Kontroll av leverantörer med avseende på CSR – spelar relationen någon roll?

Nordin & Tham

UPPSALA UNIVERSITET

2007-05-04

Företagsekonomiska Institutionen

Ekonomikum,

Handledare: Anders Forssell, Tina Hedmo

Kontroll av leverantörer med avseende

på CSR

– spelar relationen någon roll?

Nordin & Tham

Sammandrag

Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen.

Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt.

Nordin & Tham

Innehållsförteckning

2.2.1Graden av närhet och antal leverantörer...8

2.2.2 Värdet av relationer ...9

2.2.3 Förtroende och formalisering ...9

2.2.4 Samarbete och utveckling...10

2.3 Uppsummering ...10

3 Metodologiskt tillvägagångssätt ...12

3.1 Urval ...12

3.2 Val av datainsamlingsmetod...13

3.3 Etiska ställningstaganden ...14

3.4 Trovärdighet vid kvalitativa undersökningar ...14

4. Empiriska resultat ...16

4.2 Fallföretagen ...16

4.2.1 Linums leverantörsrelationer ...16

4.2.2 Simbra Sidens leverantörsrelationer ...18

4.3 Jämförande företag ...19

4.3.1 KappAhls leverantörsrelationer ...19

4.3.2 Lindex’ leverantörsrelationer ...21

5. Analys ...23

5.1 Intressenter...23

5.2 Graden av närhet och antal leverantörer...24

5.3 Värdet av relationer ...25

5.4 Förtroende och formalisering ...26

5.5 Samarbete och utveckling...27

6. Slutsats och diskussion ...28

Referenslista ...30

Nordin & Tham

1. Inledning

”If a customer calls and complains that the sole got separated from the shoe, we can’t say

‘Oh, that’s not Reebok’s responsibility, that shoe is made by an independent factory in South Korea.’ We have to take responsibility for the quality of the product even though we don’t make it ourselves. The same applies to the working conditions. If a costumer calls up about working conditions at one of our suppliers we have to take responsibility for those working conditions.” Citat av en av Reeboks högsta chefer (Neef, 2004).

Citatet ovan understryker företagens utökade ansvarsområden och detta har även avspeglats i media som på senare år gett mer utrymme åt ämnet ”Corporate Social Responsibility”, CSR. Det finns ett flertal definitioner på vad exakt termen CSR inkluderar men oftast cirkulerar definitionen kring att företag aktivt engagerar sig i samhällsutvecklingen. Företag kan engagera sig i dessa frågor på olika sätt och påverkas av faktorer såsom företagens egen storlek, dess intressenter och egenintresse. Företags sociala ansvarstagande är just nu mycket aktuellt och det finns många organisationer och konsultbolag på marknaden som arbetar med att hjälpa företag med dessa frågor, (se tillexempel csrsweden.com). Många multinationella företag har valt att följa till exempel The Global Compact, instiftat av FN, som syftar till att främja ett ansvarsfullt företagande över hela världen. Genom att stödja The Global Compact förbinder sig företagen att förverkliga och integrera principer inom områdena; mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, miljö och korruption (unglobalcompact.org). Business Social Compliance Initiative, förkortat BSCI, är en annan organisation som hjälper företag i deras arbete med CSR. BSCI är ett kontrollsystem framtaget av europeiska textilföretag för att förenkla standardisering av krav och kontrollprocedurer. Syftet med initiativet är att kontinuerligt förbättra det sociala ansvarstagandet hos leverantörer. Den praktiska implementeringen av BSCI görs genom granskningar av fristående granskningsföretag som är ackrediterade av Social Accountability International (bsci-eu.org).

Nordin & Tham

leverantörer. I korta ord skriver Neef (2004) att kombinationen av externa krafter (såsom intresseorganisationer och konsumenter) samt interna krafter (leverantörer) har drivit företagen till att engagera sig i en mer effektiv kontroll och styrning av sina leverantörer i u-länder. Nu ställs det krav på att företag bör arbeta med CSR, både inom företaget, i leverantörsleden, bland sina kunder och i den övriga omvärlden (Löhman et al, 2004).

Textilbranschen är ständigt aktuell vad gäller socialt ansvarstagande. Ofta har företag i textilbranschen sin produktion i u-länder där det etiska tänkandet inte alls överensstämmer med tänkesättet som tillämpas i Sverige och efter flera skandaler, där bland annat barnarbete i produktion har uppmärksammats, ställs det nu högre krav på dessa företag. Kraven kan komma via påtryckningar från kunder, stat, konkurrenter och NGOs, ”Non Governmental

Organisations” (Teegan, 2004), men också vara sätt för företagen att i konkurrenssyfte stärka

sin egen position på marknaden.

Skillnaderna mellan i- och u-länder är stora och både de geografiska avstånden samt de kulturella och ekonomiska skillnaderna kan tänkas bidra till svårigheter vad gäller i-ländernas krav på produktion och leverantörer. Trots att flera företag ställer etiska krav på sina leverantörer kan det vara problematiskt att kontrollera att de verkligen uppfylls.

Nordin & Tham

1.1 Syfte

Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag1 arbetar på olika sätt.

2. Teoretiskt ramverk

___________________________________________________________________________

I teorin kommer läsaren att få en orientering i företags omgivning och dess intressenter. Vi kommer att fokusera på den specifika intressent och relation som vi ämnar undersöka, relationen mellan företag och dess leverantörer, men anser det även relevant att förklara hur andra intressenter påverkar denna relation.

Gadde och Håkansson (1998) anser att ett företag kan förbättra sin verksamhet genom dialog och samarbete med sina leverantörer. Hur relationen mellan köpare och säljare ser ut kan variera från ett nära samarbete på både det affärsmässiga och personliga planet till en enklare rent affärsmässig relation.

