Årsredovisning
2014
Innehållsförteckning
Fem år i siffror ������������������������������������������������������������������������������������������4 Kommunens organisation�������������������������������������������������������������������5 Vart gick skattepengarna? ������������������������������������������������������������������6 Vision ���������������������������������������������������������������������������������������������������������8 Förvaltningsberättelse ���������������������������������������������������������������������� 10
Samhällsekonomisk utveckling ���������������������������������������������������������������������������� 11 Regional utveckling och samverkan ������������������������������������������������������������������� 12 Befolkningen �������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 14 Boende, näringsliv och arbetsmarknad ������������������������������������������������������������ 16 God ekonomisk hushållning inklusive Kommunfullmäktiges mål ���������� 18 Finansiell analys���������������������������������������������������������������������������������������������������������� 26 Räkenskaper ����������������������������������������������������������������������������������������������������������� 33 Redovisningsprinciper ���������������������������������������������������������������������������������������� 46 Sammanställd redovisning - koncernen ����������������������������������������������������������� 48 Personalredovisning ������������������������������������������������������������������������������������������������� 49 Vi jämför oss med andra kommuner ������������������������������������������������������������������ 52
Verksamhetsberättelse ���������������������������������������������������������������������� 54
Kommunfullmäktige �������������������������������������������������������������������������������������������������� 55 Kommunstyrelsen ������������������������������������������������������������������������������������������������������� 56 Omsorgsstyrelsen ������������������������������������������������������������������������������������������������������� 59 Bildningsstyrelsen ������������������������������������������������������������������������������������������������������� 62 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd ��������������������������������������� 64 Västmanland-Dalarna lönenämnd ������������������������������������������������������������������������ 66 Gamla Byn AB ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 67 Avesta Industristad ����������������������������������������������������������������������������������������������������� 68 Avesta VA och Avfall AB��������������������������������������������������������������������������������������������� 69 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund ����������������������������������������������������������� 70 Kommunens revisorer ����������������������������������������������������������������������������������������������� 71
Presentation av kommunstyrelsen ����������������������������������������������� 73 Begreppsförklaringar ������������������������������������������������������������������������� 74 Revisonsberättelse ������������������������������������������������������������������������������ 76
Fem år i siffror
Resultaträkning (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014
Intäkter 278 234 242 245 259
Kostnader -1230 -1184 -1242 -1265 -1302
Avskrivningar -29 -22 -22 -29 -24
Verksamhetens nettokostnader -981 -972 -1022 -1049 -1066
Skatteintäkter och generella statsbidrag 1008 1011 1032 1065 1093
Finansnetto -2 -5 3 -8 3
Extraordinära intäkter/kostnader 21
Årets resultat 25 34 13 29 32
Nettoinvesteringar 49 30 38 38 45
Balansräkning (mkr)
Anläggningstillgångar 1340 1414 1443 1482 1488
Omsättningstillgångar 68 99 116 148 106
Summa tillgångar 1 408 1 513 1 559 1 630 1 594
Eget kapital 212 232 246 275 307
Skulder och avsättningar 1196 1281 1313 1355 1287
Summa skulder och eget kapital 1 408 1 513 1 559 1 630 1 594
Nyckeltal per invånare
Samtliga nyckeltal per invånare anges i kronor
Antal invånare 21 583 21 486 21 467 21 582 22 022
Nettokostnad/invånare* 45 494 45 256 47 585 48 579 48 429
Skatteintäkter och generella avgifter/invånare 46 695 47 064 48 050 49 337 49 741
Totala tillgångar/invånare 65 243 70 426 72 637 75 557 72 391
Långfristig skuld/invånare (inkl internbank)* 43 156 48 369 49 637 48 836 43 656
Pensionsåtagande/invånare 29 931 33 510 33 112 36 975 33 603
Kommunens organisation
Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i Avesta kommun.
Kommunfullmäktige:
• fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala.
• beslutar vilka nämnder/styrelser som ska finnas.
• väljer ledamöter och ersättare till
kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna.
• väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet.
• utser ledamöter i kommunala bolag.
Kommunstyrelsen:
• leder och samordnar allt arbete inom kommunen .
• ansvarar för kommunens ekonomi.
• har uppsiktplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete.
Nämnderna/styrelserna:
• ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen.
• förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige.
• genomför beslut som fattas i fullmäktige.
Vart gick skattepengarna?
��� och 100 kronor i skatt till kommunen användes så här år 2014
28,53 kronor till för- och grundskoleverksamhet 23,13 kronor till vård och omsorg
11,84 kronor till kommunövergripande verksamhet
Så här får kommunen sina pengar���
80% kommer från skatter och generella statsbidrag 18% kommer från avgifter
2% kommer från finansiella intäkter 0 % kommer från realisationsvinster
80%
2%
0%
18%
Kommunstyrelsens ordförande har ordet���
2014 visar Avesta kommun återigen upp ett starkt ekonomiskt re- sultat med ett överskott på 32 miljoner kronor. Det är bra och viktigt att vi har god ordning på vår ekonomi i Avesta kommun och det bygger på ett gott arbete i förvaltningar och styrelser. Det är även viktigt att vi amorterat mycket under året eftersom det ger oss mer utrymme för framtida investeringar. Vi vet att vi har ett stort investeringsbehov de kommande åren och för det är ekono- miska överskott nödvändiga.
2014 var år två på vårt treåriga projekt Avesta 2020. Efter projekt- ets utgång 2015 kommer arbetssättet och ambitionen inte längre vara ett projekt utan det sätt vi för Avesta kommun framåt. Avesta 2020 har tre övergripande mål, det är att öka det totala antalet arbetstillfällen med 350, att minst 20 nya företag startas under perioden samt att Avesta kommun ska ha en befolkningsökning.
Som resultatet ser ut nu efter två år ser vi ut att klara alla tre målen.
