1
Är förtätning hållbart?
En fallstudie om förtätning i Linköpings tätort
Victor Johansson & Rickard Andersson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Samhällsplanerarprogrammet
7.5 Högskolepoäng
Handledare: Nina Christenson
Examinator: Svante Karlsson
2 Sammanfattning
Begreppet hållbar utveckling innefattar ekonomisk, ekologisk och social utveckling och innebär att de tre hållbarhetsvärdena ska vara likvärdiga och bör samarbeta intimt med varandra. Planeringsidealet förtätning är ett sätt att planera och utveckla städer som har blivit en mer populär planeringsstrategi under de senaste två decennierna och är motsatsen till sin föregångare utglesning. En kommun som arbetar ambitiöst med förtätning är Linköpings kommun där förtätning och hållbar utveckling går hand i hand och kommunen är tydlig med att Linköping tätort inte ska utvecklas utanför befintliga stadsgränser.
Den här studies syfte är att belysa hur förtätning tillämpas i Linköping tätort samt granska om förtätning bidrar till en hållbar utveckling. Studien ämnar även att undersöka de primära faktorerna i hållbarhetsvärdena som kommunen anger vara skälen till förtätning, samt hur förtätning har konsekvenser på stadsmiljön. De teorier och tidigare forskning som analyseras förklarar och ger exempel vilka konsekvenserna kan vara av en förtätning ur ett
hållbarhetsperspektiv. För att besvara syftet har empiri insamlats genom kvalitativa innehållsanalyser av två olika policydokument samt kartor över Linköping från 2002 och 2019.
Det insamlade materialet från empirin och teorin analyserades och jämfördes. Empirin
påvisade att de största skälen till att Linköpings kommun arbetar med förtätning är för att inte använda sig av viktig jordbruksmark, koppla samman stadsväven och effektivt använda sig av markresurser. Detta ska leda till möjligheter att utveckla kollektiv-, gång- och cykeltrafik, minskade klyftor mellan områden och en ökad trygghet och jämlikhet i staden. Slutsatsen utifrån analysen av empirin och teorin blev att de positiva effekterna förtätning har på hållbar utveckling i Linköpings tätort väger tyngre än de negativa konsekvenserna.
Nyckelord
Förtätning, Ekonomisk hållbarhet, Ekologisk hållbarhet, Social hållbarhet, Linköpings kommun, Linköpings tätort, Hållbar utveckling
3 Innehållsförteckning 1.0 Inledning/Bakgrund 4 1.1 Problemformulering 4 1.3 Frågeställning 5 1.4 Avgränsning 5 2.0 Teoretiskt ramverk 6 2.1 Tidigare forskning 7
2.1.1 How smart is smart growth? 7
2.1.2 Planning Practices of Greening: Challenges for Urban Green Space 8
2.2 Konceptet hållbar utveckling 8
2.2.1 Förtätning 9
2.2.2 Är förtätning hållbar utveckling? 9
2.2.3 Ekonomisk hållbarhet 10 2.2.4 Social hållbarhet 10 2.2.5 Ekologisk hållbarhet 10 3.0 Metod 12 3.1 Fallstudie 12 3.2 Kvalitativ Innehållsanalys 12 3.3 Urval 13 3.4 Metodkritik 13 4.0 Empiri 14
4.1 Linköping växer - Översiktsplan för staden Linköping 14
4.2 Utvecklingsplan för Linköpings innerstad 14
4.3 Kartor 14
4.4 Förtätning ur en hållbarhets synvinkel 18
4.5 Konsekvenser av förtätning 18
4.6 Betydelsefulla element för en ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. 20
5.0 Analys 23
5.1 Förtätning i Linköpings tätort 23
5.2 Bidrar förtätning i Linköping tätort till hållbar utveckling? 24
5.3 Analys av tidigare forskning 25
6.0 Slutsatser & förslag på framtida forskning 27
6.1 Förslag på framtida forskning 28
4 1.0 Inledning/Bakgrund
Hur dagens städer är planerade och byggda är ett resultat av tidigare decenniers planering. Det har byggts utglesade städer efter funktion där bilen varit en central del av planerandet, vilket har lett till stora avstånd, externa varuhus och förorter (Johansson, Khakee, 2014). Boverket skriver att konsekvenser av utglesade städer har lett till det stadsplaneringsideal vi har idag, förtätning även kallat ny urbanism. Förtätning innebär att bygga staden inåt, vilket ses som en strategi för att kunna bygga bostäder inuti staden utan att staden blir utglesad. Boverket påstår även att en täthet i staden ska leda till minskade utsläpp genom mindre restider och bättre möjligheter till att utveckla kollektivtrafiken, vilket gynnar en hållbar utveckling. Boverket menar att det finns en stor skillnad på en fysisk täthet och upplevd täthet, alltså att byggnaderna står tätt inte är samma sak som att saker som verksamheter eller arbete finns inom nära avstånd. Man är därför inte ute efter en täthet mellan hus utan en kvalité som en tät stadsmiljö ger genom närhet till exempelvis verksamheter, parker och arbete. Enligt stadslivsundersökningar är uppfattningen att det är nära mellan olika aktiviteter och sitt boende är den viktigaste faktorn för trivsel när man bor i en stad. (Boverket, 2016) För att belysa hur svenska kommuner använder sig av förtätning som en hållbar
utvecklingsidé har vi valt att titta närmare på Linköpings tätort.
1.1 Problemformulering
Förtätning växer allt mer och är det huvudsakliga stadsplaneringidealet som tillämpas i Sveriges städer. I dagens samhällsplanering ligger begreppet förtätning tätt intill hållbarhet, tätbebyggda miljöer byggs där funktionsvariation, som exempelvis arbete, verksamheter och service ligger nära varandra. Grönområden riskerar att försvinna för att ge plats åt bostäder i brist på markområden och ersätts ej med nya grönområden (Littke, 2016). Detta leder även till att hyror och bostadspriser ökar i staden, vilket i sin tur kan leda till social ojämlikhet (Boverket, 2016). En mer urbaniserad stad har i historien blivit liktydigt med trångboddhet och ohälsa, därför är det viktigt i dagens planering att tänka på begränsningarna på hur tätt en stad planeras.
5 1.2 Syfte
Syftet med studien är att belysa varför Linköpings tätort arbetar med en förtätning av staden samt om förtätning bidrar till de tre hållbarhetsvärdena: social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. Studien utförs genom analyser av Linköpings översiktsplan “Linköping växer”, “Utvecklingsplan för Linköpings innerstad” och kartor från 2002 och 2019.
1.3 Frågeställning
Uppsatsen har skrivits utifrån frågeställningarna:
● Varför arbetar Linköping tätort med förtätning inom stadsplanering? ● Bidrar förtätning i Linköpings tätort till hållbar utveckling, i så fall hur?
