1 (24)
ÖVERGRIPANDE RISKUTREDNING
Centrumfastigheter i Norrtälje AB
KV TULLEN 6 NORRTÄLJE
UPPDRAGSNUMMER: 4023268000
SLUTRAPPORT
Stockholm 2012-05-15
Sweco Brand- och Riskteknik
Jonas Röjås, Brandingenjör Anna Ståhle, Brandingenjör
Bild: Aros Arkitekter
DOKUMENTINFORMATION
2 (24)
UPPDRAGSBENÄMNING: Kv Tullen 6 Norrtälje
BESTÄLLARE:
Centrumfastigheter i Norrtälje AB Magnus Fagerström
Telefon: 0176-777 30
E-post: magnus@centrumfastigheter.nu
UPPDRAGSNUMMER: 4023268000
UPPDRAGSANSVARIG:
Jonas Röjås
Telefon: 08-695 58 01 Brandingenjör
E-post: jonas.rojas@sweco.se
HANDLÄGGARE:
Anna Ståhle Brandingenjör
Telefon: 08-696 51 32
E-post: anna.stahle@sweco.se
KVALITETSGRANSKNING UTFÖRD AV:
Henrik Georgsson Brandingenjör
Telefon: 040-37 53 38
E-post: henrik.georgsson@sweco.se SWECO Brand- och Riskteknik har ett kvalitets- och miljöledningssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001, vilket bland annat medför att alla handlingar ska genomgå en intern kvalitetsgranskning. Detta innebär bland annat att en person, som är fristående från projektet och har erforderlig kompetens, har granskat de antaganden som gjorts och de resultat som
presenteras i denna riskutredning.
Rev. Handlingsstatus Datum Upprättad av Kvalitetsgranskad av
- Slutrapport 2012-05-15
3 (24)
Sammanfattning
De ämnesklasser av farligt gods som har bedömts kunna ge allvarliga konsekvenser vid 50 meter (vilket är avståndet mellan väg 76 och den planerade byggnaden) är explosiva ämnen och föremål, brandfarliga vätskor, brandfarliga gaser och giftiga gaser. Dessa fyra riskkällor behöver utredas mer detaljerat i en separat utredning. En sådan utredning bör bland annat undersöka individrisken så att den kan jämföras mot vedertagna
acceptanskriterier, till exempel från SRV:s rapport P21-182/97.
Närheten till väg 76 innebär att personer som kommer bo och arbeta i den planerade byggnaden kan komma att utsättas för allvarliga konsekvenser. Därför behöver riskreducerande åtgärder vidtas för att minska risknivån som de identifierade
ämnesklasserna av farligt gods medför. Nedan presenteras förslag på riskreducerande åtgärder:
Utrymningsvägar (entrén) placeras i fasad som vetter mot innergården, det vill säga bort ifrån väg 76.
Ventilationsintag (friskluftsintag) får inte placeras i den fasad som vetter mot väg 76.
Östra och södra fasaden, som vetter mot väg 76, ska utföras i icke brännbart material.
Möjlighet till fjärrstyrt nödstopp av ventilationsaggregat utreds alternativt
anordnas miljöbrytare till ventilationssystem i husentréer (innanför krossbart glas) för räddningstjänsten.
Härdat laminerat glas i östra och södra fasaden rekommenderas.
De rekommenderade åtgärderna behöver utredas vidare för att kunna avgöra om dessa är tillräckliga för att minska risknivån till en acceptabel nivå eller om det krävs ytterligare riskreducerande åtgärder.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
4 (24)
SAMMANFATTNING 3
1 INLEDNING 6
1.1 SYFTE 6
1.2 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR 6
1.3 BAKGRUND 7
1.4 STYRANDE DOKUMENT 8
2 METOD FÖR RISKUTREDNINGEN 9
2.1 BEGREPP OCH DEFINITIONER 9
2.2 METOD FÖR RISKIDENTIFIERING 10
2.3 METOD FÖR RISKUPPSKATTNING 10
2.4 METOD FÖR RISKVÄRDERING 10
3 OMRÅDESBESKRIVNING 11
4 RISKINVENTERING 12
4.1 TRANSPORTER AV FARLIGT GODS LÄNGSMED VÄG 76 12
4.2 HALLSTA PAPPERSBRUK 13
4.3 KAPELLSKÄRS HAMN 13
4.4 VATTENFALLS KRAFTVERK 13
4.5 BUSSTATION 13
5 RISKUPPSKATTNING 14
5.1 KONSEKVENSBEDÖMNING 14
5.1.1 KONSEKVENSER TILL FÖLJD AV ETT VÅDAUTSLÄPP AV FARLIGT GODS 14
5.2 SANNOLIKHETSBEDÖMNING 16
5.2.1 MÄNGD TRANSPORTER MED FARLIGT GODS 16
5.2.2 FÖRDELNING AV FARLIGT GODS-KLASSER 17
5.2.3 OLYCKSFREKVENS FÖR FARLIGT GODSOLYCKA 17
6 VÄRDERING AV RISKER 19
6.1 EXPLOSIVA ÄMNEN OCH FÖREMÅL 19
6.2 BRANDFARLIGA GASER 19
6.3 GIFTIGA GASER 19
6.4 BRANDFARLIGA VÄTSKOR 19
6.5 SAMMANVÄGNING 20
7 OSÄKERHETER 21
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
5 (24) 8 FÖRSLAG TILL RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER 22
9 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 23
REFERENSER 24
6 (24)
1 Inledning
Sweco Brand- och riskteknik har fått i uppdrag av Centrumfastigheter i Norrtälje AB, genom Sweco Architects, att ta fram en övergripande riskutredning i samband med nybyggnation av ett punkthus på fastigheten Tullen 6 i Norrtälje kommun.
