Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2020 Omsorgsnämnd

(1)

2021-03-10

Patientsäkerhets- och

kvalitetsberättelse 2020

Omsorgsnämnd

(2)

Omsorgsnämnd, Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2020 2(39)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning ... 3

2 Övergripande mål och strategier ... 4

3 Organisatoriskt ansvar för kvalitetsarbetet ... 4

4 Kommunal hälso-och sjukvård ... 4

5 Uppföljning genom egenkontroll ... 4

6 Patientsäkerhets -och kvalitetsarbete ... 6

6.1 Digital signering av hälso- och sjukvårdsinsatser ... 6

6.2 Läkemedelshantering ... 6

6.3 Samverkan ... 6

6.4 Fallprevention ... 7

6.5 Delegering ...8

6.6 Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel ... 9

6.7 Kvalitetsregister ... 9

7 Personalens rapporteringsskyldighet ...11

7.1 Avvikelser för insatser inom socialtjänstlagen ... 12

7.2 Avvikelser för insatser inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ... 13

7.3 Avvikelser för insatser inom hälso-och sjukvård ... 14

7.4 Lex Sarah ... 17

7.5 Externa avvikelser ... 18

8 Kvalitetsarbete i omsorgsförvaltningen ... 19

8.1 Uppdragsavdelning ... 19

8.2 Hemvård ... 20

8.3 Boende och hälsa ... 20

8.4 Område stöd och service ... 21

9 Tillsyn av inspektionen för vård och omsorg samt patientnämnden ... 23

10Synpunkter och klagomål ... 23

11 Covid-19 ...26

11.1 Smittspridning...26

11.2 Arbetsprocess ...26

11.3 Basala hygienrutiner och skyddsutrustning ... 27

11.4 Samverkan ...29

11.5 Lägesbild under året ...29

11.6 Smittspårning ... 30

11.7 Rehabilitering ... 31

12 Privata utförare ... 31

12.1 Aktsam Vård & Omsorg ... 32

12.2 Snödroppars hemtjänst ... 33

12.3 Attendo LSS ... 33

12.4 Attendo äldreboende ... 34

12.5 Förenade Care äldreboende ... 35

13 Samlad analys samt utveckling av kvalitetsarbetet 2021 ... 36

Bilagor

Bilaga 1: Lagar och föreskrifter

(3)

1 Sammanfattning

Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelsen ska beskriva och redovisa årets systematiska kvalitetsarbete samt utvecklingsarbete. Kommunal vård och omsorg styrs av en rad olika författningar, en redogörelse av dessa finns i bilaga 1.

Covid-19 har präglat hela 2020 både nationellt och globalt, på så väl samhällsnivå som på individnivå. Covid-19 har medfört att den kommunala hälso-och sjukvården nationellt har kommit i blickfånget och brister och utvecklingsområden har identifierats. Covid-19 har påverkat arbetet inom omsorgsförvaltningen och varit det mest prioriterade området inom förvaltningen och inom patientsäkerhetsarbetet.

Det förebyggande arbetet startade tidigt under 2020 för att förbereda omsorgsförvaltningen för ett eventuellt pandemiläge. Rutiner och checklistor togs fram i ett tidigt skede för att skapa stöd för enhetschefer och övriga medarbetare.

De basala hygienrutinerna är utifrån covid-19 den viktigaste och mest grundläggande åtgärden för att minska smittspridning. Under våren framkom brist på skyddsutrustning i Sverige. För att säkerställa att skyddsutrustning skulle finnas tillgänglig startades ett samarbete med

arbetsmarknadsavdelningen (AMA). Omsorgsförvaltningen har tack vare samarbetet haft god tillgång på skyddsutrustning under hela året.

Under vår och sommar var samhällsspridningen låg i Skåne och Landskrona, så också i omsorgsförvaltningens verksamheter. Under hösten ökade samhällsspridningen igen såväl nationellt som i Skåne. Detta medförde att covid-19 kom in i våra verksamheter och ett omfattande smittspårningsarbete inleddes. Smittspårningsarbetet krävde stora resurser av organisationen och ett nära samarbete med hälsovalsenheterna. För att underlätta och omstrukturera arbetet med smittspårning startades en covidorganisation.

Lex Sarahanmälningar har ökat jämfört med tidigare år. Kunskapen gällande skyldigheten att rapportera Lex Sarah ärenden har ökat, vilket är en positiv utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet.

Gällande avvikelserapportering visar rapporten inga stora förändringar från föregående år.

Antalet synpunkter och klagomål har ökat. Rapporten visar att information och utbildningsinsatser gällande skyldigheten att registrera synpunkter och klagomål har genomförts.

Under året har antalet registreringar i BPSD-registret på särskilda boende för äldre, både i egen regi och extern regi ökat. Tre av sex boende i kommunalregi ligger i framkant gällande antalet registreringar.

I Landskrona stad drivs Segergatans och Kassakrokens äldreboende av Förenade Care. Särskilda boenden enligt LSS, Stora Norregatan och Italiengatan drivs av Attendo. Attendo driver också Skiftesvägens äldreboende. Aktsam Vård och Omsorg samt Snödroppars hemtjänst utför hemvård enligt LOV (Lagen om valfrihet). Under året har uppföljning skett genom

avtalsuppföljning, månadsuppföljning samt samrådsmöten. Särskild uppföljning har skett med entreprenaderna för de särskilda boendena.

På grund av den rådande situationen med pandemin har det medfört andra prioriteringar för förvaltningen och delar av utvecklingsarbetet har fått stå åt sidan under året.

(4)

2 Övergripande mål och strategier

Resultatet av kvalitetsarbetet ska synliggöras för patienter/brukare, personal samt för stadens medborgare.

Målet är att varje patient/brukare ska känna trygghet i kontakten med den kommunala hälso- och sjukvården, omsorgen och myndighetsutövningen.

3 Organisatoriskt ansvar för kvalitetsarbetet

Omsorgsförvaltningen är organiserad i tre verksamhetsområden. Boende och hälsa, hemvård och område stöd och service. Hälso-och sjukvård och myndighetsutövning bedrivs inom samtliga områden. Inom omsorgsförvaltningen finns en uppdragsavdelningen som medicinskt- och socialt ansvariga tillhör.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAS och MAR) har ett särskilt ansvar för att patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet. Förutom medicinskt ansvariga finns verksamhetschef enligt hälso-och sjukvård som har det övergripande ansvaret för verksamheten och ska säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses.

Socialt Ansvarig Samordnare (SAS) har till uppgift att säkerställa att kraven på kvalitet och säkerhet tillgodoses inom äldreomsorgen och omsorgen för personer med funktionsnedsättning.

SAS ansvarar för att säkerställa god kvalitet och följsamhet till lagar och föreskrifter. Det uppnås bland annat genom avvikelsehantering, Lex Sarah, synpunkter och klagomål och olika typer av verksamhetsbesök.

4 Kommunal hälso-och sjukvård

Kommunen ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av vård. Ansvaret för hälso- och sjukvården är delat mellan region och kommun.

Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård inom de områden kommunen ansvarar för, dvs inom särskilda boenden (SoL och LSS), dagverksamhet och hemsjukvård. I kommunal hälso-och sjukvård ingår även rehabilitering, habilitering och hjälpmedel.

Kommunerna ansvarar inte för att tillhandahålla sådan hälso-och sjukvård som ges av läkare.

Det är regionen som ska avsätta de läkarresurser som behövs för patienter ska kunna erbjudas en god hälso- och sjukvård i särskilt boende, dagverksamhet samt hemsjukvård.

5 Uppföljning genom egenkontroll

Egenkontroller är en del av systematisk uppföljning av verksamhetens resultat samt kontroll att den bedrivs utifrån de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem.

Egenkontroller ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att den som bedriver verksamhet ska kunna säkra verksamhetens kvalitet.

Uppdragsavdelningen har tagit fram två egenkontroller som besvaras av enhetscheferna inom respektive område.

Egenkontroll 1: Säkerställa samtliga medarbetares kunskap gällande avvikelseprocessen

Det innebär att alla medarbetare har kunskap om vad en avvikelse är, hur den ska hanteras, avvikelseprocessen med tillhörande rutiner, stöddokument och manual för avvikelsesystemet.

(5)

Omsorgsnämnd, Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2020 5(39) Egenkontroll 2: Stickprov i SoL eller LSS journal

Det innebär att enhetschefen ska granska om det finns en spårbarhet i journalen gällande avvikelserapporteringen. Granskning ska göras av 25 % av alla inträffade SoL/LSS/fallavvikelser.