2.1 Intressenter

Det finns två perspektiv på vilka som företaget har ansvar gentemot och vilka som intresserar sig för företagets verksamhet. Shareholderperspektivet utgår ifrån att de enda som har intresse av hur företag sköter sin verksamhet, är de som på något vis kan vinna ekonomiskt på att det sköts rätt. För att citera Milton Friedman (1962);

“there is one and only one social responsibility of business – to use its resources and engage

in activities designed to increase its profits so long as it stays within the rules of the game. . .Corporations should accept no social responsibility other than to make as much money for their stockholders as possible” (Grolin, 1998).

1

Nordin & Tham

Det andra perspektivet, stakeholderperspektivet, anser att företaget har ansvar gentemot ett större antal intressenter än endast de som kan vinna ekonomiskt på företagets verksamhet (det vill säga aktieägarna). Alla intressenter som berörs av företagets verksamhet bör beaktas. Företagen har gått ifrån att bara ha en intressegrupp, shareholders, till att nu ha ett antal fler. NGOs och andra intressenter har börjat aktivt intressera sig för företagsverksamhet och i och med detta har krav uppkommit att företag även har ansvar gentemot dem. Stakeholderperspektivet har lett till ökat intresse för CSR: att företag bör ta sitt sociala ansvar (Grolin, 1998).

Ägare, kunder, leverantörer, media och NGOs är exempel på olika intressenter som finns i företagens omgivning (se Figur 1) och bland annat beroende på företagens storlek, omgivning och position på marknaden kan dessa ha olika betydelse. Intressenter agerar inte enskilt utan påverkas till stor del av varandra (Roberts, 2003). Relationen mellan företag och leverantörer kan även påverkas av bland annat ägare, kunder, media och NGOs.

Nordin & Tham

NGOs har vuxit sig så stora och blivit så många vid det här laget att de blivit en ytterligare viktig sektor (utöver stater och företag) i den globala miljön. Ofta förbises NGOs och detta är något som företag (främst multinationella företag) och stater måste ta i beaktande. Både media och NGOs är idag påtryckare för vad som anses vara företags sociala ansvar. Detta gäller främst större företag som nu bör se NGOs som en part i samhället som starkt påverkar hur företagens arbete med CSR ska se ut. Media med sina möjligheter att nå ut till allmänheten har också stor genomslagskraft för sina åsikter och kan påverka företags agerande (Teegan, 2004). Vad gäller mindre företag genomsyras de ofta av VD: ns eller företagsledarens interna intressen (Ueng et al, 2000) varför man kan anta att detta även gäller deras arbete med CSR.

2.2 Relationens karaktär

Efter att ha redogjort för företags intressenter kommer vi nu att gå in på den intressent och relation som uppsatsens fokus ligger på, leverantören och relationen mellan denna och företaget. Nedan följer fyra avsnitt som karaktäriserar relationen.

2.2.1Graden av närhet och antal leverantörer

Nordin & Tham

kan det vara mer kostnadseffektivt att ha en låg grad av närhet till en leverantör (till exempel i fallet med köp av en enstaka standardiserad produkt).

2.2.2 Värdet av relationer

Jantrania och Wilson (1996) anser att relationer mellan köpare och säljare kan skapa värde i tre olika dimensioner; ekonomisk, strategisk och psykologisk. Värdet i den ekonomiska dimensionen kan innebära kostnadsreducering, kvalitetsinvesteringar och samgående värdeskapande för båda parter i relationen. Den strategiska dimensionen innebär att relationen drivs efter olika strategiska mål och ur relationen kan båda parterna få konkurrenskraftiga fördelar genom att förbättra sin kärnkompetens eller genom starkare marknadspositioner. Den psykologiska dimensionen innebär social sammankoppling, förtroende och den gemensamma kultur som byggs upp och utvecklas av relationen. Denna dimension är dynamisk och vartefter tiden går skapas en kultur som gör att relationen utvecklas och stärks. Kulturen bär med sig värde från båda parter i relationen och därmed skapas värde som tidigare inte fanns hos någon av parterna. Relationen utvecklas från rent ekonomisk till strategisk och slutligen psykologisk (Jantrania och Wilson, 1996).

Håkansson et al. (1982) har ytterliggare en syn på den psykologiska dimensionen. Relationen köpare-leverantör handlar om det personliga förhållandet mellan, vanligtvis två stycken, säljare och köpare. Personliga interaktioner mellan dessa två påverkar också relationen. De utvecklar relationen, utbyter information och bygger starka band som influerar besluten både hos leverantören och hos köparen. Ofta sker detta i episoder, med andra ord att båda parter steg för steg lär sig av den andra parten. Det kan dock också vara så att en enda episod, bestående av ena partens upplevelser, radikalt kan ändra attityder hos den andra parten. Det kan i längden bli kostsamt att byta partner då man under en lång tid har jobbat upp en relation (Håkansson et al., 1982).

2.2.3 Förtroende och formalisering

Nordin & Tham

Trygghet och förtroende är inget som skapas vid ett specifikt tillfälle, utan är en kontinuerlig samarbetsprocess som byggs upp under en längre tid. Genom interaktion lär båda parterna känna varandra och detta leder i sin tur till att förståelsen, och då även förhoppningsvis förtroendet för den motsatta parten, ökar. Det är viktigt att lära känna sin motpart och att skapa så kallade sociala institutioner där personal inom samma funktion lär känna varandra och drar nytta av varandras kunskaper. Författarna understryker betydelsen av personliga relationer mellan parterna som grundstomme till uppbyggnaden av förtroende mellan företagen. Förtroende i sig kan ses som en nyckelvariabel för en lyckad affärsförbindelse.

Gadde och Håkansson (1998) tar upp den personliga kontakten som en viktig hjälpvariabel i situationer då till exempel den ena parten vidtar en åtgärd som drabbar den andra negativt. Genom personliga kontakter får den utsatta parten en bättre insikt i varför den ena parten agerar på ett visst sätt och varför denna åtgärd är nödvändig.