1.4 Avgränsning
Linköpings kommun har från 2002 med 135 066 personer ökat till 163 051 personer 2019 (Linköpings kommun, 2020), detta gav ett ökat intresse för att studera hur kommunen hanterar befolkningsökningen med exempelvis boende och arbete. Studien är geografiskt avgränsad till Linköping tätort vilket innebär att inte hela kommunen kommer studeras. I kommunens översiktsplan framgår det att staden inte ska utvecklas utanför de befintliga gränserna. Hållbar utveckling är ett brett begrepp och därför har vi valt att avgränsa oss till en definition som utgår från Brundtlandrapporten som redovisas i kapitel 2.
6
Figur 1: Befolkningsprognos Linköpings kommun (Linköpings kommun, 2020).
7 2.0 Teoretiskt ramverk
I kapitlet nedan presenteras tidigare forskning och teorier som kopplas till förtätning och hållbar utveckling. De tre hållbarhetsvärdena; ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet behöver alla tas i beaktning och ses som likvärdiga när man planera nya områden i en urban miljö. Kan Linköpings tätort planeras efter de tre hållbarhetsvärden eller måste det ske kompromisser? Under 2.1 presenteras tidigare forskning och i 2.2 presenteras teori.
2.1 Tidigare forskning
Relationen mellan förtätning och hållbarhet har undersökts i tidigare forskning, vilket ger en möjlighet att studera Linköpings tätort som ett särskilt case. Under de senaste åren har Linköpings tätort haft en stor tillväxt och kommunen anser att den fysiska miljön ska utvecklas inom tätortens befintliga utbredning för att skapa en god förutsättning för att utvecklas hållbart. För att få en god uppfattning om relationen mellan förtätning och hållbarhet presenteras nedan två artiklar med olika synsätt på förtätning som en hållbar utvecklingsidé. Den databas som främst har använt vid sökning är databasen “Onesearch” på Karlstads Universitetsbibliotek.
Sökord: Sustainable development, Densification, Smart growth, City compaction
2.1.1 How smart is smart growth?
Artikeln “How smart is smart growth? Examining the environmental validation behind city
compaction” tar en kritisk ståndpunkt till förtätning. Utgångspunkten i artikeln är att
analysera validiteten bakom förtätning. Författarna skriver att smart growth (förtätning) är idealet hos de flesta som planerar städer i dagens samhälle och att de ser det som ett
ekologiskt hållbart sätt att bygga städer på. Med stöd i deras resultat anser författarna att de inte kunde hitta bevis för positiva effekter för miljön, på grund av inkonsekvens i de olika mätningarna av förtätningens påverkan. Författarna anser även utifrån resultat att de fann ett väldigt få antal av studier som undersökte miljöpåverkan och att 34% av studierna påvisade negativa effekter av förtätning på en ekologisk hållbarhet. (Gren, Colding, Berghauser-Pont & Marcus, 2018)
8 2.1.2 Planning Practices of Greening: Challenges for Urban Green Space
Avhandlingen Planning Practices of Greening belyser effekterna och utmaningarna för urbana grönområden i en allt mer förtätad och urban värld. Då förtätning som planeringsideal blir allt mer vanligt ställs stor påfrestning på markanvändning och exploatering i staden. Avhandlingen syftar främst på att problematisera offentliga urbana grönområden i praktiken utifrån ett stadsplaneringsperspektiv i en tid som präglas av förtätning, konkurrens mellan städer samt en målsättning om att bli en grönare stad. Avhandlingen baseras på fyra
fallstudier om grönplaneringsprojekt i fyra städer, Stockholm, Birmingham, New York och San Francisco. De fyra fallstudierna visar komplexiteten av grönstrukturplanering och grönområden i städer och resultatet visar att förståelsen kring urbana grönområdens komplexitet och dess samband med globala samhällsfrågor bör öka (Littke, 2016).
2.2 Konceptet hållbar utveckling
Begreppet hållbar utveckling fick internationellt genomslag genom Brundtlandkommissionen när de 1987 på uppdrag av FN publicerade sin rapport “Our common future”, även kallad Brundtlandrapporten. “Development that meets the needs of the present without
compromising the ability of future generations to meet their own needs”, så definierar
Brundtlandrapporten hållbar utveckling (Adams, 2009). I Brundtlandrapporten fastslogs också riktlinjerna för det praktiska arbetet samt att hållbar utveckling ska beakta social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Som utgångspunkt skulle stor vikt läggas vid den ekonomiska tillväxten. Detta skulle sedermera leda till en förbättrad social situation för människorna. Konsekvensen av ett sådant arbete skulle tillåta ett bevarande arbete av ekologin (Adams, 2009). Det finns även kritik riktad mot det tillvägagångssätt inom hållbar utveckling som presenterats i Brundtlandrapporten. Det har ur olika perspektiv diskuterats om det ens finns en möjlighet att utföra ett sådant arbete. Det påstås även att ett fokus på
ekonomisk tillväxt inte kan tillgodose en förbättrad social utveckling eller en lösning på de globala miljöproblemen (Adams, 2009).
9 2.2.1 Förtätning
Under flera decennier har många städer utvecklats utåt vilket har lett till stora avstånd och ett ökat bilberoende, minskande naturmarker och reducerad jordbruksmark. Förtätning innebär att man bygger och utvecklar staden inom stadens befintliga gränser, för att motverka en utbredning av städer som tar värdefull mark i anspråk (Boverket, 2016). Den senaste tiden har förtätning blivit synonymt med hållbarhet. I diskursen om förtätning framställs det som något positivt för de tre olika hållbarhetsmålen och i olika planer lyfts förtätning fram som ett hjälpmedel för att sammanlänka stadens olika delar, för att bidra till en minskad segregation och en ökad trygghet. Boverket skriver även att utredningar visar att det som människor önskar och värderar sällan byggs och att en förtätning ska leda till en blandad stad. Förtätningen av centralt belägna områden resulterar ofta i höga markpriser, vilket i sin tur leder till höga bostadspriser och då bidra till en sorts gentrifiering och social ojämlikhet (Boverket, 2016). Ytterligare kritik mot förtätning är att det byggs så tätt att inget annat får plats. I Stadens förtätning- Gröna Fakta tas Stockholm upp om exempel, där det i vissa områden byggs tätare än i innerstaden. Det talas specifikt om stadsdelen Årstadal, där det har byggts extremt tätt och man menar på att tätheten har fått råda över stadslivet.
Barnperspektivet tas även upp som argument i Årstadal, då riktlinjen är att barn ska tillgång till 30 kvm utemiljö men i Årstadal är siffran endast 5 kvm och det påstås att det nästan inte finns några offentliga rum (Andersson, Berg, Ståhle & Oppenheim, 2015).
2.2.2 Är förtätning hållbar utveckling?