Resultat av egenkontrollerna

Resultatet visar på en förbättring gällande svarsfrekvensen.

Egenkontroll 1:

Inom område hemvård har 50 % av enhetscheferna svarat på egenkontroll 1. Inom område stöd och service har svar inkommit från 97 % av enheterna och inom område boende och hälsa har 72 % av enhetscheferna besvarat egenkontroll 1.

Av de enhetschefer som har svarat på egenkontroll 1 har endast 10 % rapporterat "instämmer delvis", dvs att viss kunskapsbrist finns hos medarbetarna. Övriga har svarat "instämmer helt", vilket innebär att samtliga medarbetare har kunskap om avvikelseprocessen i sin helhet.

Egenkontroll 2:

Inom område hemvård har 80 % av enhetscheferna svarat på egenkontroll 2. Inom område stöd och service har svar inkommit från 31 % av enhetscheferna och slutligen inom område boende och hälsa har 55 % av enhetscheferna svarat på egenkontroll 2.

Av de enhetschefer som svarat på egenkontroll 2 har 43 % rapporterat "instämmer helt" dvs journalgranskning har gjorts av 25 % av alla inträffade SoL/LSS/fall-avvikelser.

(6)

6 Patientsäkerhets- och kvalitetsarbete

6.1 Digital signering av hälso- och sjukvårdsinsatser

Digital signering är ett steg mot en säkrare hantering av hälso- och sjukvårdsinsatser. Syftet är att säkerställa att hälso-och sjukvårdsinsatser utförs enligt ordination. Det digitala verktyget har skapat en helt ny insyn och kontroll över de insatser som planeras. Systemet säkerställer att det endast är personal med giltig delegering som kan signera de delegerade arbetsuppgifterna.

Planerade insatser styrs i realtid och kommande händelser visas för ett proaktivt arbetssätt.

Systemet hjälper verksamheterna att alltid ha uppdaterade signeringslistor.

Projektet för digital signering startade 2019 och infördes i verksamheterna samma år.

Slutrapport för projektet redovisades för nämnden i oktober 2020.

Omsorgsförvaltningens resultat visar att 80–88 % av insatserna är signerade i tid. På grund av covid-19 har arbetet med målsättningen att 95 % av insatserna ska signeras i tid inte uppnåtts.

Vilket beror på att verksamheterna inte har haft möjlighet att prioritera arbetet.

6.2 Läkemedelshantering

Enhetliga och tydliga rutiner möjliggör ökad patientsäkerhet i alla led när det gäller läkemedelshantering, från ordination till uppföljning av patientens läkemedelsbehandling.

De förbättringsområden som framkom vid extern läkemedelsgranskning 2019 har åtgärdats under 2020. Det har medfört att läkemedelshanteringen har förbättrats gällande förvaring av läkemedel, hantering av dosrullar och gällande ordinationshandlingar. Läkemedelsskåp finns nu på samtliga särskilda boende inom SoL och LSS, även för de privata utförarna. Personalen har personlig behörighet till skåpen för att göra läkemedelshanteringen mer patientsäker och öka spårbarheten. Skåpen har också medfört en säkrare hantering av narkotikaklassade läkemedel. Hanteringen av dosrullar har säkrats upp med nya rutiner. När det gäller

ordinationshandlingar är det ansvarig läkare som ordinerar läkemedlen i Pascal. Pascal är en webbaserad tjänst för förskrivning av dosförpackade läkemedel. Tjänsten ökar

patientsäkerheten eftersom samtliga användare har tillgång till senaste versionen av dosreceptet.

Andra förbättring- och utvecklingsarbeten inom läkemedel som pågått under 2020 är till exempel:

• säkrat upp hantering av narkotikaklassade läkemedel genom justerad rutin

• i samråd med Region Skåne utarbetat rutiner för att kunna ge antibiotika intravenöst

• i samråd med Region Skånes säkrat upp provsvarshanteringen gällande blodförtunnande läkemedel

• Revidering av utbildningsmaterial till delegeringsutbildningar

6.3 Samverkan

Samverkan internt

Syftet med intern samverkan är att uppnå följsamhet till arbetsmetoder och rutiner samt se patientens/brukarens behov utifrån ett helhetsperspektiv. Året har ställt stora krav på att teamsamverka på andra sätt än vad som gjorts tidigare, som till exempel att delta i teammöten digitalt men även att teamarbetet måste fortgå när det är stort personalbortfall.

Samverkan externt

Omsorgsförvaltningen samverkar med flera externa aktörer som till exempel hälsovalsenheter, sjukhus, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, barn och vuxenhabilitering samt individ- och familjeförvaltningen. Under året har det skett mycket samarbete med hälsovalsenheterna pga. covid-19. Det beskrivs mer ingående under punkt 11.4.

(7)

Omsorgsnämnd, Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2020 7(39) Hälso- och sjukvårdsavtalet

Pandemin har påverkat utvecklingen av hälso- och sjukvårdsavtalets utvecklingsdel. Mer eller mindre all aktivitet kopplat till detta har stannat upp, så också samverkansformerna med styrgruppen i Landskrona och Svalöv samt Närsjukvårdsrådet kopplat till detta.

Det Närsjukvårdsrådet enades om, som var särskilt betydelsefullt var att den samordnade individuella planen (SIP) skulle fortsatt vara en viktig del för att kraftsamla runt patienten.

Utfallet visar att antalet SIP;ar har ökat marginellt. SIP syftar till att skapa delaktighet och trygghet för individen.

Inskrivning till den mobila teamformen har minskat och det finns inget annat än pandemin som orsaksförklaring till detta. Det har inte funnits tid hos vårdgivarna att avsätta resurser för att utveckla den mobila teamformen.

Enhet Antal aktuella

patienter Mobilt team SIP (Samordnad

individuell plan) Särskilt boende egen

regi

175 (181*) 116 (129*) 148 (131*)

Särskilt boende privat regi - Förenade Care

70 (76*) 35 (59*) 65 (64*)

Särskilt boende privat regi - Attendo

54 (61*) 4 (14*) 44 (38*)

Särskilt boende egen regi - LSS

118 (98*) 0 (0*) 7% uppfyller kriterierna för att ingå

5 (5*)

Ordinärt

boende/hemsjukvård

559 (605*) 19 (22*) 36% uppfyller kriterierna för att ingå

142 (137*)

* Siffran inom parentes anger 2019 års siffror.

6.4 Fallprevention

Fall och fallskador är ett stort folkhälsoproblem. Varje år faller cirka 70 000 personer så illa att de behöver läggas in på sjukhus. Drygt 1 000 personer dör årligen på grund av fall. För många innebär fallskador stort lidande och försämrad livskvalitet. Utöver lidandet för den enskilde medför fallskador stora kostnader för samhället. Genom att arbeta med förebyggande insatser kan fall och fallskador förhindras.

Trots olika typer av fallförebyggande insatser förkommer det att patienter fortsätter falla. I dessa situationer är det viktigt att sätta in insatser som minskar risken för skada vid fall. Sedan hösten 2019 erbjuds patienter höftskyddsbyxor som är en åtgärd för att minska risken för höftfraktur vid fall. Utvecklingen av höftskyddsbyxor har gått framåt både vad gäller funktion och komfort de senaste åren. Under 2020 har lite drygt 20 personer fått höftskyddsbyxor, framför allt inom särskilt boende. Dessa patienter har fortsatt att falla men inget fall har lett till höftfraktur. En utmaning är att få riskpatienter att vilja använda höftskyddsbyxor i ett

förebyggande syfte. En del patienter som har provat har inte velat fortsätta på grund av att höftskyddsbyxorna upplevts obekväma eller lett till ökad oro.

För att ett fallpreventivt arbete ska ge resultat krävs ett systematiskt arbete. Som en del i det systematiska fallpreventionsarbetet används Senior alert, som beskrivs under punkt 6.7.1 samt fallrapporteringen i avvikelsesystemet, punkt 7.3.1.

Fallprevention bör vara en del i stadens övergripande folkhälsoarbete och inkluderar flera av stadens förvaltningar. Det finns ett önskemål om bättre samarbete med regionen kring fallprevention eftersom det är ett gemensamt ansvar.