2.2.4 Samarbete och utveckling

För att företag ska kunna utvecklas krävs det att de involverar sig i sina leverantörers arbete och att de ifrågasätter procedurerna och rutinerna hos dessa. Gadde och Håkansson (1998) poängterar att involvering av leverantören i köparens utvecklingsarbete medför stabilitet och säkerhet i förhållandet. Vinsterna med att involvera leverantörerna/leverantören i utvecklingsarbetet är främst kostnadsrationalisering, skapande av säkerhet samt bidrag till teknikutveckling.

Att ha nära och djupa relationer är, som tidigare nämnts, väldigt kostsamt och ofta en stor investering från både köpare och leverantör. Detta leder till att väletablerade relationer kan anses som några av företagets vikiga resurser och att det uppstår ett ömsesidigt beroende mellan leverantör och köpare. Speciellt i de sammanhang där köparen bara har en leverantör och just den leverantören endast har en köpare (Gadde och Håkansson, 1998).

2.3 Uppsummering

Nordin & Tham

sporras gemensam utveckling och samarbete. Teegan (2004) påvisar även att NGOs har en stor påverkan på företags agerande och inflytande för vad som är av globalt värde. Deras ökade involvering i företagets verksamhet kan därmed antas ha påverkan på leverantörsrelationen.

Nordin & Tham

3 Metodologiskt tillvägagångssätt

_________________________________________________________________________

Uppsatsens syfte är att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt. Uppsatsens underlag baseras både på primär- och sekundärdata och nedan följer en genomgång av undersökningens urval, datainsamling samt en diskussion kring de etiska aspekterna och uppsatsens trovärdighet.

3.1 Urval

Vi har valt att undersöka företag i textilindustrin då det i dagsläget är mycket aktuellt med CSR-arbete i denna bransch. På senare år har uppmärksamhet bland annat riktats mot de stora klädföretagen vad gäller deras produktion och leverantörer. Flera av Sveriges större konfektionsföretag har utarbetade CSR-planer och varje år rapporterar de hur deras arbete med dessa frågor fortlöper (se till exempel hm.com). I denna uppsats har vi valt att undersöka hur två mindre textilföretag arbetar med sina leverantörer och sedan jämfört detta med två större företag för att ta reda på om de arbetar på olika sätt. Vi har inte funnit studier som behandlar kontroll- och CSR-arbete i mindre företag utan forskningen har främst riktat sig till större multinationella företag. Vi tror därför att vi kan bidra med intressanta forskningsresultat.

Nordin & Tham

Innan vi påbörjade vår empiriska studie gjorde vi ett urval som till viss del kan liknas det Bryman (2001) kallar bekvämlighetsurval, vilket består av personer som för tillfället finns tillgängliga för forskaren. Vi ville undersöka företag i textilindustrin med leverantörer i u-länder samt ha möjlighet att besöka dessa för att kunna genomföra djupintervjuer. Av den anledningen består vårt urval av Linum beläget i Uppsala och Simbra Siden beläget i Stockholm.

Även urvalet av sekundärdata har skett genom ett bekvämlighetsurval. Då vi ville sätta mindre företags arbete med kontroll av leverantörer i relation till större företags arbete sökte vi efter nyligen genomförda studier på större företag med anknytning till textilbranschen. Vi har främst valt att använda oss av studien: ”Legitimerade uppförandekoder, en studie av

H&M, Lindex och KappAhl- tre företag inom konfektionsbranschen” (Stening och Tränefors,

2006). Den behandlar bland annat hur stora konfektionsföretag arbetar med socialt ansvar och vi har funnit att den täcker mycket av de uppgifter som vi behöver för att kunna använda KappAhl och Lindex som jämförande företag. Som komplement till denna har vi använt oss av företagens hemsidor.

3.2 Val av datainsamlingsmetod

Insamlad data baseras på primärdata i form av djupintervjuer med VD Sven Kempe från Linum och ansvariga Anolu Portula från Simbra Siden. Båda två har det övergripande ansvaret och mest kontakt med leverantörerna. Därmed innehar de också en position som kan liknas en inköpare. Enligt Kvale (1997) kan forskningsintervjuer skilja sig åt i graden av struktur, från välorganiserade till helt öppna intervjuer. Med tanke på syftet med vår undersökning har vi genomfört en semistrukturerad intervju där graden av struktur ligger mellan den öppna och den strukturerade. Vi fann den bäst lämpad då det ger intervjupersonen stor chans att svara fritt samtidigt som vi fått möjlighet att i viss mån styra vilka ämnen som behandlas (se bilaga 1).

Information om hur KappAhl och Lindex arbetar baseras på sekundärdata från företagens hemsidor och studien ”Legitimerade uppförandekoder, en studie av H&M, Lindex och

KappAhl- tre företag inom konfektionsbranschen” (Stening och Tränefors, 2006). Författarna

Nordin & Tham

3.3 Etiska ställningstaganden

Under forskningsprocessen bör man enligt Kvale (1997) ha tre etiska riktlinjer i åtanke; informerat samtycke, konfidentialitet och konsekvenser. Vi har levt upp till kravet informerat samtycke genom att före intervjuerna berätta för intervjupersonerna om syftet med undersökningen, varför vi genomför undersökningen och hur arbetet är upplagt. Vi har även informerat deltagarna om att de medverkar på frivillig basis och när som helst under processen har rätt att dra sig ur. Personerna som vi har intervjuat har själva fått gå igenom de material som vi skapat samt haft möjlighet att kommentera eventuella felaktiga uppgifter. Fallföretagen och intervjupersonerna nämns med deras riktiga namn men vi ser inte att vår undersökning nu eller i framtiden kommer att kunna skada intervjupersonerna, detta på grund att den baseras på primärdata från intervjupersonerna själva vilka medverkar på frivillig basis.

