UNIVERSITETET I LINKÖPING BESLUT Dnr: LiU 779/07-10
Universitetsstyrelsen 2007-06-12
UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
I föreliggande bestämmelser rörande utbildning på forskarnivå (tidigare forskarutbildning) inkluderar begreppet fakultetsnämnd även det särskilda organet för det utbildningsvetenskapliga området. Nämnda organ benämns fr o m 2006 inom Linköpings universitet som fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten, fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten, fakultetsstyrelsen för den tekniska fakulteten samt områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap.
I texten återges i fet stil vad som gäller enligt högskolelagen (HL). Motsvarande hänvisningar till högskoleförordningen (HF) återges i neutral stil, under det att det som beslutats av
universitetet återges i kursiv stil. Högskolelagen och högskoleförordningen finns publicerad genom svensk författningssamling (SFS) – HL (SFS 1992:1434) respektive HF (SFS 1993:100).
Författningarna finns elektroniskt tillgängliga under adress www.lagrummet.se. De återges också på Högskoleverkets hemsida, www.hsv.se.
Bestämmelser avseende tillträde till utbildning på forskarnivå framgår av universitetets antagningsordning för utbildning på forskarnivå ( http://regelverk.liu.se/)
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1. Utbildningen skall ges på - grundnivå
- avancerad nivå och
- forskarnivå. (1 kap. 7 § HL)
2. Utbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. (1 kap. 9a § HL)
3. Utbildning på forskarnivå får anordnas av universitet. En högskola som inte är ett universitet får anordna utbildning på forskarnivå inom de vetenskapsområden som finns vid den högskolan.
(6 kap. 28 § HF)
4. Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1 kap 3 § HL)
5. I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. (1 kap 3 a § HL)
6. Inom Linköpings universitet hanteras frågor om vetenskaplig ohederlighet utifrån de rekommendationer som utfärdats av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).
7. Med doktorand avses en student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå.
(1 kap 4 § HF, delvis)
8. Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.
De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.
Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.
(1 kap 4 § HL)
Anm: Med student avses här doktorand
9. Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna.
Högskolorna skall verka för att studenterna tar aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. (1 kap. 4a § HL)
Anm: Med student avses här doktorand
10. Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.
I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.
Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden.
Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (1 kap. 5 § HL)
11. I lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för studenter och sökande oavsett könstillhörighet, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. (1 kap. 5 a § HL)
Anm: Med student avses här doktorand
UTBILDNINGENS OMFATTNING
1. Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng. (6 kap. 2 § HF)
TILLTRÄDE TILL UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
1. Bestämmelser avseende tillträde till utbildning på forskarnivå (allmänna bestämmelser, grundläggande behörighet, särskild behörighet, urval och antagningsförfarande) framgår av universitetets antagningsordning för utbildning på forskarnivå.
EXAMINA
1. Examina skall avläggas på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka examina som får avläggas och på vilken nivå de skall avläggas. (1 kap 10a § HL)
2. Examina på forskarnivå får avläggas vid universiteten. Vid andra högskolor får sådana examina avläggas inom de vetenskapsområden som finns vid högskolan med stöd av beslut enligt 2 kap. 5 § HL. (1 kap 12 § HL)
3. Inom utbildningen (på forskarnivå) får avläggas endast de examina som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). (6 kap. 4 § HF)
(Se examensordningen)
4. En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna examensordning och i förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För vissa examina skall, enligt vad som framgår av examensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning.(bilaga 2 till HF) 5.Rektor beslutar på förslag från fakultetsnämnd om beteckningarna på de doktorsexamina och licentiatexamina som utfärdas inom fakultetsnämndens verksamhetsområde.
6. I de fall som fakultetsnämndens förslag till beteckning av doktorsexamen och licentiatexamen inte svarar mot namnet på den fakultet där examen avlägges skall detta särskilt motiveras.