Antalet arbetstillfällen har ökat med 321, antalet nystartade företag som startats efter stöd/samarbete med Avesta 2020 är 26 och vad gäller befolkningstillväxt så har Avesta nu en av Sveriges starkaste befolkningsökningar.
Denna positiva utvecklingstrend leder till nya utmaningar, vi behö- ver fler förskolor, mer platser inom äldreomsorgen, fler bostäder och ännu mer arbetstillfällen. Men detta är utmaningar vi kämpat hårt för att få, vi vet vad alternativet varit, att stänga skolor och riva bostäder.
I slutet av året lanserades Avesta kommuns nya marknadsförings- kampanj ”Vi är Avesta” som bygger på att våra bästa marknads- förare och ambassadörer är vi själva, vi som är kommunmedbor- gare i Avesta kommun. Hög kvalitet i våra verksamheter är vårt bästa sätt att marknadsföra oss och det är med glädje och stolthet jag noterar att vårt Sverigeledande arbete med heltider uppmärk- sammas runt om i hela landet och att avgiftsfria bussar väcker mycket uppskattning och intresse både nationellt och internatio- nellt. Anhörigstödet med läger för unga med föräldrar drabbade av Alzheimers sjukdom är en annan verksamhet att vara stolta över. Varje dag i Avesta kommun jobbar våra medarbetare i för- valtningar och styrelser med att göra vardagen lite bättre för Av- esta kommuns medborgare. Vi är på rätt väg, men mycket jobb och utmaningar återstår.
Vision
Avesta 25 000/2020.
Avesta är 2020 en inflyttningsort med 25 000 invånare i en dyna- misk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar har gjorts på entreprenörskap för kvinnor och män så att nya företag skapats och befintliga före- tag getts möjlighet att växa.
Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraft- källor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, natu- rens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda.
Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritids-
möjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete.
Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg.
Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del.
Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur energibehovet med hjälp av ny teknik och vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fair Trade City.
Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds.
I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt.
Förvaltningsberättelse
Samhällsekonomisk utveckling
Fortsatt svag och ojämn tillväxt i omvärlden fördröjer återhämt- ningen. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien är god så är tillväxten i euroländerna mycket svag. Även i våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen försämrats. I åt- skilliga länder har arbetslösheten fastnat på höga nivåer så även i Sverige. Den globala inflationen är låg. Den utdragna lågkonjunk- turen med hög arbetslöshet som följd håller tillbaka löne- och prisökningar. Den låga inflationen är inte enbart konjunkturell.
Även den tekniska utvecklingen med näthandel förstärker pris- konkurrensen. Därtill kommer att det råvarudrivna inflations- trycket har minskat.
I den långdragna lågkonjunkturen har Sverige klarat sig relativt bra med ökad sysselsättning och bra skatteunderlagstillväxt. Den höga arbetslösheten beror på att arbetskraften ökat.
Tillväxten i svensk ekonomi har dock dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013, vilket beror på den inter- nationella utvecklingen och en fortsatt svag utveckling av både svensk export och inhemsk efterfråga. Nivån på orderstocken i tillverkningsindustrin är dock relativt gott.
Bedömningen är att hushållens ekonomi kommer att förbättras och tillsammans med mindre åtstramande finanspolitik kommer tillväxten att ta fart från och med 2016. Den ökade tillväxten i ekonomi kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.
Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn på grund av tillfälliga medel som konjunktursstöd och återbetalning- ar av AFA premier ser resultaten i sektorn som helhet att komma försämras under både innevarande och kommande år. Från ett resultat för hela kommunsektorn på 3,5 procent 2013 bedöms re- sultatet för sektorn 2014 endast uppgå till 1,1 procent och ytterli- gare försämras kommande år.
Stora demografiska förändringarna bidrar till ett tilltagande kost- nadstryck och ett ökat behov av investeringar i offentlig sektor.
Verksamheter som kostnadsmässigt förväntas dra iväg är barnom- sorg, grundskola och äldreomsorg.
Ett ökat antal asylsökande leder till ett ökat tryck på integrations- arbetet. Sveriges kommuner och landsting har presenterat ett antal åtgärdsförslag till regeringen i syfte att förbättra samspelet mellan stat och kommun, för en jämnare fördelning av asyl- och flykting- mottagandet och en träffsäkrare statligt ersättningssystem.
Trots att den internationella konjunkturen inte riktigt tagit fart ökar det reala skatteunderlaget i förhållandevis god takt på grund av ökad arbetskraftsdeltagande. Den starka ökningen förväntas bestå fram till 2017.
I dagsläget råder dock en hel del oklarheter när det gäller statliga specialinriktade satsningar.
Regional utveckling och samverkan
Regional infrastruktur
I Dalarnas Länstransportplan 2010-2021 finns ett stort investe- ringsprojekt i Avesta kommun, ”Förbifart Fors”. Vägsträckning har fastställts och Trafikverket arbetar vidare med planarbetet och ett första symboliskt spadtag togs i slutet på november. Förbi- farten beräknas kunna tas i bruk 2017.
På järnvägssidan har Trafikverket tidigare genomfört en förstu- die gällande ”Godsstråket genom Bergslagen” och en fördjupad förstudie har genomförts för Avesta Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar, både för Godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan, om stora investeringar görs på Avesta Krylbo bangård samt spår direkt söderut från bangården. I nationella pla- nen för transportsystemet föreslås att ca 519 mkr satsat på detta objekt. Trafikverket har under året fortsatt planeringsarbetet för investeringen.
Bergslagssatsningen Kultur och Turism, 2006 – 2016
Bergslagssatsningen fortsätter med att en ny projektansökan om EU-medel lämnas in för perioden 2014-2016. Under våren har fokus för Verket/Avesta Art varit på temat ”Konstrum Bergsla- gen”, ett samarbete mellan Smedjebacken/Meken, Grängesberg/
Maskinhuset och Avesta/Verket. Inom samarbetet lyfter olika aktiviteter och arrangemang upp besöksmålen med Avesta Art i Verket som ”dragare”.
