• No results found

Följebrev till promemoria: De svenska bankernas kapitalkrav, tredje kvartalet 2015

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Följebrev till promemoria: De svenska bankernas kapitalkrav, tredje kvartalet 2015"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Finansinspektionen Box 7821

SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]

Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

F Ö L J E B R E V

Datum 2015-11-25 FI Dnr 15-7395

Följebrev till promemoria:

De svenska bankernas kapitalkrav, tredje kvartalet 2015

Introduktion

Finansinspektionen (FI) publicerar kapitalkravet i pelare 2 för de största svenska företag som berörs. FI ökar nu genomlysningen av kapitalkravet ytterligare. Kapitalkravet i pelare 2 utgör i Sverige i genomsnitt ungefär 34 procent av det totala kapitalkravet för de största bankgrupperna.

Bakgrund

Sedan det tredje kvartalet 2014 har FI publicerat kvartalsrapporten De svenska bankernas kapitalkrav på sin hemsida. I rapporten redovisar FI det totala kapitalkravet – inklusive kapitalkravet enligt den så kallade pelare 2 – för de 10 största svenska bankgrupperna.

FI:s motiv till att publicera denna information framgår i Finansinspektionens promemoria Kapitalkrav för svenska banker (FI Dnr 14-6258) från september 2014. (För mer information om pelare 2 hänvisas till denna promemoria.) I promemorian anger FI att det faktiska pelare 2-kapitalkravet för varje berörd företagsgrupp kommer att publiceras för de risktyper för vilka FI har publicerat en bedömningsmetod. De risktyper som har omfattats av en metod och därmed publicerats har hitintills inkluderat tillkommande kapitalkrav för svenska och norska bolån samt systemrisk för de fyra storbankerna. Kapitalkravet för alla övriga risktyper som täcks av pelare 2 har inte publicerats utan för dessa har endast ett och samma schablonbelopp angetts för alla företag.

I maj 2015 publicerade FI bedömningsmetoder för tre av de mest betydelsefulla risktyperna inom pelare 2: kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken och pensionsrisk. Se promemorian FI:s metoder för bedömning av enskilda risktyper inom pelare 2 (FI Dnr 14- 14414). Bedömningsmetoderna har använts i den samlade kapitalbedömning som slutförs under hösten 2015.

(2)

FI Dnr 15-7395

Nyheter i kvartalsrapporten från och med kvartal 3 2015

Från och med 2015 års samlade kapitalbedömningar omfattas, som framgår ovan, ytterligare tre risktyper av publicerade bedömningsmetoder. I enlighet med vad som tidigare har sagts redovisas kapitalkravet för var och en av dessa tre risktyper för varje berört företag från och med denna rapport, som avser det tredje kvartalet 2015.

En ytterligare nyhet är att för ”Övrigt pelare 2 baskrav”, som inkluderar alla de risktyper som ännu inte omfattas av en publicerad bedömningsmetod, kommer från och med nu det faktiska kapitalkravet att anges och inte som tidigare ett schablonbelopp.

Sammantaget betyder dessa nyheter att det faktiska kapitalkravet för hela pelare 2 baskrav nu redovisas för varje berörd bankgrupp. I linje med vad som tidigare angetts redovisas dock inte samtliga enskilda komponenter av ”Övrigt pelare 2 baskrav” var för sig. Finansinspektionen anser att varje företag ska göra sin egen bedömning av om de anser det vara lämpligt att offentliggöra kapitalkravet i ytterligare detalj.

References

Related documents

Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Sverige.

Enligt svensk lag utgör Basel I-golvet ett minimikapitalkrav beräknat i svenska kronor och gäller för företag som använder interna modeller för att bestämma kapitalbaskraven

Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Sverige..

Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Norge..

Vid beräkningen av det kapitalkrav som riskviktsgolvet resulterar i ska samtliga kapitalkrav enligt pelare 1 inkluderas, inklusive det kontracykliska buffertvärdet för Norge..

Detta kan i sin tur leda till att skillnaden mellan kontrakterad och verklig löptid, och därmed underskattningen av bankernas kapitalkrav inom pelare 1, som beskrivits i avsnitt

Därmed skiljer sig inte verklig löptid från kontrakterad löptid, och därmed saknas också behov av tillkommande kapitalkrav inom pelare 2 avseende löptidsantaganden för sådana

systemrisk och kapitalkrav för svenska och norska bolån” då 2015 års samlade kapitalbedömning för dessa företag ännu inte har avslutats... 8(10) Beskrivning