Patientsäkerhetsberättelse för Primärvården Skåne 2021

Patientsäkerhetsberättelse för Primärvården Skåne

2021

“Real change, enduring change, happens one step at a time.”

— Ruth Bader Ginsburg

2022-02-08 Chefläkargruppen

2

Inledning

Välkommen att ta del av Primärvården Skånes patientsäkerhetsberättelse för år 2021. Här beskriver vi vårt övergripande arbete med patientsäkerhet och medicinsk kvalitet, hur det är organiserat, hur vi lett det under året och ett urval av mål, åtgärder och resultat.

Även 2021 kom att i mycket hög utsträckning präglats av Covid-19-pandemin, framför allt vaccinationerna där förvaltningen koordinerat stora delar av denna verksamhet. Belastningen på våra verksamheter har varit mycket hög och både arbetsmiljö och planerad verksamhet har påverkats. Planerad uppföljning av patienter med stabil kronisk sjukdom har i varierande utsträckning fått vänta men hittills har vi inte sett tecken på generellt försämrad sjukdomskontroll. Samtidigt ser vi tecken på att patientvald väntan på grund av oro för smitta har lett till försenade diagnoser.

Källa:

Socialstyrelsen ”Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020–2024”

Mallen är framtagen inom ramen för kunskapsstyrningsorganisationen, på uppdrag av den nationella samverkansgruppen (NSG) inom patientsäkerhet, 2021-09-23.

3

Innehåll

SAMMANFATTNING ... 4

GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ... 5

Engagerad ledning och tydlig styrning ... 5

Övergripande mål och strategier ... 5

Organisation och ansvar ... 5

Samverkan för att förebygga vårdskador ... 6

Informationssäkerhet ... 8

En god säkerhetskultur ... 8

Adekvat kunskap och kompetens ... 9

Patienten som medskapare ... 11

Öka kunskap om inträffade vårdskador ... 18

Tillförlitliga och säkra system och processer ... 19

Säker vård här och nu ... 19

Stärka analys, lärande och utveckling ... 21

Avvikelser ... 21

Klagomål och synpunkter ... 21

UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR ... 22

4

SAMMANFATTNING

Detta hände 2021

• Fortsatt målbildsarbete med tydligare koppling till handlingsplanen för ökad patientsäkerhet och kvalitet i vården

• Hög måluppfyllelse för läkemedelsmålen och den positiva trenden fortsätter.

• Förvaltningen fick ett samordningsansvar för den regionala planeringen för vaccination mot covid-19. Ett flertal utmaningar har behandlats och flera kvarstår.

• Primärvården Skåne har nu en egen övergripande kvalitetsrapport i IT-systemet MedRave och detaljerade vägledningar till ett antal utvalda indikatorer är framtagna som stöd för

vårdcentralernas förbättringsarbete

• Hög aktivitet och engagemang i nätverken för medicinska rådgivare med månatliga möten och fokus på stöd och utveckling av det lokala arbetet med medicinsk kvalitet

• Chefläkarna och vårdcentralerna har granskat vården av Covid-patienter på SÄBO under pandemins första våg våren 2020 och fann inga tecken på brister i vården

• Förvaltningen har anställt fem farmaceuter som är engagerade i patientsäkerhetsarbetet och arbetet med tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar kunde börja på nytt under hösten

• Expertråd patientfokus med anställda patienter är inrättat

• En specialiserad mottagning för palliativ öppenvård har inrättats för att möta fler patienter med palliativa behov. Den palliativa konsultverksamheten har utvidgats med ett tydligare fokus på samarbete med vårdcentralerna och en chefläkartjänst med fokus specialiserad palliativ vård är inrättad.

• Barnmorskemottagningarna gjorde en större omorganisation - en utmaning under pågående pandemi

• Fortsatt arbete med Skånes Digitala Vårdsystem (SDV) – ett antal medarbetare har arbetat hel- eller deltid i projektets olika arbetsgrupper med validering och testning. Två chefläkare från primärvården deltar i detta arbete.

• Sårkonsultprojekt har bidragit till ökad kvalitet, kunskap och samarbete mellan olika aktörer i vårdkedjan

En blick framåt

• Förvaltningen inför en strukturerad medicinsk kvalitetsuppföljning två gånger per år

• Gröna korset som metod att visualisera och sprida lärdom om allvarliga vårdskador och risker införs i samtliga primärvårdsområden

• Socialstyrelsens digitala utbildning i Säker vård kommer genomföras av alla personer i samtliga ledningsgrupper under 2022

• Vi färdigställer förvaltningens handlingsplan för ökad patientsäkerhet

• En temadag om patientsäkerhetskultur för medicinska rådgivare planeras. Föreläsningar och workshops kommer att handla bland annat om riskmedvetenhet, attityd till risker, arbetsklimat, lärande och kommunikation.

•

• Förvaltningsövergripande struktur för aggregerad sammanställning och analys av allvarliga händelser färdigställs.

5

GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD

Engagerad ledning och tydlig styrning

Övergripande mål och strategier

PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 §

• Mål: Ge lika vård med hög tillgänglighet och hög kvalitet baserat på bästa

möjliga tillgängliga kunskap - “best practice”. Minska tiden för implementering av ny kunskap, vårdriktlinjer, metodik och utrustning

Strategi: Högsta medicinska kompetens på alla ledningsnivåer – ett nära tillitsbaserat ledarskap - effektivt ledningssystem med tillgängliga och uppdaterade dokument - aktiva och engagerade nätverk för medicinska rådgivare under chefläkarnas ledning – effektiv spridning av goda exempel mellan verksamheterna - medicinska råd på förvaltningsnivå och inom palliativ vård och ASIH.

• Mål: Färre allvarliga vårdskador

Strategi: Bättre kunskap om våra riskområden och spridning av lärdom av inträffade allvarliga vårdskador och risker genom visualisering via Gröna Korset på lednings- och rådgivare/verksamhetsnivå – sammanställning av aggregerade data från anmälningsfall

• Mål: Förbättra vården för multisjuka och sköra äldre - trygg och säker i hemmiljö

Strategi: Utveckla mobil teambaserad vård – utveckla samarbete chefläkare i primärvård med Skånes MAS/MAR-nätverk (medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering inom kommun).

