I föreliggande redogörelse följs vissa aspekter av Malmö högskolas forskning och forskarutbildning upp.1 I Årsredovisningen för 2013 beskrevs de stora dragen i utvecklingen av högskolans forskning och utbildning på forskarnivå. Vissa resultat i årsredovisningen för 2013 förekommer här tillsammans med en mer detaljerad redovisning av: 1. forskningsvolym; 2. publicering; 3. Utbildning på forskarnivå samt 4. Intäkter, ansökningar om externa medel samt in kind-finansiering. I slutet finns ett urval av nyckeltal.
Insamlingen av data för att möjliggöra en redovisning som denna innebär ett stort arbete, särskilt på fakultets- och institutionsnivå. Av denna anledning ska det inte i onödan samlas in information. En relativt liten del av den information som samlas in rörande forskning och forskarutbildning finns angiven i regleringsbrev eller i andra instruktioner för årsredovisningen. Högskolan kan därför i hög grad själv välja vilka variabler som ska redovisas i uppföljningssyfte. En stående fråga, främst för Forskningsberedningen, är hur relevanta befintliga mätserier är.
För att underlätta den vissa gånger mödosamma framtagningen av underlag till uppföljningen av ansökningsarbetet kan en projektdatabas vara användbar för att hantera informationskedjan från ansökan (inklusive projektkalkylering och diarie- föring) till beviljning/kontraktsförhandling, projektstart, genomförande och slut- rapportering vilket också underlättar beräkning av högskolans samfinansieringsbehov.
Framtagning av riktlinjer för hur ansökningar om externa medel diarieförs är önskvärda
Om underlagsmaterialet till denna sammanställning görs tillgängligt i SILA kan ingående data hanteras utan mellanhänder. Därför ska det fortsatt undersökas om hela datamaterialet kan tillgängliggöras i SILA.
1 Motsvarande uppföljningar finns tillgängliga för varje år från och med 2009.
Uppföljning av forsk-
ning och utbildning på
forskarnivå vid Malmö
högskola 2013
1. Forskningsvolym
En metod för att kvantifiera forskningsomfånget på ett inflationsskyddat sätt är att skatta den tid som läggs ner på forskning. Denna ”forskningsvolym” 2 mäts i årsarbeten. Under 2013 registrerades totalt 264 årsarbeten, tre färre än 2012.Figur 1 visar denna utveckling vid Malmö högskolas forskningsämnesområden under 2004–
2013.
Figur 1. Malmö högskolas forskningsvolym 2004–2013 uppdelad på: H-S = huma- niora och samhällsvetenskap, T-N = teknik- och naturvetenskap och M-H = medi- cin och hälsovetenskap.
Utvecklingen av forskningsvolymen bland högskolans enheter skiljer sig till viss del också åt (se Figur 2). Kombinationen av att forskningsvolymen tillräknas den fakultet som står för anställningen och att centrumbildningarnas personal fortsättningsvis kommer att vara anställd vid någon fakultet, gör att centrumbildningarnas forsknings- volym minskade drastiskt mellan 2012 och 2013. Samtidigt medför detta att forskningstiden som registreras på fakulteterna har ökat, i detta avseende särskilt Fakulteten för kultur och samhälle. Fyra av Malmö högskolas fem fakulteter har jämbördig forskningsvolym.
2 Forskningsvolymen inkluderar doktoranders avhandlingsdel, men inte lektorers kompetensutveck- lingstid. Statistiska Centralbyrån gör en skattning av forskningsvolymen på lärosätesnivå vartannat år med hjälp av enkätsvar som ger delvis annat resultat (se deras Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2011; UF 13 SM 1201).
0 20 40 60 80 100 120
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
årsarbeten H-S
M-H T-N
Figur 2. Forskningsvolym vid Malmö högskolas fakulteter/motsvarande 2009–2013.
HS = Fakulteten för hälsa och samhälle; KS = Fakulteten för kultur och samhälle;
LS = Fakulteten för lärande och samhälle; OD = Odontologiska fakulteten;
TS = Fakulteten för teknik och samhälle; CEN = centrumbildningarna.
Forskningsvolymen som är registrerad på olika personalkategorier visar att andelen forskning som utförs av disputerad personal varierar inom Malmö högskola (Figur 3).
Andelen forskningsvolym som disputerad personal står för vid Malmö högskola är 48 % (plus två procentenheter jämfört med 2012), resten utförs av doktorander eller övrig personal. Förskjutningen beror på att andelen forskning som professorer utför har ökat på bekostnad av andelen som doktorander svarar för.
Figur 3. Andel forskningsvolym som utförs av professorer (mörkgrå), annan disputerad personal (ljusgrå), doktorander (prickad) samt övrig personal (oftast teknisk- administrativ personal; vit) vid respektive fakultet 2013.
