Medlem Medlemstidning från Norra Skog Nummer

1

Medlem

Vässa

dina skogs -

kunskaper

Medlemstidning från Norra Skog Nummer 1 • 2022

Hög kännedom om Norra Skog

Regeringen ^- Gör om,

gör rätt!

Skogen har alltid stått mig nära och ofta varit så själv- klar att jag inte ens tänkt på alla dess värden bortsett från det rent materiella då man säljer en avverkning med mera. Den självklarheten tror jag också är en del av problematiken med hur dagens politiker ser på skogen. Vi har inte tillräckligt tydligt förklarat ägande- rätten till skogen, speciellt inte när vi kommer till de immateriella förmågorna skogen vi äger har. Att den exempelvis kan lagra koldioxid eller ger emotionella värden bara genom att finns till. Dessutom finns det mer värden av skogen som vi idag inte ens fullt ut förstår eller inte ens känner till. Bioenergibranschen är ett exempel där det sker en enormt snabb och stark utveckling till följd av elektrifieringen av samhället som i sin tur är en del av klimatomställningen.

Många politiker, men också stora delar av miljörörel- sen, har tagit skogen som gisslan och anser att staten har en outtalad förfoganderätt över svensk skog.

Vårt arbete i Norra Skogs styrelse präglas i alla beslut av medlemsnyttan; Ger detta värde för våra med- lemmar? Vad är värde idag och vad är värde imor- gon? Det finns mer värde att hämta hem genom de synergivinster som vår nya förening gett. Det finns mer värde att hämta ut genom alla 27 000 medlem- mars skogliga skötsel och mer värde skapas i att fortsatt effektivisera våra sågverk med ökad automa- tisering och digitalisering.

Men vilka värden i framtiden finns att hämta hem till skogsägaren med den utveckling vi ser av ett mer hållbart samhälle? Jag tror att med den ökade digita- liseringen i industrin så öppnas ett helt nytt värdeom- råde upp som vi måste slå vakt om. Det är allt data vi äger och samlar in varje dag med start i skogen ända fram till dem som köper våra förädlade trävaror. Det är inte bara Google och alla andra TECH-plattformar som skall äga data och tjäna pengar på det. Vårt data är inte allmängods för vem som helst att ka- pitalisera på. Det är frågor som vi ägnar tid till och diskuterar i styrelsen.

Det som redan utvecklats – är det allas egendom?

LEDARE

Lars-Eric Aaro

Ledamot i Norra Skogs styrelse

Lars-Eric Aaro blev 2018 styrelseledamot i Norra Skogsägarnas styrelse med särskild uppgift att lägga fokus på förädlingsindustrin och sedan 2020 är han ledamot i den nya föreningen Norra Skog.

Till vardags bor Lars-Eric i Luleå tillsammans med hustrun Siw och driver sedan 2015 egen verksamhet via ett familjebolag som fokuserar på styrelsearbete, rådgivning och investeringar. Är familjemedlem i Norra Skog genom hustruns delägda skog, sedan hans och hans syskons skog i Juhonpieti en mil norr om Pajala, såldes till en kusin. Letar efter skogsfastighet.

Lars-Eric har en lång karriär inom svensk gruvnäring bland annat som gruvchef i Aitik- och Viscaria koppar- gruvor, divisionschef i Boliden och koncernchef för LKAB. Han är utbildad bergsingenjör från Luleå Tekniska Universitet, där han också är hedersdoktor. Han är ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

FOTO: VICTOR LUNDBERG

Innehåll

Sid 2 Ledare

Sid 4 Hög kännedom om Norra Skog Sid 6 Min förening

Sid 8 Politik & påverkan Sid 9 Krönika

Sid 10 Min förening Sid 11 Min Industri Norra Skog

Box 4076, 904 03 Umeå Tel 010-583 10 00 Kontakt:

medlemsavdelningen@norraskog.se eller 010-583 10 00

Foto:

Omslag och sid 3, Victor Lundberg Webb:

norraskog.se Tryck:

Original Tryckeri i Umeå Redaktör:

Nina Andersson

Du som får den här tidningen är medlem i Norra Skog.

Medlemstidningen produceras av föreningens medlemsavdelning.