(8)

6.5 Delegering

Legitimerad personal kan överlåta en medicinsk arbetsuppgift åt personal utan legitimation, om det är förenligt med en god och säker vård. Denna delegering får endast ske om den mottagande personalen har reell kompetens för uppgiften. Reell kompetens innebär att personalen har både teoretisk och praktisk kunskap för att utföra arbetsuppgiften. Syftet är att höja

personalkontinuiteten och höja kompetensen närmast patienten. Delegering får aldrig göras för att lösa brist på personal.

Inom omsorgsförvaltningen finns olika typer av delegering. Den vanligaste är delegation på att överlämna läkemedel. Exempel på andra arbetsuppgifter är att såromläggning, mäta blodsocker och instruera patienten vid träningsinsatser.

Delegeringsutbildningar

Sjuksköterskeorganisationen har två utbildningssjuksköterskor som under 2020 utbildat över 900 personer vid 124 tillfällen i olika hälso- och sjukvårdsuppgifter, se tabell nedan.

Utbildningssjuksköterskorna bidrar i hög grad till att höja kompetensen hos omsorgspersonalen, bland annat genom att säkerställa den praktiska delen av

delegeringsutbildningen. Som tidigare ska personalen genomföra en webbutbildning för att vara bättre förberedda inför kommunens egen delegeringsutbildning.

1. Delegeringsutbildningar

Utbildning Antal tillfällen Deltagarantal

Läkemedel 20 171

Läkemedel repetition 11 111

Diabetes 17 117

Diabetes repetition 5 45

Stomivård och kateter 14 96

Sårvård 8 54

Blodprovstagning 7 38

Sondmat 11 64

Injektion och dosettdelning 12 45

Läkemedel för sommarvikarier 19 160

Summa 124 901

HSL-grupp

Under 2020 har en arbetsgrupp med undersköterskor med hög kompetens och erfarenhet av att utföra hälso- och sjukvårdsinsatser bildats. Det har medfört att utförandet av delegerade arbetsuppgifter har kunnat genomföras i större utsträckning. Det har tidigare varit svårt att säkerställa tillräcklig kompetens hos omsorgspersonalen för att kunna utföra delegerade arbetsuppgifter, framför allt under semesterperioder då många av den ordinarie personalen har semester.

Delegering inom rehabiliteringsområdet

Under året har fortsatt arbete pågått att delegera mer än att anvisa hälso-och sjukvårdsinsatser inom rehabiliteringsområdet. Delegering medför en tydligare ansvarsfördelning och rätt kompetens för uppgiften. Fler insatser har delegerats på områdesnivå istället för att vara patientbundna. Det kan vara aktuellt vid insatser som är mer vanligt förekommande. Det underlättar för legitimerad personal och för omsorgspersonal att snabbare kunna komma igång med insatsen vilket är till stor nytta för patienten.

(9)

6.6 Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel

Rehabiliteringsuppdraget

Arbetsterapeuter och fysioterapeuter har en bred kompetens och bör i större utsträckning utföra individuella rehabiliteringsinsatser som inte är en insats med hjälpmedel. Hjälpmedel kan vara en del av en rehabiliteringsprocess men bör inte vara den enda insatsen.

Både för arbetsterapeut och fysioterapeut inom äldreomsorgen utförs insatser ofta i ett

kompenserande syfte. I rollen som fysioterapeut ingår även undersökning och behandling med syfte att bedöma, bota, förebygga eller lindra sjukdomar. De arbetsterapeutiska insatserna ska fokusera på att ta vara på de förmågor som individen besitter och skapa alternativa

tillvägagångssätt, träna för att återfå förmåga och ge råd vid anpassning av den fysiska miljön.

Arbetsterapeuter och fysioterapeuter är också ett viktigt stöd i det rehabiliterande

förhållningssättet, som inte är en hälso-och sjukvårdsinsats utan ingår i omsorgsarbetet. Det handlar om att bibehålla självständighet och försöka utföra så mycket som möjligt själv. För att kunna ge det stödet på bästa sätt behöver legitimerad personal vara fysiskt på plats i aktuella situationer för att kunna handleda personal och patienter i praktiken.

6.7 Kvalitetsregister

Syftet med kvalitetsregister är att säkerställa god patientsäkerhet och ge personalen stöd för att arbeta strukturerat och systematiskt. Kvalitetsregister används som ett stöd i förbättringsarbete i vårdens och omsorgens verksamheter samt som kunskapskälla för klinisk forskning.

6.7.1 Senior alert

Syftet med kvalitetsregistret Senior alert är att minska antalet vårdskador genom att arbeta förebyggande. Senior alert ska användas inom alla de vård- och omsorgsenheter som möter äldre personer med behov av vårdprevention.

Senior alert innebär att en person riskbedöms utifrån risk för trycksår, fall, nutrition och ohälsa i munnen. Riskbedömningar ska göras minst var 6:e månad. I de fall det finns en eller flera risker ska åtgärder sättas in för att förebygga så att riskerna elimineras eller minimeras.

Åtgärderna ska därefter följas upp för att utvärdera resultatet av dessa. Senior alert förutsätter ett teambaserat arbetssätt, där flera yrkesprofessioner medverkar.

Resultat

Under året har det genomförts 561 riskbedömningar, varav 96 % har genomförts inom särskilt boende och korttidsboende. Hemvården står för 3,5 % av riskbedömningarna. Inom område stöd och service genomförs riskbedömningar på ett fåtal utvalda enheter eftersom Senior alert främst används till personer över 65 år. Att utföra riskbedömningar är första steget i processen.

Område boende och hälsa har nu samtliga steg i processen grönmarkerad vilket innebär att de olika processtegen är utförda 75 - 100 %, vilket är positivt. Under hösten har former för att utveckla teamarbetet börjat diskuteras där Senior alert är en del av det arbetet.

(10)

Omsorgsnämnd, Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2020 10(39) _personer^Unika

Antal genomförda

risk- bedömningar

Antal risk- bedömningar som visat minst

en risk

Antal bakom- liggande

orsak som bedömts

Antal åtgärds- planer som genomförts

Antal utförda planerade åtgärder vid

risk

Landskrona stad

373 561 515 465 473 321

Särskilt boende LSS

5 5 3 8 3 0

Hemvård 19 20 18 10 9 0

Särskilda boende SoL

251 372 341 312 316 22

Korttidsboen de

32 33 31 29 30 9

Särskilt boende SOL

inriktning demens

66 131 122 111 115 90

75–100 % 25–74 % 0–24 %

6.7.2 Palliativa registret

Svenska palliativregistret är ett kvalitetsregister som erbjuder en möjlighet att följa upp

Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för palliativ vård och få en bild av patientens sista tid i livet.

Målet med kvalitetsregistret är att alla som avlider, enligt det som betraktas av sjukvården som väntad död, ska kunna känna trygghet. Syftet är även att den palliativa vården ska förbättras.

Resultat registret 2020:

Av 54 registrerade dödsfall har 51 personer erbjudits brytpunktssamtal. Brytpunktssamtal är ett samtal mellan ansvarig läkare och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras. Av dessa 51 saknade 23 personer förmåga att delta i brytpunktssamtalet.

Trycksårsregistreringen visar att av 54 registrerade dödsfall hade 9 personer trycksår vid dödsfallet, varav 4 personer hade sår och 5 personer hudrodnad.

Ordination vid smärta och ångest fanns dokumenterat hos 51 av 54 registrerade dödsfall, smärtskattning och munhälsobedömning under senaste levnadsveckan var dokumenterat hos 42 av 54 registrerade dödsfall.

Av 54 registrerade dödsfall var det 51 personer som hade närstående och/eller personal i samma rum vid dödsögonblicket.

I registreringen i registret innebär svarsalternativ NEJ eller VET EJ att åtgärden inte är dokumenterad i journalen och därav osäkert om åtgärden är utförd.

Registrering i palliativt register Antal personer av 54 registrerade dödsfall Erbjuden brytpunktssamtal 51 erbjudits, varav 23 saknade förmåga att delta

Trycksår 9, varav 4 hade sår resterande 5 hudrodnad

Ordination smärtlindring/ångestdämpande 51

Smärtskattning 42

Munhälsobedömning 42

Mänsklig närvaro vid dödsögonblicket 51

(11)

6.7.3 BPSD - Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens

BPSD registret är ett nationellt kvalitetsregister där samtliga av Sveriges kommuner är anslutna.

Syftet med registret är att genom multiprofessionella åtgärder minska beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt. Målet är att minska lidandet och öka livskvaliteten för personen som är drabbade. Någon gång under sjukdomsprocessen uppvisar 90 % av de drabbade beteendemässiga och psykiska symtom. I registret tar man reda på tänkbara orsaker och gör därefter en bemötande- och

kommunikationsplan samt åtgärdsplaner.

