FÖR BARN/UNGDOMAR 6-16 ÅR INOM STORFORS KOMMUN

(1)

FÖR

BARN/UNGDOMAR 6-16 ÅR

INOM STORFORS KOMMUN

(2)

ÄRENDEGÅNG – PROBLEM HAR UPPSTÅTT

INFORMATION / LÄGESRAPPORT

Undervisande klasslärare/handledare reflekterar över och kartlägger problemet, för att sedan pröva ”egna verktyg”. Vid behov kan

Resursteamet användas som bollplank.

Vårdnadshavarna informeras. Informationen kan lämnas skriftligt eller muntligt. Är informationen skriftlig lämnas ett ex till rektor.

ÅTGÄRDSPROGRAM

Upprättas av enskild lärare eller arbetslag. Är flera pedagoger berörda upprättas ett gemensamt åtgärdsprogram.

Undervisande lärare eller arbetslaget ansvarar för att

åtgärdsprogrammet upprättas. Ett ex lämnas till handledare/klasslärare och rektor. Handledaren/klassläraren ansvarar för att vårdnadshavarna erhåller ett ex och följer upp att ett ex återlämnas påskrivet till skolan.

Detta ex lämnas till rektor.

Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet.

UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Avslutning och utvärdering av åtgärdsprogrammet görs skriftligt.

Originalet till rektor, kopia till vårdnadshavare, elev och lärare. Om problemet kvarstår revideras åtgärdsprogrammet eller upprättas ett nytt åtgärdsprogram.

Om problemet kvarstår efter upprättandet och genomförandet av minst två åtgärdsprogram lämnas ett uppdrag till Resursteamet.

UPPDRAG TILL RESURSTEAMET

Enskild lärare eller arbetslag lämnar uppdrag till Resursteamet och bifogar tidigare dokumentation. Klasslärare/handledare informerar vårdnadshavare.

Från denna tidpunkt skriver arbetslag och enskild lärare inte några fler åtgärdsprogram med anledning av aktuell problematik.Uppstår andra problem för eleven beskrivs dessa i andra åtgärdsprogram.

(3)

.

ÅTGÄRDSPROGRAM

Resursteamet upprättar ett åtgärdsprogram i samråd med vårdnadshavare, elev och handledare/klasslärare.

En elevvårdskonferens hålls där ansvarig i resursteamet informerar om åtgärdsprogrammets innehåll. Vårdnadshavare undertecknar

åtgärdsprogrammet. Alla undervisande pedagoger erhåller ett ex av åtgärdsprogrammet plus ledamöterna i elevvårdskonferensen.

Rektor ansvarar för att elevvårdskonferensen sammankallas.

UPPFÖLJNINGSSAMTAL

Ansvarig, inom resursteamet för åtgärdsprogrammet, håller detta samtal med handledare, vårdnadshavare och elev. Handledaren/klassläraren har innan mötet samlat in information som kan vara av vikt för samtalet och bedömningen av hur åtgärdsprogrammet fungerat. Ansvarig lämnar ett protokoll över samtalet till elev, vårdnadshavare,

handledare/klasslärare och elevvårdsteam.

Har nödvändiga förändringar inträffat med anledning av åtgärdsprogrammet avslutas uppdraget. I annat fall revideras åtgärdsprogrammet och ett nytt uppföljningssamtal inplaneras.

(4)

I LÄROPLANEN STÅR BLAND ANNAT

”Skolan skall söka motverka att elever får svårigheter i skolarbetet. Den måste därför utforma sitt innehåll, sitt arbetssätt och sin organisation så, att den smidigt kan anpassa sig till olika elevers individualitet.”.

I LÄROPLANEN STÅR OCKSÅ

”Arbetsenheten är en naturlig ram för att diskutera och planera stödet till elever med svårigheter. Endast om man inte kan lösa en fråga inom arbetsenheten, t ex genom att samråda med föräldrar, tillämpa en annan metodik, arbeta med annat stoff, arbeta i mindre grupp eller med

individuella uppgifter etc, behöver problemet föras upp till skolans elevvårdskonferens”.

Grunden för alla insatser kring elever i behov av särskilt stöd skall utgå från ett relativt handikappbegrepp. Det innebär att eleverna skall ses som en del i ett större sammanhang. Graden av handikapp är då avhängigt den psykiska, fysiska och sociala miljö eleverna vistas i.