Vill du bidra till tidningen så behöver vi få in material senast 3 juni. Vi förbehåller oss rätten att redigera insänt material.

3

SVANENMÄRKET

Trycksak 3041 0995

R

I början av 90-talet övertog jag och min fru några fast- igheter efter mina föräldrar och återvände hem till byn 1994.

Med ett stort inresse för föreningslivet, där skogen, jakt och fiske ligger mig mycket varmt om hjärtat, blev det självklart att lägga mitt största engagemang i några av dessa föreningar.

Mitt första möte med föreningslivet och skogen blev med Norr- skog och Ragunda skogsbruksområde där jag varit medlem i många år. Jag kände att intresset för att vara mer delaktig och kanske kunna bidra med något blev starkare med åren och tackade därför ja till förtroendeuppdrag i rådet där jag suttit som ordförande sedan 2014. Då jag fortsatt som ordförande efter fusionen känner jag samma känsla för att dra mitt strå till stacken i vår nya förening Norra Skog. Rådet har en viktig roll i att förmedla önskemål, känslor, positiva och självklart även negativa saker som uppstår mellan medlem, tjänsteman och styrelsen. Vi vill skapa intressanta aktiviteter för medlemmar i alla åldrar och inom olika verksamheter. Under pandemin har vi inte kunnat genomföra fysiska träffar och aktiviteter utan istället hänvisat till våra fina utbildningar och föreläsningar på Norra Skogs hemsida. Jag tror att pandemin lärt oss att vi kan spara lite tid och kraft på minskat resande och att du som medlem i skogsbruksområdet kan vara högst delaktig i digitala möten oavsett om du sitter i Pajala eller Tyskland.

Sist av allt så tänker jag att pandemin gjort att våra industrier gått mycket bra och då är det skönt att veta att det är vi 27.000 medlemmar som får ta del av vinsten och att vinsten inte delas ut i aktieutdelning.

Rolf Nilsson

Ordförande i Ragunda skogsbruksområde

Hej på dig!

FOTO: VICTOR LUNDBERG

- Vi är oerhört tacksamma till alla som svarade på mej- lenkäten och känner även en stor tillfredställelse över att både medlemmar, icke medlemmar och allmänhet redan har en så hög kännedom om Norra Skog, säger Ulrica Winberg-Jonsson, kommunikationschef.

Mejlenkät

Syftet med varumärkesundersökningen var att få vetskap kring hur väl respondenterna känner till Norra Skog och hur väl vi förknippas med vår identitet och vår vision. För att få tillräckligt med svarsunderlag valdes mejlenkäter och målsättningen var att få 600 respondenter, där 300 personer tillhörde gruppen all- mänheten, 150 personer skogsägare som ej är med- lemmar och 150 svarande från våra egna medlemmar.

Samtliga grupper skulle givetvis kopplas till verksam- hetsområdet antingen via att den svarande bor här eller äger skog inom Norra Skogs geografi.

- Allmänheten och skogsägare som ej är medlem- mar nådde vi via paneler som är knutna till under- sökningsföretaget vi samarbetade med. Där nådde vi uppsatta mål. Alla medlemmar däremot, med fungerande mejladresser, fick undersökningen direkt

från oss på Norra Skogs kommunikationsavdelning på måndag morgon den 18 oktober. Därefter full- komligen öste det in återkoppling. 1073 medlemmar svarade inom loppet av knappt två dagar vilket var helt fantastiskt, berättar Ulrica.

Känner till oss

Norra Skog har uppsatta och mätbara mål kopplade till vårt varumärkesarbete. Resultatet visade att vi nu nått det första av våra tre mål: hur väl respondenterna kän- ner till vårt varumärke. Resultatet = 100 procent med- lemmar, 80 procent skogsägare ej medlemmar och 70 procent av allmänheten uppgav att de känner till oss.

- Det är inte en självklarhet att nå kännedomsmålet så snabbt efter en varumärkesimplementering men vi har lyckats med hjälp av en kombination av goda ambassadörer och ökad synlighet. Medlemmar, med- arbetare, entreprenörer och samarbetspartners är ambassadörer och genom ett strukturerat marknads- föringsarbete har vi ökat synligheten i hela området.

Vår nya identitet har nått ut, där våra profilfärger, foton och tonalitet har varit viktiga verktyg i ökad synlighet, förklarar Ulrica.