7. I examensordningen anges det på vilken nivå en viss examen skall avläggas och vilka krav som skall uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning). (6 kap. 5 § HF)
8. För doktorsexamen med en viss inriktning respektive licentiatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i examensordningen. (bilaga 2 till HF)
9. Fakultetsnämnd beslutar inom ramen för examensordningen om de eventuella preciserade krav som skall gälla för doktorsexamen med en viss inriktning respektive licentiatexamen med en viss inriktning. Fakultetsnämnd får ej delegera denna uppgift.
FAKULTETSNÄMNDENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER
1. Fakultetsnämnden skall inom sitt ansvarsområde fastställa ämnen i vilka utbildning på forskarnivå skall anordnas. (6 kap 29 § HF)
2. Fakultetsnämnden skall ha det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurser och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden skall också ha allmän tillsyn över utbildningen på forskarnivå. (8 kap 30 § HF)
HANDLEDNING m m
1. För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst två handledare. En av dem skall utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av 6 kap. 37 § HF beslutar något annat.
En doktorand som begär det skall få byta handledare. (6 kap 31 § HF)
2. Huvudhandledare skall vara docentkompetent. Biträdande handledare skall ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaplig kompetens.
3. Till huvudhandledare får endast utses den som innehar eller uppehåller anställning vid Linköpings universitet.
Undantag från denna regel får göras
- i det fall huvudhandledarens (till en doktorand antagen vid Linköpings universitet) anställning vid Linköpings universitet upphör före den tidpunkt doktoranden avlägger sin examen på
forskarnivå. I sådana fall får huvudhandledaren efter beslut av fakultetsnämnd fortsätta att vara huvudhandledare till dess att doktoranden avlägger sin examen på forskarnivå,
- för nationella forskarskolor inom vilka flera universitet och högskolor genom avtal samverkar. I sådana fall får huvudhandledare som har sin huvudsakliga tjänstgöring vid annan högskola utses till huvudhandledare under förutsättning att han/hon där innehar eller uppehåller anställning,
- inom klinisk forskning där landstingsanställda får utses till handledare samt
- om synnerliga skäl föreligger.
Beslut om undantag skall fattas av fakultetsnämnd och får ej delegeras.
4. Ett universitet eller en högskola som anordnar utbildning på forskarnivå skall anordna utbildning av handledare.
Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens. (6 kap 32 § HF)
5. Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, skall fakultetsnämnden besluta att doktoranden inte längre skall ha rätt till
handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett sådant beslut fattas skall doktoranden och handledarna ges möjlighet att yttra sig. Prövningen skall göras på grundval av deras
redogörelser och annan utredning som är tillgänglig för fakultetsnämnden. Vid bedömningen skall det vägas in om fakultetsnämnden har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella studieplanen. Beslutet skall vara skriftligt och motiverat.
Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för doktorander. (6 kap 37 § HF)
6. Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 37 §, kan doktoranden efter ansökan hos fakultetsnämnden få tillbaka sin rätt till handledning och andra resurser. Doktoranden måste då, genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt, göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen. (6 kap 38 § HF)
UNDERVISNING INOM UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ 1. Doktorander som undervisar inom utbildningen på grundnivå eller avancerad nivå skall ha genomgått inledande högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper. (6 kap 33 § HF)
ALLMÄN STUDIEPLAN
1. För varje ämne inom vilket utbildning på forskarnivå anordnas skall det finnas en allmän studieplan, som fakultetsnämnden fastställer. (6 kap 34 § HF)
2. I varje allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom ett ämne skall följande anges:
1. det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur som är obligatorisk inom ämnet,
2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,
3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningen (särskild behörighet),
4. vad som vid antagning till utbildningen gäller om urval avseende de bedömningsgrunder som skall tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen,
5. de prov som ingår i utbildningen, och
6. i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med licentiatexamen. (6 kap 35 § HF)
INDIVIDUELL STUDIEPLAN
1. För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall beslutas av fakultetsnämnden efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare.
Den individuella studieplanen skall innehålla 1. en tidsplan för doktorandens utbildning,
2. uppgifter om hur doktorandens handledning är organiserad,
3. en beskrivning av de åtaganden i övrigt som doktoranden och fakultetsnämnden har under utbildningstiden, och
4. vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt.