Åtgärder för dessa elever skall omfatta både individ-, grupp- och

organisationsnivå. Elevernas särskilda stöd skall i första hand ges inom den egna gruppen eller klassen. Insatserna skall ingå i ett för eleverna meningsfullt sammanhang.

SPECIALPEDAGOG

(5)

SKOLSKÖTERSKA

Skolsköterskan bidrar med socialmedicinsk kompetens i Resursteamet.

Skolhälsovården är en självständig verksamhetsgren inom skolan med ett arbetssätt som regleras genom Skollagen, Hälso- och sjukvårdslagen och övriga författningar och styrdokument.

Enligt skollagen skall skolsköterskan följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa samt verka för sunda levnadsvanor, med särskilt ansvar för elever speciellt hotade i sin hälsa och elever med funktionshinder.

Uppdrag:

• Förebyggande hälsoarbete och egenvård.

• Mottagning för elever, enklare sjukvård, rådgivning och stödsamtal.

• Verka för god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö för elever i skolan.

• Bistå med medicinsk kompetens vid elevhälsoarbete.

• Ge individuell medicinsk SYO.

• Information vid medicinsk problematik

• Erbjuda hälsoundersökningar samt hälsosamtal och organisera läkarundersökningar.

• Utföra vaccinationer enligt socialstyrelsens nationella program.

• Ansvara för att arbetet bedrivs enligt lagar och författningar under ledning av Verksamhetschefen för Skolhälsovården.

Skolsköterskans ansvar:

Att utifrån eget medicinskt yrkesansvar bedriva omvårdnads-/

elevhälsoarbete med inriktning mot en förbättrad hälsa bland barn och ungdomar

Att bedriva ett arbete med socialmedicinsk inriktning med hänsyn tagen till skolans fysiska och psykosociala miljö, dess mål och möjligheter.

Exempel på när skolsköterska kontaktas:

• När en elev har hälsoproblem eller medicinska problem.

• Vid behov av hjälp med information angående hälsofrågor eller medicinsk problematik till elever, föräldrar eller skolpersonal.

• Vid behov av medicinsk kompetens i förebyggande elevhälsosarbeten, ex handlingsplaner och temaarbeten.

(6)

SPECIALPEDAGOG

Specialpedagogen bidrar med pedagogisk kompetens i Resursteamet.

Specialpedagogiska uppgifter :

• identifiera, analysera och delta i arbete med att undanröja hinder för och orsaker till svårigheter i undervisnings- och lärandemiljöer

• genomföra pedagogiska utredningar och analysera individers svårigheter på organisations- grupp- och individnivå

• utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan mellan skola och hem för att stödja eleven och utveckla verksamhetens undervisnings- och lärandemiljöer

• utveckla principer och former för pedagogisk mångfald inom verksamhetens ram

• vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för föräldrar, personal och andra berörda

• genomföra uppföljning och utvärdering

• delta i arbete med den lokala skolans utveckling och resursfördelning för att kunna möta elevers skilda behov

• undervisning/handledning till elever utifrån deras specifika svårigheter

(7)

SKOLKURATOR

Skolkuratorn ingår som den psykologiska och sociala delen av elevvården, med syfte att följa elevernas utveckling, att bevara och förbättra elevernas själsliga och psykologiska hälsa.

Uppdrag

• Stödsamtal – syftar till att stärka och upprätthålla elevernas självkänsla

• Bearbetande samtal – hjälpa eleven att bli medveten om hur

personlighet, livsföring, livshistoria och socialsituation etc. inverkar på aktuella svårigheter.

• Samtal för konfliktlösning – konfliktlösningssamtal kan förekomma både med elev-elev, elev-förälder och elev-skolpersonal.

• Krissamtal – ungdomsåren är en period som förutom naturliga utvecklingskriser också kan innebära separationskriser och skilsmässor.

• Gruppsamtal – kan ske med elever, föräldrar eller lärare. Till

exempel attitydpåverkan, värderingsövningar, relationsbearbetande och personlighetsutvecklande.

• Familjesamtal – samarbete med elevens familj för att förbättra kommunikationen mellan familjemedlemmarna.

Förutom samtal medverkar skolkuratorn:

• I organisationsutveckling och samverkansformer med andra institutioner.

• Vid klassammansättningar, stadieövergångar och inskolningsverksamhet.

• Som representant för skolan vid organiserat samarbete med myndigheter, samrådsgrupper skola-socialtjänst-fritid-kultur-polis.

• I arbete med olika föreningar, hem och skola, föräldraföreningar etc.

