IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/
VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 )
1 VISION
2 ALLMÄNT
3 MÅL
4 RIKTLINJER
5 DATAUTVECKLINGSSCHEMA
6 DATAKÖRKORT
7 REVIDERINGSPROCESS
8 FASTSTÄLLANDE
1 VISION
Orust kommuns vision ( önskat slutläge ) för 2020, i det digitala perspektivet, är:
• Att all personal på förskolan/ skolan kan använda digitala hjälpmedel på ett för
uppgiften adekvat sätt, så att man når alla barn/ elever i verksamheten/ undervisningen och i hela lärmiljön
• Att pedagogisk digital kompetens på ett naturligt sätt alltid finns med hos förskole-/
skolledningen, den enskilda pedagogen och i arbetslaget när verksamheten/
undervisningen planeras och utvärderas
• Att pedagogisk digital kompetens på ett aktivt sätt stödjer olika inlärningsstilar
• Att förskole-/ skolledning och pedagoger har god pedagogisk digital kompetens och tydliga mål för skolans digitala utveckling
• Att med hjälp av ovan punkter har barnets/ elevens digitala kompetens ökat markant och således är barnet/ eleven mer än väl förberett för fortsatta studier/ arbetsliv, vad avser just den kompetensen
I Lgr11 står det bl a under 2.2 Kunskaper, Mål, att skolan har ansvar för att eleverna ”kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”, och att läraren skall ”ta hänsyn till varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, läraren skall också ”stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan”
2 ALLMÄNT
• IKT står för informations- och kommunikationsteknologi.
• Digital kompetens är EU:s 4:e nyckelkompetens, rättighet för alla medborgare.
• Pedagogisk digital kompetens är hur vi inom skolan använder oss av de digitala verktygen i lärmiljön.
• SAMR är en modell för insikt kring vilken nivå man befinner sig kring olika digitala hjälpmedel. Är forskningsbaserad.
• TPACK är en modell som för insikt kring ingående komponenter i lärmiljön. Är forskningsbaserad.
• IM står för introduktionsprogram ( gymnasienivå ).
• I upphandlingen gentemot 1-1 för år 7-9 ingår det bl a införandestöd där
utvärderingsverktyg ingår. Det blir självklart en stor faktor i revideringsprocessen enligt punkt 7.
• Se förklaring längst ner i fet stil kring samband mellan de olika punkterna i planen.
• Se förklarande bilder längst ner över SAMR och TPACK-modellerna.
• Planen innebär mycket för såväl alla inom verksamheten för lärande som för IT-enheten.
3 MÅL
Kortsiktiga mål att nå t o m läsåret 13/ 14, i prioritesordning:
• Förskole-/ skolledning och pedagoger har fått en grundläggande utbildning och känner sig väl förtrogna med begreppet pedagogisk digital kompetens samt modellerna SAMR och TPACK
• Förskole-/ skolledning och pedagoger har alla minst tagit sig från steg 1 till steg 2 på SAMR-trappan kring områdena under följande 2 punkter.
• Förskole-/ skolledning och pedagoger har, i de fall de har teknologin, fått en
grundutbildning i att använda datorerna med dess mjukvara, de interaktiva tavlorna med dess programvara, FLOD samt Pedagogiskt fönster från Mediapoolen, Elevdatas utbud, UNIKUM, OGAP, skoldomänen inom Google samt frånvaromodul Skola 24.
Grundutbildningen innebär också att man förstår sammanhanget mellan de olika systemen.
• All teknologi enligt ovan punkt samt övrig hårdvara ( kommunikationsskärmar, multimaskiner, kameror och övriga apparater ), nätverk och övrig mjukvara ( ev egna nedladdade program ) fungerar tillsammans
• Skolledning och IKT-inspiratörer ur år F-9 + IM har fått den tänkta utbildningen inom ramen för upphandlingen 1 – 1
• Förskole-/ skolledning och pedagoger har alltid SAMR- och TPACK-modellerna i tankarna vid planering och utvärdering av eventuella lokala pedagogiska planeringar, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram
• De barn/ elever som behöver kompensatoriska hjälpmedel skall ha tillgång till det
• Talsyntes med riktig inspelad röst är tillgänglig på alla elevdatorer
• Pedagoger, som har ett barn i en verksamhet/ undervisar en elev med kompensatoriska hjälpmedel, har kunskap om barnets/ elevens hjälpmedel
• IKT-team har börjat att fungera som en stöttande resurs i F-9 + IM och är sammansatt av elever och pedagoger
• Skoldatatek har börjat att fungera som en stöttande resurs för skola och gymnasium.