Bergslagssatsningen har breddning av Bergslagens näringsliv via
Södra Dalarna Turism
Under 2014 avslutades Avesta och Hedemora kommuners turism- projekt, inom ”Södra Dalarna Turism”. Projektets aktiviteter och kontakter med besöksnäringens entreprenörer har innehållit marknadsföring, omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, mässmedverkan med mera. Samarbetet kommer dock att fort- sätta i något förminskad omfattning utan projektpengar under 2015. Samtidigt som projektet går mot sitt slut så har fråga lyfts i samarbetet med Dalarnas övriga turistdestinationer genom Visit Dalarnas ledningsgrupp om Dalarnas turismorganisationer och bolag skulle kunna ha en ökad samverkan. Södra Dalarna Turism kommer i väntan på resultatet av denna utredning att samverka med Visit Södra Dalarna AB (Ludvika-Smedjebacken-Gagnef- Säter-Falun-Borlänge) genom att lyfta över vårt produktutbud till deras hemsida och samverka i marknadsföring.
Regionalt samarbete
Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närligg- ande kommuner för att möjliggöra effektivisering av den kom- munala verksamheten. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa tillgången till kompetens. Samverkan sker via kom- munalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via Kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktivite- ter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinn- skatteberg. Samverkan med andra kommuner sker till exempel inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtill- stånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer.
Under året har inletts diskussioner med KTH utifrån deras intres- se av utökat samverkan med Avesta, Borlänge och Dalarna inom några olika områden.
Regionalt Serviceprogram
Dalarnas Regionala Serviceprogram för 2014-2020 har kommit igång och Avesta kommun deltar i Södra Dalarnas arbetsgrupp.
Programmet omfattar landsbygdsutveckling och näringslivsfrågor på landsbygden kopplade till service med betoning på handel och drivmedelsmackar. Detta gör att en nära koppling till kommuner- nas service vad gäller omsorg på landsbygden också finns.
Större prick på kartan markerar att aktuell kommun är säte för denna samverkan.
Befolkningen
År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet
2001 22 330 -45 -131 87 8 45 34
2002 22 296 -34 -158 129 12 47 70
2003 22 249 -47 -146 101 4 26 71
2004 22 102 -147 -129 -17 8 -51 26
2005 21 954 -148 -102 -44 -30 -75 61
2006 21 963 9 -117 128 28 -61 161
2007 21 886 -77 -82 9 -21 -81 111
2008 21 937 51 -59 110 -56 17 149
2009 21 762 -175 -99 -75 -11 -159 95
2010 21 583 -179 -79 -98 1 -211 112
2011 21 486 -97 -92 -5 -10 -79 84
2012 21 467 -19 -110 89 9 -75 155
2013 21 582 115 -69 184 -6 -87 277
2014 22 022 440 -38 468 -3 33 438
Snitt -25 -101 76 -5 -51 132
Avesta växer!
Under 2014 ökade Avestas befolkning med 440 personer. Det är
personer. Detta med positivt födelsenetto har inte skett i Avesta sedan i början av 1990-talet. Antalet barn som föddes under 2014
De tre följande av de elva nationella målområden för folkhälso- arbete är prioriterade i Avesta.
• Sociala och ekonomiska förutsättningar för en god hälsa.
• Barns och ungas uppväxtvillkor.
• Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel prevention.
Under året har rapporten från LUPP (Lokala ungdomsprogram- met) 2013 färdigställts. Rapporten visar att svarande ungdomar i Avesta har en god och jämlik hälsa.
Man kan inte utläsa några skillnader utifrån socioekonomiska fak- torer. Avestas ungdomar är också nöjda med sin fritid och vad det finns för fritidsaktiviteter i kommunen.
I rapporten kan man också utläsa att svarande ungdomar känner sig trygga i Avesta.
Ungdomars delaktighet och inflytande är utvecklingsfrågor för kommunen, att öka intresset och kunskapen kring vikten av att an- vända sitt inflytande och vara delaktig i den kommun där man bor.
Hela rapporten hittar du på www.avesta.se
I Hälsa på lika villkor 2014 Dalarna ser vi trender i hälsoläget hos befolkningen.
Bra allmänt hälsotillstånd:
Män Kvinnor Riket 76% 71%
Dalarna 71% 68%
Avesta 69% 62%
Avestas befolkning har en mer stillasittande fritid än övriga länet och riket, skillnaderna är dock inte signifikanta. Däremot har vi signifikant färre män i Avesta som är fysiskt aktiva 30 minuter dagligen jämfört med länet och riket. För kvinnor kan ingen skill- nad utläsas.
Befolkning med riskabel alkoholkonsumtion är något färre i Av- esta jämfört med länet och riket. För Avesta kan man utläsa skill- nader i riskbruk av alkohol mellan könen. Fler män än kvinnor har ett riskbruk av alkohol.
Fler män och kvinnor i Avesta röker dagligen jämfört med länet och riket.
Enkäten visar också att Avesta har högre andel män med fetma, 21 procent jämfört med länets 17 procent och rikets 14 procent.
Källa: Hälsa på lika villkor Dalarna 2014, se hela rapporten på avesta.se
Boende
Planer har tagits fram för att utöka utbyggnaden av flerfamiljshus i centrala Avesta i kvarteret Örnen och vid Bruksklubben. Planen för Bruksklubben avvaktar antagande utifrån nya bullerregler, där man i början av januari nästa år troligen kommer att öppna upp för mer generösa regler vad gäller buller och bostäder. Planerna ger möjlighet till ett femtiotal nya lägenheter varav Gamla Byn AB kommer att stå för samtliga. Under 2014 har tre detaljplaner tagits fram som sanktionerat ändringar som redan i praktiken genom- förts.
Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen kring LIS-områden, som kan möjliggöra byggnation i strandnära lägen har antagits av kom- munfullmäktige i april 2014.
Månsboområdet har öppnats för exploatering. Området blev klart hösten 2010. Fyra hus har färdigställts under 2011 och 2012 och ytterligare två är under byggnation 2014.
Inom projektet ”Utveckla bostadsmarknaden tillsammans med externa intressenter” i Avesta 2020-projektet har statistik kring boende tagits fram och möjliga externa intressenter kopplade till Avesta kommun har besökts och denna statistik har presenterats.
En annonsering förbereds för att efterhöra det faktiska intresset hos externa byggare att nyproducera hyreshus på centrala tomter för detta ändamål i Avesta.
Under 2014 har tre villor färdigställts i kommunen och fem fri- tidshus.
Näringsliv
Under första halvåret 2014 har det skett både positiva och nega- tiva förändringar hos Avestas två större företag Outokumpu re-spektive Stora Enso Fors. Stora Enso Fors har verkställt före- tagets tidigare rationaliseringsbeslut vilket innebär att över 100 tjänster tagits bort på olika sätt.
Outokumpu har trots en tuff ekonomisk situation förberett sig på olika sätt för en ökad produktion under hösten genom skiftupp- gång, nyanställningar på närmare 50 personer samt anpassning av produktionen. Merparten av dessa kommer från Outkumpus nu
Näringslivets struktur
Näringslivets struktur är ungefär densamma som föregående år, vilket innebär att arbetstillfällena fördelar sig med:
* 36 procent på industri- och byggtjänster
* 31 procent på privata tjänsteföretag
* 30 procent på offentliga tjänster
* 3 procent areella näringarna
I jämförelse med andra kommuner är industrisektorn stor i Avesta medan sektorerna privata tjänster och offentlig sektor är i motsva- rande grad mindre. En viss utjämning har dock skett under 2014.
Under 2014 har 85 nya företag registrerats i Avesta, 23 företag har gått i konkurs och 26 företag har upphört. Detta innebär att netto- tillskottet av antalet företag under 2014 uppgår till 36. Räknat per 1000 invånare har 3,6 företag registrerats under året i Avesta.
Genomsnittet i Sverige uppgår till 6,4 registrerade företag per 1000 invånare vilket är en uppgång med 8,6 procent.
Handeln
Under våren har en ny ekonomisk förening som ska verka för utveckling av Avesta bildats – Avesta Stads Utveckling (ASU).
Föreningens medlemmar är i dagsläget främst centrumhandlare och fastighetsägare i centrum samt Avesta kommun och Gamla Byn AB. Målsättningen för föreningen i det korta perspektivet är att öka antalet medlemmar så att ASU kan bli en kraftfull part i utvecklingen av Avesta.
I Avesta centrum har omflyttning av befintliga butiker skett då bland annat Systembolaget flyttat från Avestagallerian till City- huset. Vidare så har Åhlens i Avestagallerian tagit beslut om att avveckla sin butik. Sammantaget innebär detta stora förändringar på butikssidan i Avesta centrum som kommer att märkas kom- mande år.
I Dalahästområdet färdigställs ett nybygge som innebär att Rusta etablerar sig i Avesta under 2015 samt att Willys flyttar till större nybyggda ytor. Detta innebär att Dalahästområdet är fullt utbyggd enligt gällande detaljplan och frågan om ytterligare handel utefter riksväg 70 aktualiseras.
Boende, näringsliv och arbetsmarknad
Den totala arbetslösheten i Avesta har förändrats i en negativ rikt- ning under året och uppgår till 1 106 personer, varav 268 är ung- domar mellan 18-24 år.
Per 31 december 2014 ligger den totala arbetslösheten, inklusive personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Vad gäller ungdomar mellan 18-24 år ligger arbetslösheten mycket hö- gre än både Dalarna och riket.
För att motverka den höga ungdomsarbetslösheten har Tillväxt Avesta tillsammans med SIVA deltagit i länsprojektet ”Unga till arbete” som initierats och leds av Region Dalarna. Projektet avslu- tas i december 2014. Ett motsvarande projekt ”På väg till jobbet”
för personer mellan 25 och 64 år på Omsorgsförvaltningen har avslutats under 2014. I projektet ”Unga till arbete” har 49 ung- domar deltagit under 2014 varav 45 stycken avslutade program- met. Av dessa gick 73 procent till arbete eller studier efter pro- grammets avslutning.
Dalarnas län har en mycket ogynnsam demografisk situation, största befolkningsgruppen är i åldrarna 59-65 år. Generations-
skiftet i regionerna visar att arbetskraften kommer att minska i Dalarna under flera år framöver. Enligt arbetsförmedlingen är detta en följd av generationsskiftet och att arbetsmarknaden domi- neras av ersättningsrekryteringar i Dalarna, att det kommer att bli brist på vissa kompetenser samtidigt som det finns ett överskott av sökande med kompetenser som inte efterfrågas.
Pendling
Under 2013 (senaste officiella siffrorna) har 1 968 personer pend- lat in till Avesta för arbete eller studier. Motsvarande siffra för personer som pendlat ut är 1 909. Pendlingsöverskottet in i kom- munen är därmed 59 personer. Detta är en minskning sedan 2012 med 91 personer medan snittsiffran de senaste fem åren varit 174.
I Dalarna är det fem kommuner som har positiv inpendling 2013 där Borlänge har i särklass flest med 4 418 personer. De kommu- ner som har flest pendlare till Avesta är Hedemora, Norberg och Sala. De kommuner som Avestaborna pendlar mest till är Hede- mora, Borlänge och Fagersta. Detta följer väl mönstret för de sista fem åren.
Avesta 2020
Länsstyrelse, Region Dalarna och andra regionala aktörer har ar- betat fram ett omfattande projekt, ”Avesta 2020”, med sikte på att vända trenden och uppnå 25 000 invånare år 2020.