Under året har 143 registreringar genomförts vilket är en ökning från 2019 då 125 genomfördes.

Kvalitetsindikatorerna som bedöms består av sex olika rubriker:

1. NPI (Neuropsychiatric Inventory-Scale-skattningsskala) är en skattningsskala för symtom vid BPSD-problematik. Jämför man skattningspoäng med riket och Skåne län så ligger Landskrona bättre till än dessa.

2. När det gäller symtomlindrande läkemedel vid demenssjukdom och kognitiv svikt så har 70 % av de som skattats i registret dessa läkemedel och denna siffra har ökat sedan tidigare år. Det är främst symtomlindrande läkemedel vid Alzheimers sjukdom som åsyftas i denna

kvalitetsindikator.

3. Teamarbete och arbetet i det multiprofessionella teamet vid registreringar ligger på 60 %. Det finns en förbättringspotential för denna kvalitetsindikator och det är viktigt att det finns

personal med från både SoL och HSL i denna process. Om inte båda dessa grupper deltar i processen få det inte ske någon registrering i registret.

4. Smärta och smärtskattning är 83 % av de inregistrerade smärtfria. Vid skattning av smärta hos den demensdrabbade används olika typer av smärtskattningsskalor. De vanligaste är Abby Pain Scale och VAS (Visuell Analog Skala skala). I 38 % av fallen har någon form av

smärtskattningsskala använts för att bedöma personers smärta. Här finns också en förbättringspotential.

5. Åtgärder kopplade till skattningsskalan och symptombilden hos de drabbade domineras av att tillgodose basala behov och då framför allt trygghetsbehov. Andra åtgärder är att bekräfta och inge trygghet och fysisk aktivitet.

6. Den sista kvalitetsindikatorn är läkemedelsbehandling hos personer vid demenssjukdomar.

Läkemedel är inte det första som ska sättas in vid BPSD-problematik utan det handlar i första hand om att finna omvårdnadsmässiga åtgärder för att lindra symtomen och bidra till en ökad livskvalitet hos de drabbade.

7 Personalens rapporteringsskyldighet

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska vårdgivaren ge direktiv och säkerställa att det i varje verksamhet finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem. Avvikelsehantering är ett ständigt pågående förbättringsarbete och ska användas i ett lärande syfte för att förebygga och undvika liknande händelser framöver.

En avvikelse är en oväntad händelse i verksamheten som medfört eller kunnat medföra fysisk eller psykisk skada för patienten/brukaren. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser. Det är den som upptäcker avvikelsen som ska rapportera i avvikelsesystemet.

Omsorgsförvaltningen har en avvikelseprocess som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet.

Allvarlighetsgraden av avvikelserna bedöms av utredaren i fyra steg bestående av mindre, måttlig, betydande och katastrofal. Mindre står för ingen eller obetydlig skada, måttlig står för övergående funktionsnedsättning eller skada, betydande står för bestående måttlig

funktionsnedsättning eller skada och katastrofal står för bestående stor funktionsnedsättning eller skada.

Processen ska vara välkänd för samtliga medarbetare åskådliggör de olika stegen och ansvarsfördelningen.

(12)

7.1 Avvikelser för insatser inom socialtjänstlagen

Typ av insats

De vanligaste kategorierna av avvikelser inom boende och hälsa är brist i insats/utebliven insats (39 %) samt fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt övergrepp (32 %). Inom hemvård är det

vanligaste avvikelserna brist i insats/utebliven insats (63 %) samt brist i

dokumentations/informationsöverföring (24 %). Inom myndighetsenheten är kategorin brist i dokumentations/informationsöverföring den vanligaste (54 %) samt kategorin bristande handläggning/utredning (37 %).

Allvarlighetsgrad och konsekvens

Resultatet visar att allvarlighetsgraden inom boende och hälsa har skattats till mindre eller måttligt i 93 %. Inom område hemvård har allvarlighetsgraden skattats till mindre eller måttlig i 97 % av händelserna. Myndigheten har skattat allvarlighetsgraden till mindre eller måttligt i 96 % av händelserna.

Statistiken visar att i 69 % av händelserna inom hemvården har de inte medfört några konsekvenser för brukaren. I 29 % har de inneburit psykiska konsekvenser som övervägande handlar om oro. Inom område boende och hälsa är det 61 % av händelserna som inte medfört några konsekvenser för brukaren. I 28 % av händelserna har de inneburit psykiska

konsekvenser, även här handlar det framför allt om oro. Slutligen för myndigheten har 95 % av händelserna inte medfört några konsekvenser för brukaren. I 4,5 % av händelserna har det inneburit psykiska konsekvenser i form av oro.

Orsak

Den vanligaste orsaken till avvikelserna inom hemvården har kategoriserats till "ej följt gällande rutin" (30 %), därefter kommer "övrigt" (18 %). Inom boende och hälsa är kategorin "övrigt"

vanligast (40 %) följt av "ej följt gällande rutin” (17 %). Inom myndigheten är kategorin "övrigt"

vanligast (57 %) följt av "ej följt gällande rutin” (43 %).

Avvikelsekategori

Område boende och hälsa

Område

hemvård Myndighetsenheten

Brist i bemötande 1 24 1

Brist i

dokumentations/informationsöverföring

6 128 60

Brist i insats/utebliven insats SoL/LSS 23 340 9

Bristande handläggning/utredning 0 2 41

Extern avvikelse 2 14 0

Fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt övergrepp

19 0 0

Händelse med hjälpmedel, teknik och /eller fysisk miljö

7 16 0

Stöld/ekonomisk övergrepp 1 13 0

Summa: 59 537 111

Allvarlighetsgrad Område boende och

hälsa Område hemvård Myndighetsenheten

1 Mindre 39 316 77

2 Måttlig 27 108 29

3 Betydande 5 13 4

4 Katastrofal 0 1 0

(13)

7.2 Avvikelser för insatser inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Typ av insats

Den vanligast typen av avvikelse inom område stöd och service är brist i insats/utebliven insats (52 %). För myndighetsenheten är det kategorin brist i dokumentation/informationsöverföring som är vanligast (100 %).

Allvarlighetsgrad och konsekvens

Resultatet visar att allvarlighetsgraden inom område stöd och service har skattats till mindre eller måttligt i 50 % av händelserna. För myndighetsenheten är allvarlighetsgraden skattad till betydande i 75 % av fallen.

Statistiken visar att i 58 % av händelserna inom område stöd och service har de inte medfört några konsekvenser för brukaren, i 23 % har de medfört fysiska konsekvenser. Händelserna handlar om att brukaren framför allt drabbats av smärta (46 %) eller sårskada (31 %). 100 % av händelserna inom myndighetsenheten har inte medfört några konsekvenser för brukaren.

Viktigt att notera är att myndighetsenheten endast rapporterat 4 avvikelser vilket innebär att underlaget för statistiken är litet.

Orsak

Den vanligaste orsaken till avvikelserna inom område stöd och service har kategoriserats som

"övrigt" (28 %). Näst vanligast är "ej följt gällande rutin (23 %). Även inom myndighetsenheten är den vanligaste orsaken till avvikelserna "övrigt" (57 %). Näst vanligast är "ej följt gällande rutin" (43 %).

Avvikelsekategori Område stöd och service Myndighetsenheten

Brist i bemötande 5 0

Brist i

dokumentation/informationsöverföring

4 4

Brist i insats/utebliven insats SoL/LSS

24 0

Extern avvikelse 3 0

Fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt övergrepp

8 0

Händelse med hjälpmedel, teknik och/eller fysisk miljö

2 0

Stöld/ekonomiskt övergrepp 0 0

Summa: 46 4

Allvarlighetsgrad Område stöd och service Myndighetsenheten

1 Mindre 17 1

2 Måttlig 17 0

3 Betydande 5 3

4 Katastrofal 1 0

(14)

7.3 Avvikelser för insatser inom hälso-och sjukvård

7.3.1 Fallrapporter

Fallrapporter skrivs på samtliga händelser där personer fallit och som har någon typ av insats från omsorgsförvaltningen. Det är områdesansvarig fysioterapeut som inledningsvis är utredare och vid behov kan andra utredare involveras.