FN antog år 2015 en plan för de kommande 15 åren vid namn “Agenda 2030”. I planen finns 17 olika delmål, där det ska arbetas med en utveckling inom de tre hållbarhetsvärdena. I samband med FN:s hållbarhetsplan beslutade Sveriges regering att anta en plan för mer levande och hållbara städer, vilket faller i linje med delmål 11 i “Agenda 2030”, som just innefattar en utveckling av hållbara städer och samhällen (Globala målen, 2020a). Beslutet av Sveriges regering innebär att de hållbara städerna ska vara mer inkluderande och erbjuda stadsmiljöer som är tillgängliga för alla samt en grön och attraktiv miljö där människor kan trivas. Planen innefattar ett stort fokus är på närhet, vilket innebär att det ska vara lätt att leva sitt vardagsliv och människor ska kunna färdas med hållbara färdmedel som till exempel gång eller cykel. Med andra ord skulle planen kunna tala för en förtätning av städerna (Sveriges Riksdag, 2017).
10
De senaste decennierna har planläggningen av städer och samhällen styrts av ekonomiska intressen och viljor inom politiken, visionen har varit att skapa en tät urban miljö för en förbättrad tillgänglighet och motverka den utglesning vi ser i dagens städer (Ståhle, 2008). Om förtätade områden skulle vara mer hållbara än andra är svårt att avgöra, det finns åsikter som talar både för och emot. Hur god eller effektiv hållbarhet en stad har räknas slutligen på människors livsstil och hur de lever sina liv, men städerna ska planeras och ge
förutsättningarna för invånarna att leva ett så hållbart liv som möjligt.
2.2.3 Ekonomisk hållbarhet
Begreppet ekonomisk hållbarhet har sitt ursprung från två olika riktlinjer. Det första
perspektivet var att ekonomisk utveckling ska likställas med social och ekologisk hållbarhet utan att ekonomisk tillväxt ska ske på bekostnad av de andra värdena. Det andra perspektivet bygger på att ekonomisk hållbarhet likställs med ekonomisk tillväxt som till skillnad från det första perspektivet tillåts ske på bekostnad av de andra två hållbarhetsvärderna (Hansson, 2020).
2.2.4 Social hållbarhet
Social hållbarhet bygger på de mänskliga rättigheterna och att alla individers grundläggande behov uppfyllda, som till exempel, hälsa, trygghet, rättvisa och utbildning. Social hållbarhet i städer är förknippat med det offentliga livet. Städernas utbud av kultur och nöjen för med sig sociala mönster som formar staden. I en tät och blandad stad ökar den sociala blandningen och antalet verksamheter (Bellander, 2002). Fler människor vid ett område kan göra så att platsen känns trygg. Utformningen av miljön i direkt anslutning till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar bidrar också till trygghet (Larsson & Jalakas, 2014).
2.2.5 Ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet handlar om jordens ekosystem och att på ett hållbart och långsiktigt sätt behålla dess resurser och funktioner, till exempel produktion av energi och rent vatten
11
Grönområden har stor betydelse för människors vardagsfritid och hälsa. Enligt Nyström kräver social hållbarhet en god tillgång till mötesplatser, såsom parker, uterum och virtuella mötesplatser för ett rikt socialt liv (Nyström & Tonell, 2012). Det visar på att värdena intimt går ihop med varandra. Stadens hälsa förbättras även av grönområden i stadsmiljöer.
Grönområden i städer fungerar som luftrening, stoftfilter och bullerdämpare (Bellander, 2002).
Det som betecknas som grönområde är all mark inklusive vattenområden som inte är hårdgjord eller bebyggd, dock synliggörs endast den mark som kommunen förvaltar, den så kallade formella grönstrukturen (Bellander, 2002).
12 3.0 Metod
I kapitlet nedan redogörs val av metod för insamling av material. Vidare motiveras för- och nackdelar med metodvalet samt upplägget av den kvalitativa innehållsanalysens
användbarhet för ämnet. 3.1 Fallstudie
Studien definieras som en fallstudie, där det specifika fallet Linköping tätort undersöks. Studien har även undersökt förtätning och hur det rationaliseras utifrån ett
hållbarhetsperspektiv. Då fallet studerades på djupet gav inte studien ett generaliserat resultat vilket är en nackdel då studien inte kan appliceras i andra sammanhang (David & Sutton, 2016).
3.2 Kvalitativ Innehållsanalys
Insamlingen av data har gjorts genom en innehållsanalys av policydokument från Linköping kommun för att få en fördjupad bild av hur de planerar med arbete kring förtätning och hållbar utveckling samt för att få svar på studiens syfte och frågeställningar: Varför arbetar
Linköping tätort med förtätning inom stadsplanering? Bidrar förtätning i Linköpings tätort till hållbar utveckling, i så fall hur? Målet med analysen har varit att hitta samband mellan
förtätning och hållbar utveckling och undersöka om förtätning har några konsekvenser.
För att analysera policydokumenten så markerades ord som “förtäta”, “täta” och “hållbar” i texten varje gång de förekom. Vi använde oss sedan av den omkringliggande kontexten för att kunna tolka begreppens betydelse. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen kommer sedan redovisas utifrån tre teman: 1. Förtätning ur en hållbarhets synvinkel. 2. Konsekvenser
av förtätning. 3. Betydelsefulla element för en ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vi
har även valt att studera och jämföra kartor över Linköpings tätort mellan åren 2002 och 2019 för att få en bättre bild av hur staden har förändrats och om man kan tydligt kan se att staden förtätas.
De policydokument som vi valt att analysera är ett icke - reaktivt material. Texter och
13
kvalitativ innehållsanalys finns det tre olika kategorier man kan använda sig av skriver Widen. Studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan förtätning och hållbar utveckling, därför har vi valt att använda oss av Widens andra kategori där fokus ligger på textens språk och innebörd för att analysera materialet (Widen, 2009).
3.3 Urval
Översiktsplanen “Linköping växer” och “Utvecklingsplan för Linköpings innerstad” är särskilt relevanta för vår studie, då de beskriver den eftersträvade utvecklingen av Linköping samt vilka utmaningar stadens utveckling står inför. I policydokumenten framställs också arbetet kring hållbar utveckling och hur de tre hållbarhetsmålen ska uppnås samt att
Linköping inte ska utvecklas utanför stadens befintliga gränser (Linköpings kommun, 2010) (Linköpings kommun, 2016). Historiskt sett har städer planerats mer utglesat och därför valdes kartor från 2002 och 2019 då förtätning fått genomslag som planeringsideal under de senaste åren (Boverket, 2016).