Projektet Avesta 2020 har 26 delprojekt och sex fokusområden:
Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studie- och arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfinns även utredningar be- träffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen För- enkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Region Dalarna är medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling, och den delen av projekt Avesta 2020 löper mellan 2013-01-01-- 2015-12-31.
Under hösten färdigställdes lokaler i före detta Grovplåten i Koppardalen, numera Koppardalens Utvecklings Centrum som ett nav för Avesta 2020.
Antal arbetslösa i Avesta kommun 18-64 år 18-24 år
2010 dec 945 246
2011 dec 874 241
2012 dec 879 256
2013 dec 1 052 278 2014 dec 1 106 268
Arbetslöshet andel % av registerbaserade arbetskraft totalt 18-64 år 18-24 år
2013 dec
Avesta 9,8 22,8
Dalarna 7,8 16,5
Sverige 8,6 17,2
2014 dec
Avesta 10,3 22,1
Dalarna 7,3 14,4
Sverige 8,1 14,8
God ekonomisk hushållning inklusive
Kommunfullmäktiges mål
Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på en ba- lans i kommunernas ekonomi. Reglerna för god ekonomisk hus- hållning anger dessutom att förvaltningsberättelsen ska omfatta en utvärdering och en samlad bild över hur kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts, både finansiellt och verksamhetsmässigt såväl på kort sikt som på lång sikt.
För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs ett systematiskt arbete efter den styrmodell som fastställts av kommunfullmäktige i samband med beslut om Mål och Budget och att kommunen har förmåga att löpande anpassa sig efter förändrade förutsättningar.
Sammanfattning och bedömning för Avesta kom- mun
För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att verk- samheterna bedrivs effektivt, det vill säga att den kommunala ser- vicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt som skapar förutsättningar för en lång- siktig hållbar ekonomi.Avesta kommun har under de senaste sex åren uppnått balanskra- vet och även redovisat mer än det långsiktiga årsresultatmålet på två procent under respektive år 2009-2014 med undantag för 2012 när en avsättning för återställande av Karlslund gjordes med 44
Standardkostnaden är den kostnaden som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheterna på en genomsnittlig avgifts-, am- bitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/- 10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer.
Mätningen baserar sig på redovisningen året innan vilket innebär en eftersläpning på ett år. I nedanstående tabell framgår Avestas standardkostnader för våra verksamheter under de senaste åren.
2013 2012 2011 2010 2009
Barnomsorg 5,5 8,6 8,5 12,5 8,2
Grundskola 7,7 12,4 12,0 19,2 21,2
Gymnasieskola 17,9 9,1 13,9 2,0 1,2
Äldreomsorg -10,2 -13,5 -9,9 -8,7 -10,1
Individ- och familjeomsorg -4,1 6,8 4,8 7,1 3,4
Mer kostnader än 10 procent jämfört med standardkostnaden jämförbara kommuner redovisar gymnasieskola med 17,9 procent medan äldreomsorgen i kommunen har en lägre kostnadsnivå än jämförbara kommuner med 10,2 procent.
Att grundskolan redovisar högre kostnader än vad som motiveras av strukturen förklaras av den politiskt beslutade Avestamodellens
Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2014
Från och med 2005 ställs, i kommunallagen och kommunala redovisningslagen, krav på kom- munerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhets- mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska årligen följas upp i minst en delårs- rapport och i årsredovisningen.
Ramen runt målet visar hur väl målnivån är uppnådd.
Målet uppnått Målet delvis uppnått Målet ej uppnått/ej avstämt
Hållbar utveckling/klimatneutralt
Avesta kommun ska vara en klimatneutral organisation. Transport och energilös- ningar inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsätt- ningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytter- ligare steg i Fairtrade arbetet. År 2020 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön.
* Uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi.
Energi- och klimatstrategin 2009-2012 har 13 delmål som omfattar byggnationer, indu- stri- och näringsliv, transporter, utvinning och produktion av energi, mat och konsumtion, kommunal samhällsplanering och kommunal verksamhetsstyrning. Strategin innebär i stora drag minskning av energianvändning med i snitt 1,5 procent per m2 och år, över- gång till förnybar energi och utfasning av fossila bränslen tom 2015.
Målet att energiförbrukningen i kommunala byggnader ska minska med 1,5 procent är uppnått. Energiförbrukningen har minskat med 5,1 procent för bostäder och med 3,3 procent för lokaler som fastighetsbolaget äger och förvaltar. För fastigheter i teknisk service ägo har energiförbrukningen minskat med 5 procent.
Målet att minska energiförbrukningen för vägbelysningen är nästan uppnått. Minskningen uppgår till 22 procent jämfört föregående år medan målet är att minska förbrukningen med 25 procent.
Målet med att minska användningen av fossila drivmedel för tjänsteresor/personal- transporter med 10 procent per år jämfört med 2012 är inte uppnått på grund av att nya fordon införskaffats i nystartsprojektet. Exkluderas ökningen av fordonspark har däremot förbrukningen minskat med 16 procent. För leasingbilarna inom omsorgen har fossila drivmedel ökat med 66 procent på grund av avslutat elbilsprojekt och ett utökat behov inom hemtjänsten och transport av matlådor till äldre i eget boende.
Inom V-Dala miljö och byggnadsnämnd har 16 av 17 åtgärder enligt strategin uppnåtts.
Målet att Avesta kommun ska återcertifierats som Fairtrade City har uppnåtts.
Målet att minska kasserad mat är inte avstämt. En första mätning är genomförd och kommer att utgöra referens för kommande avstämningar.
Att avstämma antal kollektivresanden har inte varit möjligt eftersom tillförlitlig statistik saknats.
Målet delvis uppnått/inte avstämt
Medborgarenkäten kommer att genomföras våren 2015 och i denna attitydundersökning avstäms bland annat inflytande och Avesta som en plats att bo och leva i.