Fallavvikelser skiljer sig jämfört med andra typer av avvikelser eftersom fall sällan sker på grund av brister i organisationen. Den vanligaste anledningen till att patienten fallit är att personen överskattat sin fysiska förmåga. Fallavvikelser är trots detta en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet eftersom det finns stora vinster både för individ och organisation att försöka förbygga fall i den utsträckning som det är möjligt. Det är viktigt att utredningen säkerställer att det inte finns brister i rutiner, att insatserna inte uteblivit eller andra orsaker som kan vara bidragande till att patienten fallit.

Resultat av fallrapporterna

Det totala antalet fallrapporter för omsorgsförvaltningen har ökat med cirka 3 % jämfört med 2019. Som mål har varit att successivt sänka antalet fall med 5 %/år vilket inte uppnåtts.

Antal/område presenteras i tabell i slutet av avsnittet. De privata utförarens utfall presenteras under avsnittet privata utförare.

Område boende och hälsa

På särskilt boende har det skett en ökning av fallrapporter under 2020 med 15 %. I statistiken kan utläsas att några enheter har en hög fallfrekvens på grund av att en eller ett fåtal patienter fallit frekvent under en kort eller längre period. I utredningarna kan utläsas att flera olika åtgärder har satts in för att förhindra fortsatta fall men även åtgärder för att förhindra fallskador.

Område stöd och service

Inom område stöd och service har antalet fallrapporter minskat med 51 % jämfört med 2019 och återgått till de antal som området vanligtvis brukar ha. 2019 ökade fallrapporterna med 37 %.

2019 var det framför allt en av enheterna som hade hög fallfrekvens.

Område hemvård

Hemvårdens antal fallrapporter är i stort sett jämförbart med 2018 och 2019 år och har inte förändrats i den övergripande analysen och överensstämmer med övriga områden.

Konsekvens

Inom boende och hälsa och hemvård har det vid ca 80 % av de rapporterade fallen inte medfört någon konsekvens för patienten. I 18 % har det inneburit någon typ av fysisk konsekvens och de psykiska konsekvenserna står endast för ett litet antal. Inom stöd och service är det vid 45 % av fallen som inte medfört någon konsekvens för patienten. Både fysiska (35 %) och psykiska konsekvenser (19 %) är högre jämfört med övriga områden. Att de psykiska konsekvenserna är vanligare inom område stöd och service kan bero att det finns fler personer som har ökad risk för påverkas psykiskt vid en sådan händelse men det kan också bero på det är något som uppmärksammas i högre grad av personalen.

Åtgärder

Vid utredning är det viktigt att sätta in relevanta åtgärder med syfte att personen inte ska falla igen. De vanligaste åtgärderna inom samtliga områden är översyn av aktuella hjälpmedel, installation av larm eller sensorlarm, översyn av hemmiljön och diskussion vid teamträff.

Bakomliggande orsak till fall beror till stor del på så kallade inre faktorer hos patienten, där andra typer av åtgärder också kan bli aktuella som till exempel träningsinsatser,

medicinjusteringar och insatser gällande kost. Dessa typer av insatser förekommer i mindre utsträckning, vilket kan bero på att den kommunala hälso-och sjukvården inte har ansvar för samtliga åtgärder eftersom de inte är inskrivna i hemsjukvården.

(15)

Omsorgsnämnd, Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2020 15(39) Detta gäller endast i ordinärt boende. En annan anledning är att träningsinsatser, som tex balansträning, kräver att patienten kan medverka och förstå syftet med träningen. Detta är ofta en utmaning hos patienter med kognitiv svikt, som är en patientgrupp som har en hög

fallfrekvens och fallrisk.

Allvarlighetsgrad

Drygt 96 % av alla fall medför inga eller mindre konsekvenser för patienten. Dock är ett fall alltid i sig en indikator på ökad fallrisk och ska utredas och förbyggande åtgärder ska planeras och utföras.

Allvarlighetsgrad Mindre 1 Måttlig 2 Betydande 3 Katastrofal 4

Omsorgsförvaltningen 78 % 18 % 4% 0

Fallrapporter Antal

Område boende och hälsa 975

Område hemvård 1364

Område stöd och service 47

Omsorgsförvaltningen totalt 2386

7.3.2 Läkemedel

Avvikelser inom läkemedel innefattar händelser gällande:

• ordination

• iordningställande

• överlämnande

De tre vanligaste typen av avvikelser är utebliven dos (44 %), utebliven signering (29 %) och felaktig dos/felaktigt klockslag (14 %). Orsaken till avvikelserna är övrigt (41%), brist i

delegeringsgenomförandet (35 %) samt brist i informationsöverföring (11%). Avvikelserna har inträffat i samband med överlämnande (57 %) och ordination (36 %). Åtgärderna har varit genomgång av rutin med personal (34 %), gruppsamtal med personal (27 %) samt enskilt samtal med personal (25 %).

I 95 % av fallen har avvikelserna inte haft någon konsekvens för brukaren och

allvarlighetsgraden är mindre/måttlig i 97 % av händelserna. Detta innebär att patienten inte har drabbats av bestående skada eller men.

Nedan följer resultatet för respektive område.

Område boende och hälsa:

Boende och hälsa har rapporterat 518 händelser där de tre vanligaste typerna av avvikelser är utebliven signering (43 %), utebliven dos (31 %) och felaktig dos/felaktigt klockslag (17 %).

Utredaren anser att orsak till avvikelserna är brist i delegeringsförfarande (48 %) och brist i dokumentation (11 %). I 48 % av avvikelserna är orsaken angiven som "övrigt" och därför oklart vad som ligger bakom händelsen. Händelserna har övervägande inträffat i samband med överlämnande (48 %) och ordination (46 %). Åtgärder efter avvikelsen har varit genomgång av rutin genom samtal med inblandad personal, enskilt och i grupp. I 99 % har avvikelserna inte haft någon konsekvens för brukaren och allvarlighetsgraden är mindre/måttlig i 98 % av händelserna. Detta innebär att patienten inte har drabbats av bestående skada eller men.

Område stöd och service

Område stöd och service har rapporterat 107 händelser där de tre vanligaste typerna av avvikelser är utebliven dos (43 %), utebliven signering (28 %) och felaktig dos/felaktigt

klockslag (18 %). Utredaren anser att orsak till avvikelserna är brist i delegeringsförfarande (29

%) samt brist i kommunikation (7 %). I 58 % av avvikelserna är orsaken angiven som "övrigt"

och därför oklart vad som ligger bakom händelsen. Händelserna har övervägande inträffat i samband med överlämnande (46 %) och ordination (46 %).

(16)

Omsorgsnämnd, Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2020 16(39) Åtgärder efter avvikelsen har varit genomgång av rutin genom samtal med inblandad personal, enskilt och i grupp. I 98 % av fallen har avvikelserna inte haft någon konsekvens för brukaren och allvarlighetsgraden är mindre/måttlig i 95 % av händelserna. Detta innebär att patienten inte har drabbats av bestående skada eller men.

Område hemvård

Område hemvård har rapporterat 398 händelser där de tre vanligaste typerna av avvikelser är utebliven dos (61 %), utebliven signering (12 %) och felaktig dos/felaktigt klockslag (11 %).

Utredaren anser att orsak till avvikelserna är brist i delegeringsförfarande (19 %) samt brist i kommunikation (17 %). I 44 % av avvikelserna är orsaken angiven som "övrigt" och därför oklart vad som ligger bakom händelsen. Händelserna har övervägande inträffat i samband med

överlämnande (72 %) och ordination (21 %). Åtgärder efter avvikelsen har varit genomgång av rutin genom samtal med inblandad personal, enskilt och i grupp. I 89 % av fallen har

avvikelserna inte haft någon konsekvens för brukaren och allvarlighetsgraden är mindre/måttlig i 96 % av händelserna. Detta innebär att patienten inte har drabbats av bestående skada eller men.

2020 Utebliven

signering

Utebliven dos

Felaktig dos/felaktigt klockslag

Övriga

avvikelser Totalt

Område boende och hälsa

223 161 88 46 518

Område stöd och service

30 46 18 13 107

Område hemvård 48 243 71 36 398

Omsorgsförvaltningen totalt

301 450 177 95 1023

7.3.3 Övrig Hälso- och sjukvård

Avvikelse inom övrig hälso- och sjukvård innefattar avvikelser inom nedanstående områden och fördelningen inom respektive områden ses i tabellen.