3.4 Metodkritik
Kritiken man kan ställa mot metodvalet är autenticitet och objektivitet, då denna studie inte går att applicera på andra arbeten. Studien utgår från våra egna tolkningar och uppfattningar av ämnet och det material som analyseras. Det betyder att uppsatsens författare har gjort ett val av vad som anses vara relevant, utifrån studiens syfte och frågeställningar, exempelvis kommunens hållbarhetsbedömningar och ställning till förtätning och då vad som ska framställas i studien. I en kvalitativ forskning redogörs inte all data på grund av den stora mängden data som finns och ska beskrivas med ett begränsat antal ord. Datan som samlas in ska belysa något som redan bevisats och därför kan läsaren inte veta om det insamlade materialet framställs på ett objektivt sätt.
14 4.0 Empiri
I det här kapitlet redovisas resultatet från den kvalitativa innehållsanalysen. Svaren redovisas utifrån tre teman: 1. Förtätning ur en hållbarhets synvinkel. 2. Konsekvenser av förtätning. 3.
Betydelsefulla element för en ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
4.1 Linköping växer - Översiktsplan för staden Linköping
I översiktsplanen skriver kommunen att staden ska utvecklas “från banan till apelsin”, vilket betyder att Linköping ska bli en rundare stad och att nya utvecklingsområden ska vara lokaliserade inom eller i direkt anslutning till den befintliga bostadsbebyggelsen (Linköpings kommun, 2010). Resultatet av sökorden som markerats i policydokumentet gav utslag 49 gånger på “täta”, 9 gånger på “förtäta” och 92 gånger på “hållbar”, där det också finns ett kapitel som enbart handlar om hållbar utveckling. Mängden utslag påvisar bara begreppens omfattning i översiktsplanen och begreppens sammanhang kommer redovisas under våra teman.
4.2 Utvecklingsplan för Linköpings innerstad
I Utvecklingsplanen för Linköping innerstad definieras av fyra ledord för utveckling: Förena, Blanda, Förnya och Koppla. Ledorden förena och koppla är särskilt intressanta för studien, då de beskriver vad förtätning innebär. Kommunens mål är att förena innerstadens olika
delområden och för att skapa en levande och aktiv innerstad koppla samman innerstaden med omkringliggande områden med tydliga cykelstråk och ett utvecklat kollektivtrafiknät
(Linköpings kommun, 2016). Sammanlagt påträffades ordet “täta” 8 gånger, “förtäta” 1 gång och “hållbar” 28 gånger.
4.3 Kartor
För att få en överblick över förtätningen av Linköping stad studerades kartor från 2002 och 2019 där man tydligt kan se olika förtätningsområden eller framtida utvecklingsområden. De områden man kunde se stor förändring på var områdena: Övre Vasastaden, Garnisonen, T1, Eddan, Gamla Brandstationen och Vallastaden som markerats med röd cirkel samt två framtida utbyggnadsområden Folkungavallen och Stångebro som markerats med blå cirkel (Figur 3).
15
Figur 3: Kartor över Linköpings tätort från 2002 och 2019. Område 1: Vallastaden, Område 2: Garnisonen, Område 3: T1, Område 4: Eddan, Område 5: Övre Vasastaden, Område 6: Brandstationen och två framtida utvecklingsområden, Område 7: Folkungavallen och Område 8: Stångebro. (Google Earth, 2002 och 2019).
I kartorna som studerats kan man se att i stor utsträckning har ny bebyggelse skett på områden med befintlig bebyggelse, som då omvandlats till bostäder och dylikt. I område 1, Vallastaden som är belagt mellan två områden ser man en förtätning där marken har gått från jordbruksmark till exploaterad mark för bostäder och kommers. Område 2, Garnisonen är gamla anläggningar för Försvarsmakten som nu huserar tingsrätt, polis och kommers. I
16
anslutning till Garnisonen har det byggts bostäder där tidigare där marken bestod av exempelvis parkeringar och bostäder. Område 3, T1 har omvandlats från bostäder och
industri till olika sorters bostäder som till exempel hyresrätter och studentlägenheter. Område 4, Eddan är ett av de mest centrala områdena där man omvandlat en parkering till
hyresrättslägenheter. Område 5, Övre Vasastaden har rekonstruerats från industri till bostäder och kommers. Vid område 6, Brandstationen har den gamla brandstationen ersatts med bostäder och en kontorsbyggnad “LINK Business Center”. Område 7 och område 8 är pågående och framtida projekt, där område 7, Folkungavallen byggs om från
idrottsanläggning, simhall och utomhusbad till bostäder, en ny simhall och park. Område 8, Stångebro är ett stort projekt i samband med den nya järnvägen “Ostlänken” som planeras, där man ska göra om industri till bostäder, parker och ett nytt resecentrum.
17
Figur 4: Område 1, Vallastaden (Google Earth, 2002 och 2019).
Område 1, Vallastaden är ett tydligt exempel på förtätning då man försökt sammankoppla två områden genom att exploatera jordbruksmark för bostäder och kommers. Kommunen
påpekar att jordbruksmark inte klassas som ett riksintresse, men ändå av nationell betydelse, dock enligt miljöbalken 3 kap. § 4 får jordbruksmark tas i anspråk vid samhällsintressen (Linköpings kommun, 2010).
18 4.4 Förtätning ur en hållbarhets synvinkel
I utvecklingsplanen för Linköpings innerstad skriver kommunen att det är flera olika faktorer i en stad som tillför de kvaliteter som behövs för att göra staden långsiktigt hållbar. De påstår att några av de faktorer som är mest betydelsefulla är tätheten i stadens fysiska struktur och tätheten av aktiviteter, arbete och rekreation samt att bygga en blandad stad med en variation i den fysiska miljön för att skapa en hållbar utveckling. Täthet påstås även ge möjlighet till att bevara jordbruks- och naturmark till skillnad om staden byggs glest, vilket gynnar bland annat matproduktion, ekosystem och folkhälsa. Något som de anser vara ekologiskt och ekonomiskt gynnsamt med en tät stad är utnyttjandet av trafiksystem och tekniska system blir mer effektivt samt att en tät stad rik på variation underlättar för att tillgodose den service som det finns behov av på ett effektivt sätt, till exempel skola och sjukvård (Linköpings kommun, 2016). Att bygga en mer sammanhängande och tät stad ger en bättre förvaltning av
markresurser och barriär som delar områden byggs bort samt ger god möjlighet att utveckla gång- och cykeltrafiken i och med kortare avstånd, vilket gör att stadslivet kan bli tryggare och rikare (Linköpings kommun, 2010).
En tät stad är mer koncentrerad vilket leder till möjlighet att utveckla och effektivisera kollektivtrafiken, som kan anses vara fördelaktigt utifrån en social och ekonomisk synvinkel. Enligt kommunen anses en tät stad ge större utbud av kultur och handel då staden anses vara mer koncentrerad än en glest bebyggd stad, vilket gynnar sociala, kulturella och ekonomiska aspekter. Kommunen menar även på att en tätare stad ger större möjligheter för möten mellan människor, vilket också ses gynnsamt ur en social, kulturell och ekonomisk synvinkel. Att skapa en stad som är jämlik och till för alla ligger i linje med en tät stad, då det bidrar till att fler människor får tillgång till olika miljöer och funktioner som erbjuds i staden (Linköpings kommun, 2016).