3.4 Trovärdighet vid kvalitativa undersökningar

Vid alla typer undersökningar är det av stor vikt att rapportera trovärdiga data. För att göra detta i en kvalitativ undersökning bör forskaren försöka sätta sig in i den undersöktes situation och se på omvärlden ur dennes perspektiv. Genom att skapa sig en djupare och mer fullständig bild av det man avser att studera kan materialet tolkas på rätt sätt (Holme et al, 1997). Vi anser att vi uppfyllt dessa kriterier då vi genom djupintervjuer med våra intervjupersoner har haft en fysisk närhet och möjlighet att ställa följdfrågor om något varit oklart. Vi har kunnat återkomma till intervjupersonerna vid eventuella problem och har därmed kunnat säkerhetsställa att vi ger en sann återgivning av det insamlade materialet och att vi rapporterar riktiga uppgifter. Vi har vid båda intervjuerna utgått från samma intervjuguide (se Bilaga 1), men frågorna kan ha utformats olika för att passa intervjupersonerna och för att kunna försäkra oss om att de uppfattas korrekt. I uppsatsen har vi återgett direkta citat för att ytterliggare kunna säkerställa de intervjuades åsikter och uttryckssätt. Vi är medvetna om att intervjupersonerna kan ge en positivt vinklad bild av företaget och att det kan finnas ett intresse från deras sida att framställa företagen i en bättre dager med avseende på CSR. Vi får dock förutsätta att deras uppgifter är korrekta.

Nordin & Tham

då vi tolkar andras rapporter. Vi får ändå anta att dessa uppgifter har återgetts på ett riktigt sätt och att vår tolkning av materialet inte skiljer sig i någon större utsträckning från författarnas. Vi har också använt oss av företagens hemsidor och CSR-rapporter och förutsätter att de fakta som där presenteras är trovärdiga. Det är möjligt att företagen är medvetna om att dessa hemsidor används av potentiella eller redan existerande kunder och det finns då risk att informationen kan vara vinklad för att sätta företagen i en bättre dager.

Något vi tagit i beaktning är att uppsatsen av Stening och Tränefors (2006) har ett annat syfte än vårt eget. Då deras uppsatsfokus inte är kontroll av leverantörer har vi inte kunnat hämta lika specifik information från KappAhl och Lindex som från Linum och Simbra Siden. Det faktum att information om företagen har inhämtats på olika sätt kan komma att påverka resultatet vilket är något som vi är medvetna om. Vi anser ändå att uppsatsen innehåller relevant information som är passande som komplement till vår undersökning.

Nordin & Tham

4. Empiriska resultat

I Empiristycket presenteras fallföretagen Linum och Simbra Siden, deras relationer till leverantörer och sätt att arbeta med kontroll. På samma sätt presenteras även de två jämförande större företagen KappAhl och Lindex.

___________________________________________________________________________

4.2 Fallföretagen

4.2.1 Linums leverantörsrelationer

Linum är ett textilföretag med ett brett sortiment av importerade heminredningstextiler. De använder sig främst av materialen ull, siden och lin. Företaget grundades för 40 år sedan av Sven Kempe i Uppsala. Idag har företaget cirka 60 anställda och verksamhet i Sverige, Frankrike och Tyskland. Linum äger inga egna fabriker utan importerar främst från Indien där 80% av produktionen kommer från en och samma leverantör. Resterande 20% fås från två andra leverantörer i Indien samt en liten del från tillverkare i Portugal och Baltikum (Kempe, 2007). Linum är framstående vad gäller miljövänlig produktion och är ISO 90002 och Ökotex100-certifierade2.

”Produktionen i södra Indien och grundtanken att hjälpa människor att utvecklas genom eget arbete har gett oss ett långsiktigt engagemang och bestående värderingar som är viktiga i vår företagskultur.” (linum.se)

Linums VD Sven Kempe berättar att han under sin tid som missionär i Indien för ungefär 40 år sedan kände ett behov av att hjälpa landet och dess befolkning på något vis. Grundtanken var att försöka sälja en inhemsk produkt till Sverige och efter att ha föreläst på Lion Club i Indien fick han kontakt med en indier som tyckte att affärsidén lät intressant. De startade ett samarbete och mannen i fråga blev Linums huvudleverantör och står idag för 80% av Linums produktion. Samarbetet med leverantören har från början varit nära och präglats av ömsesidigt beroende och jämbördighet. Till exempel har varken Sven Kempe eller den indiske

2

ISO 9002 är ett kvalitetsledningssystem och ställer krav på produktion och slutkontroll.

Nordin & Tham

leverantören bott på hotell när de varit på besök i Indien eller Sverige, de har alltid bott hos respektive familj.

På grund av det nära samarbetet har Sven Kempes grundtankar om en bra arbetsmiljö och arbetsvillkor kunnat genomsyra arbetet i produktionen. Till skillnad från andra textiltillverkare har till exempel barnarbete aldrig varit ett problem eftersom det inte har tolererats i Linums produktion.

”Antingen så arbetar vi mot samma mål, eller så jobbar vi inte ihop” (Kempe, 2007).

Sven Kempe anser att han tillsammans med leverantören har utvecklat innovativa lösningar. Ett konkret exempel på detta var för några år sedan då Sven Kempe ansåg att textilierna inte var tillräckligt släta. De funderade över detta och tillslut kom leverantören fram till att de kunde använda sig av ett gammalt ånglok till strykningsprocessen. Tillsammans har de också utvecklat en miljövänligare färgningsprocess. Intresset för miljövänliga lösningar finns hos båda parter och initiativet till ISO-certifieringarna 90002 och Ökotex100 togs av leverantören.

Linums arbete med leverantörerna bygger på ömsesidigt förtroende och de arbetar båda efter gemensamma intressen. Sven Kempe litar på att deras krav efterlevs och efter att ha arbetat tillsammans i 40 år känner han förtroende för sin huvudleverantör. Förtroendet är så pass stort att ett formellt kontrakt aldrig har skrivits. Flera gånger per år åker han själv ner till Indien för att upprätthålla relationen. Dessutom åker ytterliggare två anställda från Linum ner till leverantören flera gånger per år. De har även dagligen kontakt via telefon och e-post.

Cirka 20% av Linums produktion kommer från mindre leverantörer. Företaget ställer samma krav på dessa och innan ett samarbete inleds kontrolleras leverantörerna så att de uppnår Linums standards vad gäller miljö och arbetsvillkor.