0 20 40 60
HS KS LS OD TS CEN
årsarbeten
2009 2010 2011 2012 2013
KS LS OD TS
HS
2. Publicering
Malmö högskolas vetenskapliga produktion i form av publikationer i tidskrifter med referentförfarande – både internationella och nationella – samt andra publikationer, registreras i högskolans system för elektronisk publicering: Malmö University Elect- ronic Publishing (MUEP). Eftersom efterregistrering kan ske i MUEP, är tidigare in- rapporterade siffror inte fixerade. Web of Science och PubMed kompletterar MUEP som insamlingsverktyg. Publikationer som indexeras i Web of Science utgör beräkningsunderlag för den nationella kvalitetsindikatorn vetenskaplig produktion och citeringar vilken en del av forskningsanslaget till Sveriges lärosäten (om)fördelas med hjälp av.3
I ett femårsperspektiv har Malmö högskolas vetenskapliga produktion i form av vetenskapliga artiklar i tidskrifter med referentförfarande ökat relativt stadigt (Figur 4). Striktare bedömning av prepublikationer har inneburit att överföring av vissa publikationer från prepublikationsår till officiellt utgivningsår har gjorts retroaktivt.
De senaste två åren har antalet artiklar i tidskrifter med peer review-granskning ökat från 375 (2012) till 421 (2013). Av dessa är 91 % (eller 385 artiklar) publicerade i internationella tidskrifter. Av de internationella artiklarna som publicerades 2013 (2012) kan 48 % (50 %) hänföras till medicin och hälsovetenskap, 34 % (36 %) till humaniora och samhällsvetenskap och 19 % (14 %) till teknik- och naturvetenskap.
Figur 4. Antal vetenskapliga artiklar i tidskrifter med referentförfarande 2009–2013 uppdelade på: H-S = humaniora och samhällsvetenskap, TN = teknik- och naturvetenskap samt M-H = medicin och hälsovetenskap.
Utvecklingen av artikelproduktionen fördelat på Malmö högskolas fakulteter 2009–
2013 syns i Figur 5 (nästa sida). Internationell publicering är mest framträdande vid Odontologiska fakulteten samt Fakulteten för hälsa och samhälle.
3 För vidare information, se Forskningsbloggen: http://blogg.mah.se/adpejo Kvalitetsindikatorn veten- skaplig produktion och citeringar i ett nötskal (publicerad 2 november 2012).
0 50 100 150 200 250 300 350 400
2009 2010 2011 2012 2013
H-S TN M-H
Figur 5. Antal nationella och internationella artiklar i tidskrifter med peer review granskning fördelade på Malmö högskolas fakulteter 2009–2013.
Till MUEP inrapporteras även monografier, bok-kapitel, konferensbidrag och övriga publikationer (se Figur 6). Kvalitetssäkrade forskningsresultat bör också föras ut till intressenter utanför högskolesektorn.
Figur 6. Malmö högskolas totala vetenskapliga produktion inom olika publikations-
typer 2009–2013. (”Monografier” år 2009 innehåller både monografier och bokkapitel.)
0 20 40 60 80 100 120
2009 2010 2011 2012 2013 0 20 40 60 80 100 120
2009 2010 2011 2012 2013 0 20 40 60 80 100 120
2009 2010 2011 2012 2013
0 20 40 60 80 100 120
2009 2010 2011 2012 2013 0 20 40 60 80 100 120
2009 2010 2011 2012 2013
Nationella artiklar Internationella artiklar
0 100 200 300 400 500 600 700
2009 2010 2011 2012 2013
Övriga publikationer Konferensbidrag Bokkapitel Monografier Nationella artiklar Internationella artiklar
HS KS LS
OD TS
Förbättrad datakvalitet i MUEP genom en mer noggrann granskning och återkoppling av den egenrapporterade bibliografiska informationen har sedan 2010 bland annat inneburit att antalet accepterade konferensbidrag har minskat.
Forskningsverksamheten vid Malmö högskola täcker in stora delar av det vetenskap- liga fältet. Fakulteternas publiceringstraditioner skiljer därför sig åt (Figur 7). Vid Fakulteten för kultur och samhälle samt Fakulteten för lärande och samhälle presenteras forskningsresultat ofta i monografier eller i bokkapitel. Kategorin ”övriga publikationer” består till övervägande del av rapporter av olika slag.
Figur 7. Antal publikationer 2013 uppdelade på Malmö högskolas fakulteter samt olika publikationstyper.