• Mål: Tillgänglig och effektiv vård Strategi: Digitalisering

• Mål: Ökad medverkan av patient och patientföreträdare Strategi: Expertråd patientfokus

Organisation och ansvar

PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1

Primärvården är en förvaltning inom Region Skåne som är indelad i fyra geografiska

primärvårdsområden (nordvästra, östra, mellersta och sydvästra). Palliativ vård och ASIH är ett regionövergripande primärvårdsområde som i sin tur är uppdelat på de fyra geografiska områdena.

Under 2021 omfattade vår kliniska verksamhet 84 vårdcentraler med BVC, 9 kvälls- och helgmottagningar, Primärvården Skåne Online, 48 barnmorskemottagningar med 6

psykologmottagningar, Region Skånes palliativa vård och ASIH, 6 ungdomsmottagningar med UM Skåne online, 5 familjecentraler samt dietistverksamheten.

Primärvården har ett ledningssystem för medicinsk kvalitet och patientsäkerhet med ett

förvaltningsövergripande medicinskt råd som har kopplingar bland annat till nätverken för medicinska rådgivare och kunskapsorganisationen. Ledningssystemet omfattar alla verksamheter och är uppbyggt i tre nivåer – verksamhetsnivå, områdesnivå samt förvaltningsnivå och harmonierar alltså med

6

förvaltningens lednings- och linjeorganisation. Palliativ vård och ASIH har eget regionövergripande medicinskt råd som består av chefläkaren, samtliga medicinska rådgivare och medicinskt

ledningsansvariga läkare.

Figur 1 - ledningssystem

Chefläkarna får regelbundet rapporter från patientnämnden i form av sammanställningar och kopior på individuella klagomålsärenden.

Chefläkarna medverkar i regionalt och nationellt chefläkarnätverk.

En av våra medicinska rådgivare representerar primärvården i styrgruppen för kliniskt träningscentrum – Practicum.

Chefssjuksköterskan är en del av chefläkarfunktionen och deltar bland annat i bedömningar av Lex Maria, stöttar och informerar verksamheter samt bistår med samordning i förekommande fall.

Chefsjuksköterskan är även verksamhetsansvarig för avvikelsesystemet AvIC, engagerad i

förvaltningsgrupp avvikelser, regionalt vårdhandboksråd, regional klagomålsgrupp samt det regionala nätverket för chefsjuksköterskor. Chefssjuksköterskan ansvarar för, koordinerar samt följer upp förvaltningens punktprevalensmätningar (PPM).

Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3

Pandemin har ställt extra höga krav på effektiv samverkan mellan alla vårdnivåer och vårdgivare, offentliga och privata, för patienter med kommunal sjukvård. Därför inrättades klustersamverkan på chefsnivå kring de skånska sjukhusen med regelbundna möten.

7

MAS (medicinsk ansvarig sjuksköterska) i kommunerna och chefläkare i primärvård (offentlig och privat) har liknande uppdrag och viktiga gemensamma frågor rörande patientsäkerhet att samlas kring för de berörda patientgrupperna. Skåneövergripande samverkan via nätverk chefläkare i primärvård och Skånes MAS/MAR-nätverk påbörjades under 2021.

I december 2020 tog regiondirektören beslut kring uppdrag för vaccinering mot covid-19 i regionen. Utifrån detta uppdrag bildade Primärvården Skåne en projektgrupp med

primärvårdsrepresentanter från hela Skåne privat som offentlig. Projektgruppens syfte utgår från ansvaret för det primärvårdsövergripande arbetet kring covid-19-vaccinering, kanalisering av frågor och problem, hantera informationsflöden in till och ut från primärvården, ingå i regionala forum, med mera.

Som ett led i att hantera och fördela resurser över hela Skåne samlade projektgruppen verksamheter inom ett geografiskt område i ett så kallat kluster. Varje kluster har en ansvarig nodvårdcentral med klustersamordnare som bistår för samordning och fördelning av vaccin, vaccinations- och

provtagningsmaterial samt av smittspårningsresurser i respektive område.

Samverkan med kommunerna har ytterligare ökat både på individ och gruppnivå.

Identifierad utmaning för samverkan, ansvarsfördelning, kontaktvägar, dokumentation då flera verksamheter och funktioner är involverade i enskild patients vård och omvårdnad.

Primärvårdsutbudet omfattar regional- kommunal-, privat- och offentlig vård. Samordnade individuella planer omfattar inte alla patienter trots behov av samverkan mellan vårdgivarna. Den komplicerade strukturen försvårar.

Figur 2 - Samverkan genom IT-verktyget Mina Planer

8 Informationssäkerhet

HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 §

Ett flertal riskanalyser har genomförts i samband med incidenter kopplade till

informationshantering, som en del i processer för informationshantering och i samband med införandet av nya tjänster eller system inom förvaltningen. Uppföljning har gjorts gällande genomförda loggkontroller och man har noterat förbättring i kontrollerna. Ett flertal åtgärder har vidtagits för förbättring av informationssäkerheten. Enheter har utsett kontaktpersoner för

patientsäkerhet. Digitala utbildningsinsatser för kontaktpersoner har genomförts. Ledningsgrupper i samtliga primärvårdsområden har fått utbildning i samband med införandet av den nya rutinen för hantering av skyddade personuppgifter. Instruktioner har tagits fram till exempel för diarieföring och utlämnande av journalkopior.

Förvaltningens chefläkare har deltagit i en regionalkommunal riskanalys avseende säker

information. Analysen handlade om hur förhandsbeslut om att avstå livsuppehållande behandling och andra behandlingsbegränsningar ska dokumenteras i journalsystem och i SIP (samordnad individuell plan) så att informationen blir säker och tillgänglig för alla som kan komma att ha behov av den och är berörd av den – vårdcentraler, prehospital vård, akutmottagningar, hembesöksbilar och mobila team, HSL- och omsorgspersonal inom kommunal vård och omsorg samt inte minst patienten själv och dennes närstående.