Riskutredningen ska presentera en övergripande riskbild för byggnaden samt ge rekommendationer för om det behövs ett vidare utredningsarbete och i så fall på vilken detaljeringsnivå.
Riskutredningen har baserats på de underlag som redovisas nedan i Tabell 1.
Handling Datum Status Upprättad av
Tullen6_volymstudie_2012-01-17 2012-01-17 - Aros Arkitekter Tullen6-utdrag-111220 2011-12-20 Underlag workshop Aros Arkitekter fotomontage 120123 2012-01-23 Fotomontage Aros Arkitekter
TULLEN_6_sitplan - - -
Tullen_6_sektion - - -
Tabell 1. Underlag för projektering.
1.1 Syfte
Syftet med denna övergripande riskutredning har varit att genomföra en översiktlig inventering av riskerna som transporter av farligt gods längsmed väg 76 medför för den planerade byggnaden. De identifierade riskerna presenteras tillsammans med
riskbedömning och förslag till riskreducerande åtgärder.
Riskutredningen ska även ge rekommendationer för huruvida riskerna behöver utredas vidare och i så fall på vilken detaljeringsnivå.
1.2 Omfattning och avgränsningar
I denna riskutredning har endast övergripande tagits hänsyn till risker som kan härröras till transporter av farligt gods längsmed väg 76. Andra eventuella riskkällor har inte ingått i utredningen.
De risker som har beaktats är plötsligt inträffade händelser som kan medföra negativa konsekvenser för människors liv och hälsa. Risker för egendom eller miljö har inte ingått i utredningen.
Utredningen har genomförts som en förenklad riskutredning med huvudsakligen kvalitativa bedömningar och resonemang.
De resultat som presenteras i riskutredningen gäller endast under de förutsättningar som angetts. Eventuellt behöver en kvantitativ riskanalys komplettera denna handling.
Vid ändrade förutsättningar behöver riskutredningen uppdateras för att kunna utgöra ett giltigt beslutsunderlag för planärendet.
7 (24)
1.3 Bakgrund
Centrumfastigheter ämnar uppföra en byggnad (se Figur 1 och Figur 2) på fastigheten Tullen 6 vilket medför en ändring av detaljplanen. Byggnaden kommer att uppföras ovanpå ett parkeringsgarage och kommer innehålla ett kontorsplan och sex våningsplan för bostäder.
Figur 1. Bild över den planerade byggnaden (till vänster) och befintlig L-formad byggnad (till höger). De två fasader som syns på bilden är de som kommer att vara riktade mot väg 76. Bilden är utskuren från en ritning upprättad av Aros Arkitekter.
Figur 2. Bild över den planerade byggnaden sett från innergården där entrén kommer vara placerad. De två fasader som syns på bilden är de som kommer att vara riktade bort från väg 76. Bilden är utskuren från en ritning upprättad av Aros Arkitekter.
8 (24)
Den planerade byggnaden kommer att ligga ca 50 meter från väg 76 som är en primär transportled för farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholms län ställer krav på att
riskhanteringsprocessen ska beaktas vid framtagande av detaljplaner inom 150 meter från transportleder för farligt gods.
Denna riskutredning är ett led i att beakta riskhanteringsprocessen vid ändringen av detaljplanen. Syftet med den är att få en överblick över risksituationen och avgöra om det behövs vidare analys med högre detaljeringsgrad.
1.4 Styrande dokument
Nedan presenteras de styrande dokument som har varit vägledande för framtagandet av riskutredningen:
Riskhantering i detaljplaneprocessen – Riskpolicy för markanvändning intill
transportleder för farligt gods, 2006. (Länsstyrelsen i Skånes, Stockholms och Västra Götalands län)
Rapport 2000:01 – Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, 2000. (Länsstyrelsen i Stockholms län)
Rapport nr 15:2003 – Riskanalyser i detaljplaneprocessen, 2003. (Länsstyrelsen i Stockholms län)
MSBFS 2011:6 föreskrifter om ändring i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S), 2011. (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, f.d. Statens räddningsverk)
Värdering av risk – rapport P21-182/97, 1997. (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, f.d. Statens räddningsverk)
Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.
Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.
Lag (2006:263) om transport av farligt gods.
Förordning (2006:311) om transport av farligt gods.
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
En komplett referenslista redovisas i Referenser.
9 (24)
2 Metod för riskutredningen
I detta kapitel redovisas de begrepp, definitioner och metoder som använts i riskutredningen.
2.1 Begrepp och definitioner
Begreppet risk definieras här som en kombination av sannolikheten för att en oönskad händelse (en olycka) inträffar och omfattningen av de konsekvenser detta kan leda till.
En övergripande riskutredning är en rapport som används som beslutsunderlag åt de beslutsfattare som ska bestämma hur riskerna i verksamheten ska hanteras.
Riskutredningen ligger till grund för fördjupad studie av identifierade risker och eller val av olika alternativ och genomförande av eventuella åtgärder för att minska risker.
Riskutredningen utgörs, i stora drag, av en riskanalys och en riskbedömning, se Figur 3.
Figur 3. Beskrivning av arbetsgången i riskutredningen.