• brist i insats/utebliven insats HSL

• brist i dokumentation/informationsöverföring

• brist i rehabilitering/utebliven rehabilitering

• brist i bemötande

• fysisk, psykisk och/eller sexuellt övergrepp

• händelse med hjälpmedel, teknik och/eller fysisk miljö

• brist i information, kommunikation eller samverkan

De vanligaste typerna av avvikelser är brist i insats/utebliven insats (51 %), brist i

dokumentation/informationsöverföring (29 %), samt brist i/utebliven rehabiliteringsinsats (9 %). Resultatet av antal och fördelning är jämförbart med föregående år.

Resultatet visar att allvarlighetsgraden har skattats till mindre eller måttlig i 86 % av händelserna. Detta betyder att utredaren bedömt att patienten inte drabbats av någon bestående skada eller men. Resterande har bedömts som betydande i allvarlighetsgrad.

I 85 % av händelserna har det inte medfört några konsekvenser för patienten. I 4% har det inneburit någon typ av fysisk konsekvens så smärta eller sårskada. 10 % står för psykiska konsekvenser som övervägande handlar om oro.

Orsak till händelsen är övrigt den vanligaste orsaken, (27 %) därefter är de vanligaste orsakerna kopplade till brist i kommunikation, rapportering och informationsöverföring. 11 % av

händelserna bedöms vara brist i kunskap.

(17)

Brist i insats utebliven insats HSL

Brist i be- mötande

Brist i utebliven rehabilite- ring

Brist i dokument- ation, infoöverföri ng

Brist i kom- munikation, information samverkan

Fysiskt, psykiskt eller sexuellt övergrepp

Hjälpmedel teknik eller fysisk miljö

Totalt

Boende och hälsa

42 2 12 50 0 2 12 120

Stöd och service

11 0 0 8 0 0 4 23

Hemvård 79 3 11 16 0 1 4 114

Totalt 132 5 23 74 0 3 20 257

7.4 Lex Sarah

Kunskapen gällande skyldigheten att rapportera Lex Sarah ärende har ökat i förvaltningen.

Antalet Lex Sarahanmälningar har ökat i antal från 12 år 2019 till 24 år 2020 vilket är en positiv utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet då medvetenheten och utbildningar genomförts för att öka kompetensen inom området. Uppdragsavdelningen har under året påbörjat en inventering gällande kunskapsnivåerna hos framförallt enhetscheferna och kommer under 2021 arbeta med att nå ut med lämpliga åtgärder för verksamheten för att ytterligare förbättra och säkra kunskapen.

Statistik över bedömningsresultatet av Lex-Sarah utredningar under 2020 Bedömningsresultatet av Lex-Sarah Antal

Avvikelse 2

Påtaglig risk för missförhållande 6

Missförhållande 10

Påtaglig risk för allvarligt missförhållande 2

Allvarligt missförhållande 1

Ingen bedömning 3

Totalt 24

Lex Sarah utfall per område

Rapport Utfall

Lex Sarah anmälningar till IVO

Område/enhet

Lex Sarah rapporter 6 1 Område stöd och service

Lex Sarah rapporter 12 2 Område hemvården

Lex Sarah rapporter 4 0 Område boende och hälsa

Lex Sarah rapporter 2 0 Uppdragsavdelningen/myndigheten

Lex Sarah rapporter totalt

24 3 Omsorgsnämnden

(18)

7.5 Externa avvikelser

Externa avvikelser är de händelser där utredningen ska göras av annan vårdgivare, till exempel sjukhus eller hälsovalsenhet. Avvikelserna sker ofta i samband med utskrivning från sjukhus eller vid läkarbesök, se tabell nedan.

Enligt diagrammet och tabell nedan är vanligaste typen av extern avvikelse registrerat som övrigt. Det handlar till stor del om brist i informationsöverföring och kommunikation. Därefter är orsaken att det blivit fel i Mina Planer i samband med utskrivning. Även här handlar det mycket om kommunikationsbrist.

Externa avvikelser Antal

Hälsovalsenheter 14

Sjukhus 24

Sjukresor/serviceresor 2

Övriga 1

Summa 41

(19)

8 Kvalitetsarbete i omsorgsförvaltningen

Systematiskt kvalitetsarbete innebär att arbetet ska utföras genom ständiga förbättringar, på individnivå, enhetsnivå och verksamhetsnivå. Det är viktigt att ta lärdom av brister som upptäcks men även av goda exempel.

8.1 Uppdragsavdelning

Under 2020 har myndighetsenheten arbetat för att implementera de riktlinjer för handläggning som antogs i slutet av 2019. Implementeringen har lett till en samsyn i handläggningsprocessen och en ökad rättssäkerhet i myndighetsenhetens biståndsbedömningar. Bedömningarna från myndighetsenheten följer rättspraxis, en trend sedan 2018 är att majoriteten av domarna från högre instans döms till Omsorgsförvaltningens fördel.

Vidare har myndighetsenheten arbetat systematiskt med avvikelsehantering och mot slutet av året har detta blivit en naturlig del i arbetsprocessen. Detta arbete har resulterat i att

myndighetsenheten systematiskt arbetat med att förbättra sina rutiner.

Särskilt fokus under 2020 har varit att följa upp insatser och på så sätt säkerställa att rätt insats möter de behov som brukaren har. Genom att arbeta aktivt med uppföljningar och

omprövningar har beslutade insatser uppnått en högre kvalitet gentemot brukarna som får sina behov tillgodosedda. Myndighetensenheten har även uppnått ekonomisk styrning relaterat till biståndsbeslut och att det säkerställts att brukare har rätt omfattning av insats utifrån behov.

Arbetet med uppföljningar och omprövningar har också resulterat i en ökad och förbättrad samverkan med verkställigheten.

Myndighetsenheten har påverkats av pandemin under 2020 på flera plan. Enheten har behövt ställa om sitt arbetssätt och sin utredningsmetodik för att hitta digitala lösningar i samband med samtal och kontakt med brukare och i samverkan kring hur vi på bästa sätt möter brukares behov. Resultatet av detta arbete är ett mer effektivt arbetssätt. Pandemin har vidare inneburit utmaningar både kring brukare med komplexa behov efter covid-19 samt belastning hos verkställigheten som tagit emot beställningar på våra beslutade insatser.

Anhörigcentrum har utifrån planerade aktiviteter uppnått tre av fyra mål, varav den ena uppnåddes delvis på grund av covid-19. Sammanlagt antal aktiviteter: 550 Sammanlagt antal besök: 2907. Anhörigcentrum och Träffpunkterna har anpassat verksamheterna, varit flexibla för att på så sätt möta medborgaren och dess behov. Verksamheten har bedrivit verksamhet i både fysisk- och digital form samt flyttat ut verksamheter för att på så sätt skapa covid-säkra möten och aktiviteter.

IT-och utvecklingsenheten har under 2020 slutfört flera projekt där ett av dessa var DigiLitt, ett gemensamt ESF-projekt (Europeiska socialfonden) med Kommunförbundet och åtta andra skånska kommuner.

Införandet av Office 365 var ett annan projekt som har införts i hela staden. Införandet på Omsorgsförvaltningen påverkades av omprioriteringar som pandemin orsakade och fick införas i flera faser. Implementeringen krävde utbildningsinsatser som skedde mest digitalt och

skapade väg för minskade fysiska möten och minskade mejlutskick samt ökat användning av chattfunktionen i Teams.

Under pandemin tog förvaltningen till olika lösningar där enheten IT- och utveckling

möjliggjorde anpassningarna i systemen för att det skulle fungera i verksamheterna. Enheten har även ansvarat för projektledning om upphandling av nytt verksamhetssystem.

(20)

8.2 Hemvård

Pandemin har medfört att delar av planerat mål-, resultat- och kvalitetsarbetet fått stå tillbaka.

Annat arbete har prioriterats och medfört kvalitets- och kunskapshöjning, bland annat i

smittskydd och hygienrutiner. Pandemin har ställt högre krav på digital kommunikation mellan olika yrkesfunktioner för att säkerställa god vård- och omsorg av hög kvalité. Det har utvecklat verksamhetens digitala arbetssätt och ökat den digitala kompetensen hos chefer och

medarbetare. Vikten av uppdaterad och korrekt dokumentation har också tydliggjorts eftersom information kring brukare under pandemin varit och är föränderlig. Pandemin har också medfört begränsningar för arbetet med social dokumentation och den planerade

förvaltningsövergripande utbildningen för nyanställda har inte kunnat genomföras. I

enheternas arbete med social dokumentation har förbättringar noterats. Avvikelseprocesser i kvalitetsledningssystemet har gåtts igenom både med nyanställda enhetschefer och de som har jobbat längre i syfte att säkerställa chefernas kunskaper.