En god säkerhetskultur

En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur.

Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet.

Säkerhetskulturen bygger på attityder, förväntningar, förhållningssätt och värderingar vilka styr beteenden och beslut i det dagliga arbetet. Alla chefer och medarbetare i förvaltningen ska sträva efter en hög patientsäkerhet, föregå med gott exempel och medverka till en god, säker kultur.

Arbetsklimatet ska vara öppet och transparent. Alla i hälso- och sjukvården ska vara medvetna om och vaksamma på de risker som kan uppstå. Medarbetarna ska känna sig trygga att rapportera och diskutera säkerhetsfrågor.

Patientsäkerhetskulturens 8 dimensioner i Säkerhetskulturtrappan:

• Övergripande kvalitetsengagemang

• Prioritering av patientsäkerhet

• Benägenhet att rapportera händelser

• Avvikelsehantering

• Lärande organisation

• Kommunikation av patientsäkerhetsfrågor

• Patientsäkerhet och arbetsmiljö

• Utbildning och träning kring patientsäkerhet.

Trappstegen diskuteras löpande vid chefläkarnas verksamhetsbesök och forum för medicinska rådgivare och verksamhetschefer. Faktorer som påverkar patientsäkerhetskulturen diskuteras samt metoder och verktyg för att öka kunskapen om dessa och visa vilka utvecklingsmöjligheter som finns för

patientsäkerhet.

Funktionsföreträdarna för dialog mellan yrkesprofessioner och förvaltningsledning för att förbättra kvalitet och delaktighet inom hela förvaltningen. Ur ett helhetsperspektiv verkar de för en god och patientsäker vård och utgör ett stöd till förvaltningsledningen.

9

Verksamheten använder Gröna Korset för att skapa diskussion och samsyn. Goda exempel sprids inom och mellan verksamheter via medicinska rådgivarnätverk, verksamhetschefsnätverk och övriga lednings- och personalforum/nätverk.

Forum för patientsäkerhet genomför vi tre gånger per år. År 2021 avhandlades bland annat patient och närstående som medskapare och partner, patientsäkerhet, Lex Maria, Gröna korset samt synpunkter och klagomål. Chefsjuksköterska organiserar och sammankallar.

Hållbart SäkerhetsEngagemang (HSE) ingår i medarbetarenkäten och följs upp i verksamheten.

Adekvat kunskap och kompetens

Genomförda utbildningar i Utbildningsportalen

En av chefläkarna är momentansvarig för utbildning i patientsäkerhet på universitetsnivå

(Läkarprogrammet och Specialistsköterskeutbildning- Distriktsköterska). Patientsäkerhetsavsnittet har börjat implementeras sedan något år tillbaka och med särskilda insatser under år 2021. Utbildningen förväntas bidra till en högre kunskapsnivå i ämnet patientsäkerhet, utveckla förmågan att identifiera och hantera risker i vården samt ge färdigheter viktiga för att kunna ge säker vård vid kommande

yrkesutövning.

Förvaltningen har under året erbjudit sjuksköterskor att specialistutbildat sig inom prioriterade områden med inriktning av värde för förvaltningens verksamheter såsom, distriktsköterska, palliativ omvårdnad, onkologi genom utbildningslön och utbildningsanställning för utbildning. Under året har 36

sjuksköterskor genomfört sådan utbildning.

I samarbete med universitet och högskolor har även uppdragsutbildning tagits fram och köpts in, till exempel Allergi, Astma/KOL och Diabetes.

Utbildning i Omvårdnad vid hjärtsvikt har genomförts av 15 medarbetare.

10

Primärvårdens digitala kunskapsbank för sjuksköterskor har fortsatt utvecklats. Ytterligare 20

nyproducerade föreläsningsfilmer har producerats och bifogats i Utbildningsportalen. Kunskapsbanken används vid introduktion och kompetensutveckling. Kunskapsbanken är via Utbildningsportalen nåbar för samtliga medarbetare i Region Skåne. Den digitala kunskapsbanken har även tillgängliggjorts för

kommunal personal och privata aktörer som en del i förbättrat samarbete.

Förvaltningen har under 2021 inlett ett större projekt avseende sårbehandling. Sjuksköterskor har utbildats till spetskompetens inom sårbehandling och fungerar som konsulter mot regionens vårdcentraler. Inom projektet pågår samarbete med sjukhusförvaltningarna. Ett nätverk för de regionala konsulterna har startas för kvalitetssäkring, ökad samsyn och förbättrad samverkan inom området. KOM-KR sårprojekt - Region Skånes intranät (skane.se)

Utöver sedvanliga rutinkontroller inför anställning av legitimerad personal genomför verksamheterna journalgranskning av inhyrd personal och nyanställd personal. Inhyrda läkare utan specialistutbildning ska erhålla strukturerad handledning – en tidigare rekommendation som från 2022 omsätts i en fastställs i en styrande riktlinje på grund av två anmälningsfall under 2021. I slutet av året fastställdes en riktlinje för handläggning av personalärenden rörande anmälan enligt PSL 3 kap 7§ (riskindivid).

Palliativ vård och ASIH

Bemanning och schemaläggning sker med säkerställning att erfaren kompetens finns under arbetspass och utifrån arbetstidslagens inriktning. Palliativ vård och ASIH har en dygnet runt verksamhet årets alla dagar och bemanning av sjuksköterskor, undersköterskor och läkare säkerställs dygnets alla timmar. Läkare finns i beredskap kväll, natt och helg. Rehabiliteringspersonal, medicinska sekreterare tillgänglig dagtid vardagar.

Inom palliativ vård och ASIH pågår ett arbete med kompetensstegar och utbildningsplaner för samtliga yrkesgrupper. Identifiering behov och åtgärder har påbörjats 2021 och fortsätter 2022. Även individuella utvecklingsplaner upprättas för medarbetare vid medarbetarsamtalen.