Den del av riskutredningen som benämns riskanalys syftar till att besvara tre frågor 1. Vad kan hända? (Identifiering av tänkbara risker.)
2. Hur troligt är det att det händer? (Sannolikhetsbedömning.) 3. Om det händer, vad blir konsekvenserna av händelsen?
(Konsekvensbedömning.)
Efter att riskerna analyserats görs en riskbedömning vilket innebär att göra en värdering om huruvida riskerna är acceptabla eller måste åtgärdas. Därefter tas förslag fram på åtgärder som kan minska riskerna.
10 (24)
2.2 Metod för riskidentifiering
För att identifiera tänkbara risker har området kring den planerade byggnaden studerats översiktligt. Norrtälje Räddningstjänst har kontaktats för att få information om riskerna inom det aktuella området.
2.3 Metod för riskuppskattning
Sannolikhets- och konsekvensbedömning för de risker som identifierats baseras på kvalitativa resonemang, beräkningar och tidigare erfarenheter. I de fall relevant statistik har saknats har vetenskapligt och ingenjörsmässigt välgrundade bedömningar gjorts.
2.4 Metod för riskvärdering
Värderingen av sannolikheter och konsekvenser har utgjorts av rent kvalitativa
resonemang. För att bedöma vad som anses skäligt har följande principer använts (enligt rapporten Värdering av risk från dåvarande Räddningsverket1):
Rimlighetsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med teknisk och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas, oavsett risknivå.
Proportionalitetsprincipen: De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar som verksamheten medför.
Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de positiva effekter som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem.
Principen om undvikande av katastrofer: Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med begränsande konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga
beredskapsresurser än i katastrofer.
1 Numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
11 (24)
3 Områdesbeskrivning
Fastigheten där den planerade byggnaden ska uppföras är belägen i centrala Norrtälje.
På den aktuella fastigheten finns idag en stor kontorsbyggnad som är byggd i vinkel, se Figur 4. Den största hyresgästen är i dagsläget Polisen som har besöksentré från Esplanaden (norr). Det finns också en entré till trapphus på husets södra gavel för de mindre kontorslokalerna som inte hyrs av Polisen.
Figur 4. Bild över området. Den planerade byggnadens placering är markerat med en streckad fyrkant och väg 76 är utmärkt med heldragen linje.
Norr om fastigheten öppnar sig en liten parkplats med parkering. Direkt öster om fastigheten passerar Stockholmsvägen (väg 76) som är infartsväg till staden och idag även en genomfartsled. På andra sidan vägen ligger Norrtäljes stadskärna. Direkt söder om fastigheten reser sig en bergsknalle med radhusbebyggelse (runt Sveagatan).
Granne i väster är fyra lamellhus på rad (mellan Esplanaden och Kungsgatan) som är byggda med garage i bottenvåningen och tre bostadsvåningar ovanpå.
12 (24)
4 Riskinventering
I detta kapitel presenteras de riskkällor som identifierats under riskinventeringen i maj 2012. De identifierade riskkällorna utgörs av verksamheter som kan tänkas påverka den planerade byggnaden.
4.1 Transporter av farligt gods längsmed väg 76
Väg 76 är en primär transportled för farligt gods. Det innebär att vägen används för genomfartstrafik och att alla typer av farligt gods kan transporteras på vägen. De primära transportlederna utgör stommen i vägnätet där farligt gods får transporteras.
Farligt gods definieras som ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på människor, djur, miljö och egendom.
Farligt gods delas in i nio olika klasser beroende på vilka egenskaper ämnet har:
Klass Ämnen Exempel
1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition, fyrverkerier
2 Gaser Gasol, vätgas, klor, ammoniak
3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel, eldningsolja, etanol, aceton, råolja 4 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva
ämnen, fasta okänsliggjorda explosivämnen, självantändande ämnen samt ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
Fosfor, kiselpulver, aktivt kol, magnesiumpulver, zinkaska, aluminiumkarbid
5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Kalciumklorat, väteperoxid, ammoniumperklorat, bariumpermanganat, litiumperoxid
6 Giftiga och smittförande ämnen Pesticider, arsenik, kvicksilver, cyanider, patientprover, använda kanyler
7 Radioaktiva ämnen Uran, plutonium
8 Frätande ämnen Saltsyra, natriumhydroxid,
svavelsyra, kaliumhydroxid 9 Övriga farliga ämnen och föremål Asbest, ricinfrön, gjutmassa av
plastförening, litiumbatterier, genetiskt modifierade mikroorganismer Tabell 2. Klassificering av farligt gods.
13 (24)
I framtiden kommer väg 76 bli en sekundär transportled eftersom kommunen bygger ut en kringled runt Norrtälje (Västra vägen). Sekundära transportleder är avsedda för lokala transporter till och från det primära vägnätet och leverantör eller mottagare av farligt gods och bör inte användas av genomfartstrafik. Detta innebär att mängden farligt gods kommer att minska längsmed väg 76.
4.2 Hallsta pappersbruk
Vid Hallsta pappersbruk tillverkas tidningspapper. Bruket ligger i Hallstavik vilket är en tätort ca 44 km nordnordöst om Norrtälje.
Pappersbruket är en av kommunens så kallade farliga verksamheter tillsammans med helikopterplattan på Norrtälje sjukhus, Kapellskärs hamn och Vattenfalls kraftverk i Hallstavik. Det är även en Sevesoanläggning enligt lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) och är kommunens största användare av kemikalier. Vid bruket används bland annat stora mängder saltsyra, gasol, klor, natriumhydroxid, svaveldioxid och ammoniak som fraktas till bruket till största delen via lastbil.