Den individuella studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varje år. Vid uppföljningen skall doktoranden och huvudhandledaren informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller vid något annat tillfälle när det är motiverat göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring görs skall doktoranden och handledarna ges möjlighet att yttra sig.
Doktoranden och huvudhandledaren skall skriftligen intyga att de har tagit del av den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. (6 kap 36 § HF)
EXAMINATION
1. Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 poäng godkänd. (bilaga 2 till HF) 2. Licentiatexamen uppnås
antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst 120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå
eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120 högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan licentiatexamen kan ges vid högskolan.
För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats (licentiatavhandling)om minst 60 högskolepoäng godkänd. (bilaga 2 till HF)
Prov och examinator
3. Prov som ingår i utbildning på forskarnivå skall bedömas enligt det betygssystem som högskolan föreskriver.
Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). (6 kap 39 § HF) 4. Prov som ingår i utbildning på forskarnivå skall bedömas med något av betygen godkänd och underkänd.
5. Fakultetsnämnd utser examinator för varje kurs (motsv.). Beslut om utseende av examinator gäller tills vidare om annat inte anges och kan när som helst återkallas. Om fakultetsnämnd
delegerar denna uppgift skall det av delegationsbeslutet framgå vilka krav som skall vara uppfyllda för att någon skall kunna utses till examinator.
6. Huvudhandledaren är examinator för de kurser i en utbildning på forskarnivå för vilka särskild examinator ej har förordnats.
7. Till examinator får endast utses den som innehar eller uppehåller anställning som lärare vid Linköpings universitet för vilken krävs doktorsexamen eller motsvarande vetenskapliga
kompetens samt den som blivit antagen till oavlönad docent.
Doktorsavhandling
8. Av examensbeskrivningen för doktorsexamen framgår att det för doktorsexamen krävs bl.a. en godkänd vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Doktorsavhandlingen skall ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. (6 kap 40 § HF)
9. Rektor skall bestämma tid och plats för disputationen. Disputationen skall tillkännages i god tid. Vid tillkännagivandet skall doktorsavhandlingen finnas tillgänglig vid högskolan i ett
tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt att göra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen.
Fakultetsnämnden skall besluta om minsta antal exemplar inför disputationen och om ersättning för kostnaderna för framställning av denna upplaga. (6 kap 41 § HF)
10. I samband med anmälan om disputation meddelar (huvud)handledaren fakultetsnämnden om doktoranden genom genomgång av olika kurser med godkänt resultat eller på annat sätt uppfyllt kraven för doktorsexamen med sådan beteckning som får avläggas inom fakultetsnämndens verksamhetsområde.
11. Doktorsavhandling skall under minst tre veckor omedelbart före disputationen finnas tillgänglig vid universitetet. Minst tre veckor före disputation skall också varje sådan institution vid universitet och högskolor inom vars verksamhetsområde ämnet för avhandlingen faller meddelas att
doktorsavhandlingen är tillgänglig.
Om det föreligger särskilda skäl får dekanus medge att viss avhandling görs tillgänglig under kortare tid än tre veckor.
Disputation skall normalt äga rum under terminstid. Om disputation skall äga rum på annan tid än terminstid erfordras synnerliga skäl och särskilt medgivande av dekanus.
12. Disputationen skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall det finnas en opponent.
Ordföranden och opponenten skall utses av fakultetsnämnden. (6 kap 42 § HF)
13. En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Vid betygssättningen skall hänsyn tas till
innehållet i avhandlingen och försvaret av avhandlingen (6 kap 43 § HF)
14. Betyg för doktorsavhandling skall beslutas av en betygsnämnd, som utses särskilt för varje avhandling. (6 kap 44 § HF)
15. En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Fakultetsnämnden skall bestämma antalet ledamöter och utse dessa. Minst en av ledamöterna i betygsnämnden skall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds ansvarsområde eller vid en annan högskola. Den som har varit handledare för doktoranden får inte ingå i nämnden annat än om det finns synnerliga skäl.