Det medicinska rådet inom palliativ vård och ASIH har initierat ett regionövergripande uppdrag att höja kompetensen inom smärtlindring för medarbetare inom specialiserad palliativ vård och ASIH. Rådet arbetar också med gemensamt framtagande och uppdatering av regionövergripande medicinska riktlinjer.

En regionövergripande grupp för medicinsk teknik har skapats med syftet att öka kunskapen och säkerheten vid användning av all medicinsk teknisk apparatur. Under 2021 har en inventering påbörjats och fokus har varit på hur användningen av olika infusionspumpar sker inom verksamheten.

Socialstyrelsens digitala utbildning Säker vård är obligatorisk för alla medarbetare och chefer och har påbörjats under 2021.

Arbetet med att ta fram en utbildning i läkemedelsrisker har påbörjats av chefläkare och farmaceut.

Gröna korset kommer att användas för att sprida lärande om våra avvikelser. Fokus under 2022 kommer att vara på läkemedelsavvikelser.

11

Patienten som medskapare

PSL 2010:659 3 kap. 4 §

I förvaltningen har arbetet och funktioner som haft fokus kring lokala patientråd (och liknande) till stora delar pausats under pandemin.

Patienter och närstående har fortsatt erbjudits möjlighet att bli involverade i händelseanalyser och internutredningar i samband med allvarliga vårdskador. Deras medverkan tillför viktig kunskap.

Förvaltningen är representerad i regionala grupperingar som arbetar med framtagande av och riktlinjer kring bland annat Patientkontrakt och grupp för Klagomål och synpunkter.

Ett förvaltningsövergripande expertråd patientfokus med anställda patienter har inrättats. Expertråd med patientfokus syftar till att genom patient- och närståendemedverkan levandegöra patient- och

närståendeperspektivet inom Primärvården Skåne. Genom att ta tillvara patientperspektivet i utvecklingsarbetet kommer aktiv medverkan från medborgare i Skåne med erfarenhet som patient, närstående eller genom sin yrkesroll, i de flesta fall att underlätta för alla parter och bidra till en bättre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet. Expertrådet kommer bland annat delta i olika utvecklingsarbeten, bereda frågor, delta i olika workshops, arbetsgrupper och projekt och vara en aktiv part i diskussioner samt identifiera patientens behov.

Föräldrar- och barnhälsovårdspsykologverksamheten har genomfört dialogmöten med vårdnadshavare.

Syftet var att möjliggöra delaktighet och öka mångfalden av perspektiv i patientsäkerhetsarbete och utveckling av arbetssätten, bemötandefrågor och tillgänglighetsfrågor gjorts bland annat genom dialog med föräldrar i semistrukturerade samtal samt i grupp på familjecentraler som en del av verksamhetens innovationsarbete för stärkt tillgänglighet. Medarbetare har tillsammans med patienter involverats för att utforska efterfrågan om digitalt utbud och kontaktvägar för att stärka tillgänglig, nära vård för

personcentrerade insatser med primärvården som nav.

Palliativ vård och ASIH

Närståendeenkät – frågor om hur vården har upplevts av närstående samlas in och diskuteras i teamen.

Efterlevandestöd erbjuds alla efter patientens död. Det sker efter en tydlig struktur och genomförs av sjuksköterska, läkare eller kurator utifrån de behov som finns. Där finns möjlighet att fånga upp eventuella patientsäkerhetsrisker som närstående uppfattat samt förbättringsförslag.

Vi använder IPOS, som är ett skattningsverktyg i enkätform för att fånga upp patientens upplevda symtom och även närståendes upplevelse av vården. En utvärdering av verktyget har påbörjats.

Nationella Vårdplanen (NVP) består av flera delar som används olika på olika enheter. Syftet är bland annat att patientens och närståendes behov har identifierats och kommunicerats med teamet kring patienten i sjukdomens olika skeden. Även här pågår uppföljning av hur man använder NVP samt är delaktiga i hur det kommer att integreras i SDV.

12

AGERA FÖR SÄKER VÅRD

SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Egenkontroll

1: Ökad säkerhet i läkemedelsanvändningen (månatligen via QlikView)

Område Indikator Målnivå 2021 2020 2019

Säker läkemedelsanvändning Olämpliga läkemedel Äldre (> 75 år)

DDD/1000 <25000 13719 15104 17312

2: Minskad antibiotikaförskrivning (månatligen via QlikView)

Område Indikator Målnivå 2021 2020 2019

Minskad antibiotikaförskrivning Totalt antibiotikatryck,

recept/1000 <300 241 288 314

Bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion, %

<10 8,2 7,4 7,5

PcV vid behandling av barn med

luftvägsantibiotika, % >75% 79,4 81 81,2 3: Diabetes typ 2 (kvartalsvis via QlikView)

Område Indikator Målnivå 2009-2108 1908-2008 2019

Diabetes typ 2 HbA1c <70 mmol/mol, % <10 9 9,8 10

Andel icke-rökare, % >95 77 73 68

Blodtryck <140/85, % >65 49 49 48

Median-HbA1c, mmol/mol <55 50 50 50

Genomgått ögonbottenundersökning, % >96 70 71 67

Genomgått fotundersökning, % >99 71 83 78

5: Hjärtsvikt (rullande 18 månader via MedRave)

Område Indikator Målnivå 2007-2112

Hjärtsvikt Behandling med beta- och RAAS-blockad, andel % >65 50.9 Förvaltningen har en hög grad av måluppfyllelse vad gäller läkemedelsmål och den positiva trenden fortsätter och innefattar samtliga indikatorer för antibiotika och olämpliga läkemedel till äldre.

Våra diabetiker synes ha en god metabol kontroll men det är som tidigare sämre beställt med

blodtrycksutfallen och andelen rökare är fortsatt hög. När det gäller monitorering av blodtryck så har vi fortfarande metodologiska problem kring mätning och registrering. En tänkbar felkälla är att blodtryck

13

som vitalparameter registreras i samma mätvärdespost som vid monitorering av blodtryck. Hemmätning av blodtryck har ökat men oklart i vilken omfattning eftersom denna mätvärdesparameter är relativt ny.