4.5 Konsekvenser av förtätning
Linköping kommun förklarar att i en stad som förtätas med fler invånare är det fler människor som påverkas av olika störningar som kan förekomma i en stadsmiljö, som till exempel buller, slitage och luftföroreningar (Linköpings kommun, 2016). Kommunen arbetar med förtätning av staden, då kan det ofta vara svårt att nå riktlinjer för bullernivåer. Det långsiktiga riktvärdet 55 dBA (mått som är anpassat till det mänskliga örats känslighet) är
19
svårt att åstadkomma i en tät stadsmiljö, kommunen menar därför på att det kan finnas anledningar för att väga bullernivåer mot andra intressen i staden. I Boverkets Allmänna råd 2008:1 redogörs huvudprinciper för avvägning och avsteg från riktlinjerna för buller.
Huvudprincipen är att ny bebyggelse inte ska ske i områden där bullernivåerna överskrids. Boverket menar på att om bebyggelsen kan leda till en bättre bullersituation eller förbättra samhällsutvecklingen av att bygga i centrala delar i städer eller förbättra kollektivtrafikstråk, så är det möjligt att göra avsteg från riktlinjerna. Kommunen förklarar att genom förtätning av staden så förbättras möjligheterna för kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik som i sin tur kan leda till minskad trafik och buller i staden (Linköpings kommun, 2010).
De luftföroreningar som finns utomhus kommer till stor del från trafik, uppvärmning, långdistanstransport och industri. Exempel på luftföroreningar som kan orsaka sjukdomar är ozon, bensen, kväveoxider och partiklar. Luftföroreningarna kan också påverka
byggnadsmaterial så att nedbrytningsprocessen trappas upp. Luftföroreningarna bidrar även till dagens klimatförändringar som skadar skog och jordbruket vilket är en stor kostnad för samhället. Kommunen skriver för att motverka luftföroreningar ansvarar kommunen för att kontrollera luftkvalitéerna och därför sker det kontinuerligt mätningar från Stora Torget via URBAN-nätet, där man mäter luftföroreningar som svaveldioxid, ozon och kvävedioxid. Det sker även tillfälliga mätningar på kraftigt trafikbelastade gatumiljöer för att skapa en tydligare bild för luftföroreningssituationer (Linköpings kommun, 2010). I och med att staden förtätas blir det kortare avstånd vilket kan leda till minskat bilanvändande vilket i sin tur leder till minskade luftföroreningar (Linköpings kommun, 2016).
Linköping kommun skriver att förtätning och ny bebyggelse innebär att stadens hårdgjorda ytor ökar och det i sin följd kan öka dagvattenavrinning, vilket kan påverka kvalité på vatten och dagvattenmängder. Genom att utforma ny bebyggelse och utemiljö med till exempel genomsläppliga markbeläggningar och gröna tak, kan bidra till möjligheterna att kunna rena dagvatten och begränsa mängden hårdgjord yta (Linköpings kommun, 2016). Natur- och rekreationsvärden kan påverkas av en förtätning, då ny bebyggelse och nya trafikleder tillkommer. Den förtätning som kommunen föreslår i utvecklingsplanen ämnar i första hand att områden med befintlig bebyggelse exploateras för ny bebyggelse och i andra hand grönområden. Grönytor med höga värden ska skyddas och utvecklas, men den föreslagna
20
förtätningen innebär att grönområdena visserligen kan påverkas negativt, men kan också leda till att natur- och rekreationsvärden förstärks (Linköpings kommun, 2016).
4.6 Betydelsefulla element för en ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Linköpings kommun skriver att hållbar utveckling är ett komplext begrepp. De menar även att hållbar utveckling kan ses som en process eller förhållningsätt för att uppnå ”en utveckling
som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Brundtlandkommissionens definition). Hållbarhet kan också ses
som en utveckling som ska ge rättvisa för både dagens och kommande generationer ska säkra en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd (Linköpings kommun, 2010).
Social hållbarhet är att ha ett jämlikt och jämställt samhälle, där människor kan leva ett gott liv med god hälsa och där människors lika värde står i centrum. Linköping kommun beskriver social hållbarhet utifrån fyra termer: mångfald, social integration, sammanhang och trygghet. Det som karaktäriserar en uthållig stad är en stad rik på variation och mångfald. Mångfald kan innebära allt mellan upplåtelseformer och storlekar på bostäder samt byggnader och offentliga rum och att staden har möjligheter att i alla stadens områden skapa distinkta identiteter. För att människor ska ha förutsättningarna att mötas i en socialt hållbar stad behövs mötesplatser och sammanhängande miljöer som skapar en inbjudande känsla. Linköpings kommun skriver för att göra det möjligt måste stadsbyggandet skapa de
förutsättningar som behövs för människor med olika bakgrund ska kunna mötas och skapa en kontinuerlig stadsväv. För att skapa en trygghet i staden behövs det miljöer som enligt
Linköpings kommun är öppna och med människor i rörelse så det finns någon som ser dig. Faktorer som Linköping kommun menar kan bidra till att öka trygghetskänslan kan vara exempelvis tät bebyggelse, korta avstånd, väl upplysta gång- och cykelstråk och god orienterbarhet. Även parker och hållplatser ska utformas så de upplevs som trygga platser under dygnets mörka timmar (Linköpings kommun, 2010).
Ett annat begrepp som också belyser en socialt hållbar stad Från Linköpings översiktsplan är jämställdhet. En grundpelare i svensk jämställdhetspolitik är rättvisa och demokrati och att hänsyn tas till män och kvinnors olika behov när man utformar ett samhälle samt att samma möjligheter ges till att forma sina egna liv och bidra till utvecklingen av samhället.
21
samråd med allmänheten för översiktsplanearbetet. Forskning och tidigare erfarenheter menar på att män och kvinnor oftast inte har samma livsmönster eller villkor, vilket har gett en betydande insikt i planeringen av samhället skriver Linköpings kommun. De skillnader som nämns mellan kvinnor och män är tidsanvändning, boendeval, känslan av trygghet när man befinner sig i det offentliga rummet, resvanor och pendlingsmönster (Linköpings kommun, 2010).