Bruket i sig utgör ingen risk för den planerade byggnaden. Enda sättet som
pappersbruket kan påverka riskerna för den planerade byggnaden är i samband med de transporter av kemikalier och brännbara gaser som går via väg 76. Pappersbruket utreds därför inte vidare.
4.3 Kapellskärs hamn
I Kapellskärs hamn passerar ca 160 000 lastbilar per år varav ca 10 % fraktar farligt gods i någon form. Transporterna till och från hamnen utgörs främst av brandfarliga vätskor och periodvis stora mängder gödselmedel i klass 5.
Kapellskärs hamn i sig utgör ingen risk för den planerade byggnaden. Enda sättet som hamnen kan påverka riskerna för den planerade byggnaden är i samband med de transporter av farligt gods som går via väg 76. Majoriteten av transporterna till och från hamnen går dock via väg E 18. Kapellskärs hamn utreds därför inte vidare.
4.4 Vattenfalls kraftverk
Vattenfalls kraftverk i Hallstavik är en av kommunens så kallad farliga verksamheter.
Enda sättet kraftverket kan påverka riskerna för den planerade byggnaden är i samband med de transporter av farligt gods som passerar vid väg 76. Vattenfalls kraftverk i Hallstavik utreds därför inte vidare. Det riskbidrag som transporter av farligt gods till och från Vattenfalls kraftverk medför bedöms inrymmas i den nationella statistiken.
4.5 Busstation
En busstation är placerad ca 400 meter från den planerade byggnaden. Bussarna tankar dock inte där och det förvaras ingen brandfarlig vara inom området. Busstationen utreds därför inte vidare.
14 (24)
5 Riskuppskattning 5.1 Konsekvensbedömning
5.1.1 Konsekvenser till följd av ett vådautsläpp av farligt gods
1. Explosiva ämnen och föremål – En olycka under transport av explosiva ämnen och föremål (exempelvis nitroglycerin eller nitrocellulosa) kan resultera i skador på grund av tryckvågen, splitter och brand med strålningspåverkan samt brandspridning. Olyckor med explosiva ämnen kan få konsekvenser på mycket stora avstånd och bör beaktas vidare i utredningen.
2.1 Brandfarliga gaser – Denna klass innehåller gaser som kan ge upphov till explosioner och häftiga brandförlopp med betydande konsekvenser som följd.
Gasmolnsexplosion, gasbrand, jetflamma och BLEVE är några av de olycksförlopp som kan uppträda2. Bland annat propan (gasol) och butan ingår i denna klass. Olyckor med brandfarliga gaser bidrar till riskbilden för den planerade byggnaden och bör beaktas vidare i utredningen.
2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser – konsekvenser av olyckor med denna klass utgör inte något större hot för människor i området och utreds därför inte vidare.
2.3 Giftiga gaser – Klassen innehåller giftiga gaser exempelvis svaveldioxid, ammoniak och klorgas. En olycka kan innebära att utsläpp med höga koncentrationer giftig gas sprids över mycket stora avstånd. Olyckor med giftiga gaser bidrar till riskbilden för den planerade byggnaden och bör beaktas vidare i utredningen.
3 Brandfarliga vätskor – Exempel på ämnen i klassen är diesel och bensin. Ett utsläpp som antänds kan resultera i stora konsekvenser dels till följd av direkt antändning och dels till följd av strålningspåverkan. Skador kan uppstå så långt som 150 meter från olyckplatsen men dödliga skador uppstår sannolikt inte på avstånd större än 40-70 meter.
Olyckor med brandfarliga vätskor bidrar till riskbilden för den planerade byggnaden och bör beaktas vidare i utredningen.
4.1 Brandfarliga fasta ämnen – En olycka med en transport av brandfarliga fasta ämnen (exempelvis olika metallpulver eller kamfer (beståndsdel i liniment)) kan resultera i brand med strålningspåverkan och brandspridning som följd. Till skillnad från ämnen i gasform och vätskeform sprids inte fasta ämnen lika lätt från källan vilket innebär att
konsekvenserna av en brand troligen blir mindre allvarliga. Dödliga skador bedöms inte kunna inträffa längre bort än 15 meter från vägen. Olyckor med brandfarliga fasta ämnen utreds därför inte vidare.
4.2 Självantändande ämnen – Den största konsekvensen vid en olycka med
självantändande ämnen är att andra farliga ämnen antänds eller läcker ut. Olycksområdet bedöms bli begränsat och olyckor med självantändande ämnen utreds därför inte vidare.
2 Gasmolnsexplosion inträffar då ett moln av brandfarlig gas har blandats upp med en tillräckligt hög andel luft och sedan antänds. Explosionen kan inträffa en bit bortom utsläppspunkten. Gas- brand inträffar då gasen antänds innan den har blandats upp med en tillräckligt hög andel luft. En jetflamma (denna kan vara tiotals meter lång) bildas då gas som läcker ut omedelbart antänds.
BLEVE (Boiling liquid expansion vapor explosion) innebär att upphettning av ett trycksatt slutet kärl leder till att kärlet sprängs och att vätskan som strömmar ut i aerosolform antänds (exempelvis gasol i vätskefas). BLEVE är en ytterst ovanlig men mycket allvarlig typ av olycka då explosionen som uppstår kan ge konsekvenser över en kilometer bort.