Fakulteternas effektivitet beträffande den nationella indikatorn vetenskaplig produk- tion och citeringar har sedan år 2010 i stigande omfattning belönats i den interna resursfördelningen genom att en del av forskningsanslaget fördelas i proportion till fakulteternas bidrag till Malmö högskolas bibliometriska index (Se Tabell 1).
Andelen Open Access publicering fortsätter att öka. Ökningen mellan 2012 och 2013 var nio procentenheter; från 36 % till 45 %.
Tabell 1. Bibliometriskt index per fakultet i den interna resursfördelningen för åren 2010–2015.
HS KS LS OD TS SUMMA
2010 46,5 40,3 11,9 77,0 17,7 193,4
2011 56,4 30,0 13,2 63,4 49,6 212,6
2012/20134 50,8 43,8 38,5 99,1 4,7 236,9
2014 68,2 79,3 27,4 81,2 6,4 262,6
2015 105,5 92,9 25,9 95,1 11,0 330,3
4 Detta index användes vid resursfördelningarna 2012 och 2013.
0 50 100 150 200
HS KS LS OD TS
Övriga publikationer Konferensbidrag Bokkapitel Monografier Nationella artiklar Internationella artiklar
3. Utbildning på forskarnivå
Ladok utgör informationskälla för uppgifter om utbildning på forskarnivå. Även doktorander som är antagna vid andra lärosäten anses som verksamma här om de studiefinansieras av Malmö högskola eller om Malmö högskola på annat avgörande sätt bidrar till utbildningens genomförande.
3.1 Doktorander
Sammanlagt var 218 doktorander aktiva5 vid Malmö högskola 2013, en ökning med tre i förhållande till 2012. Figur 8 visar antalet doktorander som har varit aktiva vid respektive fakultet 2009–2013. Fördelningen av doktorander på forskarutbildnings- ämnen inom respektive område för examenstillstånd syns i Tabell 2 (nästa sida).
Figur 8. Antal aktiva doktorander vid Malmö högskolas fakulteter 2009–2013.
De nya examenstillstånden har inneburit att antagning kan ske vid Malmö högskola av såväl nya doktorander som av doktorander som tidigare har påbörjat sin utbildning vid det lärosäte som stått värd för samarbetet i forskarutbildningen (övergång). 44 doktorander antogs till forskarutbildningen 2013 – tio färre än under 2011 och 2012.
Se Tabell 2 (nästa sida). Föreliggande indelning av forskarutbildningen vid Malmö högskola i områden för examenstillstånd är ett sätt att beskriva verksamheten på. Den tidigare nationella indelningen av examenstillstånd i forskarutbildningen var baserad på de fyra vetenskapsområdena och upphörde 2011. De utökade examenstillstånden gör att vissa forskarutbildningsämnen utanför det tidigare medicinska vetenskaps- området i redovisningen för år 2011 kan ha en blandning av doktorander som är antagna vid Malmö högskola och vid andra lärosäten (se fotnoter i Tabell 2).
Vid utgången av 2013 var 183 (eller 84 %) av doktoranderna som är aktiva vid Malmö högskola också antagna här, vilket är en ökning med tio procentenheter jämfört med 2012.
5 Med aktiv doktorand avses doktorand med minst en procents aktivitet. Samma kriterium används av Universitetskanslersämbetet.
0 20 40 60 80
HS KS LS OD TS
2009 2010 2011 2012 2013
Tabell 2. Antal aktiva och nyantagna doktorander inom respektive forskarutbildningsämne 2011–2013 (parentesen anger varav kvinnor). Kursiverade siffror för 2011 innebär att en del av antalet aktiva och nyantagna är antagna vid andra lärosäten.