Med början 2022 formaliseras och struktureras det lokala medicinska kvalitetsarbetet på våra vårdcentraler med redovisning av vilka indikatorer man sätter fokus på innevarande år. För närvarande finns ett urval av 15 kvalitetsindikator med användarinstruktioner att välja mellan.

Det medicinska kvalitetsarbetet på vårdcentralerna följs upp halvårsvis (M1 och M2) i dialogform med deltagande av verksamhetschef, medicinsk rådgivare, områdeschef, chefläkare och processledaren medicinsk kvalitet. Rapportering på förvaltningsnivå är en uppgift för processledaren medicinsk kvalitet och områdescheferna.

4: Palliativ vård (Svenska palliativregistret)

Palliativ vård och ASIH, SKÅNE Ackumulerat och avrundat

2020

%

2021

%

Mål

%

1.1 Täckningsgrad palliativregistret 100 100 100

1.2 Brytpunktssamtal 98 97 >90

1.3 V.b. ordination opioid 99 100 >95

1.4 V.b. ordination ångestdämpande 99 100 >95

1.6 Munhälsobedömning 95 90 >90

1.7 Smärtskattning 96 95 >90

1.8 Trycksår, grad 2-4 uppkomna på enhet* 24 18 <10

2.0 Erbjuda efterlevnadsstöd ** - - >95

* PPM Trycksår har genomförts på patienter >18 år med trycksår uppkomna under vårdtiden i slutenvård. Regionalt mål av kategori 2-4 är satt till < 4 % och för Palliativ vård och ASIH <14 %, resultat punktprevalensmätning för

primärvårdsområdet visade utfall 8,3 %.

I Svenska palliativregistret har målnivån satts till < 10 %.

**Utdata ej inrapporterad 2021, utvecklingsarbete pågår

Primärvårdsområdet visar på ackumulerat fortsatt mycket gott resultat. I analys av resultat på enhetsnivå ses utvecklingsområden som det fortsatt kommer läggas fokus kring. Nämnas kan den fortsatta positiva trenden kring minskningen av andel uppkomna trycksår, kvalitetshöjande för patienten.

Efterlevandestöd registreras i Svenska Palliativregistret, pågående utvecklingsarbete kring innehållet i denna aktivitet. Under 2021 har fokus legat kring smärtskattning, munhälsa och trycksår, därtill

upprätthållande av det goda resultat som ses inom samtliga indikatorer. Under 2022 fortsätter fokus kring patientsäkerhet och kvalitet ute på samtliga enheter.

Vårdrelaterade infektioner (VRI) har en koppling till patientens sjukdomsstatus, läkemedelsbehandling och invasiva ingrepp, för att nämna några faktorer. Palliativa patienter har därför en ökad risk för

vårdrelaterade infektioner. Analys sker på individnivå och samlat mönster identifieras kring vilka förbättringsområden som behöver lyftas, ett ständigt pågående kvalitetsarbete.

14

Samordnande läkare (specialist inom infektionssjukdomar) finns för Palliativ vård och ASIH Skåne.

Verksamheterna är uppkopplade till Infektionsverktyget via journalsystemet Melior. Möten för dialog kring antibiotikaförskrivning har under 2021 inte kunnat genomföras på grund av rådande pandemi och återupptas 2022.

Målsatta kvalitetsindikatorer redovisas månatligt i utdataverktyg Benchmarking, Beslutstöd Primärvård, i QlikView. Följs upp månatligt på enhetsnivå samt kvartalsvis på verksamhetsnivå och på

primärvårdsområdesnivå i kvartal 1 och tertial 2.

5: Nationella patientenkäten NPE (årligen via SKR)

Vi noterar ett avbrott i trenden mot allt nöjdare skåningar under 2021. Samma trend ses nationellt och utfallet i Skåne ligger i nivå med riksgenomsnittet.

6: Hygien och klädsel PPM BHK (två gånger årligen eller oftare vid behov)

Chefsjuksköterska har samordnande, koordinerande funktion. Ansvarig för genomförande av PPM mätningarna är verksamhetschef.

På grund av den höga arbetsbelastningen togs beslut om att låta verksamheterna själva avgöra om de hade ork och möjlighet att delta i PPM BHK hösten 2021. 47 enheter valde att avstå. Resultatet från mätning gjord hösten 2021 redovisas därför inte i denna rapport.

Våren 2021 visade de självrapporterade observationerna att 92,8 procent av medarbetarna följde riktlinjerna för samtliga åtta observerade områden (desinfektion av händer före arbetsmoment, desinfektion av händer efter arbetsmoment, korrekt användning av handskar, förklädearbetsdräkt, frånvaro av ringar, armband, klockor, långt hår är uppsatt samt att naglar hålls i naturligt vårdat skick).

• Basal hygien vid patientnära arbete. Våren 2021 observerades 96 procent av medarbetarna följa hygienreglerna. Utvecklingspotential fanns ffa i användandet av ringar, klockor, armband med mera.

• Klädsel vid patientnära arbete. Våren 2021 observerades 96,4% av medarbetarna följa klädföreskrifterna. Utvecklingspotential sågs framför allt inom område arbetsdräkt.

Om verksamheten vid mätningen inte når upp till de av regionen definierade målnivåerna ansvarar varje verksamhetschef för att ta fram en handlingsplan samt tillser registrering och handläggning i

avvikelsesystemet. Förvaltningen har tagit fram en grundmall till handlingsplan, som verksamheten kan använda så som de finner bäst. Uppföljning sker senast i samband med nästkommande mätning.

Mätresultaten sammanställs och återförs av chefsjuksköterska till verksamheten samt i olika ledningsfora.

Resultaten publiceras också på intranätet för att underlätta kunskapsspridning.