• Pedagogerna i år F-9 + IM är indelade i lärkompispar ( 2 och 2 ), enskild pedagog har en handlingsplan kring sin pedagogiska digitala kompetens
Långsiktigt mål att nå t o m läsåret 15/ 16:
• Förskole-/ skolledning och pedagoger pendlar mellan steg 2 och 4 i SAMR-modellen i alla läraktiviteter, med tonvikten på 3-4
4 RIKTLINJER
• Årtal i kortsiktiga och långsiktiga mål sätts för respektive enhet i samråd mellan chef, IKT- koordinator och skolchef. Kan vara samma som ovan eller tidigarelagt.
• I och med upphandlingen gentemot 1-1 kommer samtliga rektorer och gymnasiechef att få gå den utbildning som följer med konceptet. Förskolechefer får en annan variant.
• Inloggning och e-postadress tilldelas eleverna fr o m år 1. Används som inloggning in i skoldomänen Google Apps.
• Skoldomänen Google Apps kommer att introduceras för först skolledning, därefter IKT- team, sedan arbetslag och sist men inte minst eleverna. Tidsplan sätts i samråd med IKT- koordinator, rektor/ gymnasiechef och skolchef.
• Verksamheten för lärande har en koordiator-tjänst för IKT, initialt på 100%.
• Respektive område NV och SO avseende skolan måste ha en en IKT-ansvarig pedagog på x
% ( gymnasiet x % efter överenskommelse ).
• Respektive skolenhet där det finns år 7-9 och som kör igång med 1-1 skapar ett IKT-team bestående av elever och personal. Varekil kan knyta sig till Ängås och Ellös samt gymnasiet till Henån. I varje arbetslag år F-9 + IM ska det finnas en IKT-inspiratör som ingår i teamet.
Elever ur år 7-9 ska vara med.
• Respektive förskola måste ha en IT-kontaktperson med avdelad tid för uppdraget.
• Personlig verksamhetsdator för pedagogen ( med ferieanställning och ansvar att skriva i UNIKUM ) med möjlighet att ta hem samt installera program själv är beslutat sedan tidigare IKT- pedagogisk plan.
• 1-1 för år 7-9 + IM och 1-4 för år F-6 är beslutat, i skrivande stund i utskottet för lärande.
Tidsplanen styrs av budgeten.
• Vid införande av 1-1 på Henån och Ängås ska de datorer som blir över fördelas via IT- styrgruppen och ledningsgruppen ( mellan elevdatorer F-6, personliga pedagogdatorer, verksamhetsdatorer i förskola/ fritidshem m m ).
• Alla klassrum år F-9 + IM bör ha en interaktiv tavla på sikt.
• Nyckeltal för datortäthet på förskola är beslutat inom verksamheten för lärande till 1 barndator samt 1 verksamhetsdator/ avdelning. Bör på sikt kompletteras med en interaktiv tavla/ hus.
• Nyckeltal för datortäthet på fritidshem är beslutat till 1 verksamhetsdator/ avdelning sedan tidigare IKT- pedagogisk plan. I övrigt får de låna elevdatorer från den skolan fritidshemmet är på.
• Alla enheter ska ha tillgång till ett väl fungerande trådlöst nätverk. I syfte att kunna vara så flexibel i användandet av verktygen som möjligt.
• Vi ska utnyttja möjligheten e-twinning inom de skolnätverk som finns i EU.
5 DATAUTVECKLINGSSCHEMA ( DUS )
Under framtagande, tänkt att vara något som utgår kring utvecklandet av den digitala kompetensen hos eleven.
6 DATAKÖRKORT
Under framtagande, tänkt att vara något man tar i år 3.