Målet inte avstämt Medborgarinflytande
Medborgarna är grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett samman- hang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga.
* Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog
Målet att antal medborgarförslag ska öka är uppnått. Under året har 35 medborgarför- slag, varav fem gemensamt och motion, inlämnats.
Antal deltagare vid träffpunkt Avesta bygd har mätts genom enkätsvar, vilket exkluderar ett fåtal deltagare som inte lämnat in. Det är svårt att uppnå en ökning från plats till plats på grund av orternas olika stora upptagningsområden.
Inom V-Dala miljö- och byggnadsnämnd har andelen utvecklade samråd i planeringspro- cessen ökat.
Under året har översiktligt planarbete pågått, dels program för Koppardalen dels för Krylbo. I båda dessa har medborgardialog i olika former genomförts även riktat till barn- och ungdomar.
Andelen brukare inom äldreomsorgen som upplever ett gott bemötande uppgår enligt hemtjänsten 97 procent och inom äldreboende 90 procent.
I arbetet med Avesta 2020 ingår även att förenkla och förbättra medborgarnas och före- tags kontakter med Avesta kommunkoncern. Företagsvägledarna är en grupp som träffar befintliga företagare och de som funderar på att starta eget regelmässigt. Ett projekt vars syfte att utreda möjligheten till ett servicecenter har påbörjats under 2014.
Målet delvis uppnått/inte avstämt
* Årligen förbättra Nöjd-inflytande-index (NII) för faktorerna påverkan och förtroende
Medborgarenkätens mätning av ungdomarnas inflytande kommer att mätas i nästa med- borgarundersökning våren 2015.
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) genomfördes 2013. Resultatet från 2013 kommer att utgöra referens för en förnyad LUPP undersökning under 2016.
Bildningsstyrelsen bedömer att ungdomarnas kännedom om vilka forum som finns för att kunna påverka är ett utvecklingsområde. Enligt genomförd enkät har dock elevers upplevelse av inflytande inom skolan ökat.
Målet inte uppnått/inte avstämt Ungdomsstaden
Vi vill att ungdomarna ska kunna välja att stanna och leva i Avesta. Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Vi vill ge ungdomarna ett reellt inflytande genom ett ungdomspolitiskt program som vi kallar Ungdomsrepubliken. I Ungdomsrepubliken tar vi tillvara på ungdomarnas kunskap, intresse och engagemang för kultur, fritid, skola, arbetet mot droger och övriga framtidsfrågor.
* Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande
*Andelen som påbörjar och slutför gymnasiet ska öka
Målet att andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i Avesta inom fyra år ska uppgå till minst 80 procent är inte riktigt uppnått. Andelen uppgår till 77,1 procent.
Målet att andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet ska uppgå till minst 82 procent är inte uppnått. Andelen behöriga uppgår till 79,6 procent.
Målet inte uppnått
Folkhälsa/Trygghet
Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. En attraktiv utomhusmiljö bidrar till välbefinnande och mindre förstörelse i offentliga miljöer. En väl fungerande kommunalservice som omsluter allt från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället. Folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Vi ska intensifiera arbetet med att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och verka i.
*Folkhälsa - Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. Utgångspunkten är fyra av de elva nationella målområdena för folkhälsa Ekonomisk och social trygghet, Trygga och goda uppväxtvillkor, Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping, Fysisk aktivitet
Mätning för ”saknar kontantmarginal” i Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 visar en signifi- kant högre utsatthet bland kvinnor än män i Avesta. Generellt föräldrastöd är inte infört, men en lansering av Föräldraforum sker under 2015.
Antal drogförebyggande insatser och arrangemang för ungdomar är uppnått. Arrange- mang har anordnats vid fem tillfällen under året kopplat till de större, kritiska helgerna.
Förebyggande arbete pågår ständigt med övriga samhällsaktörer även via BUAD (barn- unga-alkohol-droger) som arbetar för att ungdomar ska välja en drogfri livsstil.
Utredningen ”Hälsa på lika villkor” visar att det allmänna hälsotillståndet är något sämre i Avesta och att rökning förekommer i högre utsträckning än i länet och riket. Däremot är riskabel alkoholkonsumtion något lägre i Avesta än i länet och riket.
Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning i socialtjänsten har i Avesta försämrats från 86 procent föregående år till 74 procent 2014.
Målet inte uppnått/inte avstämt
* Trygghet- Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta
Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen mäts via medborgarenkätet som kommer att genomföras under 2015.
Målet att satsa på trygga gång- och cykelvägar är uppnått. Åtgärdade sträckor har ökat jämfört föregående år och dessa vägar är prioriterade inom väghållningen.
Andelen brukare inom äldreomsorgen som upplever trygghet uppgår inom hemtjänsten 91 procent och inom äldreboende 87 procent.
Andelen ungdomar i BUAD aktiviteter har ökat. Elevtrygghet bekräftas genom en i skolan genomförd enkät.
Genom verksamheten Fyrsteget har arbetsmarknadsstöd samordnats och förenklat för individen.
Målet delvis uppnått/inte avstämt
Måluppfyllelse
Målet mäts genom att de ligger på vår hemsida för Södra Dalarna Turism. Fler paket- lösningar har tillkommit i år genom att privata boendeanläggningar nu inkluderar besök både på kommunala och andra besöksmål som paketerbjudanden i sitt utbud. Även de privata besöksmålen har paketerat sitt eget utbud på olika sätt. Kombinationskortet som varit en nyhet har funnits för dagbesök på Verket och Avesta Visentpark är även det en typ av paketering.
Målet uppnått Kulturstaden
En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang som gör dem till stolta medborgare och goda ambassadörer för vår kommun. Utformningen av de offentliga miljöerna har bidragit till att besöksnäringen är betydelsefull och att vi kännetecknas av våra profilområden som utökats från Kop- pardalen, Outdoor och Sport med Kulturstaden.