15

7: Trycksår PPM (palliativ vård HT 2021)

Förvaltningen har en sjuksköterska som representant i det regionala trycksårsnätverket. Vederbörande ansvarar för informationsinhämtning, spridning och återföring in till och ut från relevanta verksamheter i förvaltningen.

Förvaltningen deltar i den återkommande regionala mätningen av PPM trycksår. Resultatet sammanställs, analyseras och återförs till verksamheterna av chefsjuksköterska. Primärvårdsområdet palliativ vård och respektive verksamhet ansvarar därefter för upprättande av handlingsplan och för att vidta relevanta åtgärder.

Vid PPM Trycksår hösten 2021 deltog 41 patienter från de palliativa vårdavdelningarna.

Elva patienter hade trycksår (tre patientwe hade trycksår grad 1, 8 patienter hade trycksår grad 2-4).

Samtliga trycksår hade uppkommit innan ankomst till palliativ vårdavdelning.

Vanligaste lokalisationen för trycksår var i ryggslut/sakrum (7 patienter).

Inget av trycksåren hade uppkommit av användning av medicinskteknisk produkt.

För samtliga i PPM deltagande patienter hade trycksårsförebyggande åtgärder vidtagits.

För 86,3 procent av patienterna hade riskbedömning dokumenterats inom 24 timmar från patienten ankom till avdelningen.

För 71,5 procent av patienterna hade hudbedömning dokumenterats inom 24 timmar från patienten ankom till avdelningen.

Det är framför allt inom dessa båda områden förbättringspotentialen finns.

Resultaten publiceras på intranätet för att underlätta kunskapsspridning.

8: Hygienronder (var 18:e månad)

• Görs av Vårdhygien

9 Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering och dokumentationen (årligen)

• Extern granskning

0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%

Förebyggande metoder och behandling:

Förebyggande madrass Behandlande madrass Hälavlastning Tryckreducerande dyna i stol Glidlakan/matta Annat Planerad lägesändring i säng Planerad lägesändring i stol

16

10: Avvikelser

Under 2021 registrerades 3455 ärenden i avvikelsesystemet vilket är en ökning jämfört med 2020 (9,5%) och 2019 (5,6%).

72 procent av de registrerade ärenden avslutades under året.

De fyra vanligaste områdena berörde Patient (2669 st), Personal (316 st), Leveranser och tjänster (167 st) samt Säkerhet (124 st).

I område Patient berörde de vanligaste händelserna Vård (300 st), Läkemedel (245 st), Bedömning (243 st) samt Remisshantering (204 st).

De fyra vanligaste orsakerna till en patientavvikelse bedömdes vara Procedurer/Rutiner/riktlinjer (693 st), Information/kommunikation (480 st), Ingen orsak (344 st) samt

Omgivning/Organisation (240 st).

De fyra vanligast angivna åtgärderna var Information/Kommunikation (1141 st), Ingen åtgärd (306 st), Procedurer/Rutiner/Riktlinjer (297 st) samt Utbildning/Kompetens (254 st).

En händelse kan klassificeras inom flera områden.

17

Ledtider:

För beskrivning av ärenden kopplade till anmälningar enligt Lex Maria se avsnitt Öka kunskap om inträffade vårdskador nedan.

• I de avvikelseärenden som berör informationssäkerhet, dataskydd och personuppgifter och där verksamheten själva inte kontaktat DSS gör chefsjuksköterska denna rapportering vid sin månatliga sökning. Dataskyddssamordnare (DSS) tar därefter vid behov kontakt med verksamheten för förtydliganden samt inför eventuell anmälan till IMY. DSS ansvarar för registrering i Ritz, stöttning och information till verksamhet och medarbetare samt är den som ansvarar för anmälan till IMY. Förvaltningen har tagit fram en förtydligande rutin vid misstanke om dataintrång vilken finns publicerad på intranätet Registrering och sammanställning av loggkontroller - Region Skånes intranät (skane.se)

11: Loggkontroller (månatligen)

Rutin för månatlig loggkontroll finns i förvaltningen och verksamhetschef är ansvarig för att denna genomförs inom respektive verksamhet. En del verksamheter har under året vid tiden för kontrollen missat att registrera denna i det regiongemensamma systemet. En del verksamheter har försökt kompensera detta genom att kvartalsvis eller halvårsvis registrera de tidigare

månadernas loggkontroll vilket då medfört att vid tex juni-registreringen registreras sex månaders loggkontroll vilket ger sken av att inga loggkontroller genomförts under januari-maj, medan sex stycken gjorts i juni.

Verksamhetschefer vid de verksamheter som har felaktiga eller inga registrerade loggkontroller har kontaktats av dataskyddssamordnare och utbildningsinsatser har genomförts.

12: Graviditetsenkäten (via SKR kontinuerligt till december 2022)

Enkäten distribueras vid tre olika tillfällen via 1177.se och ska besvaras av kvinnor som är i graviditetsvecka 25, fött barn för åtta veckor sedan och fött barn för ett år sedan.

• 89% skulle rekommendera mödrahälsovården

• Fler än 88% anger att de är trygga med barnmorskan på mödrahälsovården,

• Högutbildade, svenskfödda och kvinnor över 35 år mindre nöjda med involvering av

partner/närstående, och kvinnor utan eller med endast grundskoleutbildning känner sig i lägre utsträckning bemötta med respekt

18

• Knappt fyra av tio kvinnor upplever att partnern eller närstående gjorts delaktig i

mödrahälsovården. I många fritextsvar framgår att restriktionerna till följd av pandemin har påverkat delaktigheten.

• Bland kvinnor som haft problem med amningen upplever 20 % att de inte fått stöd från vården i den utsträckning de önskat.

• Lägst omdöme ger kvinnor som fått stödåtgärder på grund av förlossningsrädsla eller som behandlats för psykisk ohälsa under graviditeten.

• Bäst omdöme ger kvinnorna om sin egen delaktighet i planering och beslut rörande graviditeten.

Det finns potential att stärka stödet till kvinnor som har problem med sin amning.