Aktiva Ny-
antagna
2013 2012 2011 2013 2012 2011
ODONTOLOGI (Odontologiska fakulteten)
Odontologi 51 (27) 50 (29) 49 (28) 8 (0) 10 (5) 8 (4)
BIOMEDICINSK VETENSKAP (Fakulteten för hälsa och samhälle)
Biomedicinsk vetenskap*6 11 (6) 12 (8) 10 (7) 2 (1) 3 (2) 1 (1) HÄLSA, VÅRD OCH VÄLFÄRD (Fakulteten för hälsa och samhälle)
Hälsa och samhälle 18 (15) 17 (15) 15 (15) 7 (6) 3 (1) 3 (3)
Socialt arbete 15 (9) 10 (5) 7 (4) 6 (3) 3 (1) 3 (2)
Vårdvetenskap 14 (13) 13 (12) 13 (13) 1 (1) 2 (1) 4 (4)
IDROTTSVETENSKAP (Fakulteten för lärande och samhälle) Idrottsvetenskap med inriktning
samhällsvetenskap och humaniora
16 (10) 14 (7) 11 (4) 3 (3) 7 (4) 6 (2)
Anslutande ämne vid annat lärosäte 0 1 (0) - 0 (0) -
NYA MEDIER, OFFENTLIGHETER OCH GESTALTNINGSFORMER (Fakulteten för kultur och samhälle samt Fakulteten för teknik och samhälle)
Datavetenskap (TS) 4 (2) 3 (1) 2 (1) 1 (1) 1 (0) 2 (1)
Interaktionsdesign (KS) 7 (3) 6 (2) 8 (3) 1 (1) 0 (0) 7 (2) Medie- och
kommunikationsvetenskap (KS) 4 (2) 3 (2) 6 (3) 1 (0) 0 (0) 4 (2) Anslutande ämnen vid andra
lärosäten 2 (1) 2 (1) - 0 (0) -
UTBILDNINGSVETENSKAP (Fakulteten för lärande och samhälle)
Historia och historiedidaktik 7 (2) 6 (2) 16 (6) 1 (0) 4 (1) 2 (1) Naturvetenskapernas och
matematikens didaktik 11 (9) 11 (9) 6 (5) 0 (0) 9 (7) 2 (2)
Pedagogik 9 (9) 12 (12) 27 (22) 0 (0) 8 (8) 3 (3)
Svenska med didaktisk inriktning 5 (4) 3 (3) 13 (8) 1 (0) 1 (1) 2 (2) Anslutande ämnen vid andra
lärosäten 14 (12)7 30 (18) - 0 (0) -
MIGRATION, URBANISERING OCH SAMHÄLLSOMVANDLING (Fakulteten för kultur och samhälle)
Internationell migration och
etniska relationer 6 (3) 0 (0) 5 (4) 6 (3) 0 (0) 0 (0)
Urbana studier 5 (4) 0 (0) 5 (3) 5 (4) 0 (0) 0 (0)
Anslutande ämne vid andra lärosäten 14 (7)8 16 (9) - 3 (1) -
Övrigt - - 14 (7) - 7 (4)
Övrigt, teknikvetenskap 5 (2) 6 (2) - 1 (0) 0 (0) -
TOTALT 218 (140) 215 (137) 207 (133) 44 (23) 54 (32) 54 (33)
6 Inklusive biomedicinsk laboratorievetenskap och biomedicinska teknologi.
7 Varav 13 doktorander i pedagogik vid Lunds universitet.
8 Varav sex i statsvetenskap vid Lunds universitet; tre i infrastruktur vid Kungliga Tekniska högskolan.
Studietakten i utbildning på forskarnivå i Sverige är vanligen 80 % (med 20 % så kallad ”institutionstjänstgöring”; oftast undervisning med relevans för utbildningen), vilket innebär att utbildningen får en bruttotid på fem år. Delar av Malmö högskolas utbildning på forskarnivå har emellertid lägre studietakt än så eftersom vissa dokto- rander under studietiden parallellt utför kompetensupprätthållande praxisarbete (se Tabell 3). Studietakten får emellertid aldrig vara lägre än att doktoranden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år (för licentiat- examen) och åtta år (för doktorsexamen); vilket betyder en lägsta aktivitetsgrad på i genomsnitt 50 %. Från och med 2013 tilldelas fakulteterna en del av forsknings- anslaget i proportion till den doktorandaktivitet inom utbildning på forskarnivå som registreras i Ladok de senaste fyra terminerna (se Mahr Dnr 20-2012/319). Denna aktivitet (se Tabell 3) omfattar enbart de doktorander som är antagna vid Malmö högskola samt upp till åtta respektive fyra heltidsterminer för varje doktorand som är antagen till doktors- respektive licentiatexamen.
Tabell 3. Vissa uppgifter om utbildning på forskarnivå enligt Ladok. Förändringen för aktivitet och nyantagning jämfört med 2012 inom parentes.
HS KS LS OD TS SUMMA
Antal aktiva doktorander 58 (+6) 38 (+8) 62 (-15) 51 (+1) 9 (+3) 218 (+3) Ackumulerad aktivitet 2012
och 2013 12 513 4 204 13 097 8 632 800 39 246
Antal nyantagna doktorander 16 (+5) 13(+10) 5 (-24) 8 (-2) 2 (+1) 44 (-10) Antal doktorander med < 41
% aktivitet 12 5 8 24 5 54
Antal doktorander yngre än
40 år 31 31 21 29 7 119
Antal doktorander med
doktorandanställning 33 28 24 20 2 107
Antal doktorander med an- ställning utanför Malmö högskola
18 4 26 22 2 72
Kvinnor dominerar i utbildning på forskarnivå vid Malmö högskola, framför allt på grund av att vissa professioner i anslutning till forskarutbildningen av tradition är kvinnodominerade. Nästan två av tre aktiva doktorander 2013 är kvinnor och kvinnor stod för 52 % av antalet nyantagningar under 2013.