15 (24)
4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten – Ett utsläpp kan leda till att brandfarlig gas bildas som kan antändas och ge rökutveckling och
värmestrålning. Ett olycksförlopp bedöms dock inte bli häftigt och dödliga skador förväntas inte längre bort än 15 meter från vägen. Olyckor med ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten utreds därför inte vidare.
5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider – Ett utsläpp av oxiderande ämnen eller organiska peroxider (exempelvis väteperoxid eller kaliumpermanganat) kan resultera i häftiga reaktioner vid kontakt med metall, syror eller brandfarliga ämnen och i vissa fall även brand med strålningspåverkan och brandspridning som följd. Konsekvenserna av ett utsläpp är sannolikt begränsade till utsläppsplatsens direkta närområde. Olyckor med oxiderande ämnen eller organiska peroxider utreds därför inte vidare.
6.1 Giftiga ämnen – Giftiga ämnen omfattar ämnen för vilka det av erfarenhet är känt, eller efter djurförsök kan befaras, att de vid påverkan vid ett enstaka tillfälle eller under kort tid av relativt små mängder, genom inandning, hudabsorption eller förtäring, kan vara hälsoskadliga eller leda till döden hos människor. Ett utsläpp av giftiga ämnen förväntas dock endast påverka vägens direkta närområde. Olyckor med giftiga ämnen utreds därför inte vidare.
6.2 Smittförande ämnen – Smittförande ämnen avser i ADR-S/RID-S ämnen som är kända för att innehålla eller sannolikt kunna innehålla patogener. Patogener är
mikroorganismer (inklusive bakterier, virus, rickettsier, parasiter och svampar) eller andra smittförande substanser, exempelvis prioner, som kan orsaka sjukdomar hos människor eller djur. Smittförande ämnen ska vara förpackade så att en olycka med fordonet som transporterar det smittförande ämnet inte leder till ett utsläpp. Olyckor med smittförande ämnen utreds därför inte vidare.
7. Radioaktiva ämnen – Omfattar ämnen som kan ge upphov till strålskador, både på kort och på lång sikt. En olycka med radioaktiva ämnen som får omfattande
konsekvenser är att betrakta som en extremhändelse och utreds därför inte vidare.
8. Frätande ämnen – Ett utsläpp av frätande ämnen (exempelvis svavelsyra eller salpetersyra) kan resultera i häftiga reaktioner vid kontakt med metall, vatten eller brandfarliga ämnen och i vissa fall även brand med strålningspåverkan och
brandspridning som följd. Konsekvenserna av ett utsläpp bedöms vara begränsade till utsläppsplatsens direkta närområde. Olyckor med frätande ämnen utreds därför inte vidare.
9. Övriga farliga ämnen och föremål – Omfattar ämnen och föremål som utgör en fara under transport och som inte omfattas av definitionerna för de andra klasserna. Exempel på ämnen och föremål är miljöfarliga ämnen, litiumbatterier, vattenförorenade vätskor med mera. Konsekvenserna är vanligtvis begränsade till vägens direkta närområde och utreds därför inte vidare.
Det är främst farligt gods i ADR-klasserna 1, 2.1, 2.3 och 3 som förväntas kunna leda till allvarliga konsekvenser bortom vägens direkta närområden. Risker förknippade med transport av dessa varor kommer därför att utredas vidare. Övriga kategorier bedöms endast påverka vägens direkta närområde vid ett utsläpp och utreds därför inte närmare.
16 (24)
5.2 Sannolikhetsbedömning
5.2.1 Mängd transporter med farligt gods
De senaste trafikmätningarna från Trafikverket är från 2010. Då var det genomsnittliga trafikflödet för tunga fordon ca 1550 fordon per dygn (med en mätnoggrannhet på 9%) på den aktuella vägsträckan, se Figur 5.
Figur 5. Trafikflödeskarta från Trafikverket som visar årsdygnstrafiken för väg 76 under 2010. Mätnoggrannheten var 9%.
Statens väg- och transportforskningsinstitut anger att ca 2,5-4% av den tunga trafiken utgörs av transporter av farligt gods. I denna riskutredning antas konservativt att 4% av den tunga trafiken utgörs av transporter av farligt gods vilket motsvarar 62 transporter per dygn eller 22630 transporter per år.
17 (24)
5.2.2 Fördelning av farligt gods-klasser
Fördelningen av farligt gods-klasserna längsmed väg 76 har bedömts vara samma som den genomsnittliga fördelningen för svenska vägar, se tabell 4 nedan.
ADR-klasser Fördelning av transporter med farligt gods
1. Explosiva ämnen och föremål 0,1%
2.1 Brandfarliga gaser 1,8 %
2.2 Icke brandfarliga eller giftiga gaser 5,9 %
2.3 Giftiga gaser <1 %
3. Brandfarliga vätskor 69,6 %
4. Brandfarliga fasta ämnen 0,4 %
5. Oxiderande ämnen och organiska
peroxider 0,6 %
6. Giftiga ämnen 0,2 %
7. Radioaktiva ämnen -
8. Frätande ämnen 12,5 %
9. Övriga farliga ämnen och föremål 8,9 %
Tabell 3. Fördelning av farligt gods som transporteras på vägnätet i Sverige. ADR-klasser som är markerade i tabellen är de som kan ge allvarliga konsekvenser vid 50 meter från väg 76. Andelen transporter av farligt gods som kan ge allvarliga konsekvenser för personer i byggnaden uppgår därmed till ca 71,5%.
