Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst?
Andersson, Aron
Fornvännen 1957(52),s. 78-81 : ill.
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_078
Ingår i: samla.raa.se
S M Ä R R E M E D D E L A N D E N
K R I S T U S B A R N E T K R Ö N E R SIN MODER Ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs
Dialogus Miraeiilorum i svensk 1300-talskonst?
I den r h e n l ä n d s k e cisterciensermunken Caesarius av Heisterbachs berömda legendsamling b e r ä t t a s ett m i r a k e l , som tilldragit sig på författarens egen lid i det frisiska klostret Yessc, g r u n d a t omkring år 1210. Miraklet är för- knippat med en m a d o n n a b i l d , cn t r ä s k u l p t u r , som Caesarius k ä n n e r genom självsyn — opere angelico decenter exculpta. En gång u n d e r mässan reste sig m a d o n n a n s barn vid evangeliets läsning och placerade m o d e r n s krona på sitt eget huvud. Vid orden »Et Homo factus est» i Credo gav barnet kronan åter till Maria oeh satte sig på nytt i hennes k n ä .
Händelsen förutsätter, att K r i s t u s b a r n e t saknat krona. Vi k u n n a därför förmoda, att barnet suttit pä m o d e r n s ena knä, icke s y m m e t r i s k t frontalt i hennes sköte enligt en h ä r i landet välkänd typ från s e n r o m a n s k tid. I ma- d o n n o r av den senare typen, som ä r fransk till sitt u r s p r u n g , bära Maria och b a r n e t regelbundet var sin k r o n a . Barnets rörelsefrihet u n d e r miraklet f ö r u t s ä t t e r även, att m a d o n n a n i Yessc varit framställd t r o n a n d e , icke stående med b a r n e t på a r m e n .
Egid Bcitz, som u n d e r s ö k t Caesarius av Heisterbachs skrifter i deras för- hållande lill konsten, h a r t r o t t sig finna legenden illustrerad i cn grupp m a d o n n a b i l d e r frän gotiken.1 Som exempel anföres en m a d o n n a från 1300- talets senare hälft i Gaubisehofsheim vid Mainz. Maria är h ä r framställd slående med b a r n e t på v ä n s t e r a r m ; K r i s t u s b a r n e t f a t t a r med höger hand Marias kronring i ett stadigt grepp och b ä r i den v ä n s t r a cn uppslagen bok.
Motivet h a r synbarligen överförts till gotikens nya, p o p u l ä r a m a d o n n a t y p , (len stående. F r a m s t ä l l n i n g e n avser icke en i l l u s t r a t i o n av tilldragelsen i Yessc, men K r i s t u s b a r n e t s beteende i Gaubisehofsheim h a r förmodligen samma innebörd som i m i r a k e l b e r ä t t e l s e n . Ett flertal s t å m a d o n n o r i Bhen- landet och Schweiz ö v e r e n s s t ä m m a i denna ikonografiska detalj med bilden i Gaubisehofsheim; i Italien finnes typen företrädd i Giovanni 1'isanos m a r - m o r m a d o n n o r . '
Som cn mer omedelbar skildring av händelsen i Ycsse kunde f r a m s t ä l l - ningen på Våddö k y r k a s 1300-talskalk citeras. Här är b a r n e t i full färd att sälta k r o n a n till r ä t t a pä Marias huvud och t a r samtidigt ett kliv från bänken upp i moderns sköte (fig. 1). På den något tiotal år yngre palencn i Alunda är framställningen mer (»sammanhängande: b a r n e t står på Marias vänstra knä, griper med höger hand hennes krona men med b o r t v ä n t huvud och ägnar i stället sin u p p m ä r k s a m h e t åt fågeln i v ä n s t e r hand (fig. 2 ) .
1 E. Beitz »Caesarius von Heisterbach und die hildcnde Kunst» (Augsburg 1920) s. 40 f. oeh fig. 11. — Berättelsen finnes återgiven i översättning i
»Annalen des Hist. Vereins fiir den Nicdcrrhein. 53» (Köln 1891) s. 170 f.
- A. Andersson »Silberne Abendmahlsgeräte in Schweden aus dem XIV.
J a h r h u n d e r t » (Stockholm 1950) s. 133.
B M A II R F. M B Ö D E L A N D E N
Fig. I. N a l l u a r d s k a l k , Väddö kyr- Fig. 2. Patén, Alunda kyrka. Upp- ku. Uppland. D e t a l j . — Chalice, land. Detalj. Pålen, Alunda
Väddö Church, Detail. Church. Detail.