7 REVIDERINGSPROCESS
Planen ska som andra planer utvärderas i slutet av varje läsår. Samordnas av IKT-koordinator på övergripande nivå, målutvärdering leds av respektive skol-/ förvaltningschef på enhetsnivå.
8 FASTSTÄLLANDE
Planen är fastställd 111206 av ledningsgruppen inom verksamheten för lärande.
___________________________________________________________________________
Visionen måste vara accepterad och levas av alla, främst förskole-/ skolledningen. Den anger ett önskat slutläge.
Begreppen pedagogisk digital kompetens, digital kompetens, SAMR och TPACK ska förtydligas för ledningsgruppen så fort som möjligt.
Målen måste vara SMARTA och synliga i alla utvecklingsprocesser ( medarbetarsamtal/
kompetensutveckling/ det vardagliga arbetet m m ). De kortsiktiga ska uppnås först. Når respektive enhet det långsiktiga målet är den enheten vid visionens önskade
slutläge. Tidssättningen av både kortsiktiga och långsiktgt mål är av största vikt att den blir realistisk ( R i SMARTA mål ).
Riktlinjerna ska vara tydliga och måste stämma överens med
målen. Riktlinjerna är ofta styrda verktyg för att nå målen.
Datautvecklingsschema ( DUS ) är en slags avstämning för arbetslaget kring eleverna så att arbetslaget kan kan avgöra om de ligger på rätt nivå avseende den digitala lärmiljön.
Datakörkortet är en ”morot” för eleven och en
kvalitetsstämpel. Främst med syfte för ett etiskt korrekt användande enligt vår policy för it-användande.
Revideringsprocessen är viktig och ska präglas av transparens och bred delaktighet.
Fastställandet, med så bred förankring som möjligt, är oerhört viktigt.
__________________________________________________
SAMR-modellen
...OMVANDLING OMDEFINITION
I steget Omdefiniering har de förändrade arbetsmetoderna utvecklats
till en mångfacetterad, bredare och rikare inlärningsupplevelse.
( R i SAMR, Redefinition )
Datorn kan skapa nya uppgifter som är otänkbara utan en dator.
Exempel: Den skrivna texten prövas mot elever från andra skolor i andra länder. Bedömning för lärande är utgångspunkten för dialogen. Videosamtal används.
Elever och lärare arbetar mycket med hemsidor i olika syften.
FÖRÄNDRING
I steget Förändring utformas nya, annorlunda arbetssätt med teknikens
hjälp.
( M i SAMR, Modification )
Datorn gör det möjligt att förändra STORA DELAR av en uppgift som skall utföras.
Exempel: Den skrivna texten delas nu på vår digitala lärplattform med andra och bearbetas och utvecklas då därmed. Ett annat tänkande än tidigare sker kring texter beroende p g a bl a digitala läromedel och multimedia-mjukvara. Bilder och film kommer in för att visualisera idéer. Många använder talsyntes som förstärkning.
FÖRBÄTTRING
I steget Förbättring utför man fortfarande samma sak, men med några
praktiska förbättringar.
(A i SAMR, Augmentation )
Datorn förändrar EN LITEN DEL av en uppgift som skall utföras.
Exempel: Den skrivna texten lagras på den digitala lärplattformen. Ett annat tänkande BÖRJAR KUNNA SKE kring texter beroende p g a bl a digitala
läromedel och informationsökning via internet.
ERSÄTTNING
I steget Ersättning betyder att tekniken bara används för att uppnå samma sak som förut, men på ett lite tjusigare sätt.
( S i SAMR, Substitution )
Datorn är ersättning för annan teknisk utrustning.
Exempel: Man skriver en text med hjälp av datorn men undervisningen har inte förändrats.
FRÅN FÖRBÄTTRING TILL...
TPACK-modellen
Den beskriver hur vi bör förhålla oss till vad som ska ingå i varje läraktivitet.
En del grundläggande pedagogik, en del ämnesinnehåll och en del teknologi.
Strävan ska vara att alltid befinna sig inne i mittområdet, då stimuleras elevens lärande som bäst.