5.2.3 Olycksfrekvens för farligt godsolycka
Olycksfrekvensen har uppskattats utifrån de generella riktlinjer som finns i Statens väg- och transportforskningsinstituts (VTI) rapport 387:3.
I VTI:s rapport redovisas en grundfrekvens för trafikolyckor där minst en transport för farligt gods är inblandad. Frekvensen är satt till 1,55×10-6 olyckor per fordonskilometer och år för fordon som fraktar farligt gods.
Givet att en olycka sker bedöms en av sex olyckor leda till ett utsläpp (VTI rapport 387:3).
Detta innebär att grundfrekvensen för en trafikolycka med farligt gods där det sker ett utsläpp är 2,58×10-7 per fordonskilometer och år.
En befintlig byggnad ligger mellan den planerade byggnaden och väg 76, se Figur 6.
Söder om den planerade byggnaden ligger ett radhusområde uppe på en kulle.
18 (24)
Figur 6. Satellitfoto över området. Den planerade byggnaden har markerats med en streckad grön fyrkant. Den del av väg 76 som bedöms kunna påverka den planerade byggnaden har markerats med en heldragen röd linje.
Tillsammans skyddar de befintliga byggnaderna stora delar av den planerade byggnaden mot värmestrålning och tryckvågen från en explosion. Den del av väg 76 som har fri sikt mot den planerade byggnaden är ca 50 meter. Frekvensen för en olycka, med transporter av farligt gods längsmed väg 76, beräknats för en sträcka på 50 meter. Stomstabiliteten (robustheten mot explosion) för befintlig byggnad bör ses över i samråd med konstruktör.
Utsläpp av Toxiska gaser bör värderas mot en betydligt längre sträcka (upp mot en kilometer).
I Tabell 4 nedan i presenteras vilken olycksfrekvens detta innebär för den del av väg 76 som berörs.
Grundfrekvens
[antal/(år×fordonskm)]
Vägsträckans längd [km]
Antal transporter med farligt gods per år [st]
Olycksfrekvens [antal/år]
2,58×10-7 0,05 22630 2,92 × 10-4
Tabell 4. Olycksfrekvens för transporter av farligt gods längsmed väg 76.
Olycksfrekvensen för transporter av farligt gods som leder till utsläpp bedöms därför uppgå till ca 2,92×10-4 olyckor per år (utifrån VTI:s rapport). Andelen transporter av farligt gods som kan ge allvarliga konsekvenser för personer i byggnaden bedömdes till 71,5%.
Om detta tas med i beräkningen blir olycksfrekvensen som leder till ett allvarligt utsläpp ca 2,04×10-4 olyckor.
Det motsvarar ca två olyckor per 10 000 år där ett utsläpp från en transport av farligt gods kan ge allvarliga konsekvenser för personer i byggnaden.
19 (24)
6 Värdering av risker
6.1 Explosiva ämnen och föremål
Konsekvenserna av en explosion beror bland annat på hur stor mängd av
ämnet/föremålet som detonerar, vilken sprängverkan det har och hur byggnaden är konstruerad.
En explosion kan resultera i skador på grund av tryckvågen, splitter och brand med strålningspåverkan samt brandspridning. Vid en mindre explosion kanske
konsekvenserna blir att glasrutorna går sönder medan det värsta tänkbara scenariot innebär att byggnaden rasar.
Andelen explosiva ämnen och föremål som transporteras är 0,1%.
6.2 Brandfarliga gaser
Ett utsläpp av brännbara gaser kan ge upphov till explosioner och häftiga brandförlopp med betydande konsekvenser som följd. Om gasen antänds omedelbart när det läcker ut bildas en jetflamma som kan vara tiotals meter lång. Om ett moln av brandfarlig gas har blandats upp med en tillräckligt hög andel luft innan det antänds bildas en
gasmolnsexplosion. Explosionen kan inträffa en bit bortom utsläppspunkten och kan därför inträffa närmare byggnaden. Om gasen inte har blandats upp med en tillräckligt hög andel luft bildas istället en gasbrand. Om fordonet som transporterar en trycksatt brännbar gas kan det leda till en BLEVE (Boiling Liquid Expansion Vapor Explosion). Det innebär att upphettning av ett trycksatt slutet kärl leder till att kärlet sprängs och att vätskan som strömmar ut i aerosolform antänds (exempelvis gasol i vätskefas). BLEVE är en ytterst ovanlig men mycket allvarlig typ av olycka då explosionen som uppstår kan ge konsekvenser över en kilometer bort.
Hur stora konsekvenser utsläppet får beror bland annat på hur stort utsläppet är, vilken vindriktning som råder och om utsläppet antänds. För att ett utsläpp av brandfarlig gas ska få negativa konsekvenser för personer i byggnaden behöver utsläppet vara tillräckligt stort, vinden ska vara riktad mot byggnaden och gasen måste antändas.
Andelen transporter av farligt gods som utgörs av brännbara gaser är ca 1,8%.
6.3 Giftiga gaser
För att ett utsläpp av giftig gas ska kunna få omfattande konsekvenser för personer i byggnaden behöver utsläppet vara tillräckligt stort och vinden riktad mot byggnaden.
Giftiga gaser är ofta tunga och de nedre våningarna utgörs av garage och kontor där personer kan antas vara vakna och inte befinna sig stadigvarande hela dygnet.
Kontorslokalerna kan dessutom förses med kontrollerad ventilation som går att stänga av vid ett utsläpp.