För att skapa ekologisk hållbarhet behövs enligt Linköpings kommun bra förutsättningar gång-, cykel- och kollektivtrafik. Där en tätbebyggd stad ger möjligheten för människor att gå och cykla mer samt ger en tät stad ett bra underlag för att skapa en effektiv och tilltalande kollektivtrafik. Den ekologisk sparsamma staden hushåller med resurser och använder i så stor utsträckning som möjligt befintliga system som till exempel fjärrvärmeledningar och gator. Linköping kommun skriver att det ekologiska hållbarhetsmålet utgör ramen för hållbar utveckling, då människor är beroende av naturen och dess kretslopp. De menar att allt dem planerar och beslutar ligger innanför de ekologiska ramarna. De parker och grönområden i Linköping som är viktiga för rekreation och biologisk mångfald tas vara på och utvecklas medan grönområden som inte besitter det värdet kan få ny användning (Linköpings kommun, 2010).
Linköpings kommun har som mål att 2025 vara koldioxidneutralt, vilket ställer krav på utveckling av hållbara transportmedel. Linköpings kommun skriver att de vill minska biltrafik och bilandelar från 61% till 40% för att öka antalet gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. En åtgärd för att bidra till minskad biltrafik är att bygga om huvudgatorna inom yttre ringen till stadsgator vilket gör det enklare att välja hållbara färdmedel (Linköpings kommun, 2016). I och med den pågående klimatförändringen som beror på mänsklig påverkan menar Linköpings kommun att det är av stor betydelse att alla aktörer i samhället samarbetar för att motverka förändringarna. Inom ramen för begreppet hållbar stadsutveckling har kommunen krav vid både upphandling och exploatering av kommunal mark. Det innebär ökad användning av exempelvis förnyelsebara resurser,
minskad elanvändning, effektiva energisystem och transportlösningar. De menar också att det är viktigt att engagera, skapa förutsättningar och öka kunskap om klimatförändringar för alla medborgare i strävandet för att minska utsläppen av växthusgaser (Linköpings kommun, 2010).
22
Ekonomisk hållbarhet beskrivs i Linköpings översiktsplan utifrån begreppet attraktivitet. Attraktivitet beskrivs som en viktig faktor för individers och företags val, variationsrikedom samt intensiteten i staden. Charm beskrivs som hårdvaluta i konkurrensen med andra städer. De poängterar också att stadens väsentliga kvaliteter, exempelvis kulturhistoriska miljöer inte får skadas (Linköpings kommun, 2010). Under de senaste åren har Linköping kommun ökat med cirka 800–1500 invånare per år. Den positiva tillväxten kan förklaras av en expansion inom utbildning, vård och administration, invandring samt att näringslivet har utvecklats med ett stort antal nya företag. Staden har utvecklats till en betydelsefull handelsstad med stor etablering inom handel i Tornby som är ett av Nordens största externa handelsområde.
23 5.0 Analys
Nedan jämförs det insamlade materialet från översiktsplanen, utvecklingsplanen och kartorna med den teori och tidigare forskning som redovisats under kapitel 2.0 för att besvara syftet.
5.1 Förtätning i Linköpings tätort
Ur de policydokument och kartor som analyserats framgår det tydligt att Linköpings kommun arbetar med förtätning. De största skälen till en förtätning är att skapa en rundare och mer sammanhängande stad och inte ta omkringliggande jordbruksmark i anspråk för bebyggelse. Detta går hand i hand med teorin om att skapa en tät urban miljö, som också innebär en förbättrad tillgänglighet och motverkan mot dagens utglesade städer (Ståhle, 2008).
Från analysen framgick det även en vision för att skapa en tätare och mer sammankopplad stad genom att skapa en täthet i stadens fysiska struktur och en täthet av aktiviteter, arbete och rekreation, där kommunen påstår att genom att bygga en blandad stad med variationsrik miljö skapar en hållbar utveckling. Där det blir kortare avstånd i vardagslivet så människor kan gå eller cykla samt ge möjligheterna att skapa ett bra underlag för att kunna utveckla kollektivtrafiken. I analysen av kartorna kan man tydligt se arbetet med att skapa en mer sammanlänkad stadsväv med kortare avstånd och att skapa en mer variationsrik stad, både genom blandad byggnation och en närhet till näringsliv (se Figur 3), vilket överensstämmer med regeringens mål för att skapa hållbara städer, där det ska vara enkelt att leva hållbart och människor ska kunna färdas med hållbara färdmedel (Sveriges Riksdag, 2017). Visionen med att skapa en variationsrik och blandad stad skall även resultera i en ökad social blandning och antalet verksamheter (Bellander, 2002).
Boverket skriver att många städer har under flera decennier byggts utåt och glest vilket har lett till längre avstånd och viktig mark tas i anspråk. I och med det aktuella stadsplanering idealet menar de på att förtätning motverkar att städer tar värdefull natur- och jordbruksmark i anspråk och skapar kortare avstånd. De skriver även att genom att sammanlänka staden med hjälp av förtätning skapar man en minskad segregation och en ökad trygghet (Boverket, 2016). Detta är även något som Linköpings kommun tar upp då de påstår att tätheten ger möjlighet till att bevara jordbruks- och naturmark, vilket gynnar bland annat matproduktion,
24
ekosystemet och folkhälsa. De nämner även för att kunna skapa en trygghet i staden behövs en tätbebyggelse med mycket människor i rörelse med korta avstånd, väl upplysta gång- och cykelstråk och god orienterbarhet. Genom analysen av kartorna ser man även kommunens arbete med att sammankoppla områden, likt område 1, Vallastaden där kommunen exploatera jordbruksmark för att sammanlänka två områden (se Figur 4).
5.2 Bidrar förtätning i Linköping tätort till hållbar utveckling?
År 2015 antog FN en plan vid namn “Agenda 2030”. I planen finns 17 olika delmål som ska arbeta med en utveckling inom de tre hållbarhetsfaktorerna, där just delmål 11 handlar om utveckling av hållbara städer och samhällen (Globala målen, u.å.). Delmål 11.2 tar upp att tillhandahålla hållbara transportsystem för alla och bygga ut kollektivtrafiken, vilket går i linje med förtätningen av Linköpings tätort där man vill skapa hållbara färdmedel och utveckla kollektivtrafiken. I delmål 11.6 tas det upp att man vill minska städernas miljöpåverkan och lägga särskilt fokus på luftkvalitén vilket också är något Linköpings kommun också arbetar aktivt med genom luftkvalitetsmätningar. Detta faller även i linje med planen som Sveriges regering antagit gällande hållbara städer och samhällen (Sveriges Riksdag, 2017).