Även i t r ä s k u l p t u r synes delta moliv Kristusbarnet kröner sin moder — varit representerat hår i landet. Ett fragmentariskt bevarat retabel i Hubbo kyrka i V ä s t m a n l a n d visar som m i l l g r u p p Jungfru Maria och S:ta Anna, t r o n a n d e pa i n bänk pfi ömse sidor om ett stående Kristusbarn (lig. 31. De bada k v i n n o r n a , symmetriskt vända i halvprofil mot v a r a n d r a , lyfta sina — nu förlorade händer mot barnet, vars plats på bänken m a r k e r a s av en framspringande pilaster. Krislus, visserligen återgiven som ett barn men allt- för kraftig! dimensionerat för att kunna la plats i moderns knä, siar något n ä r m a r e modern än m o r m o d e r n , vänd mot den förra genom cn obetydlig vridning av huvudet och k r o p p s s t ä l l n i n g e n s mjuka k o n l r a p o s t , fint fram- hävd i den fotsida k l ä d n a d e n s bågformigt släpande veck. Kristus b ä r i vänster hand en världsglob, hans högra a r m b a r varit u t s t r ä c k t mot Maria, den förlorade h a n d e n s fingrar sannolik! vilande pfi m o d e r n s krona."
Ett tympanon i portalen till III. ånnenkapelle i domen i Hildesheim, daterat omkr. ftr 1321, visar en med Hubbo nära överensstämmande kom- position. Portaisknlptnren torde vara ungefär samtida med Hnbbo-retablet men är stilistiskt avvikande och kvalitativt underlägsen (fig. 4).4
Kalken i Väddö och patenen i Alunda äro r e p r e s e n t a n t e r fiir en guld- smedskonst, vars n ä r m a s t e roller k u n n a sökas i Liibeck. Kör a l t a r s k å p s - figurerna i Hubbo h a r Jag sökt hävda ell r h c n l ä n d s k t eller flandriskt ur- ' K r i s t u s b a r n e t s högra a r m s a k n a s och likaså de blad i Marias k r o n a , på vilka h a n d e n s fingrar vilat. R e k o n s t r u k t i o n e n av de felande delarna synes dock tämligen viss med hänsyn lill kompositionens anförda parallell i Hildesheim.
' V.C. Habicht »Die mittelalterliche Plastik Hildesheims» (Strassburg 1917) s. 85 f.
7!)
S M A R R E M E I) I) E L A N D E N
Fig. 3. Mittgrupp i a l t a r s k å p , Hubbo kyrka, Västman- land. Centre plece in relable, Hubbo Church.
s p r a n g . ' Av s a m m a hand som H u b b o - s k u l p t u r e r n a äro ett p a r a l t a r s k å p s - s t a t y c t t e r i Teda kyrka, Uppland, och de i övrigt n ä r m a s t besläktade skulp- t u r e r n a h ä r i landet äro arkivoltfigurer i Uppsala d o m k y r k a s sydportal och fragmentariskt bevarade s m å s k u l p t n r e r från ett a l t a r s k å p i By kyrka i Dalarna."
0 Andersson a. a. s. 19 f. Däremot kan jag icke finna fog för den sam- m a n s t ä l l n i n g av H u b b o - s k u l p t u r e r n a med Å l a - m ä s t a r e n s konst på Gotland, som föreslagits av B. Söderberg »Elt arbete av ' Å l a - m ä s t a r e n ' i Länsmuseet i Västerås» (i V ä s t m a n l a n d s fornminnesförenings årsskrift XXVII, 1939).
— R. Norberg »Nordisk medeltid» (i Tidens Konsthistoria III, Stockholm 1950) s. 137 ser Hubbo- och B y - s k u l p t u r e r n a som prov på ct! direkt franskt k o n s t i n f l y t a n d e i Västerås stift, en åsikt som jag ej heller kan dela.
" Till de med Hubbo mycket n ä r a besläktade s k u l p t u r e r n a hör även en skägglös apostlabUd av ek i Göteborgs Museum, inv. 1424.
S M A R II E M E I) 1) E L A N D E N
Fig. i . Tgmpanon, III. A n n e n k a p d l e , d o - men i Hildesheim. — T y m p a n u m , Chapel
of St. Anne, Hildesheim. Cathédral.
Kristusbarnet k r ö n a n d e sin moder är ett ikonografiskt motiv, som synes varit särskilt populärt i den r h e n l ä n d s k a och rlicnländskt influerade konsten.
I den franska höggotikens m a d o n n a b i l d e r s a k n a s d ä r e m o t detta motiv, så vitt jag k u n n a t finna. En u n d e r s ö k n i n g av clfenbensretabler och epokens tämligen t a l r i k t bevarade s t å m a d o n n o r i s t e n s k u l p t u r h a r givit negativt resultat.7 Om denna iakttagelse håller streck, finns det starka skäl att sälla motivets u p p k o m s t i s a m b a n d med just den av Caesarius av Heisterbach relaterade händelsen, samtidigt som motivets u p p t r ä d a n d e i svensk 1300- t a l s m i l j ö bör tolkas som ett tecken till nederländskt eller västtyskt konst- inflytande.
Aron Andersson
' En s i t t a n d e m a d o n n a b i l d av m a r m o r i Louvrc, Nr. 149, visar m o t i v e t ; stilistiska skäl synas mig tala för bildens flandriska proveniens.
81