Hög kännedom om Norra Skog

Höstens genomförda varumärkesun- dersökning fick ett stort svarsunderlag.

Det samlade resultatet visar att vi, som ny förening i en ny större geografi, med nytt namn och identitet har

tagit ett stort kliv uppåt på varumärkestrappan.

TEXT: KOMMUNIKATONSAVDELNINGEN

FOTO: SANDRA LEE PETTERSSON

Norra Skog –

”Värdefullt

skogsägarliv”

52%

anser att Norra Skog gör skogsägarlivet värdefullt.

tycker inte att

14%

föreningen lever upp till det.

Fyra steg till första valet

Varumärkestrappan är en modell på vad en orga- nisation behöver göra för att bygga ett starkt varu- märke. Steg nummer två, kvalité och leverans, följer Norra Skog upp varje år genom en NKI-undersökning (nöjd-kundindex) och det tredje trappsteget, an- norlunda, nås genom att fortsätta kommunicera i bild och text att vi är en medlemsägd förening där medlemmen är i centrum. Det som gör oss unika på marknaden.

- Rekommendationen från varumärkesundersök- ningen var att vi framåt ska fokusera på budskap som berättar om att vi är en medlemsägd för- ening som skapar värden och hur 27 000 med- lemmar bidrar till ett hållbart samhälle. När vi blir tydliga med vårt unikitet, vårt annorlunda, blir vi mer attraktiva och därmed också en självklar part att vara en del av. Jag är väldigt trygg med att vi har en bra plan och goda ambassadörer för att nå även kommande mål, avslutar Ulrica Winberg-Jonsson.

tycker inte att

14%

föreningen lever upp till det.

Däremot ställer en relativt stor andel (35%) sig tveksamma eller osäkra till det.

Detta vill vi att Norra Skog

ska förknippas med:

Vår vision

Ett lönsamt, fritt och ansvarstagande skogsföretagande för ett hållbart samhälle.

Vår identitetsbeskrivning:

Norra Skog drivs av att göra skogsägarlivet i Norrland så värdefullt som möjligt. Vi ägs utav våra medlemmar och verkar för deras bästa, alltid. Både när vi ger råd om hur de kan få ut det mesta och bästa av sitt skogsä- gande och när vi representerar dem politiskt.

Genom att erbjuda kunskap och tjänster ökar vi värdet på medlemmarnas skogar- idag och generationer framåt.

Vi är en motvikt, uppstickare och normbry- tare, men samtidigt en trygg och god vän till familjen. Vi är en framtidsfrämjande innova- tör för den moderna skogsföretagaren som ser att livet, i och med skogen, förändras med människor som äger och brukar den.

Därför vågar vi ta ställning för 27 000 medlemmar och tillsammans drar vi mot samma sak. Att utveckla värdet av livet och råvaran i norrländska skogar.

3. Annorlunda Varumärket uppfattas i sin kommunikation som annnorlunda, sticker ut, i förhål- lande till liknanade aktörer. I detta läge är varumärkets unikitet tydlig och svår att kopiera.

1. Kännedom

2. Kvalité och leverans

4. Lovebrand

Varumärket är känt av motta- garna till logga.

Varumärket är känd för kvalité och leverans.

Upplevs bra men är fortfarande en i mängden.

Varumärket är nu första valet för mottagare. Motta- garen har känslo- mässiga koppling- ar till varumärket och är lojal till det oavsett pris från konkurrenter.

Varumärkets

fyra trappsteg

MIN FÖRENING

Viltkvällar

Totalt var det 18 viltkvällar som anordnades och responsen har varit positiv hos deltagarna. ”Vi märker att det finns en besvikelse hos skogsägare både kring skadeläget och hur processerna i vissa av älgskötselområdena sker.” säger Olof Falkeström som är skogsskötselspecialist och viltansvarig på Norra Skog.

Den svenska älgförvaltningen bygger på ett samar- bete mellan skogsägare och jägare. Målet är att hålla en livskraftig älgstam samtidigt som samhällets mål om skogsskador, biodiversitet och trafikskador nås.

