseringsarbetet slutligen drivs idag alltmer via elektronisk post. Detta är effektivt och bra men arbetsmöten med direkta diskussioner krävs emellanåt för att det ska bli framdrift. Man ”orkar” inte alltid (eller hinner inte) att skriva så långa kommentarer som kan behövas för att reda ut en fråga. Dagens omfattning av möten inom TC/SC 45 är lagom tycker jag.

Sammanfattningsvis så anser jag att vi ska deltaga i standardiseringsarbetet inom IEC/TC 45.

Dock måste det ges acceptans för att detta kostar en del resurser.

Utöver behovet att fortsätta arbetet med redan pågående projekt finns följande inplanerat:

• “Intermediate WG meeting”

Ett ”intermediate meeting” är planerat i Juni 2004 i Garching, Tyskland.

• ”General meeting”

Nästa möte är planerat att hållas 7-15 april 2005 i Korea.

WGA3

IEC 61500: Nuclear power plants - Instrumentation and control systems important to safety – Functional requirements for multiplexed data transmission

Dokumentet kommer att revideras när beslut tagits vid nästa General meeting 2005.

WGA7

IEC 60639 Ed.1.0, Use of the protection system for non-safety purposes published in