”Även om de inte har någon stor del av vår verksamhet, inte ens 1 %, vill vi ju inte att den

procenten ska vara fel”(Kempe, 2007).

Nordin & Tham

Sven Kempes främsta fokus har inte legat på att skörda stora vinster utan att hjälpa Indiens befolkning. Linum har därför inte som till exempel HM och IKEA kunnat arbeta med prispress på sina leverantörer.

Sven Kempe tycker att hans sätt att bygga ett affärskoncept har lönat sig i längden och att hans sätt att arbeta med sina leverantörer idag ligger rätt i tiden.

4.2.2 Simbra Sidens leverantörsrelationer

Simbra Siden är en återförsäljare av importerade sidentyger. Företaget fokuserar på hög kvalitet och tyger med personlig design. Simbra Siden har funnits i lite drygt 20 år och har idag två butiker i Sverige och sex stycken anställda.

Anolu Portula har drivit företaget i cirka 17 år och berättar att företaget har fyra leverantörer i Indien och Kina. Samarbetet med dessa har pågått länge, mellan 12 och 20 år. Tre av leverantörerna är mindre och mer beroende av Simbra Sidens inköp. Den fjärde är den största sidenproducenten i världen.

Simbra Sidens kvalitetsfokus har gjort att företaget automatiskt har ett CSR-tänkande. Silkeslarvernas känslighet och avancerade broderier gör det omöjligt för fabrikerna att använda miljögifter eller barnarbete. Anolu Portula beställer även mycket tyg från en fabrik där mycket är datoriserat vilket kräver utbildad personal.

”Jag vill ha toppenkvalité på allting, det fixar inte barnen. Siden som material är känsligt, larverna dör om man använder gift eller så. Av den anledningen är siden i sig ekologiskt och miljövänligt. Jag har själv sett hur det går till och det är viktigt för mig att allt sker schysst.”

(Portula, 2007)

Nordin & Tham

Anolu Portulas relation med leverantörerna är både lång och nära. Hon åker ner till Indien och Kina flera gånger om året och hon och leverantörerna hörs av varje vecka över telefon, e-post eller fax.

”Jag känner många av arbetarna och är god vän med alla fyra producenter. När jag åker dit kan jag bo hos dem, och när de kommer hit bor de hos mig. Jag får kort på deras barn och när jag är där så hälsar jag på deras familjer. Det är familjärt.” (Portula, 2007)

Simbra Siden har inga ISO certifieringar men ser det heller inte som någon nödvändighet. Deras krav på hög kvalitet och breda tyger gör det i stort sett omöjligt att arbetet sker omiljövänligt eller med barnarbete. Företaget utövar därför ingen direkt kontroll men besöker fabrikerna flera gånger per år.

Relationen mellan Simbra Siden och leverantörerna bygger på ömsesidighet och Anolu Portula vill inte ha det på något annat sätt. De utvecklas tillsammans och förnyar tryck och färgning. En viktig anledning för de nära och långsiktiga relationerna är den ekonomiska aspekten. Hon har flera exempel på inköpare i Sverige som inte har haft en nära relation till sina leverantörer. Bland annat en inköpare som beställde en stor order på sidentyg som skulle ha haft broderier. När lasten kom fram till Sverige var sidenet helt vitt utan några som helst broderier. Den här textilinköparen gick givetvis i konkurs, mycket på grund av bristen på kommunikation mellan inköparen och leverantören. Flera gånger under intervjun med Anolu Portula återkommer hon till det faktum att när man bedriver affärer med indiska leverantörer är långvariga och nära relationer a och o.

”För att få den kvalitet jag vill ha måste jag ha en nära relation till mina leverantörer. Utan en nära och tät kontakt kan jag inte att vara helt säker på att jag får de varor jag vill ha och att de uppnår de standards som vi önskar, både kvalitets- och arbetsmässigt. ” (Portula, 2007)

4.3 Jämförande företag

4.3.1 KappAhls leverantörsrelationer

Nordin & Tham

Miljö Moral” skriver företaget att det är viktigt för dem att kläderna produceras på ett etiskt försvarbart sätt. KappAhl äger inga egna fabriker utan är en av många kunder hos fristående tillverkare i Asien och Europa. Totalt har företaget cirka 150 leverantörer i 18 länder (kappahl.se).

”Merparten av KappAhls kläder tillverkas i Asien och Östeuropa, i länder där klädindustrin har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Genom att handla med dessa länder bidrar vi till att skapa arbetstillfällen, inte minst för kvinnor. Det gläder oss. Men vi tar också på oss ett ansvar för att de människor som tillverkar våra kläder gör det under acceptabla förhållanden. Därför arbetar vi hela tiden för etiska och miljömässiga förbättringar.”(kappahl.se)

För att se till att dessa vitt spridda leverantörer upprätthåller de etiska standards som KappAhl kräver av dem, har KappAhl sedan 1997 en uppförandekod.

I studien ”Legitimerade uppförandekoder, en studie av H&M, Lindex och KappAhl- tre

företag inom konfektionsbranschen” (Stening och Tränefors, 2006) har en intervju

genomförts med Ann-Marie Heinonen som jobbar med CSR på KappAhl. I intervjun framkom det att KappAhl 1997 började samarbetet med sina, på den tiden, 600 leverantörer för att de skulle följa den uppförande kod som KappAhl upprättat. KappAhl hade inspektörer med bakgrund som kvalitetstekniker som kontrollerade kvalitén på textilierna. 1997 tog KappAhl steget att även utbilda dessa inom arbetsmiljö eftersom de redan kände till fabrikerna väl och var vana att göra inspektioner enligt standards sedan tidigare. Dessutom upprättades ett IT-stöd för uppföljningen. Med hjälp av dessa inspektörer fick KappAhl information om att deras krav inte alltid upprätthölls hos deras leverantörer (Stening och Tränefors, 2006). För att ytterligare jobba med socialt ansvarstagande är KappAhl sedan 2004 ansluten till Business Social Compliance Initiative, BSCI (kappahl.se). I KappAhls årsredovisning 2005 står det att läsa att FNs konventioner har stått till grund för KappAhls arbete med socialt ansvarstagande. Vidare skriver företaget att de hjälper till i länder där de är aktiva i form av självhjälp mot hungersnöd (Stening och Tränefors, 2006).