Nämnden skall utse ordförande inom sig. (6 kap 45 § HF)
16. Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller huvudhandledaren, om han eller hon inte är ledamot. (6 kap 46 § HF)
17. Huvudhandledaren skall närvara vid sammanträde med betygsnämnden och delta i överlägg- ningarna men inte i besluten.
18. Betygsnämnden är beslutför när alla ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut skall den mening gälla som de flesta enar sig om.
Nämnden skall avgöra om beslutet skall motiveras och om reservation skall redovisas, om inte högskolan har meddelat särskilda föreskrifter om detta. (6 kap 47 § HF)
19. Om fakultetsnämnden ej fattar annat beslut, får skälen för en betygsnämnds beslut ej redovisas i protokoll eller annan handling om avhandlingen godkänns. Detsamma gäller i fråga om de skäl som en enskild ledamot kan ha anfört i skiljaktig mening eller i annan ordning. Fakultetsnämnd får ej delegera denna uppgift.
Om avhandlingen underkänns skall däremot skälen redovisas. Detsamma gäller för detta fall i fråga om de skäl som en enskild ledamot kan ha anfört i skiljaktig mening eller i annan ordning.
Licentiatavhandling
20. Fakultetsnämnden beslutar om de närmare formerna för den vetenskapliga uppsatsens (=
licentiatavhandlingens)bedömning och framläggande. Fakultetsnämnd får ej delegera denna uppgift.
21. Den vetenskapliga uppsatsen (=licentiatavhandlingen) tilldelas betyget godkänd eller underkänd.
TILLGODORÄKNANDE
1. Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan
högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna.
Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt resultat 1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ 2001:46), eller
2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. (6 kap. 6 § HF) Anm: Med student avses här doktorand
2. En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6 §, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att
tillgodoräknas. En student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. (6 kap. 7 § HF)
Anm: Med student avses här doktorand
3. Högskolan skall pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.
Den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande. (6 kap. 8 § HF, delvis)
Anm: Med student avses här doktorand
4. Fakultetsnämnd beslutar om studerande får tillgodoräkna sig annan utbildning enligt bestämmelserna i 6 kap 6-8 §§ högskoleförordningen.
EXAMENSBEVIS
1. En student som uppfyller fordringarna för en examen skall på begäran få examensbevis av högskolan. (6 kap 9 § HF)
Anm: Med student avses här doktorand
2. Om ett examensbevis skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten har slutfört sin utbildning. Detta gäller dock inte om de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något annat. (6 kap 11 § HF) 3. I examensbeviset skall högskolan ange examensbenämningen och på vilken nivå examen avläggs.
Översättningen av examensbenämningen till ett eller flera språk får anges i examensbeviset. I examensordningen finns det bestämmelser om examensbenämning och om översättning av examensbenämningen.
I examensbeviset för en examen på grundnivå eller avancerad nivå skall det anges vilka kurser som ingår i examen. Om en kurs som ingår i en examen har godkänts vid en annan högskola än den som utfärdar examensbeviset, skall det anges vid vilken högskola som kursen har godkänts.
Motsvarande skall gälla om en del av utbildningen till en examen på forskarnivå har godkänts vid en annan högskola än den som utfärdar examensbeviset.
Till examensbeviset skall det fogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om vad bilagan skall innehålla. (6 kap 10 § HF)
Högskoleverkets föreskrifter
Högskoleverkets föreskrifter framgår av Högskoleverkets författningssamling (Webbadress:
www.hsv.se).
4. En översättning av examensbenämningen skall återspegla examens omfattning och i förekommande fall inriktning samt på vilken nivå examen avläggs.
Högskoleverket får meddela föreskrifter om översättningen av examen till engelska. Högskolan beslutar om översättningen av examen i examensbeviset till andra språk än engelska efter samråd med Högskoleverket i fråga om den rättsliga status som en översättning av examen kan ha i andra länder.
Högskolan beslutar om översättning av de för- och efterled som högskolan använder. Högskolan skall till Högskoleverket anmäla de för- och efterled på svenska som högskolan bestämt skall användas till varje examen samt översättningen av dem till engelska.