3.2 Examina
I utbildning på forskarnivå registrerades under 2013 15 doktors- och en licentiat- examen; ± 0 respektive minus nio examina jämfört med 2012. Även de examina som i den officiella statistiken räknas till det värdlärosäte där doktoranden är antagen via överenskommelse redovisas i Tabell 4 (nästa sida). Examinationsfrekvensen var exceptionellt hög 2011. De första doktoranderna utanför det tidigare medicinska
vetenskapsområdet examinerades 2012. Den genomsnittliga studietiden för en licentiat- respektive doktorsexamen var 2013 2,0 år respektive 2,9 år. Den senare siffran är för låg, vilket delvis kan förklaras med att övergång från annat lärosäte innebär att endast den nettotid som registreras vid Malmö högskola ingår i beräk- ningsunderlaget.
Tabell 4. Antal utfärdade examina i utbildning på forskarnivå 2011–2013 per område för examenstillstånd samt sådana examina som formellt utfärdats av andra lärosäten (Källa: Ladok). Doktorsexamen räknas som en examen. Licentiatexamen och doktors- examen som har föregåtts av en licentiatexamen, räknas vardera som en halv examen.
2013 2012 2011
Odontologi 4,0 2,5 10,0
Biomedicinsk vetenskap 1,0 2,5 0,5
Hälsa, vård och välfärd 2,0 6,0 4,5
Idrottsvetenskap 1,0 0,5 0
Nya medier offentligheter och gestaltningsformer 0 1,0 0
Utbildningsvetenskap 2,0 0 0
Migration, urbanisering och samhällsomvandling 0 0 -
Examina vid andra lärosäten 5,5 6,5 20,0
SUMMA 15,5 19,0 35,0
3.3 Studiefinansiering
Utbildning på forskarnivå kan studiefinansieras på olika sätt. Doktorandanställning (som utgjorde 89 årsarbetskrafter 2013; tio fler än 2012) är tillsammans med finan- siering av annan arbetsgivare än Malmö högskola de två vanligaste sätten att studie- finansiera forskarutbildningen på (Se Tabell 3). Cirka 80 % av doktoranderna vid Malmö högskola finansieras på dessa vis. Studiefinansiering genom stipendier förekom inte 2013 och egenfinansieringen motsvarade cirka en halv miljon kronor 2013.
Malmö högskola redovisar cirka 48 miljoner kronor i studiefinansiering 2013 – åtta miljoner kronor mer än 2012. Externa medel stod för ungefär 40 % av studiefinansie- ringen. 9 Annan arbetsgivare än Malmö högskola10 står därutöver för en studiefinan- siering som motsvarar 24 miljoner kronor (en ökning med två miljoner kronor jämfört med 2012). Denna typ av studiefinansiering förekommer särskilt vid Fakulteten för lärande och samhälle samt Odontologiska fakulteten (se Figur 9, nästa sida). Drygt en fjärdedel av statsanslaget för forskning 2013 användes till studiefinansiering. Denna andel varierar emellertid betydligt mellan fakulteterna (Figur 9). Fakulteten för lärande och samhälle viker till exempel ungefär hälften av sitt anslag till studiefinan- siering av forskarutbildningen.
9 Datakvaliteten kan variera eftersom högskolans fakulteter inte använder sig av identiska inrappor- teringsrutiner för studiefinansiering.
10 Studiefinansieringen av annan arbetsgivare än Malmö högskola skattas enligt schablon.
De senaste fem årens variation i fördelning av studiefinansieringen per huvudsaklig finansieringskälla visas i Figur 10 (nästa sida). Annan arbetsgivare än Malmö hög- skola har under det senaste året stått för mer studiefinansiering än vad externa medel har gjort.
Figur 9. Studiefinansiering 2013 uppdelad på Malmö högskolas fakulteter samt källa för finansiering; anslag, externa medel och annat (annan arbetsgivare än Malmö högskola plus egenfinansiering). Procentandelen anger hur stor del av respektive fakultets totala anslagsintäkter som används till studiefinansiering.
Figur 10. Studiefinansiering 2009–2013 (kronor) uppdelad på finansieringskälla.
