Den ovan n ä m n d a metoden har en viss likhet med den f ö r u t av F r i d e l l a n f ö r d a , men är mera konsekvent g e n o m f ö r d , som här nedan ska visas. Som exempel kan las bråken *

A t t g ö r a b r å k l i k n ä m n i g a

I nr 5 av F o l k s k o l l ä r a r n a s t i d n i n g gavs i under denna r u b r i k n å g r a t i p s b e t r ä f f a n -

de bråks uppdelning i p r i m f a k t o r e r , d å gemensam n ä m n a r e ska s ö k a s för flera kåk. En liknande metod a n v ä n d e s av min egen l ä r a r e i folkskolan f ö r o m k r i n g 25 är sedan, och s j ä l v har j a g med f r a m - gång prövat den och a n v ä n d e r den allt- jämt i något f ö r ä n d r a d f o r m . Den k a n be- tecknas s å s o m mera mekanisk ä n den '•anligaste eller den å t m i n s t o n e i l ä r o - böckerna a l l m ä n n a s t brukade, d ä r n ä m - narna i varje b r å k u p p l ö s e s i p r i m f a k t o - rer, vilka s t ä l l s i v å g r ä t a rader under respektive b r å k , och d ä r alla p r i m f a k t o - rer av samma v a l ö r f r å n de n ä m n a r e d ä r de förekommer i s t ö r s t a antalet samman- förs och multipliceras. Men o c k s å denna metod har mekaniska moment, som man så att säja m å s t e l ä m n a efter sej och återkomma t i l l , en inte ovanlig företeelse i räkningen.

Den ovan n ä m n d a metoden har en viss likhet med den f ö r u t av F r i d e l l a n f ö r d a , men är mera konsekvent g e n o m f ö r d , som här nedan ska visas. Som exempel kan las bråken *

•>., | och

»

samma t a l som i nr 5 av tidningen. (Det sist n ä m n - da bråket kan givetvis f ö r s t f ö r k o r t a s till j , F r å n detta k a n h ä r bortses, d å det inte inverkar p å den gemensamma n ä m - iarens storlek). Dessa b r å k ska l ä g g a s samman:

Genom detta f ö r f a r i n g s s ä t t f å r man den minsta gemensamma n ä m n a r e n , 72.

direkt. Gången av det hela b l i r följande.

Frimfaktorn 2 i n g å r i n ä m n a r n a 8, 6 och 12. Sedan denna f a k t o r uppsatts t i l l hö-

ger o m det l o d r ä t a strecket, divideras dessa n ä m n a r e med 2. Kvoterna b l i r 4, 3 och 6. T v å av de nya talen, 4 och 6, inne- h å l l e r ä v e n de f a k t o r n 2. Denna anteck- nas ä n n u en g å n g v i d strecket t i l l h ö g e r och divisionen u t f ö r s å n y o . Den nya kvo- ten i andra b r å k e t , 2, k a n y t t e r l i g a r e en g å n g divideras med samma p r i m f a k t o r . V i har nu tre t v å o r under varandra t i l ! h ö g e r o m strecket. N ä s t a p r i m f a k t o r , som kan k o m m a i f r å g a , ä r 3. Denna i n g å r i 9, 3 och 3, v i l k a t a l divideras, sedan en trea antecknats t i l l h ö g e r . K v o t e n under f ö r s t a b r å k e t i n n e h å l l e r samma p r i m f a k - tor ä n n u en g å n g . V i d strecket har v i

nu, sedan denna sista division u t f ö r t s , ä l o d r ä t följd p r i m f a k t o r e r n a 2, 2, 2, 3, 3.

Multiplikationstecken u t s ä t t s och m å n g - dubblingen u t f ö r s . Produkten 72 ä r den nya, för samtliga b r å k gemensamma och nunsta n ä m n a r e n . Resonemanget f o r t - s ä t t s : Med v i l k e t t a l ska n ä m n a r e n i för- sta b r å k e t , | , multipliceras, för a t t den nya n ä m n a r e n ska b l i 72. Svar: med 8, Ly 72 : 9 — 8. F ö r l ä n g n i n g s t a l e t 8 anteck- nas inom en b å g e t i l l h ö g e r v i d t ä l j a r e n 4. P å samma s ä t t f ö r f a r s med de ö v r i g a b r å k e n . F ö r l ä n g n i n g e n sker, och de nya t r å k e n f | , - | | o. s. v. antecknas efter l i k - hetstecknet. Genom a t t b å d e t ä l j a r e n och n ä m n a r e n multipliceras med f ö r l ä n g - ningstalet, vinns en s ä k e r k o n t r o l l . Om n ä m n a r e n i det f ö r l ä n g d a b r å k e t inte ä r l i k a med produkten av den l o d r ä t a raden, m å s t e n å g o t fel v a r a b e g å n g e t . S å u t f ö r s s a m m a n l ä g g n i n g (respektive f r å n d r a g - ning) som v a n l i g t .

Om barnen skulle ha s v å r t a t t minnas v i l k a t a l som för varje g å n g dividerats med den antecknade p r i m f a k t o r n , k a n ett tecken av n å g o t slag s ä t t a s ut, d å d i v i - sionen u t f ö r t s . O m divisionen konsekvent sker f r å n v ä n s t e r t i l l h ö g e r k a n idock f ö r v ä x l i n g a r undvikas. E t t a n s ä t t s u t for- ä t t m a r k e r a att divisionen " g å t t ut". F ö r - l ä n g n i n g s t a l e t k a n givetvis s ä t t a s u t ef- ter b å d e t ä l j a r e och n ä m n a r e , f ö r e g å n g e t av multiklikationstecken, i s t ä l l e t för a t t s ä t t a s inom en b å g e enbart efter t ä l j a -

ren, men detta m e d f ö r ett o n ö d i g t g y t t e r av siffror.

Metodens f ö r d e l a r b l i r uppenbara s ä r - s k i l t v i d flera och s t ö r r e b r å k . Den kan

synas invecklad v i d en beskrivning som denna, men u t f ö r d p å s v a r t a tavlan, mo- ment för moment, fattas den l ä t t , eller r ä t t a r e , i n l ä r s den l ä t t ä v e n av barn som ä r "svaga" i r ä k n i n g . Den ä r p å n å g o t s ä t t lustbetonad. Efter detta laborerande med siffror f r a m s t å r resultatet som n å - got av en t r o l l k o n s t ! E n g å n g i n l ä r t sitter- f ö r f a r i n g s s ä t t e t fast i minnet, och n å g o n t i d s f ö r l u s t gentemot andra metoder inne- b ä r den inte. N a t u r l i g t v i s b ö r f ö r ö v n i n g - ar i u p p l ö s n i n g i faktorer p å v a n l i g t s ä t t ske och f ö r k l a r i n g a r ges och upprepas varje g å n g operationen b l i r aktuell, s å - som v i d repetitioner o. s. v. Underteck- nad har också, v i d flerfaldiga tillfällen provat denna metod, tillsammans med andra, i studiecirklar. Om medlemmar- na d ä r f å r tillfälle att s j ä l v a v ä l j a metod, väljs u t a n undantag denna.

E r i k Andersson