Högskolan får också till Högskoleverket anmäla översättningen av examensbenämningar till andra språk än engelska. (Ur bilaga 2 till HF)
5. Examensbevis är universitetets officiella dokument avseende slutförd utbildning (mots.) och dokumenteras på svenska och engelska.
6. Översättningar av examensbenämningar till främmande språk fastställs, med beaktande av bestämmelserna i punkterna 3 och 4 ovan.
7. Fakultetsnämnd kontrollerar att den forskarstuderande uppfyller kraven för examen.
8. Examensbevis utfärdas av rektor vad gäller doktorsexamen och av respektive fakultetsnämnd vad gäller licentiatexamen.
INFORMATION
1. Utöver universitetets antagningsordning skall fakultetsnämnderna svara för att den som avser att påbörja utbildning på forskarnivå har tillgång till den information om utbildningen som behövs.
STUDIEDOKUMENTATION
1. I förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om studiedokumentation m.m. (6 kap 12 § HF)
DELEGERING
1. Fakultetsnämnden skall själv besluta i sådana frågor som avses i 37 och 38 §§ (6 kap HF) men får i övrigt delegera sina uppgifter enligt detta kapitel. (6 kap 48 § HF)
2. Om inte något annat föreskrivs i HL, HF eller dessa bestämmelser får fakultetsnämnd delegera sina uppgifter inom området utbildning på forskarnivå.
ÖVERKLAGANDE
1. För prövning av överklaganden av vissa beslut på högskoleväsendets område svarar en särskild överklagandenämnd.
Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. ( 5 kap. 1 § HL)
2. Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas, nämligen
1. beslut om anställning vid en statlig högskola, med undantag av anställning som doktorand, som professor eller lektor vid anställning enligt 4 kap. 11, 13 eller 13 a § eller som lektor eller adjunkt vid anställning enligt 30 § 5 tredje meningen,
2. beslut enligt 4 kap. 28 § andra stycket att avslå en ansökan om befordran,
3. beslut enligt 4 kap. 28 § tredje stycket att avslå en begäran om anställning som professor, 4. beslut enligt 4 kap. 28 § fjärde stycket att avslå en begäran om anställning tills vidare av en lektor eller en adjunkt,
5. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen eller 28 § andra stycket,
6. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet,
7. avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment, 8. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 37 § och beslut att en doktorand inte skall få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 38 §,
9. avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis, och
10. beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
Om någon som sökt en anställning som lektor med stöd av första stycket 1 överklagar ett beslut av högskolan att anställa någon annan och överklagandenämnden bifaller överklagandet, skall det ske på så sätt att den klagande anställs som professor, om det yrkas i överklagandet. Detta gäller dock bara om den klagande har behörighet för en sådan anställning och har begärt prövning av detta enligt 4 kap. 23 §.
Ett överklagande enligt första stycket 3 skall inte prövas om överklagandenämnden beslutar att någon annan skall ges anställningen på grund av ett överklagande enligt första stycket 1. (12 kap.
2 § HF)
3. Att beslut av en disciplinnämnd om avstängning och varning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol följer av 22 a § förvaltningslagen (1986:223).
Andra beslut av en disciplinnämnd får inte överklagas (12 kap. 3 § HF)
4. Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i detta kapitel får överklagas endast om det är medgivet i annan författning än förvaltningslagen (1986:223).
(12 kap. 4 § HF)
5. Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas. (12 kap. 5 § HF) 6. Högskoleverkets beslut enligt högskolelagen (1992:1434) och denna förordning (Högskoleförordningen) får inte överklagas. (12 kap. 6 § HF)
7. Fakultetsnämnd beslutar om omprövning och yttranden i överklagandeärenden.
HÖGSKOLEFÖRORDNINGENS ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Anm: Med äldre bestämmelser nedan avses högskoleförordningen (SFS 1993:100) senast ändrad genom förordningen SFS 2006:226.
1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 16 § den 1 september 2006 och i övrigt den 1 januari 2007. Förordningen, utom 1 kap. 16 §, skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 och vid anställning av doktorand därefter samt, om annat inte framgår av 3 och 4, i fråga om utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas därefter.