4. Intäkter, ansökningar om externa medel samt in kind-finansiering
4.1 Intäkter
Högskolans ekonomiska medel för forskning och utbildning på forskarnivå utgörs i stort sett av anslag, bidrag och uppdrag (bidrag + uppdrag = externa medel). Malmö högskolas totala forskningsintäkter ökade med fyra miljoner kronor mellan 2012 och 2013 och uppgick 2013 till totalt 240 miljoner kronor (se Figur 11, nästa sida). 11 In- täkter från externa bidrag ökade med nästan åtta miljoner kronor och anslagsintäk- terna ökade med en miljon kronor medan intäkterna från uppdragsforskning minskade
11 Summan inkluderar cirka en halv miljon kronor finansiella intäkter.
0 5 10 15 20 25
HS KS LS OD TS
miljoner kronor
Annat Externa medel Anslag
0 5 000 000 10 000 000 15 000 000 20 000 000 25 000 000
2009 2010 2011 2012 2013
Anslag
Annan arbetsgivare Externa medel 39 % 35 %
50 %
19 % 29 %
12 med drygt fyra miljoner kronor. Samtidigt ökade oförbrukade medel med 19 miljoner kronor under 2013. Under 2013 kom, liksom 2012, 56 % av intäkterna från externa medel. Externa medel är en av två nationella kvalitetsindikatorer för forskning (vetenskaplig produktion och citeringar är den andra) som en del av forsknings- anslaget till landets lärosäten (om)fördelas med hjälp av. Fakulteternas effektivitet beträffande den nationella kvalitetsindikatorn externa medel har belönats i stigande grad i den interna resursfördelningen sedan år 2010 genom att en del av forsknings- anslaget fördelas i proportion till fakulteternas bidrag till denna indikator.
Figur 11. Intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå 2009–2013 uppdelat på anslag och externa medel.
Även om Malmö högskolas samlade intäkter från anslag och externa medel är ungefär lika stora, finns i det avseendet skillnader inom högskolan (se Figur 12). Fakulteten för hälsa och samhälle samt Fakulteten för teknik och samhälle har högst andel externfinansiering. Ny matrisorganisation för centrumbildningarna (som ingår i stapeln ”ÖVR” i Figur 12) gör att externa medel från och med 2013 som tidigare registrerats på centrumen hädanefter huvudsakligen registreras på fakulteterna.
Figur 12. Forskningsintäkter 2013 vid högskolans enheter uppdelat på anslag, externa bidrag och uppdrag. Andel externfinansiering är markerad.
188
207
223
236 240
98 107 121 131 134
90 100 101 104 105
0 50 100 150 200
2009 2010 2011 2012 2013
miljoner kronor
Summa Externa medel Anslag
0 10 20 30 40 50 60
HS KS LS OD TS ÖVR
Uppdrag Externa bidrag Anslag
miljoner kronor 64 % 57 %
61 % 20 % 64 % %
Forskningsfinansieringens långtidsutveckling för varje fakultet visas i Figur 13.
Figur 13. Forskningsintäkter (miljoner kronor) för Malmö högskolas fakulteter 2004–2013, uppdelat på anslag respektive externa medel.
Figur 14 (nästa sida) visar hur intäkterna från externa medel fördelas på grupper av finansiärer. Malmö högskolas största enskilda externfinansiär 2013 var, liksom året innan, Vetenskapsrådet (2013: 28 miljoner kronor). Bidragsintäkterna från Veten- skapsrådet motsvarade 21 % av de externa intäkterna, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 2012. Andra stora finansiärer 2013 var KK-stiftelsen, Malmö stad och Region Skåne. Vinnova och Skolverket är andra betydelsefulla finan- siärer och ingår tillsammans med ytterligare aktörer i ”andra statliga finansiärer” i Figur 14.
Intäkter från EU:s ramprogram är fortfarandet små men ökade markant under 2013 och utgör nu cirka tre procent av de externa intäkterna. Andra intäkter från EU kommer till stor del från Interreg.
0 10 20 30 40 50 60
0 10 20 30 40 50 60
0 10 20 30 40 50 60
0 10 20 30 40 50 60
0 10 20 30 40 50 60
Externa medel Anslag
HS KS
LS OD
TS
Figur 14. Externa intäkter för forskning 2013 fördelade på grupper av finansiärer.
4.2 Inlämnade ansökningar om externa forskningsmedel
Sedan 2009 insamlas information om inlämnade ansökningar om externa forsknings- medel på minst 100 000 kronor för att få en bild av högskolans ansökningsmönster och -framgångar. Informationen för åren fram till 2011 visade vara alltför knapphändig bland annat eftersom ansökningar om externa medel inte alltid diariefördes trots att de är allmän handling. Numera är situationen betydligt bättre men framtagningen av de efterfrågade uppgifterna kräver ibland en manuell arbetsinsats och redovisningen (se Tabell 5, nästa sida) kan därför ännu inte göra anspråk på att ge en fullständig bild av Malmö högskolas ansökningsmönster och - framgångar. Detaljerad efterkontroll har inte alltid varit möjlig vilket medför att försiktighet rekommenderas vid jämförelser mellan fakulteterna.