I översiktsplanen för Linköpings tätort påstås det att alla beslut och planer sker innanför ekologiskt hållbara ramar. Kommunen skriver att parker och grönområden som har som är viktiga för en rekreation och biologisk mångfald bevaras och utvecklas, men att grönområden som inte innehar det värdet kan få en annan användning. Kommunen tar även upp att natur- och rekreationsområden kan påverkas av en förtätning med nybyggnation och påstår då att man i första hand exploaterar områden med befintlig bebyggelse och i andra hand grönytor. Att kommunen exploaterar områden med befintlig bebyggelse är något som också framgår ur kartorna där kommunen har exploaterat områden som tidigare varit industri, parkering eller bostäder, exempelvis områden som Övre Vasastaden, Eddan och Garnisonen (se Figur 3). Kommunen menar att viktiga grönområden kan påverkas negativt av en förtätning, dock påstår de att förtätning också kan leda till att natur- och rekreationsvärden förstärks. Nyström skriver att grönområden och natur i närheten är essentiell för människor och har en stor betydelse för människors hälsa och vardagsliv. Grönområden som exempelvis parker kan fungera som viktiga mötesplatser för människor, vilket bidrar till den sociala hållbarheten i
25
staden (Nyström & Tonell, 2012). Grönområdena fungerar även som bullerdämpare, luftrenare och stoftfilter vilket bidrar till en förbättrad stadsmiljö (Bellander, 2002).
Social hållbarhet bygger på de mänskliga rättigheterna och att alla individers grundläggande behov uppfylls. Social hållbarhet i staden är främst kopplat till det offentliga livet. I staden är trygghet är ett grundläggande behov, då det är viktigt att människor ska känna sig säkra och kunna röra sig i det offentliga rummet (Bellander, 2002). Är det fler människor i rörelse i ett område känns platsen tryggare. Även utformningen av stadsmiljön i anslutning till
kollektivtrafik och gång- och cykelvägar bidrar till trygghet (Larsson & Jalakas, 2014). Linköpings kommun nämner också att trygghet är viktig för människors trivsel i staden. De skriver att det är viktigt med öppna miljöer med människor i rörelse och tät bebyggelse, korta avstånd, väl upplysta gång- och cykelstråk och god orienterbarhet är faktorer som bidrar till ökad trygghet. De tar även upp att utformningen av parker och hållplatser är en viktig faktor för trygghetskänsla under dygnets alla timmar. Linköpings kommun menar också att en tät stad ger ett bättre och större utbud av kultur, nöjen och handel då staden blir mer
koncentrerad än en gles stad. Bellander anser även att stadens utbud av kultur och nöjen bidrar till sociala mönster som formar staden (Bellander, 2002).
5.3 Analys av tidigare forskning
De två artiklarna “How smart is smart growth?” och “Planning Practices of Greening:
Challenges for Urban Green Space” som legat till grund för den tidigare forskningen har
liknande men ändå annorlunda resultat när det gäller förtätning och hållbar utveckling. I artikeln “How smart is smart growth?” analyserar forskarna validiteten bakom förtätning och tar en kritisk ståndpunkt till relationen mellan förtätning och hållbar utveckling. Med stöd i resultatet av deras undersökning, påstår de att de inte kunde hitta några positiva effekter för miljön. Utifrån deras resultat menar de även att de fann få undersökningar kring
miljöpåverkan och 34% av studierna påvisade att förtätning har en negativ påverkan på en ekologisk hållbarhet (Gren et al., 2018). Resultatet från “How smart is smart growth?” stämmer inte riktigt överens med vår studies resultat eftersom Linköpings kommun menar på att förtätning leder till en mer ekologiskt hållbar stad, genom att kortare avstånd leder till mindre bilanvändande och fler människor kan använda sig av gång-, cykel- och
26
kollektivtrafik. Kompakta och täta städer innebär dock inte att människor slutar använda sig utav sina bilar och denna idé om att kortare avstånd bidrar till ekologisk hållbarhet känns mer som en vision från kommunen.
I avhandlingen Planning Practices of Greening granskas utmaningarna för urbana grönområden i en alltmer urban värld där det ställs höga krav på stadstillväxt och
exploatering. Då förtätning har fått stor uppmärksamhet och kopplas intimt med den hållbara staden, sätts stor press på markanvändningen. Avhandlingen problematiserar komplexiteten för urbana grönområden i städer, att urbana grönområden inte bara är parker och natur utan handlar om människors välmående, biologisk mångfald och sociala möten bland människor. Även om urbana grönområden har blivit allt mer aktuellt samt förståelsen om hur
betydelsefulla grönområden är så läggs lite fokus de mindre grönområden som är en viktig del i vardagslivet. En tät stad ger många möjligheter för effektiv markanvändning, mindre trafik, förbättrad kollektivtrafik, tillgänglighet och kortare avstånd, dock förklarar Littke att grönområden ofta blir försummade och kan exploateras för nybyggnation (Littke, 2016). Linköping tätort menar att grönområden har stor vikt i staden och natur- och
rekreationsområden som är betydelsefulla utvecklas och bevaras medan grönområden utan något värde kan få ny användning, vilket stämmer överens med Littkes förklaring på grönområden i städer. Påståendet från Littke att urbana grönområden negligeras och exploateras för annan användning förklaras i Linköpings policydokument som att grönområden utan något rekreationsvärde kan exploateras, ett sådan område skulle
exempelvis vara Område 1, Vallastaden (Figur 4), där jordbruksmarken inte hade tillräckligt värde gentemot samhällsintresset.
27 6.0 Slutsatser & förslag på framtida forskning
För att ge svar på uppsatsens frågeställningar samlades empiri och en innehållsanalys av Linköpings översiktsplan, utvecklingsplan och kartor över staden från 2002 och 2019 genomfördes. Alla tre delarna var avgörande för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.
- Varför arbetar Linköpings tätort med förtätning inom stadsplanering?
De absolut största skälen utifrån policydokumenten till att Linköpings kommun arbetar med förtätning i sin stadsplanering är för att inte ta viktig jordbruksmark i anspråk, skapa en mer sammankopplad stad, att tillhandahålla markresurser på ett effektivt sätt och att skapa möjligheter för en utveckling av kollektiv-, gång- och cykeltrafik. Där barriärer och klyftor mellan områden byggs bort, vilket leder till en ökad jämlikhet och trygghet i staden. Kommunens arbete med att skapa en sammankopplad stad och effektivt använda markresurser är något som framgår tydligt när man studerar och jämför kartorna över Linköpings tätort från 2002 och 2019. Slutsatsen är att Linköpings kommun tydligt arbetar med en förtätning av staden och att de fokuserar på de tre olika hållbarhetsvärdena.
- Bidrar förtätning i Linköpings tätort till hållbar utveckling?
Det finns flera olika faktorer i städer som hjälper till att skapa de kvaliteter som behövs för att staden ska bli långsiktigt hållbar. Linköpings kommun skriver att en täthet i den fysiska strukturen och tätheten av människors vardagssysslor, exempelvis arbete och handel, även en variation av människor och en blandning av verksamheter är några av de mest essentiella faktorerna. En tätbebyggd stad ger större möjligheter att bevara jordbruks- och naturmark till skillnad från en glest bebyggd stad, vilket kan vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt gynnsamt.