Vi går nu in i det 10:e året med ”nya” älgförvalt- ningsmodellen. Norra Skog konstaterar att den inte lyckats bättre än tidigare system och att älgskad- orna på de flesta håll är långt över uppsatta mål.

”Vi som skogsägare måste agera tydligare och engagera oss mer i förvaltningen och i diskussioner med jägarna” konstaterar Olof Falkeström.

Det här är första steget. Parallellt med viltkvällarna sker utbildning av Norra Skogs viltombud. Dessa är förtroendevalda medlemmar inom varje skogs- bruksområde vilka ska arbeta lokalt med viltfrågor och stötta skogsägare.

Även näringspolitiskt engagerar sig Norra Skog.

”Under 2021 har vi bland annat arbetat med jakt- tidsutredningen, samt i den nationella viltgruppen tillsammans med de övriga skogsföretagen och föreningarna” säger Norra Skogs medlemschef Jonas Eriksson.

Vässa dina skogskunskaper

Nu är anmälan öppen för årets utbildningar! Vill du utveckla dig som skogsägare, lära dig mer om skogsekonomi eller kanske ta motorsågskort?

Eftersom vi vet hur viktigt det är att ha kunskap om sin skog för att skogsägandet ska kännas roligt och tryggt erbjuder föreningen en mängd olika ut- bildningar på olika nivåer i vår Skogsskola. Här kan du hitta allt ifrån grundkurser i skog till färdighets- utbildningar i gallring. Du som har Skogsägaravtal läser dessutom alla våra bas- och grundutbild- ningar kostnadsfritt.

Du hittar alla föreningens utbildningar på vår hemsida norraskog.se/kunskap. Passa på, gå in och hitta just din utbildning, eller tipsa någon annan som du tror skulle vara intresserad.

Ny utbildning i skogsskötsel

Vår rykande färska utbildning Värdeskapande skogsskötsel riktar sig till dig som vill ha konkreta råd kring hur du ska sköta din skog, vilka åtgärder du kan göra i skogen och när du ska göra dem.

Helt enkelt vad du ska tänka på som skogsägare om du vill ge ditt bestånd en bra start och få bra lönsamhet på sikt där målet också är att få en bra variation i skogen.

Utbildningen består av ett webbaserat material som du studerar på egen hand och en praktisk utbildningsdag i skogen.

Utbildningens innehåll:

• Värdeskapande skogsskötsel; mål med skogs- skötseln, vilka åtgärder ska jag göra, hur ska jag göra dem och varför?

• Skador och sjukdomar på skog

• Den viktiga skogsbilvägen

• Din strategi och certifieringar

• Utbildningsdag i skogen där teori omvandlas till praktik

Läs mer och anmäl dig på norraskog.se/kunskap

FOTO: MICKE ENGMAN

Nyanställningar

Jakob Renhult, Skogsinspektor

VO södra Norrbotten, Älvsbyn, började 17 jan David Hademalm, Skogsinspektor

VO norra Norrbotten, Övertorneå, börjar 7 juni Linn Lund, Skogsinspektor

VO västra Jämtland, Järpen började 1 feb Andreas Edwang Stridbo, Skogsinspektor VO västra Jämtland, Krokom, börjar 1 maj Robert Andersson, Produktionsspecialist VO södra Norrbotten, Luleå, började 1 jan Erik Ställ, Chef controlling skog/virke Umeå, började 17 jan

Henrik Wiklund, Verksamhetsutvecklare Östersund börjar 1 jan

Fredrik Granström, HR-specialist Luleå, börjar 1 mars

Sara Wadman, HR-specialist Umeå, börjar 1 april

7

MIN FÖRENING MIN FÖRENING

En levererad kubikmeter till Norra Skog slutar aldrig att växa

Fusionen mellan de tidigare skogsägarföreningarna har gått riktigt bra och det gör att nya Norra Skog också gått i rätt riktning. Därför kunde föreningens styrelse under förra året fatta ett historiskt inriktningsbeslut om en vinstdelning på en halv miljard kronor till medlemmarna. Vinstdelningen gör att en medlem i föreningen kommer få betydligt mer utdelning vid en affär än det som visas i prislistan

Styrelsens vinstdelningspolicy premierar både dig som tidigare levererat virke till föreningen och dig som kom- mer att leverera virke (tecknar avverkningsuppdrag eller säljer leveransvirke till föreningen). Utgångspunkten är att ett aktivt och långsiktigt skogsägande ska vara extra lönsamt för dig som medlem.