Statistiken för transporter av farligt gods i Sverige anger att mindre än en promille av transporterna fraktar giftiga gaser. Det förekommer dock transporter av giftiga gaser längsmed väg 76; till exempel klor, svaveldioxid och ammoniak som fraktas till Hallsta pappersbruk.
6.4 Brandfarliga vätskor
Brandfarliga vätskor utgör majoriteten av transporterna som fraktar farligt gods (ca 69,6%
enligt den nationella statistiken).
20 (24)
Ett utsläpp som antänds kan leda till omfattande strålningspåverkan och eventuellt att branden sprider sig till byggnaden. Enbart ett utsläpp av en brandfarlig vätska innebär dock inte negativa konsekvenser för byggnaden. För att en brand ska uppstå krävs att den brandfarliga vätskan antänds och för exempelvis diesel krävs det rätt mycket för att dieseln ska börja brinna. Hur allvarliga konsekvenserna blir beror även på hur stort utsläppet är.
Personer som vistas i byggnaden är skyddade från direkt värmestrålningen av själva byggnaden och kan dessutom utrymma bort från branden. Utrymningsvägarna leder ut på innergården som är avskärmad av den befintliga byggnaden.
För att förhindra att byggnaden antänds bör exponerad fasad (södra) vara obrännbar.
6.5 Sammanvägning
Olycksfrekvensen för utsläpp längsmed den studerade vägsträckan har bedömts uppgå till ca två olyckor per 10 000 år, för transporter av de fyra ADR-klasserna som kan ge allvarliga konsekvenser.
Vilka konsekvenser ett utsläpp av farligt gods leder till beror till stor del på vilken typ av ämnen som är inblandade. De typer av ämnen som bedöms kunna ge allvarliga konsekvenser vid 50 meter från väg 76 är explosiva ämnen och föremål, brandfarliga vätskor, brandfarliga gaser och giftiga gaser. Övriga klasser av farligt gods bedöms inte kunna påverka den planerade byggnaden tillräckligt mycket för att beaktas vidare i utredningen.
Det är även värt att notera att ett utsläpp i sig inte behöver innebära negativa konsekvenser för den planerade byggnaden. Ett utsläpp av till exempel diesel kräver antändning för att det ska bli en brand som kan påverka byggnaden och en giftig gas behöver blåsa åt rätt håll. Dessutom beror omfattningen av konsekvenserna på hur stort utsläppet är. Ett mindre utsläpp av giftig gas påverkar inte i samma utsträckning som ett större utsläpp. Sannolikheten för att byggnaden ska drabbas av omfattande
konsekvenser som hotar människors liv och hälsa är därför vara avsevärt lägre än två gånger per 10 000 år. Hur pass mycket lägre sannolikheten blir behöver dock utredas vidare i en detaljerad utredning.
Byggnaden kommer innehålla attraktiva kontorslokaler och lägenheter i centrala Norrtälje med närhet till bra kommunikationer. Den nytta som samhället har av den planerade byggnaden bedöms här vara större än de risker som verksamheten utsätts för med avseende på närheten till en transportled för farligt gods. För att säkerställa detta bör riskerna utredas vidare i en detaljerad utredning.
Dessutom är de personer som utsätts för ökade risker i samband med uppförandet av byggnaden (de som bor och arbetar i byggnaden) samma personer som har nytta av att den uppförs. Därmed utsätts inte enskilda personer eller grupper för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem.
21 (24)
7 Osäkerheter
All riskhantering innehåller osäkerheter; vilket både den som genomför en riskutredning och den som tar del av den måste vara medveten om. Det är människor som har samlat in information, fattat beslut om hur man ska gå vidare, gjort antaganden och bedömningar och använt sig av olika modeller för riskhantering. En riskutredning är ett strukturerat sätt att analysera och presentera en riskbild, det vill säga en beskrivning av verkligheten.
Nedan presenteras de osäkerheter som har identifierats i riskutredningen:
Val av riskutredningens omfattning. En beställare fattar beslut (ofta tillsammans med riskutredaren) om vad som ska utredas och det kan hända att riskutredningen handlar om
”fel” saker. Det kanske inte är närheten till en transportled för farligt gods som är det största hotet mot den planerade byggnaden. Länsstyrelsen i Stockholms län ställer dock krav på att en riskutredning ska genomföras vid bebyggelse inom 150 meter från en transportled för farligt gods.
Riskinventeringen missar viktiga risker. Det finns ingen garanti för att alla möjliga olyckshändelser kommer att identifieras. Om en allvarlig risk inte blir identifierad så blir den heller aldrig utredd. Då spelar det ingen roll hur noga de identifierade riskerna analyseras – riskbilden som presenteras för beslutfattarna kommer ändå bli skev.
Risknivån missbedöms. Om risknivån för ett skadescenario blir missbedömd så får beslutsfattarna ett sämre underlag att utgå ifrån när de prioriterar vilka åtgärder som ska genomföras. Detta kan leda till att resurser fördelas felaktigt och att de allvarligaste riskerna inte får de resurser som de behöver. Om risknivån överskattas för ett scenario kan det innebära onödigt höga kostnader och om risknivån underskattas så kan det leda till en oacceptabelt hög risknivå.
Åtgärdsförslagens effekter blir missbedömda. Om effekterna av åtgärdsförslagen blir felbedömda så får beslutsfattarna ett sämre underlag att utgå ifrån när de prioriterar vilka åtgärder som ska genomföras. Detta kan leda till att resurser fördelas felaktigt och att de allvarligaste riskerna inte minskas i tillräckligt stor utsträckning.