Kunskapscentrum för kvinnohälsa har under 2021 erbjudit olika utbildningsalternativ för att stärka kunskapen om amning. På grund av pandemin är det endast ett fåtal barnmorskor som har sökt dessa utbildningar.

När det gäller förbättrad eftervård har barnmorskemottagningarna har i förfrågningsunderlaget fått ett utökat uppdrag 2022. Uppföljning av kvinnans psykiska och fysiska mående ska ske inom två veckor efter förlossning genom telefonkontakt eller digital kontakt.

Öka kunskap om inträffade vårdskador

SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Vid en händelse som lett eller kunnat leda till vårdskada rapporteras denna som en avvikelse i systemet AvIC. Därefter utreder den inblandade verksamheten ärendet, kartlägger bakomliggande orsaker och föreslår åtgärder. Patienten och anhöriga informeras om utredningen och erbjuds yttra sig kring händelsen. Vårdskador

upptäcks i regel inom rimlig tid. Händelser som har medfört eller hade kunnat medföra

en allvarlig vårdskada anmäles (Lex Maria) enligt patientsäkerhetslagen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Chefläkarna är anmälningsansvariga. Som underlag inför ställningstagande till anmälan enligt Lex Maria begär chefläkaren en internutredning av händelsen från berörda verksamheter.

Internutredningen innehåller handlingsplan med åtgärder för att förhindra/minska risk för att händelsen upprepas. Efter att en anmälan till IVO har gjorts följer verksamheten handlingsplanen och följer upp åtgärder. Den inblandade verksamheten presenterar Lex Maria-utredning och IVOs beslut för sina medarbetare på arbetsplatsmöten. Chefläkarna presenterar Lex Maria-fall för verksamhetschefer och medicinska rådgivare genom verktyget Gröna korset.

Vid genomgång av årets 30 anmälningsfall enligt Lex Maria finner man att de flesta orsaksutredningarna leder till åtgärdsförslag på mikroorganisatorisk nivå och att de allra flesta åtgärdsförslagen i de flesta fallen är av administrativ karaktär och är mindre effektiva barriärer än tekniska eller fysiska barriärer.

De vanligaste bakomliggande orsakerna rör procedurer/rutiner/riktlinjer och utbildning/kompetens och inte sällan förekommer båda i samma händelse. IVO följde upp 1 (en) anmälning genom inspektion där en fördröjd utredning av hjärtklaffssjukdom ledde till inspektion.

Efter IVOs beslut inkommit ansvarar verksamhetschefen för att informera berörda.

För lärande återrapporterar chefläkare händelser, handläggning och resultat i olika lokala och regionala forum.

Riskområde 1: Frakturer, sen- och nervskador (17% av alla anmälda händelser) Både läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter är involverade i dessa händelser.

Avsteg från användning av beslutsstöd i triage, bristfällig undersökningsteknik, övertro på förmåga att utesluta fraktur utan röntgen samt att man litar på föregående bedömning i för hög utsträckning är typiska felhändelser.

19

Riskområde 2: Försenad diagnos cancer (23% av alla händelser)

Trots etablerade och välkända standardiserade vårdförlopp (SVF) har vi avvikelser här och vi skulle behöva intelligenta beslutsstöd.

Riskområde 3: Försenad diagnostik och behandling av infektion (23% av alla händelser)

Felhändelser i dessa fall har inträffat pga felaktig triage, felaktiga bedömningar och dokumentationsbrister.

Övriga: hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, gynekologi, öronsjukdomar

Tillförlitliga och säkra system och processer

Basala hygienrutiner och klädregler (BHK) följs upp och identifierade brister åtgärdas på lokal enhet med stöd från Vårdhygien och Smittskydd.

Farmaceuter har anställts vilka bland annat arbetar med fokus på att utveckla och genomföra tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar samt att arbeta strategiskt med

läkemedelsrelaterade frågor inom förvaltningen Arbetsgrupp för att effektivisera och systematisera område läkemedel kommer initieras under 2022.

Under 2021 planerades för rutiner och riktlinjer för suicidriskbedömning vid distanskontakt. Dessa vilar på de nationella riktlinjerna för suicidriskbedömning och planeras slutföras under 2022.

Förvaltningen är via Melior ansluten till infektionsverktyget. Antibiotikaanvändningen är en indikator för medicinsk kvalitet och följs i respektive verksamhet.

STRAMA är en aktiv samarbetspart lokalt och förvaltningsövergripande.

Säker vård här och nu

Förvaltningen var haft samordningsansvar för arbetet kring covid-19 i regionen.

En särskild grupp byggdes upp under 2020 och har fortsatt sitt excellenta arbete under 2021. Bland annat har grupperingen samordnat, stöttat och på olika vis varit verksamheter behjälpliga vid vaccinering på vårdcentraler, på SÄBO, i

hemsjukvården, hemtjänstverksamhet, LSS, skolor/i elevhälsa, i mobila verksamheter

17%

23%

23%

7%

30%

Riskområden

fraktur cancer infektion läkemedel övriga

20

med flera. De har även bistått med stöd och information till enskilda medborgare och olika verksamheter i regional, kommunal och privat regi.

Vårdcentralerna har under året uttryckt en mycket hög belastning relaterat till provtagnings, vaccinations och smittspårningsansvaret. Viss avlastning har skett del av året via sjukhusförvaltningarnas provtagnings- och vaccinationsverksamhet och upphandlade vaccinatörer, men det finns tydliga tecken på arbetsrelaterad utmattning hos personalen och en ökande oro för att patientsäkerheten är hotad på grund av olika

förseningar i sökande-, utrednings-, behandlings- och uppföljningsprocesserna.

Vaccineringen mot covid-19 har medfört ett flertal utmaningar bland annat:

• Vaccinet är mycket känsligt. Hållbarheten efter uttag ur kryofrysarna var mycket kort- endast fyra dagar från det att vaccinet nådde respektive vaccinationsenhet. Vaccinet var även väldigt skakkänsligt. Rädslan för att göra fel var stor.