Nordin & Tham

med. Anledningen till reduceringen av antalet leverantörer är att KappAhl har större kontroll över både kvalité och arbetsmiljö (Stening och Tränefors, 2006).

Nya leverantörer måste genomgå en utförlig kontroll av det närmst liggande produktionskontoret. Skulle de bli godkända genomförs en ytterligare inspektion som tar 2-3 dagar. I och med att KappAhl är medlem av BSCI görs inspektionen av ett revisionsföretag som är godkänt enligt Social Accountability International. Dessutom går alla leverantörer och deras personal en utbildning baserad på KappAhls broschyr om socialt ansvarstagande ”Mode Miljö Moral” (Stening och Tränefors, 2006).

Enligt Stening och Tränefors intervju (2006) med Ann-Marie Hinonen har standarden på KappAhls fabriker höjts avsevärt sedan de började med sina inspektioner 1997. Exempel på förändringar är att företagsläkare finns på de flesta fabrikerna samt att kvinnor får möjlighet att gå i skolan.

4.3.2 Lindex’ leverantörsrelationer

Lindex grundades 1954 och har idag drygt 350 butiker och cirka 5000 medarbetare i Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Estland och Lettland. Lindex äger inga egna fabriker utan samarbetar med textilproducenter runt om i världen (lindex.se).

”Vi delar vår jord med långt över sex miljarder andra människor. Tillsammans bär vi alla ett ansvar att värna om varandra och vår miljö och att skapa en bra värld att leva i. Omsorg för vår omvärld ger oss en mängd positiva följder som bättre kvalitet i våra plagg, nöjda kunder och medarbetare, bättre försäljning och minskade miljörisker. Arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) är en del av vår affär och därmed en del av vårt dagliga arbete. För oss är socialt ansvarstagande och mode väl förenliga begrepp.” (Göran Bille, VD och

koncernchef för Lindex, 2006).

Nordin & Tham

vilket ersatte Lindex gamla uppförandekod. År 2003 skrev de även under The Global Compact och försöker sedan dess att förverkliga organisationens 10 principer (Stening och Tränefors, 2006).

För att kontrollera att leverantörerna följer Lindex uppförandekod genomförs det årligen flera anmälda och oanmälda inspektioner. Dessa görs dels av Lindex egna inspektörer, dels av oberoende inspektörer genom medlemskapet i BSCI. Lindex har även produktionskontor runt om i världen där personalen lever och arbetar nära produktionen och lär känna fabrikerna. På produktionskontoren arbetar personalen dagligen med uppförandekoden (lindex.se). Till sin hjälp har de även kvalitetskontrollanter som ofta är ute på fabrikerna och gör inspektioner under produktionens gång. Samtliga är inhemska eftersom de måste behärska språket, kultur med mera. Innan Lindex inleder en arbetsrelation med sina leverantörer genomförs en inspektion. Upptäcker inspektören brister, men anser att ledningen har viljan att göra förbättringar startar samarbetet. Om leverantören dock inte förbättrar situationen enligt en överenskommen tidsplan överväger Lindex att avbryta samarbetet (Stening och Tränefors, 2006).

Nordin & Tham

5. Analys

___________________________________________________________________________

I analysen kommer vi att redogöra för hur textilföretagen Linum och Simbra Siden kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi kommer att analysera kring frågan hur företagen kontrollerar sina leverantörer och om relationens karaktär kan underlätta kontrollen. Genom att sätta Linum och Simbra Sidens arbete i relation till KappAhls och Lindex’ kommer vi redogöra för om små och stora företag arbetar på olika sätt. För att göra detta kommer vi att analysera efter företagens intressenter samt efter Gadde och Håkanssons teorier.

___________________________________________________________________________

5.1 Intressenter

Uppsatsens fokus ligger på relationen mellan företagen och deras leverantörer. Utifrån Dowlings (2001) modell (se Figur 1) har vi kartlagt vilka intressenter som påverkar de små respektive stora företagen i vår undersökning (se Figur 2 och 3).

Kunder Leverantörer

Linum

Simbra Siden Kunder

NGOs

Media Leverantörer

KappAhl Lindex

Figur 2, Små företag _{Figur 3 , Sto ra företag}

Nordin & Tham

strävar efter att arbeta på ett etiskt riktigt sätt beror främst på att deras ägare, som i det här fallet är synonyma med företagsledarna, har egenintresse av detta. Även Linum och Simbra Sidens kunder kan ses som påtryckare för en etisk korrekt verksamhet. Varken NGOs eller media är speciellt relevanta intressenter för Linum och Simbra Siden då de inte har någon mediebevakning på sig eller har något behov av att ta hjälp av NGOs för att utöva kontroll av sina leverantörer. Företagens nära och djupa relationer till leverantörerna kan tänkas ersätta den funktion som en granskande NGO skulle kunna fylla.

Lindex och KappAhl har ett större antal leverantörer och därmed inte lika nära relationer till dessa. Detta kan medföra att de inte känner förtroende för sina leverantörer i lika stor utsträckning och att de därför arbetar mer med kontroll än vad de mindre företagen gör. För att klara av detta har de tagit hjälp av en tredje part, NGOn BSCI. Att de använder sig av denna kan vara på grund av påtryckningar från kunder, andra NGOs och media. KappAhl och Lindex är båda två börsnoterade och har därmed stor mediebevakning på sig. Om det skulle komma fram att det arbetar oetiskt kan det ha stora negativa konsekvenser för företaget. För deras del är även media en viktig intressent. Att KappAhl och Lindex arbetar med CSR kan dels vara på grund av påtryckningar utifrån och dels utav eget intresse. För att kunna arbeta med kontroll av CSR hos leverantörer kan det dock vara nödvändigt för dem att ta hjälp av en NGO.