Känslighetsanalys kan komma att erfordras.
22 (24)
8 Förslag till riskreducerande åtgärder
I detta kapitel presenteras förslag på riskreducerande åtgärder som kan minska
konsekvenserna för den planerade byggnaden vid en olycka med explosiva ämnen och föremål, brandfarliga vätskor, brandfarliga gaser eller giftiga gaser:
Utrymningsvägar (entrén) placeras i fasad som vetter mot innergården.
Ventilationsintag (friskluftsintag) bör inte placeras i de fasader, östra och södra, som vetter mot väg 76.
Södra fasaden, som vetter mot väg 76, ska utföras i icke brännbart material.
Möjlighet till fjärrstyrt nödstopp av ventilationsaggregat utreds alternativt
anordnas miljöbrytare till ventilationssystem i husentréer (innanför krossbart glas) för räddningstjänsten.
Härdat laminerat glas i östra och södra fasaden rekommenderas.
23 (24)
9 Diskussion och slutsatser
Sweco Brand- och Riskteknik har genomfört denna övergripande riskutredning på uppdrag av Centrumfastigheter i Norrtälje AB.
Syftet har varit att få en överblick över de risker som transporter av farligt gods längsmed väg 76 medför för den planerade byggnaden samt att avgöra om riskerna behöver utredas vidare och i så fall på vilken detaljeringsnivå. De identifierade riskerna
presenteras tillsammans med riskbedömning och förslag till riskreducerande åtgärder.
Riskutredningen är ett sätt att uppfylla Stockholms Länsstyrelses krav på att
riskhanteringsprocessen ska beaktas vid framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från transportleder för farligt gods.
De ämnesklasser av farligt gods som har bedömts kunna ge allvarliga konsekvenser vid 50 meter (vilket är avståndet mellan väg 76 och den planerade byggnaden) är explosiva ämnen och föremål, brandfarliga vätskor, brandfarliga gaser och giftiga gaser.
Olycksfrekvensen för ett utsläpp längsmed den studerade vägsträckan har grovt bedömts uppgå till ca två olyckor per 10 000 år, för transporter av de fyra ADR-klasserna som kan ge allvarliga konsekvenser. Sannolikheten för att människor i och kring byggnaden ska drabbas av omfattande konsekvenser som hotar människors liv och hälsa till följd av detta bör däremot vara avsevärt lägre än två gånger per 10 000 år.
Dessa fyra riskkällor behöver utredas mer detaljerat i en separat utredning. En sådan utredning bör bland annat undersöka individrisken så att den kan jämföras mot vedertagna acceptanskriterier, till exempel från SRV:s rapport P21-182/97.
Byggnaden kommer innehålla attraktiva kontorslokaler och lägenheter i centrala Norrtälje med närhet till bra kommunikationer. De personer som utsätts för ökade risker i samband med uppförandet av byggnaden (de som bor och arbetar i byggnaden) är samma
personer som har nytta av att den uppförs. Därmed utsätts inte enskilda personer eller grupper för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem.
Närheten till väg 76 innebär dock att personer som kommer bo och arbeta i den
planerade byggnaden kan komma att utsättas för allvarliga konsekvenser. Därför behöver riskreducerande åtgärder vidtas för att minska risknivån som de identifierade
ämnesklasserna av farligt gods medför. Nedan presenteras förslag på riskreducerande åtgärder:
Utrymningsvägar (entrén) placeras i fasad som vetter mot innergården, det vill säga bort från väg 76.
Ventilationsintag (friskluftsintag) får inte placeras i den fasad som vetter mot väg 76.
Östra och södra fasaden, som vetter mot väg 76, ska utföras i icke brännbart material.
Möjlighet till fjärrstyrt nödstopp av ventilationsaggregat utreds alternativt
anordnas miljöbrytare till ventilationssystem i husentréer (innanför krossbart glas) för räddningstjänsten.
Härdat laminerat glas i östra och södra fasaden rekommenderas.
De rekommenderade åtgärderna behöver utredas vidare för att kunna avgöra om dessa är tillräckliga för att minska risknivån till en acceptabel nivå eller om det krävs ytterligare riskreducerande åtgärder.
24 (24)
Referenser
Länsstyrelsen i Skånes, Stockholms och Västra Götalands län: Riskhantering i detaljplaneprocessen – Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, 2006.
Länsstyrelsen i Stockholms län: Rapport 2000:01 – Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, 2000.
Länsstyrelsen i Stockholms län: Rapport nr 15:2003 – Riskanalyser i detaljplaneprocessen, 2003.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (f.d. Statens räddningsverk):
Kartläggning av farligt godstransporter, 2006.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (f.d. Statens räddningsverk):
MSBFS 2011:6 föreskrifter om ändring i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2011:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S), 2011.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (f.d. Statens räddningsverk):
Värdering av risk – rapport P21-182/97, 1997.
Norrtälje kommun: Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning för Norrtälje kommuns översiktsplan 2040, WSP, 2012.
Norrtälje kommun: Fördjupad översiktsplan för Rådmansö, Aktins Sverige AB, 2011.
SFS: Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor.
SFS: Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.
SFS: Lag (2006:263) om transport av farligt gods.
SFS: Förordning (2006:311) om transport av farligt gods.
SFS: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Statens väg- och transportforskningsinstitut: Vägtransporter med farligt gods, Göran Nilsson, VTI rapport 387:3, 1994.