* Öka antalet besökare till våra kulturella besöksmål med 10 procent per år
Antal besökare i Visentparken har minskat med 7 procent och antalet besökare till Verket har minskat med 3 procent jämfört föregående år. Däremot har antal besökare till Avesta Art i Verket ökat med 3,7 procent.
Målet inte uppnått
* Det ska finnas ett varierat utbud av aktiviteter vid Verket och Avesta Visentpark.
En breddning av kulturutbudet i Verket mot barnfamiljer har genomförts under året.
Samverkan mellan Avesta musik- och kulturskola och Verket pågår. Avesta har bibehållit regionala uppdrag inom internationella samtida konst och Dalarnas Barnbildcenter.
Utbudet av aktiviteter i Visentparken har utökats med souvenirbutik, lekmiljö för barn, sommarlustspel och extraaktiviteter som exempelvis julbord på andra tider än parkens säsong.
Målet att antal nöjda besökare ska öka med 10 procent jämfört med föregående år är uppnått enligt genomförda besöksenkäter.
Målet uppnått
*Kommunen ska erbjuda färdiga paketlösningar till våra turistmål
Måluppfyllelse
Målet att vara bäst i Dalarna under perioden i SKL:s företagsenkät Insikten mäts under 2015 och jämförs med resultatet i 2013 års mätning. 2013 var första året för denna mät- ning och Avesta låg i denna på en 4:e plats i Dalarna.
Målet att förbättra vår placering med 100 platser i Svenskt näringslivs ranking under perioden 2013-2015. Vid senaste mätningen försämrades Avestas placering med åtta platser och vi ligger nu på plats 181. Målet avstäms i samband med 2016 års ranking.
Målet inte avstämt Avesta 25 000 år 2020
Avesta ska 2020 vara en dynamisk tillväxtregion, med breddat näringsliv som är håll- bart förankrat både lokalt och regionalt. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har gjort att nya företag skapats och gett förutsättningar att växa
* Befolkningsökning
Befolkningen har ökat med 440 invånare per helår enligt aktuell befolkningsstatistik jämfört samma period föregående år.
Målet uppnått
* Fler arbetstillfällen
I projektet Avesta 2020 som bedrivs under perioden 2013-2015 är målet att skapa 350 nya arbetstillfällen och bevara de 9 486 arbetstillfällen som fanns inledningsvis. Per års- skiftet uppgår antal arbetstillfällen till 9 807. Antal nya arbetstillfällen uppgår till 321 och målet på 350 bedöms uppnås vid projekttidens slut 2015. Målet att öka antalet nya före- tag med 20 under projekttiden är uppnått per 2014. Totalt har 26 nya företag startats upp.
Kommunen har från och med 2014 startat 35 nystartsjobb i kommunal regi.
Av 191 ungdomar som har haft försörjningsstöd har samtliga haft sysselsättning i exem- pelvis ”unga till arbete”, ”på väg till jobbet”, ungdomsgaranti via arbetsförmedlingen, del- tidsarbete, praktik, gymnasiestudier, språkträning, fyrsteget med mera. Undantaget är ett fåtal ungdomar med ekonomiskt bistånd i en månad samt ungdomar som är sjukskrivna utan SGI, ca 20 procent av ungdomarna.
Målet bedöms uppnås
*Bättre näringslivsklimat
* Nettoinvesteringsnivån ska ligga i paritet med avskrivningsnivån med undantag för enskilda år med särskilda investeringssatsningar.
Nettoinvesteringarna uppgick till 45,3 mkr och avskrivningarna till 24,1 mkr. Investerings- volymen är fortfarande högre än avskrivningsnivån. Avsteg tillåts enligt uppsatt mål för enskilda år.
Målet inte uppnått
* Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för 2014-2016 uppgå till 99 procent och långsiktigt till 98 procent
Resultatet är uppnått och uppgår per helår till 32,2 mkr, vilket innebär att det långsiktiga resultatmålet enligt god ekonomisk hushållning är uppnått.
Målet uppnått
Skattesatsen är oförändrad
Målet uppnått Ekonomi
Ekonomin ska vara i balans.
* Oförändrad skattesats
Finansiell analys
Avesta kommun använder den så kallade RK-modellen för sin finansiella analys. Modellen syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av Avesta kommun och genom analysen klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Analysen avslutas med en känslighetsanalys. De fyra delarna är resultat, kapacitet, risk och kontroll.
Fyra perspektiv vid finansiell bedömning
Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven
Kapacitet
Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig betalnings- beredskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsbered- skapen.
Risk
Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och ka- pacitet? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen både i ett kort men även i ett lite längre perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här dis- kuteras också borgensåtaganden och kommunens pensionsskuld.
Kontroll
Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrollera hur beslutade finansiella målsättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning.
Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de eko- nomiska prognoser som upprättas är bra.
Resultat och Kapacitet
1� Nettokostnadsandel
En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor del kost- naderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag.
% 2010 2011 2012 2013 2014
Verksamheten intäkter 94,5 94,0 96,9 93,7 95,2
Resultat Kapacitet Risk Kontroll
Vilken balans har kommu- nen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden?
Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt?
Föreligger några risker som kan påverka kom- munens resultat och kapacitet?
Vilken kontroll har kommu- nen över den ekonomiska utvecklingen?