Förflyttningsutbildning har till stora delar genomförts vilket säkerställer att personal har kunskaper att utföra säkra förflyttningar. Arbetet med att stjärnmarkera hemvården har påbörjats och stjärninstruktörer är utbildade. Att under 2021 fullfölja planerad utbildning kommer öka kunskaperna i att ge personcentrerad omvårdnad till personer med

demenssjukdomar. Vidare kommer området slutföra planerade utbildning i lyft- och förflyttningsteknik och första hjälpen till psykisk hälsa. Lika så behöver hemvården stärka kunskaperna inom nutrition och kostens betydelse.

Eftersom området inte når målvärde för fråga om att meddela förändringar, kontakt med personal och förtroende för personalen är detta angelägna områden att arbete vidare med. Ett viktigt utvecklingsområde är att tillsammans med enhetschefer och personal skapa förutsättning för en stark relation mellan kontaktman och brukare. Fortsatt arbete med genomförandeplaner, översyn av hur brukaren på bästa sätt lätt kan nå hemvårdens personal blir del i det arbetet.

Den rådande pandemin har tydliggjort vikten av god dokumentation eftersom information kring brukare under pandemin varit och är föränderlig (exempelvis misstänkt smitta och förändring kring utförande). Pandemin har också medfört att arbetet med social dokumentation varierat i omfattning. Årets planerade aktiviteter i ämnet har fått ställas in under 2020 och den planerade förvaltningsövergripande utbildningen för nyanställda har inte kunnat genomföras. För att följa de utbildningar som utfördes under 2019 har enhetschefer fortsatt drivit arbetet kring social dokumentation på enheterna. Som en stödfunktion finns dokumentationsstödjare på varje enhet med uppdrag att i det vardagliga arbetet stödja och vägleda kolleger i ämnet.

Arbetet med social dokumentation i hemvården har bland annat inneburit:

• På arbetsplatsträffarna har dialoger förts kring avvikelser som visat brister i social dokumentation i syfte att öka medarbetarnas kunskap.

• På kontaktmannagruppsmöten har cheferna arbetat med social dokumentation.

Enhetschef och personal har gemensamt tittat på brukares genomförandeplaner och journalanteckningar och diskuterat och resonerat utifrån dem för att öka kunskapen.

Personalen har också fått arbeta med diskussionsfrågor inom ämnet där de fått jämföra olika typer av dokumentation.

• Enhetscheferna har gjort löpande kontroller av den sociala dokumentationen på enheten och återkopplat till personal.

• Samordnare inom hemvården har dagligen gått igenom dokumentation som förts i Intraphone och skickar feedback direkt till personalen.

8.3 Boende och hälsa

2020 har präglats av pågående pandemi vilken medfört att delar av planerat kvalitetsarbete och aktiviteter relaterade till målstyrningen fått pausas. Situationen har medfört kvalitets- och kunskapshöjning avseende basala hygienrutiner samt smittskydd. Vidare har vikten av uppdaterad och korrekt dokumentation och verksamhetssystemets roll i detta avseende tydliggjorts. Satsning på fysisk aktivitet och rörelseträning för målgruppen har skett i

modifierad omfattning. Positiva effekter av pandemin är att brukarna erbjudits andra former av aktiviteter och underhållning och möjligheterna till utevistelse har ökat under året.

(21)

Omsorgsnämnd, Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2020 21(39) Utförd utbildningssatsning och certifiering av demensenheter i Silviamodellens vårdfilosofi har genomförts under året. Denna har ökat medarbetarnas kompetens i bland annat bemötande.

En viktig förutsättning för omvårdnadspersonalens dokumentation är kunskap i handhavande av verksamhetssystem och andra IT-baserade verktyg som används i verksamheten. Samtliga särskilda boenden har dokumentationsstödjare vars uppgift är att utbilda och vägleda kolleger i ämnet. Pandemin har medfört att förvaltningens verksamhetssystem blivit ett tydligare

arbetsredskap för omvårdnadspersonalen avseende genomförandeplaner och dokumentation, till exempel vid misstänkt smitta. Förvaltningsövergripande utbildning i social dokumentation för nyanställd personal och befintlig personal i behov av repetition har inte kunnat genomföras pga. pandemi.

De utbildningsinsatser som ställdes in under 2020 planeras att genomföras under 2021, som till exempel lyft- och förflyttningsteknik, skyddsteknik, nutritionsutbildning, Silviautbildning- och certifiering.

Hälso- och sjukvård

I hälso- och sjukvårdsorganisationen finns det arbetsgrupper som arbetar med att bevaka och implementera nyheter inom olika specialområden. Exempel på områden är hygien-, nutrition-, sårvård- och palliativ grupp. 2020 har varit ett speciellt år och många arbetsgrupper och förbättringsarbeten har fått stå tillbaka för att verksamheterna har behövt fokusera på covid-19 och allt vad det har burit med sig.

Nedan redogörs för en del av de arbetsgrupper som ändå prioriterats.

Hygiengruppen

Under 2020 har sjuksköterskorna i hygiengruppen genomfört ett tiotal hygienutbildningar för vård- och omsorgspersonal, precis som tidigare år. Det har också arrangerats fem extra utbildningstillfällen för sommarvikarier och möjlighet till extra tillfällen vid behov.

Utöver det har utbildning inriktat på pandemi och covid-19 genomförts för att säkerställa att hygienriktlinjer når ut till all berörd personal med syfte att förhindra och minska smittspridning bland personal och patienter. Hygiengruppen har kontinuerligt arbetat med att uppdatera personal på nya riktlinjer och i samråd med kommunens kommunikatörer och medicinskt ansvarig spelat in instruktionsfilmer och gjort flera anslag om hur skyddsutrustningen ska användas som publicerats på arbetsnätet och delats ut i verksamheterna.

Omsorgsförvaltningens utbildningssjuksköterskor har också erbjudit utbildningar inom basal hygien/skyddsutrustning där även information om covid-19 ingått (till exempel symtom, behandling).

Palliativa gruppen

I den palliativa vården är det viktigt att arbeta förebyggande. I ett strukturerat arbetssätt ingår regelbunden bedömning, uppföljning, dokumentation och överrapportering. Hjälpmedel för att kvalitetssäkra vården i livets slutskede kan vara att arbeta med skattningsinstrument för olika symtom, tex smärta, oro/ångest, välbefinnande och illamående. Sjuksköterskeorganisationen har en palliativ grupp som arbetar med att kvalitetssäkra den palliativa vården. Under 2020 har gruppen bland annat arbetat med att förbättra rutiner kring dokumentation samt utvärdera de arbetsinstrument som används.

I samråd med primärvården har de läkemedel som finns i så kallade "trygghetslådor" reviderats under året. Trygghetslådor används för att läkemedel vid palliativ vård ska finnas till hands hos patienten till exempel smärtlindrande och ångestdämpande. Munvårdslådor tas med till patienten för att kunna erbjuda munvård.

Närstående erbjuds också efterlevandesamtal ca 1–2 månader efter dödsfallet.

Sårvårdsgruppen

Sårvårdsgruppen består av sjuksköterskor med representanter från de olika teamen. De har träffats vid två tillfällen under 2020 för att diskutera arbetet med sårvård i verksamheterna. Det har också varit nätverksträff med vårdcentralerna för att utbyta erfarenheter, diskutera

gemensamma patienter och ta del av nya behandlingsmetoder.

(22)

Omsorgsnämnd, Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2020 22(39) Hjärt- och lungräddning

I sjuksköterskeorganisationen finns det specialutbildade sjuksköterskor som är instruktörer i hjärt- och lungräddning. Under 2020 har 8 undersköterskor fått utbildning i hjärt- och lungräddning, hjärtstartare, stabilt sidoläge och luftvägsstopp.

Förflyttningsutbildning

Under året har rehabgruppen haft en resurs för att arbeta med förflyttnings-och

personlyftsutbildning. Uppdraget var till en början tänkt att sträcka sig över ett år men på grund av pandemin har det blivit förlängt.

Under våren utbildades personalen på samtliga särskilda boenden, korttidsenheterna samt mottagningsteamet. Från slutet av april till början av juli utbildades sommarvikarier. I slutet av september påbörjades utbildning av personalen i hemvården vilket pågår.