• Det var stort fokus på att inte kassera några doser. Vaccinationstilldelningen var begränsad samtidigt som prioriteringsordning förändrades över tid gjorde att det inte gick att planera framåt avseende vaccinationsmöjligheter relaterat till övrig verksamhet. Varje vårdcentral fick dagligen eller veckovis ställa om sin verksamhet för att matcha då vaccin anlände eller leverans uteblev.

• Stort medialt intresse.

• Stort allmänt intresse. Många frågor för vaccinationsenheterna/vårdcentralen att handlägga, både via personlig kontakt, via Vårdguidens e-tjänst 1177.se, via brev, telefon,

Patientnämnden och IVO. Frustrationen avseende vaccintillgång, ingen möjlighet att välja vaccin och möjligheten till vaccinationsbevis gjorde tyvärr att hot-bilden ökade i

verksamheten och flera medarbetare upplevde stort obehag att möta dessa frågor och personer. Förutom regionövergripande stöd och förvaltningens resurser valde någon verksamhet även utöka möjligheter till larm, anställde väktare eller hade ett ökat samarbete med polis.

• Arrangera och hålla samman olika samordnings- och informationsmöten mellan olika förvaltningar, verksamheter och funktioner i regionen där bland annat vaccinets hållbarhet, verkningsmekanism, materialtillgång, dosintervall, tilldelningsmängder, provtagning och olika bristsituationer avhandlades.

• Vaccintilldelningsarbete där medarbetare initialt manuellt fick gå igenom antal listade i respektive prioriteringsgrupp för respektive enhet och därefter försöka matcha det mot tillgången på vaccin.

• Frekvent ändrade provtagningsrutiner avseende misstänkt covid-19-smitta.

• Frekvent ändrade rutiner för smittspårning.

• Ändringar kring vem som kan få vilket vaccin när.

• Funktionsbrevlåda installerades. Via denna har grupperingen handlagt upp emot ett 50-tal förfrågningar varje vardag.

• Ökat samarbete med Länsstyrelse, kommuner och regioner och civilsamhället.

Vaccinatörer har inför 2022 åter upphandlats i regionen och vårdcentralerna ser fram emot denna avlastning så att de åter kan börja koncentrera sig på sitt grunduppdrag och ta emot de patienter som avstått vård eller på annat vis drabbats av ett trögare patientflöde i regionen.

21

Stärka analys, lärande och utveckling

Avvikelser

PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5

Månatlig sökning i avvikelsesystemet görs av chefsjuksköterska. I det fall en allvarligare händelse noteras diskuteras och bevakas ärendet i chefläkarfunktionen.

Klagomål och synpunkter

SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6

Klagomål inkomna via IVO och annan vårdgivare skickas via Diarium till verksamhetschef, med kopia till chefläkare för berört område samt till chefsjuksköterska.

50 ärenden inkom via IVO. Av dessa finns 45 registrerade i avvikelsesystemet.

90 ärenden inkom från annan vårdgivare. 84 ärenden har registrerats i avvikelsesystemet.

I de fall IVO begär handlingar ansvarar respektive verksamhetschef för att handlägga dessa, skicka svar till IVO, bifoga svar i ärendet i AvIC samt skicka kopia till diariet med hänvisning till diarienummer.

Har verksamheten frågor eller önskar anstånd kontaktar verksamheten själv IVO´s handläggare.

Ärenden inkomna via patientnämnden skickas till verksamhetschef med kopia till chefläkare vilken förmedlar vidare till chefsjuksköterska. Under 2021 inom 1232 ärenden via patientnämnden, vilket är en ökning med 21,5 procent jämfört med 2020. Se fördelning i tabell nedan.

Externt inkomna ärenden bevakas av chefläkarfunktionen.

Förvaltningen har en strukturerad process för ärendehantering klagomål/synpunkter.

Inom primärvårdsområdet Palliativ vård och ASIH har fem ärenden rapporterats till IVO under verksamhetsåret. Fyra har rört klagomål från patient eller närstående. Ett har gällt utredning av riskindivid. Klagomålen beror oftast på att närstående inte har förstått eller accepterat den palliativa vårdnivån men det finns även klagomål på vårdens utförande.

22

UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR

• Hämta igen uppskjuten planerad uppföljning av stabil kronisk sjukdom

• Skapa en tydligare ansvarsfördelning och gemensam bild av och i vårdens övergångar.

• Kompetensförsörjning – brist på specialister i allmänmedicin och funktionsutbildade sjuksköterskor

• Barnkonsekvensanalys har i två års tid varit ett mål genomföras vid förändringar i verksamhet.

Vägledning kommer tas fram under 2022.

• Fortsatta förberedelser inför övergång till det regionalgemensamma journalsystemet Millenium/SDV

• Jämlik vård även för de som inte har tillgång till eller förmåga att använda digitala vårdkontakter och verktyg

• Överföring av patientgrupper från specialistvård till primärvård sker inte sällan utan att man säkrar erforderliga resurser och kompetenser

• Patienter inom kommunal hälso- och sjukvård har rätt till samma goda och nära vård även på kvällar och helger

Palliativ vård och ASIH

• Utmaningarna att bibehålla och utveckla god patientsäkerhet inom palliativ vård och ASIH är flera. Patientgruppen är heterogen med dynamiska och ibland dramatiska vårdförlopp hos i grunden sköra patienter med oftast starkt begränsad livslängd. Detta medför att högre risker ibland får accepteras för att tillfredsställa patientens autonoma behov eller med hänsyn till etiska eller sociokulturella faktorer.

• Särskilt identifierade riskområden inom primärvårdsområdet är bland annat användningen av medicinsk teknik i patientens hem, egenvårdsbedömning och läkemedelshantering.

• Information och kommunikation är också ett riskområde då medarbetarna ibland hanterar flera journalsystem och planeringsverktyg. Uppmärksamheten har skärpts kring vårdens övergångar, även inom de egna verksamhetsområdena för att säkerställa att viktig information inte utelämnas då patienter byter vårdmiljö.