5.2 Graden av närhet och antal leverantörer

Linum och Simbra Siden anser det viktigt att ha nära relationer till sina leverantörer och av den anledningen har de bara några få leverantörer som de samarbetar med. Ju fler leverantörer desto svårare blir det att ha en tät och nära kontakt med samtliga av dem. Både Linum och Simbra Siden anser att de vinner långsiktigt på att ha nära och långvariga relationer med sina leverantörer. Det ger dem större möjlighet att påverka produktionsprocessen hos leverantören och därigenom kvalitén och arbetsförhållanden.

Nordin & Tham

utan de föredrar att genom kontinuerlig dialog och kommunikation få leverantörerna att förstå varför de ställer krav på kvalité, miljö- och arbetsvillkor.

Linum och Simbra Siden går i motsatt riktning från den klassiska synen på inköp där betoningen ligger på prispress genom att köparen kan hota med att byta leverantör om inte priset på inköpsprodukten sänks. Istället ser båda företagen värdet av att jobba långsiktigt med samma leverantör och därigenom utveckla relationen. Anolu Portula på Simbra Siden betonar i sin intervju att det är svårt att hitta bra leverantörer i Indien och av den anledningen är Simbra Siden beroende av de leverantörer och de relationer som de utvecklat genom flera år av samarbete.

KappAhl och Lindex har ett större antal leverantörer i jämförelse med Linum och Simbra Siden. Detta faller sig naturligt då KappAhl och Lindex är betydligt större företag och har en större bredd på sitt produktsortiment. Det är svårt för huvudkontoret i stora företag att kunna hålla en daglig kontakt med sina leverantörer då de är ett stort antal. Istället för att bygga upp nära relationer till sina leverantörer får både KappAhl och Lindex använda sig av etablerade standards och upprätta uppförandekoder som de försöker få sina leverantörer att följa. För att försäkra sig om att dessa etiska standarder upprätthålls hos leverantörerna har båda företagen tagit hjälp av BSCI som genomför inspektioner på leverantörernas fabriker. KappAhl och Lindex utövar med andra ord en annan slags kontroll över sina leverantörer och jobbar inte på samma sätt med förtroende för att kontrollera att leverantörerna arbetar på ett etiskt korrekt sätt.

5.3 Värdet av relationer

Nordin & Tham

Vi har tidigare redogjort för Jantrania och Wilsons (1996) tre dimensioner av relationer. Den psykologiska dimensionen av en relation är en nyckelfaktor både för Linum och Simbra Siden för att kunna bedriva en fungerande verksamhet. Anolu Portula påpekade i sin intervju att hon har flera exempel på importerande textilföretag som gått i konkurs på grund av bristen på kommunikation och den ytliga karaktären av relationen till leverantören. Hon sa att långvariga relationer med leverantörer är en förutsättning för att lyckas med att bedriva affärer i Indien.

Vi antar att KappAhl och Lindex lättare kan byta leverantör och använda sig av prispress. Relationen mellan dessa företag och deras leverantörer ligger närmare den ekonomiska än den psykologiska dimensionen vilket vi baserar på det faktum att de reducerat antal leverantörer. Till viss del kan detta vara på grund av att de är större och mer inflytelserika i jämförelse med Linum och Simbra Siden. En annan anledning är att de inte har samarbetat lika aktivt eller investerat lika mycket i relationen till leverantören som Linum och Simbra Siden. Istället använder sig KappAhl och Lindex av etablerade standards och BSCI för kontroll av sina leverantörer. KappAhl och Lindex applicerar dessa standards direkt på en ny leverantör och kontrollerar leverantören flera gånger innan samarbetet startar. Givetvis kostar denna kontrollprocess också pengar, men den tar inte flera år och kräver inte samma engagemang från huvudkontoret som det gör hos Linum och Simbra Siden. Linum och Simbra Siden har istället bestämt sig för att genom interaktion bygga upp en kultur mellan dem och leverantörerna som lättare får verksamheten att fungera i den riktning som Linum och Simbra Siden vill.

5.4 Förtroende och formalisering

Nordin & Tham

Täta och nära kontakter leder till att leverantören får förtroende för företaget och lättare kan ta till sig dessa krav trots att det ibland kan innebära en stor förändring i produktionsprocessen. Linum och Simbra Siden är beroende av att ha relationer som präglas av förtroende därför att de inte har de ekonomiska resurserna (som KappAhl och Lindex) att ta in en tredje part så som BSCI för att kontrollera att deras krav efterlevs i leverantörernas fabriker.

Vi antar att KappAhl och Lindex jobbar på ett mer formellt sätt med sina leverantörer. De har upprättade kontrakt och standards som de förväntar att leverantörerna följer. Detta på grund av att de är större och har många fler leverantörer än Linum och Simbra Siden. Dock bör det uppmärksammas att KappAhl mer och mer har förstått betydelsen av att ha nära relationer för att kunna skapa förtroende och därför skurit ner antalet leverantörer och underleverantörer för att lättare kunna få inblick i att de leverantörer som de har sköter sin verksamhet på ett etiskt korrekt sätt. Lindex har även startat produktionskontor i de länder där de är verksamma för att fördjupa relationen med sina utländska leverantörer.

5.5 Samarbete och utveckling

Att involvera leverantörer i inköparens utvecklingsarbete skapar stabilitet i förhållandet dem emellan. Linum och Simbra Siden understryker att de vill att deras leverantörer jobbar på rätt sätt, annars vill de inte samarbeta med dem. Involvering av leverantören i utvecklingsprocessen leder inte bara till att förhållandet blir mer stabilt utan även att leverantören kan hjälpa till att komma med effektivitetsförbättringar. I Linums fall fick de hjälp av sin leverantör för ett par år sedan när de hade problem med strykningsprocessen av sina textilier. Genom samarbete med sin leverantör stärks och fördjupas förtroendet mellan leverantör och köpare.