Resultat Kapacitet Risk Kontroll
1. Nettokost- nadsandel 2. Självfinansi- eringsgrad 3. Nettoinvest-
8. Soliditet 9. Skuldsätt- ningsgrad 10. Kommunal- skatt
11. Likviditets- mått
12. Räntor 13. Borgens- åtaganden
15. Budgetfölj- samhet 16. Känslig- hetsanalys
2� Självfinansieringsgrad och finansieringsbild av investeringar
mkr 2010 2011 2012 2013 2014
Nettoinvesteringar -49 -30 -38 -38 -45
Finansiering via skatteintäkter
54 56 35 58 56
Självfinansieringsgrad 110% 185% 93% 153% 124%
Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringar är skattefinansi- eringsgraden. Den beskriver hur stor del av kommunens netto- investeringar som kan finansieras med skatteintäkter när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att samtliga investeringar kan investeras med skatteintäkter. En skattefinansi- eringsgrad över 100 procent stärker kommunens långsiktiga be-talningsberedskap och bevarar det finansiella handlingsut- rymmet. Med en finansieringsgrad under 100 procent tvingas kommunen att låna medel.
Under de senaste åren har skattefinansieringsgraden varierat från 93 till 185 procent av investeringskostnaderna. För 2012 har finansieringen skett med skatteintäkter och genom nyupplåning.
För övriga år finansieras investeringarna genom kvarvarande skatteintäkter.
3� Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar
% 2010 2011 2012 2013 2014
Investeringsvolym/nettokostnader 5 3 4 4 4
Nettoinvesteringar 49 30 38 38 45
Avskrivningar 29 22 22 29 24
Nettoinvesteringar/avskrivningar 171 135 175 130 188
Före en genomsnittlig kommun i Sverige uppgår investerings- volymen till 5-7 procent av nettokostnaderna. Enligt tabellen framgår att Avesta ligger något under genomsnittet.
Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar visar om kommu- nen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar
Investeringarna för kommunen och bolagen tillsammans uppgår till 104 mkr för år 2014. Merparten av bolagens investeringar ut- görs av investeringar i lokaler för kommunal verksamhet.
Investeringarna de senaste åren har varit betydande. Gamla Byn AB har bland annat byggt bostäder och lokaler för landstinget i kvarteret Örnen för ca 74 mkr, vilka färdigställdes 2013, nybygg- nation vid Balders särskilda boende, 40 mkr, färdigställt 2013, om- och tillbyggnationer av skolor i Skogsbo, Karlbo och Åvestadals- skolan färdigställt 2014, för ca 18 mkr. Vatten- och avfallsbolaget har investerat i ledningar och anläggningar för ca 15 för respektive år, 2013 och 2014.
4� Finansnetto
I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pen- sioner samt riskpremie eller aktieutdelning från de kommunala bolagen.
I de övriga finansiella intäkterna ingår även riskpremieutdelning om 6 mkr från Gamla Byn AB.
mkr 2010 2011 2012 2013 2014
Kommun -5,7 -5,3 -4,9 -2,7 -1,4
Koncern -25,6 -31,4 -30,2 -29,4 -27,7
Räntekostnader 2014 - Internbanken Räntekostnad derivat: 16,6 Mkr Räntekostnad lån: 11,1 Mkr
Totalt: 27,7 Mkr
5� Årets resultat
Kommunen redovisar ett positivt resultat vid årsbokslutet med 32 mkr. I jämförelse med budget är det drygt 30 mkr bättre än planerat.
Styrelserna har resultat som är 25 mkr bättre än budget och prog- noserna för skatteintäkterna har förbättrats sen början på året och utfallet är 3 mkr högre än förväntat.
6� Förändring av kostnader och intäkter
En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksam- hetens nettokostnader bör inte öka snabbare än skatteintäkterna.
Verksamhetens nettokostnad har justerats för jämförelsestörande poster 2012 och 2013 avseende utbetalning av AFA-medel betalats ut, 2013 för avsättning till sluttäckning av deponier. r 2014 har skatteintäkterna ökat med 2,87 procent och kostnaderna ökat med 0,62 procent. År 2013 var kostnadsökningen högre än utveckling för skatteintäkter.
För perioden 2010-2014 har intäkterna ökat med 8,69 procent och kostnaderna med 8,19 procent och. För perioden 2009-2013 har ökat intäkterna med 9,04 procent och kostnaderna med 10,62 procent och. Även här har justerats för jämförelsestörande poster 7� Balanskravsutredning
2014 2013 2012 2011 2010
Årets resultat enligt resultaträkningen 32 208 29 173 13 263 33 276 25 309 - realisationsvinster som inte står i
tatet ska överstiga ca 22 mkr. Medlen ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv.
Enligt Kommunfullmäktigebeslut kan medlen i resultatutjämn- ingsreserven i anspråk tas i samband med lågkonjunktur och un- der förutsättning att kommunen har ett negativt resultat.
Resultatutjämningsreserv
2014 2013 2012 2011 2010
Skatter och generella statsbidrag
1 095 392 1 064 788 1 031 549 1 011 228 1 007 809
2 % av skatter och gene- rella statsbidrag
21 908 21 296 20 631 20 225 20 156
Årets resultat efter balansjusteringar
31 067 28 787 10 736 31 239 25 398
Att avsätta till RUR 9 159 7 456 0 11 014 5 242
Ackumulerad resultat- utjämningsreserv
32 872 23 713 16 256 16 256 5 242
8� Soliditet
Soliditet enligt balans-
räkning 2010 2011 2012 2013 2014
Soliditet, % 15 15 16 17 19
Soliditet exkl upplåning som sker för bolagets behov
32 35 36 38 44
Soliditet inkl samtliga
pensionsförpliktelser 2010 2011 2012 2013 2014
Soliditet, inkl samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt
-24 -22 -25 -24 -21
Soliditet inkl samt�
pensionsförpliktelser och löneskatt, exkl� upplåning som sker för bolagens behov
-51 -50 -57 -55 -48
Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den an- ger hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Resterande del upp till 100 procent utgör kommu- nens skulder. Ju högre soliditet, desto starkare blir kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Förändringarna i soliditetsmåttet är beroende av investeringstakten, skuldförändringarna och det ekonomiska resultatet. Om soliditeten är oförändrad innebär det att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt.
Soliditeten uppgår till 44 procent om man undantar internbanken