2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar före den 1 juli 2007 och vid anställning av doktorand dessförinnan samt i fråga om utbildning som bedrivs före den 1 juli 2007 eller examina som utfärdas dessförinnan.
3. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om kurser eller motsvarande del av utbildning på forskarnivå som börjar före den 1 juli 2007 och fortsätter därefter.
4. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan.
5. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen) och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2015.
6. En poäng som före den 1 juli 2007 har angetts för omfattningen av grundläggande
högskoleutbildning eller forskarutbildning motsvaras av en och en halv högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna.
7. Omfattningen av en examen som enligt 4 och 5 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen), skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en examen som avses i 5 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna.
8. Uttrycket utbildning på forskarnivå i de nya bestämmelserna motsvarar vad som i de äldre bestämmelserna benämns forskarutbildning.
9. Om det för en examen på avancerad nivå som utfärdas enligt de nya bestämmelserna ställs krav på tidigare utbildning eller examen på grundnivå, skall även den som har motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning kunna uppfylla kraven för examen.
10. Om det för tillträde till utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå ställs krav på tidigare utbildning på grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning eller på examen från sådan utbildning, skall även den som har en motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning vara behörig.
11. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till
utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015.
12. Den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning och fått anstånd med att påbörja studierna till efter den 1 juli 2007 skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya bestämmelserna. Detta gäller dock inte om den som har antagits har valt att utnyttja sin rätt enligt 5.
13. Av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2006:173) om ändring i högskolelagen (1992:1434) följer att beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen eller
Högskoleverket har fattat med stöd av äldre bestämmelser gäller fortfarande.
14. Vid tillämpning av 4 kap. 30 § 6 i de nya bestämmelserna jämställs undervisning inom grundläggande högskoleutbildning med undervisning inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå.
15. Även den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning enligt de äldre
bestämmelserna får anställas som amanuens enligt den nya bestämmelsen i 5 kap. 10 § andra stycket.
16. Bestämmelsen i 6 kap. 10 § första stycket om att det i examensbeviset skall anges på vilken nivå en examen avläggs skall inte tillämpas i fråga om examina som utfärdas enligt äldre bestämmelser.
17. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser.
18. De nya bestämmelserna i 6 kap. 31 och 32 §§ om att det skall utses minst två handledare för varje doktorand och att minst en av dem skall ha genomgått utbildning av handledare eller bedömts ha motsvarande kompetens, skall tillämpas i fråga om doktorander som påbörjar sin utbildning efter utgången av juni 2007.
Dessa bestämmelser ersätter de bestämmelser som framgår av LiU RS U09:06 utom när högskoleförordningens övergångsbestämmelser säger annat.
Universitetsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2007 att fastställa dessa bestämmelser rörande utbildning på forskarnivå. Universitetsstyrelsen beslutade vidare att delegera till rektor att vidta de förändringar, kompletteringar eller andra justeringar som är nödvändiga under förutsättning att förändringarna inte är av principiell betydelse eller av större vikt.
I beslutet har deltagit ordföranden Bengt Westerberg, universitetets rektor Mille Millnert och övriga ledamöterna, Aaron Axelsson, Sara Bergqvist, Trygve Carlsson, Kajsa Ellegård, Jan Ernerudh, Ewa Groppfeldt, Lars Hultman, Emma Karlsson, Olle Persson och Agneta Westerdahl.
Vidare har närvarit prorektor Inger Rosdahl, suppleanten Maria Bolin, personalföreträdarna Örjan Lönnevik och Marianne Plymoth, tillträdande studeranderepresentanten Marina Sandgren, styrelsens sekreterare Ann-Christin Gustafsson, informationsdirektören Lars Holberg,
universitetsdirektören Curt Karlsson samt planeringsdirektören Lars Rydberg, den sistnämnde föredragande.
Bengt Westerberg
Lars Rydberg
Kopia till:
Fakultetsstyrelserna
Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Institutionerna
Prorektor
Universitetsdirektören Administrative chefen
Universitetskansliet (GH, IBGJ) StudentCentrum (TM)
Internrevisionen LiU-nytt
De lokala fackliga organisationerna Studentkårerna