Under 2020 har det genomförts 102 utbildningstillfällen. Under vår och höst har 239 personer gått utbildning i både personlyft och manuella förflyttningar. Utöver de har 52 personer hittills enbart gått lyftutbildning och 39 personer har enbart gått förflyttningsutbildning. 156 personer gick introduktionsutbildningen som var en kombinerad lyft- och förflyttningsutbildning.

Fallprevention

Det fallpreventiva arbetet har under året fortsatt men i anpassad form. Arbetet med

rehabombuden har skett digitalt, fallrapporterna har hanterats som vanligt men på grund av lägre närvaro av arbetsterapeuter och fysioterapeuter under perioder ute i verksamheten har bidragit till färre åtgärder. Under kommande år ska det fallförebyggande arbetet

förhoppningsvis kunna ta ny fart så snart som pandemin tillåter.

Besökshund

Under året har en arbetsterapeut i resursteamet diplomerats till besökshundförare genom Svenska terapihundskolan och hundteamet har arbetat aktivt med interventioner med hund.

Interventionerna har skett med olika syften utifrån brukarens behov och önskemål. Det finns ett stort intresse av att arbeta med hund hos områdets brukare/patienter. Positiva slutsatser som dras både av brukarna och den legitimerade personalen är att arbete med hund stärker motivationen till träning, rörelseglädje och i många fall bryter social isolering. Att ha hunden som ett verktyg i den legitimerade personalens repertoar har medfört att fler brukare visar intresse för hälsofrämjande aktiviteter.

8.4 Område stöd och service

Inom område stöd och service har arbetet under året fortsatt med professionsutveckling. Utöver att verka för att större andel av medarbetarna innehar titeln stödpedagog fortgår ett

utvecklingsarbete med att höja den reella kunskapsnivån för att bättre möta brukares behov av stöd. Flera internutbildningar har tagits fram och konceptet nano learning har under året börjat användas för att möjliggöra effektiv inlärning.

Användningen av välfärdsteknik har ökat. Det har utsetts och utbildats en teknikcoach på varje enhet som har i uppdrag att stödja brukare och kollegor i användningen av välfärdsteknik. I samarbete med andra kommuner i Skåne håller resursteamet på att ta fram en gemensam webbutbildning för medarbetare om välfärdsteknik inom funktionshinderområdet.

Tillsammans med Landskrona stads vuxenutbildning har område stöd och service och verkställigheten inom äldreomsorgen tagit fram och genomfört en YH-kurs i välfärdsteknik inom vård och omsorg. Flera medarbetare har under hösten genomfört kursen.

Under år 2021 kommer området bland annat att verka för att utveckla medarbetares kunskap om alternativ och kompletterande kommunikation och ett habiliterande synsätt med fokus på vardagsnära stöd och aktiviteter. Vidare kommer fortsatt implementering av tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande pågå under 2021.

Område stöd och service har regelbundna träffar med dokumentationsstödjarna. Träffarna leds av verksamhetsutvecklare och enhetschef. Syftet med träffarna är att utbyta erfarenheter och få information om kommande händelser som rör dokumentation.

(23)

Omsorgsnämnd, Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2020 23(39) Varje enhet har en eller flera dokumentationsstödjare. Under 2020 har en webbutbildning om dokumentation tagits fram. Utbildningen är tillgänglig för alla medarbetare. Efter genomförd utbildning leder dokumentationsstödjaren på enheten ett diskussionsforum.

Under 2021 kommer område stöd och service att arbeta med att ta fram en ny mål- och handlingsplan som beskriver verksamhetens långsiktiga utvecklingsarbete. Framtagandet eftersträvar hög delaktighet för att säkerställa brukares, anhörigas och medarbetares perspektiv.

9 Tillsyn av inspektionen för vård och omsorg samt patientnämnden

Under året har inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomfört en tillsyn angående

förutsättningar för att ge medicinsk vård och behandling till personer med covid-19 som bor på särskilda boenden för äldre. Tillsynen genomfördes med anledning av pågående smittspridning av covid-19 i Sverige och fokus för tillsynen var om de äldre under pågående pandemi får en individuell bedömning av vårdbehovet och om de får vård och behandling i enlighet med denna bedömning. IVO har i tillsynen intervjuat medicinskt ansvarig sjuksköterska samt regional chefläkare. I de fall den inledande tillsynen visat på möjliga brister har IVO genomfört en fördjupad granskning. De uppgifter som framkommit vid intervjuerna föranleder inte IVO att vidta någon ytterligare granskning i Landskrona. IVO har avslutat ärendet.

Under året har ett ärende från Patientnämnden inkommit till omsorgsförvaltningen. Ärendet gällde försäkring och ersättning och är avslutat.

10 Synpunkter och klagomål

Tabellerna nedan visar statistik gällande synpunkter och klagomål för 2020

• Hur synpunkten/klagomålet inkom via

• Registrerade synpunkter och klagomål fördelat på område

• Synpunktstyp

• Synpunktskategorisering

• Historik över antal inkomna synpunkter och klagomål

Synpunkter/Klagomål inkom via Synpunkter/klagomål inkom

via Antal %

Hemsidan 292 71,9

Svarskort/Broschyr 41 10,1

E-post 34 8,4

Brev 23 5,7

Telefonsamtal 8 2,0

Sociala medier 5 1,2

Muntligt 3 0,7

TOTALT 406 100 %

(24)

Omsorgsnämnd, Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2020 24(39) Registrerade synpunkter och klagomål fördelat på område

Registrerade synpunkter och

klagomål fördelat på område Antal %

Omsorgsförvaltningen 406 100 %

Ekonomienhet, Administration, IT

8 2

Funktionhinder 95 23,4

Område boende och hälsa 39 9,6

Område Hemvård 153 37,7

Omsorg Externa utförare 62 15,3

Uppdragsenhet 47 11,6

Övergripande 2 0,4

TOTALT 406 100 %

Synpunktstyp Möjlighet finns att lämna mer än en synpunktstyp

Typ av synpunkt

Verksamhet Beröm Fråga Förslag Klagomål Övrigt Totalt Ekonomi,

administration och IT

4 4 8

Område stöd och service

18 35 48 3 104

Boende och hälsa 15 2 5 18 40

Hemvården 23 10 3 123 1 160

Personal-enheten 1 1

Uppdrags-enheten 15 9 14 15 3 56

Övergripande 1 1

Externa utförare 7 7 49 2 65

TOTALT 60 50 57 259 9 435

(25)

Omsorgsnämnd, Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse 2020 25(39) Synpunktskategorisering

Synpunktskategorisering. Här finns möjligheten att välja mer än en kategori

Kategori Antal Fördelning i %

Utförande 266 30,1

Bemötande 137 15,5

Trygghet 148 16,7

Övrigt 60 6,8

Information 104 11,8

Delaktighet/Inflytande 38 4,3

Handläggning 15 1,7

Tillgänglighet 36 4,1

Boendemiljö 20 2,3

Mat 13 1,5

Valfrihet 20 2,3

Fysisk miljö 13 1,5

Politisk fråga 3 0,3

Taxor/avgifter 2 0,2

E-tjänster 1 0,1

Nedskräpning 9 1,0

TOTALT 885 100 %

Historik över antal inkomna synpunkter och klagomål Historik över antal inkomna synpunkter och klagomål i omsorgsförvaltningen

År Antal

2018 253

2019 373

2020 406

Omsorgsförvaltningen ser synpunkter och klagomålshanteringen som en viktig källa till

förbättring och utveckling. Det innebär att omsorgsförvaltningen tar ansvar för att systematiskt rätta till och förebygga fel och brister.

2016 fattade kommunfullmäktige i Landskrona regler och rutiner kring hur stadens samtliga förvaltningar ska arbeta med synpunkter och klagomål. I rutinen framkommer det att

synpunktshanteringen ska fungerar som ett kvalitetsverktyg för stadens verksamheter. Genom att ge invånare och besökare möjlighet att lämna synpunkter på vår service och våra tjänster så vi kan identifiera och rätta till våra svaga sidor, samt stärka våra goda.

Genom att vara öppna för synpunkter och klagomål skapar vi också transparens och bidrar till att stärka varumärket Landskrona stad. Sedan synpunktsrutinen fastställdes 2016 har

omsorgsförvaltning arbetat för att uppmana medarbetare i förvaltningen och de privata utförarna att informera brukare, anhöriga och närstående om deras rätt att inkomma med synpunkter, klagomål och beröm till omsorgsförvaltningen.