Ytterligare något som kan anses vara ekonomiskt och ekologiskt hållbart är att en tätare stad kan på ett effektivare sätt använda sig utav tekniska- och trafiksystem. En tät stad blir mer koncentrerad vilket underlättar för en utveckling av kollektivtrafiken och man kan på ett mer effektivt sätt tillfredsställa behovet, vilket är positivt för de alla tre hållbarhetsvärdena, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. En tätare stad anses även ge större möjligheter för
28
möten mellan människor, där fler människor får tillgång till stadens olika miljöer och funktioner, vilket ligger i linje med visionen att skapa en stad som är tillgänglig för alla. En tät stad kan ge ett större utbud av kultur och kommers samt tillfredsställa behoven av service på ett mer effektivt sätt, vilket är fördelaktigt utifrån en social, kulturell och ekonomisk synvinkel. Linköping kommun menar även på att följden av nybyggnation kan vara en påverkan på natur- och rekreationsområden, då de kan komma att exploateras. Värdefulla grönområden kommer inte exploateras, utan utvecklas och bevaras men
kommunen menar på att en förtätning av staden kan leda till en positiv eller negativ påverkan på grönområdena. En förtätning innebär också en större mängd människor på mindre yta, vilket kan leda till ökade buller- och ljudnivåer samt ökat slitage på omgivningen. En tät stad skapar däremot kortare avstånd till olika aktiviteter, vilket gör att fler människor kan välja andra transportmedel som exempelvis cykel som bidrar till minskade bullernivåer.
Kommunen skriver “Parker och grönområden som är viktiga för rekreation och/eller
biologisk mångfald bevaras och utvecklas. Grönområden som inte har ett värde för rekreation och/ eller biologisk mångfald får ny användning” (Översiktsplan Linköping,
2010), vilket fick oss att fundera på vem som bestämmer vilket grönområde som är viktigt för rekreation och vilket område som inte viktigt. Även att kommunen påstår att allt arbete sker inom ekologiskt hållbara ramar är lite motsägelsefullt, då de även skriver att en förtätning kan ha negativa konsekvenser på värdefulla grönytor. Vilket gav oss känslan av att de fokuserar mer på de ekonomiska och sociala aspekterna än det ekologiska. Vår slutsats om förtätning i Linköpings tätort bidrar till hållbar utveckling är att till stor del gynnar planeringsidén de tre hållbarhetsvärdena och bedömningen är att det finns fler positiva påföljder än negativa om förtätning bidrar till hållbar utveckling.
6.1 Förslag på framtida forskning
Ett förslag på framtida forskning är att på en djupare nivå analysera de enskilda
hållbarhetvärdena i Linköpings tätort, då vår studie omfattar alla tre värden och vi kunde inte studera dem på djupet utan studerades mer övergripande. Man skulle även kunna studera enskilda detaljplaner över områden för att se hur kommunen tillämpar hållbarhetsaspekterna och då på djupet analysera om förtätning bidrar till en hållbar utveckling.
29 7.0 Källförteckning
Litteratur
Adams, W. M. (2009). Green development, environment and sustainability in a developing world. 3rd ed. Routledge, New York, NY.
David, M & D. Sutton, C. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB. Johansson, M., Khakee, A. (2014). Etik i Stadsplanering. Lund: Studentlitteratur AB. Larsson, A. & Jalakas, A. (2008) Jämställdhet nästa!. Stockholm: SNS förlag. Nyström, J. & Tonell. L. (2012). Planeringens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Widén, P., Frejes, A. & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Malmö: Liber AB.
Artiklar
Gren, Colding, Berghauser-Pont & Marcus. (2018). How smart is smart growth? Examining the environmental validation behind city compaction. Kungl. Vetenskapsakademien.
https://link-springer-com.bibproxy.kau.se/content/pdf/10.1007/s13280-018-1087-y.pdf [Hämtad 2020-04-04]
Littke, H. (2016). Planning Practices of Greening: Challenges for Public Urban Green Space. Stockholm: KTH
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:928827/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-05-15]
Internetkällor
Andersson, T. Berg, P. Ståhle, A & Oppenheim, F. (2015). Stadens förtätning-Gröna Fakta. Tidningen Utemiljö.
http://www.tidningenutemiljo.se/wp-content/uploads/2015/04/Gröna-Fakta-nr-2-2015-Förtätning.pdf
30 Bellander, G. (2002). Blandstaden-ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling?
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2005/blandstaden.pdf [Hämtad
2020-04-06]
Boverket. (2016). Rätt tätt- en idéskrift om förtätning av städer och orter.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/ratt-tatt-en-ideskrift-om-fortatning-av-stader-orter.pdf [Hämtad 2020-04-02]
Globala målen. (2020a). Mål 11-hållbara städer och samhällen.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-11-hallbara-stader-och-samhallen/ [Hämtad 2020-04-06]
Globala målen. (2020b). Mål 15-ekosystem och biologisk mångfald.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-15-ekosystem-och-biologisk-mangfald/ [Hämtad 2020-04-06]
Hansson, M. (2020). Vad är hållbarhet? Hållbarhetsforum. Lund: Lund Universitet.
https://www.hallbarhet.lu.se/om-hallbarhetsforum/vad-ar-hallbarhet [Hämtad 2020-04-06]
Linköpings kommun. (2016). Utvecklingsplan för Linköpings innerstad.
https://weblisher.textalk.se/linkoping/20160415/paper.pdf [Hämtad 2020-05-03]
Linköpings kommun. (2010). Linköping växer, Översiktsplan.
https://weblisher.textalk.se/linkoping/10op/ [Hämtad 2020-04-20]
Ståhle, Alexander. (2008). Compact sprawl. Exploring public open space and contradictions in urban density. Doktorsavhandling. KTH. Architecture and the built Environment.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:37326/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2020-04-05]
Sveriges riksdag. (2017). Strategi för levande städer-Politik för en hållbar stadsutveckling. Stockholm: Sveriges riksdag. Regeringens skrivelse 2017/18:230[Hämtad 2020-04-03] Figurer
Linköping kommun. (2020). Befolkningsprognos.
https://www.linkoping.se/kommun-och-politik/fakta-om-linkoping/statistik/linkoping-i-siffror/befolkning/prognos/. [Hämtad 2020-06-02].
Linköping kommun. (u.å.). Fakta och statistik.
31 Google. (2002 och 2019). Karta över Linköping tätort.
https://earth.google.com/web/@58.41057455,15.6194286,58.67768479a,8010.51135448d,35y,0.0165
h,0t,0r?utm_source=earth7&utm_campaign=vine&hl=sv. [Hämtad 2020-05-05].
Google. (2002 och 2019). Karta över Vallastaden.
https://earth.google.com/web/@58.39251377,15.58347507,69.01735748a,924.85519099d,35y,0h,0t,0