Av tillgänglig information kan vi sluta oss till att minst 227 ansökningar om externa medel på ≥ 100 000 kronor inlämnades 2013 (Tabell 6, sidan 15); 19 fler än 2012.
Ansökningsbeloppen motsvarar minst 720 miljoner kronor (cirka 80 miljoner kronor mer än 2012). Detta ansökningsarbete har gjort att externa medel i en omfattning av cirka 60 miljoner kronor har beviljats under 2013 (ungefär hälften av motsvarande siffra för 2012). Detta pekar på att Malmö högskola inte har varit lika framgångsrik i sitt ansökningsarbete 2013 som 2012.
Beviljningsgraden varierar mellan olika grupper av finansiärer (se Tabell 6). Den samlade beviljningsgraden på de inrapporterade ansökningsbeloppen är 8 %; elva procentenheter lägre än 2012.
Vetenskaps- rådet
21%
Övriga forskningsråd
7%
Övriga statliga finansiärer
30%
Stiftelser 14%
Företag 2%
Kommun och landsting
12%
Andra utländska
2%
EU:s ramprogram
3%
EU, övrigt 7%
Övriga 2%
Tabell 5. Beviljade respektive inlämnade ansökningar (utjämnade belopp i tkr. samt antal) per fakultet och centrumbildningar 2013 fördelat på olika grupper av finansiärer.
Beviljat belopp/
antal beviljade projekt
Ansökt belopp/an- tal ansökta projekt
Beviljat belopp/
antal beviljade projekt
Ansökt belopp/an- tal ansökta projekt
Beviljat belopp/
antal beviljade projekt
Ansökt belopp/an- tal ansökta projekt
Beviljat belopp/
antal beviljade projekt
Ansökt belopp/an tal ansökta projekt
Beviljat belopp/
antal beviljade projekt
Ansökt belopp/an- tal ansökta projekt
Beviljat belopp/
antal beviljade projekt
Ansökt belopp/an- tal ansökta projekt
HS KS LS OD TS CEN
Vetenskapsrådet 7 000/4 65 159/17 14 516/3 125 044/22 0/0 78 480/16 0/0 43 153/10 0/0 2 960/1 0/0 0/0
Övriga forskningsråd 10 720/5 83 755/22 500/1 31 486/8 0/0 4 260/1 0/0 4 351/2 457/1 457/1 0/0 0/0
Övriga statliga
finansiärer 0/0 21 675/5 7 350/3 13 522/10 725/5 8 862/14 400/1 4 475/4 870/1 870/1 0/0 0/0
KK-stiftelsen 0/0 6 432/3 0/0 2 925/1 0/0 0/0 0/0 500/1 2 507/2 3 507/3 0/0 12 000/1
Riksbankens
Jubileumsfond 250/1 48 837/8 0/0 1 807/1 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0
Övriga stiftelser 530/4 38 104/21 0/0 8 046/7 850/1 5 814/5 400/2 83 688/11 290/2 590/3 0/0 0/0
Företag 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0
Kommun och
landsting 3 000/1 3 000/1 361/1 361/1 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0
EU 3 053/1 3 053/1 1 695/1 9 632/8 0/0 0/0 0/0 0/0 125/1 125/1 0/0 0/0
Andra utländska
finansiärer 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 1 111/2 1 653/4 0/0 0/0 0/0 0/0
Övrigt 217/1 3 991/6 0/0 0/0 0/0 672/1 2 033/3 2 841/5 0/0 0/0 0/0 0/0
SUMMA 24 770/15 270 006/84 24 422/9 192 823/58 1 575/6 98 088/37 3 944/8 140 661/37 4 249/7 8 509/10 0/0 12 000/1 Träffprocent;
belopp/antal ansökningar
9,2 % / 17,9 % 12,7 % / 15,5 % 1,6 % / 16,2 % 2,8 %/ 21,6 % 49,9 % / 70,0 % 0,0 % / 0,0 %
Tabell 6. Ansökningar (belopp och antal) om externa medel som registrerats 2013 fördelade på olika finansiärer.
Finansiär
Beviljat belopp (tkr.)
Bevil- jade ansök- ningar
Ansökt belopp (tkr.)