Nordin & Tham

6. Slutsats och diskussion

___________________________________________________________________________ Syftet med uppsatsen var att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi ville ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt.

Vi har funnit att de mindre företagen som har få leverantörer och en nära relation till dessa, inte utövar någon direkt kontroll. De förlitar sig på förtroende och dialog för att få leverantörerna att leva upp till deras krav vad gäller kvalité, miljö- och arbetsvillkor. Kraven som de ställer på sina leverantörer kommer inte via påtryckningar från allmänheten och intresseorganisationer utan är baserad på företagens egenintressen. Fallföretagens respektive ansvarigas syn på etik och samhällsansvar genomsyrar företaget och dess leverantörer.

De större företagen har ett behov av att utöva en annan form av kontroll över sina leverantörer. Då de har flera leverantörer kan de inte ha tillräckligt nära relationer för att kunna förlita sig på ömsesidigt förtroende. Istället har företagen infört uppförandekoder och standards och tagit hjälp av en tredje part i kontrollarbetet. Det är av stor vikt för dessa större företag att bedriva kontrollarbete då de har stort tryck på sig från allmänheten och intresseorganisationer. Därmed kan sägas att kontrollen av leverantören ser olika ut i små och stora företag och att relationens karaktär påverkar detta.

Nordin & Tham

vår forskning visar att nära relationer inte enbart är viktiga för ekonomisk vinning utan också för att kunna kontrollera att de etiska kraven följs.

Nordin & Tham

Referenslista

Bryman, A., (2001): ”Samhällsvetenskapliga metoder”, Liber Ekonomi, Malmö

Buhr, H. och Grafström, M., (2005):”The Making of Meaning in the Media: The Case of Corporate Social Responsibility”, The Financial Times

Dowling., (2001): “Creating Corporate Reputation. Identity, Image, Performance”, Oxford

University Press. Oxford

Friedman, M., (1962): “Capitalism and freedom”, Chicago, University of Chicago Press, IL.

Gadde, L-E. och Håkansson, H., (1998): ”Professionellt inköp”, Studentlitteratur, Lund

Grolin, J., (1998): “Corporate Legitimacy in Risk Society: the case of Brent Spar”, Business

Strategy and Environment 7, 213–222

Holme, I. och Solvang, B., (1997): ”Forskningsmetodik, Om kvalitativa och kvantitativa

metoder”, Studentlitteratur, Lund

Håkansson, H. et al., (1982): “International Marketing and Purchasing of Industrial

Goods-An Interaction Approach”, IMP Group Project, New York: John Wiley & Sons

Jantrania, S. och Wilson D.T., (1999): “An exploratory study of value relationship”, In: McLoughlin D. and Horan C. eds., Proceedings of the 15th Annual IMP Conference, University of Dublin

Kvale, S., (1997): ”Den kvalitativa forskningsintervjun”, Studentlitteratur, Lund

Löhman, O. och Steinholtz, D., (2004): ”Det ansvarsfulla företaget - Corporate Social

Nordin & Tham

Neef, D., (2004): “The Supply Chain Imperative: How to Ensure Ethical Behaviour in Your

Global Suppliers”, AMACOM/American Management Association; 1st edition

Roberts, S., (203): ” Supply Chain Specific? Understanding the Patchy Success of Ethical Sourcing Initiatives”, Journal of Business Ethics 44:159-170

Stening P. och Tränefors M., (2006): ”Legitimerade uppförandekoder, en studie av H&M,

Lindex och KappAhl- tre företag inom konfektionsbranschen”, Ekonomihögskolan, Lunds

Universitet

Teegan, H., Doh, J. och Vachani, S., (2004): “The importance of nongovernmental organizations (NGOs) in global governance and value creation: an international business research agenda”, Journal of International Business Studies, Volume 35, Number 6

Ueng, C.J., Wells, D. och Lilly, J., (2000): “CEO influences and executive compensation:

large firms vs. small firms”, Barmarick Publications, Volume 26, Issue 8

Elektroniska källor

“BSCI- Background” http://www.bsci-eu.org/content.php?page=BsciBackground 2007-04-24 “BSCI- Companies” http://www.bsci-eu.org/content.php?page=BsciCompanies 2007-04-24 “BSCI- Monitoring” http://www.bsci-eu.org/content.php?page=BsciMonitoring 2007-04-24 “BSCI- Objectives” http://www.bsci-eu.org/content.php?page=BsciObjectives 2007-04-24 ”CSR Sweden om CSR Sweden” http://www.csrsweden.se/se/omcsrsweden/ 2007-04-14 ”H&M-Företagsansvar”

http://www.hm.com/se/fretagsansvar/csrrapportering__csrreporting2.nhtml 2007-04-20 ”KappAhl - Företaget” http://www.kappahl.se/mainsite.cfm 2007-04-20

”KappAhl - Miljö och socialt ansvar” http://www.kappahl.se/ 2007-04-23 ”KappAhl - Mode Miljö Moral” http://www.kappahl.se/ 2007-04-24

”KappAhl - Mode Miljö Moral” http://www.kappahl.se/_files/MMM_2005.pdf 2007-04-24 ”KappAhl - Socialt ansvar” http://www.kappahl.se/ 2007-04-23

”Lindex – Våra leverantörer - vårt ansvar” http://www.lindex.se2007-04-20

”Lindex -Mode under ansvar-Lindex Corporate Social Responsibility” http://www.lindex.se 2007-04-24

Nordin & Tham

“UN Global Compact-UN Global Compact”http://www.unglobalcompact.org 2007-04-24 “UN Global Compact- The Ten Principles”

http://www.unglobalcompact.org/AboutTheGC/TheTenPrinciples/index.html 2007-05-06

Bilagor

Generell information om företaget Storlek

Antal anställda

Antal leverantörer i Asien CSR

Samarbete med NGOs Antal butiker

Hur startade det Hur gammalt

Kontakt

Relation till leverantör/er Nätverk

Typ av kontakt Expatrioter

Antal år med samma leverantör

Standards

Etablerade standards (ISO) Krav