En stor del av skolkuratorns arbete består av handledning till lärare och övrig skolpersonal. Skolkuratorn konsulteras i samband med

socialtjänstens utredningar, liksom vid behandlingsplanering från BUP.

Skolkuratorn handleder även socionomstuderande under praktik.

(8)

Handlingsplan för Storfors kommun gällande barn i behov av särskilt stöd

Hur fångar vi upp barn i behov av särskilt stöd?

Hur arbetar vi förebyggande mot dessa svårigheter?

Mål:

• Att så tidigt som möjligt hitta och fånga upp barn i behov av särskilt stöd.

• Att sätta in rätt stöd så tidigt som möjligt.

• Att fortlöpande genom barnens tid i barnomsorg och skola följa upp barn i svårigheter.

• Att arbeta med barnen och grupperna på ett sådant sätt att antalet barn i svårigheter minimeras.

• Att utveckla ett förtroendefullt och gott samarbete med föräldrarna.

• Att arbeta med värdegrundsfrågor i alla åldersgrupper

Förskoleklass:

• Inför skolförberedande hälsounder- Förskollärare/skolsköterska sökning. Motorik, koncentration,

språk och beteendebedömning

• Skolförberedande hälsoundersökning Skolsköterska/skolläkare

• Arbete med Bornholmsmodellen Förskollärare

• LUS-läsning med samtliga 6-åringar Förskollärare/spec.ped

• Matematikdiagnoser Förskollärare/spec.ped

• Skolverkets observationsschema Förskollärare i svenska

• Gruppobservationer enligt Folke Förskoll./blivande klassl.

Bernadottes tester

• Observationer i gruppen vid behov Resursteam

(9)

År 1:

• Stor hälsokontroll Skolsköterska

• Vidare arbete med Bornholmsmodellen

för de barn som behöver Spec.ped.

• LUS – läsning med samtliga inför

varje utvecklingssamtal Klasslärare/spec.ped.

• Matematikdiagnoser Klasslärare

• Skolverkets observationsschema

i svenska – Klasslärare

• Skolverkets diagnostiska prov i matte

A delen Klasslärare

• Observationer i klassen vid behov Resursteam

År 2:

• Ordkedjor Klasslärare (Btn)

• DLS Klasslärare/Spec.ped

i svenska Klasslärare

• Provia vid behov Spec.ped.

B, C o.D delarna Klasslärare

År 3:

• DLS, vid behov (Kpa) alla elever (Btn) Klasslärare/Spec.ped

• Ordkedjor, vid behov Spec.ped. (Btn)

i svenska Klasslärare

E o. F delarna Klasslärare

(10)

Bjurtjärn År 4:

• LUS– läsning inför utvecklingssamtal

med de barn som ej nått punkt 18 Spec.ped.

• DLSM Klasslärare/Spec.ped

• Läskedjor, vid behov Spec.ped.

År 5:

med de barn som ej nått punkt 18 Klasslärare

• DLSM, vid behov Spec.ped

• Skolverkets nationella prov

i sv. eng. och ma. Klasslärare

År 6:

• Liten hälsokontroll Skolsköterska

med de barn som ej nått punkt 18 Klasslärare

• DLSM, vid behov Spec.ped

• Skolverkets nationella proven för de

som ej klarade det i åk 5. Klasslärare

Vid behov gör specialpedagogen en kartläggning av problemet.

(11)

Vargbroskolan

År 4:

• DLS 4-6 Klasslärare, specialpedagog

• Matematikdiagnoser Klasslärare År 5:

• Skolverkets nationella prov i Klasslärare sv, eng, ma

• Läskedjor Klasslärare, specialpedagog

• Matematikdiagnoser Klasslärare År 6:

• Liten hälsokontroll Skolsköterska

• DLS Klasslärare, specialpedagog

• Matematikdiagnoser, fortlöpande Klasslärare År 7:

• Skolverkets diagnostiska prov i Ämneslärare sv, eng, ma

• DLS 7-9 Svensklärare, specialpedagog

• Matematikdiagnoser, fortlöpande Matematiklärare År 8:

• Läskedjor Svensklärare, specialpedagog

• Matematikdiagnoser, fortlöpande Matematiklärare År 9:

• Skolverkets nationella prov Ämneslärare Sv, eng, ma

• DLS 7-9 Svensklärare, specialpedagog

• Matematikdiagnoser, fortlöpande Matematikläraren

Vid behov görs individuell pedagogisk utredning avseende inlärningsproblem av specialpedagog.

(12)

(13)