Inläm- nade ansök- ningar
Bevilj- nings- grad, belopp
Bevilj- nings- grad, ansök- ningar
Vetenskapsrådet 21 516 5 314 796 66 7 % 8 %
Övriga forskningsråd 11 677 7 124 309 34 9 % 21 %
Övriga statliga finansiärer 9 345 10 49 404 34 19 % 29 %
KK-stiftelsen 2 507 2 24 246 9 10 % 22 %
Riksbankens Jubileumsfond 250 1 46 644 9 1 % 11 %
Övriga stiftelser 2 070 9 136 242 47 2 % 19 %
Företag - - 0 0 - -
Kommun och landsting 3 361 2 3 361 2 100 % 100 %
EU 4 873 3 12 810 10 38 % 30 %
Andra utländska finansiärer 1 111 2 1 653 4 67 % 50 %
Övrigt 2 250 4 7 504 12 30 % 33 %
Summa 58 960 45 720 969 227 8 % 20 %
4.3 In kind-finansiering
För att visa även den forskningsfinansiering som inte är synlig i Malmö högskolas ekonomisystem, tillfrågas fakulteterna/områdena i samband med årsredovisningen om belägg för in kind-finansiering, det vill säga sådan medverkan i samarbetsprojekt där samarbetspartnern bidrar på sätt som inte redovisas av Malmö högskola, till exempel genom att partnern ger tillgång till apparatur eller, vilket är mer vanligt, bidrar med tjänster – i stället för reda pengar – i ett projekt. Dessa insatser ”i natura” brukar värderas i kronor på ett eller annat sätt i avtal mellan högskolan och partnern (och eventuella andra medfinansiärer).
Till skillnad från övriga fakulteter uppger Kultur och samhälle samt Lärande och samhälle att de inte har samarbetsavtal inom forskning med in kind-finansiering. In kind-finansieringen för forskningen motsvarar drygt sex miljoner kronor och det tidigare nämnda in kind-bidraget i forskarutbildningen värderas till cirka 24 miljoner kronor. Under de senaste åren har Malmö högskolas totala in kind-finansiering legat runt 30 miljoner kronor. Figur 15 (nästa sida) visar hur detta viktiga tillskott till tidigare redovisade forskningsintäkter är fördelat inom Malmö högskola. I Figur 15 markeras också den studiefinansiering av utbildning på forskarnivå som annan arbetsgivare än Malmö högskola och egenfinansiering står för och som tidigare visats i Figurerna 9 och 10.
Figur 15. In kind-finansiering 2013 fördelat på Malmö högskolas fakulteter och på forskning respektive forskarutbildning.
5. Nyckeltal
Nyckeltal kan bildas som en kvot mellan produktion (täljare) och de resurser som står till buds (nämnare) för att få fram en indikator för effektivitet som därigenom kan underlätta jämförelser. Följande enkla nyckeltal erhålls om produktionen mäts i antal internationella artiklar respektive externa medel och resurserna är antal disputerade (se nedre delen av Tabell 7). Notera tidsfördröjningen mellan publicering och finan- siering samt att externa medel fram till och med 2012 kan ha registrerats i högre grad på centrumbildningarna (som inte är med i Tabell 7) än på fakultet.
Tabell 7. Fakulteternas prestationer och nyckeltal i forskning 2011–2013 enligt senaste registreringen i SILA, årsredovisningen och MUEP.
HS KS LS OD TS
2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Antal disputerade 118 128 115 123 127 125 118 131 113 57 51 49 32 39 46 Intäkter, anslag
(mnkr) 16,3 19,0 21,6 16,1 18,8 23,3 21,2 23,3 23,5 35,3 35,7 28,3 5,8 5,3 7,6 Intäkter, externa
medel (mnkr) 25,3 32,7 39,0 18,7 21,6 36,9 33,7 27,3 31,0 10,3 8,8 7,3 4,8 4,5 13,5 Forskningsvolym
(helår) 47,1 52,9 61,9 48,3 50,6 60,7 66,2 61,5 61,0 66,9 67,8 65,1 12,3 10,0 8,3 Antal internatio-
nella artiklar 102 116 120 26 49 41,5 37 35 40 93 120 136,5 19 31 46
Externa medel per disputerad (mnkr)
0,21 0,26 0,34 0,15 0,17 0,30 0,29 0,21 0,27 0,18 0,17 0,15 0,15 0,12 0,29 Antal internatio-
nella artiklar per disputerad
0,86 0,91 1,04 0,21 0,39 0,33 0,31 0,27 0,35 1,63 2,35 2,79 0,59 0,79 1,00 Andel extern-
finansiering 61% 63% 64% 54% 53% 61% 61% 54% 57% 23% 20% 20% 45% 46% 64%
0 2 4 6 8 10 12
HS KS LS OD TS
In kind,
forskarutbildning In kind, forskning
miljoner kronor
Antalet internationella publikationer per disputerad är högt vid Odontologiska fakulteten, men förhållandevis lågt vid Fakulteten för kultur och samhälle. Externa medel per disputerad 2013 är högst vid Fakulteten för hälsa och samhälle.