Med föreningens modell för vinstdelning slutar en leve- rerad kubikmeter till Norra Skog aldrig att växa.

Genom en digital handelsplats som lanseras i samband med vårens stämma kommer handel med emitterade insatser att kunna ske mellan medlemmar. Detta ger ett val för medlemmen att antingen låta de emitterade in- satserna ligga kvar och ge fortsatt årlig avkastning eller växlas ut mot kontanter.

Följ oss på sociala medier

På Facebook, Instagram, Twitter och LinkedIn delar vi med oss av aktualiteter som berör dig som skogsägare och medlem.

Få ut mer av ditt skogsägande – ta del av vår checklista

Vi har sammanställt en checklista med frågor som berör olika delar av ditt skogsägande. Checklistan är en bra förberedelse inför ditt rådgivande möte med din skogsinspektor.

u Logga in på Mina sidor på norraskog.se och ta del av listan!

Behöver du rådgivning i ditt skogsägande? -

Ta kontakt med en skogsinspektor nära dig så guidar vi dig. norraskog.se/kontakt

POLITIK & PÅVERKAN

Vi har under lång tid varnat för att Sveriges tillämp- ning av artskyddsförordningen kommer att få mycket allvarliga konsekvenser, inte bara för skogsbruket utan för hela samhället. Grundproblemet är att regeringen 2007 lade samman två EU-direktiv (art- och habitat- direktivet och fågeldirektivet), varav det ena direktivet ger särskilda djur- och växtarter ett strikt skydd medan det andra som omfattar alla vilda fåglar är mer flex- ibelt. På så sätt fick båda bestämmelserna ett strikt skydd i svensk lagstiftning.

I juni 2016 skickade Skogsstyrelsen och Naturvårdsver- ket en skrivelse till regeringen med en uppmaning om att utreda artskyddsförordningen för att säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker. Trots detta har regeringen inte tagit frågan på tillräckligt stort all- var. Denna politiska handfallenhet och avsaknaden av handlingskraft har därmed orsakat dagens ohållbara situation för svenska skogsägare.

Konsekvenserna kommer att bli enorma för hela sam- hället och det småskaliga skogsbruket riskerar att slås ut helt. Det här är ett resultat av en praxisutveckling som varken EU eller den svenska lagstiftaren egent- ligen har strävat efter. När komplicerad lagstiftning blandas ihop och politikerna inte ser problematiken och tar tag i situationen, blir det stora ekonomiska kon- sekvenser för både enskilda och staten.

Till detta ser vi nu att våra medlemmar får föreläggan- den från Skogsstyrelsen om att genomföra kostsam- ma och komplicerade inventeringar. Här tar Skogs- styrelsen ett eget initiativ. Utan varken ny praxis eller ny lagstiftning försöker myndigheten vältra över på

enskilda skogsägare att lokalisera varenda fågel, var- enda fågelbo och inte bara artbestämma, utan även könsbestämma fåglarna.

Därefter fattar Skogsstyrelsen beslut om förbud att utföra åtgärder i skogen. Skogsägaren ska alltså gräva sin egen grav. Som vi ser det, är det inte korrekt att myndigheten ska vältra över utredningsansvaret på enskilda skogsbrukare. Det finns inget spår i lagstift- ningen om att det här har varit avsett.

Att det finns fåglar i skogen är en självklarhet. De flesta skogsägare tar hänsyn till dem genom frivilliga avsätt- ningar och generell miljöhänsyn vid skogsbruksåtgär- der. Artskyddsförordningen påverkar all markanvänd- ning. Inte bara skogsbruk, utan även jordbruk, gruvor, vägbyggen, vindkraftsanläggningar med mera.

Den situation som nu uppstått är ohållbar, det håller till och med Skogsstyrelsens generaldirektör med om.

Ett aktivt skogsbruk är ryggraden i svensk ekonomi och välfärd, samt vägen för att ställa om till en hållbar framtid. Regeringen måste nu visa handlingskraft.

Gör om, gör rätt!

Regeringen –

Gör om, gör rätt!

Skogsstyrelsen skärper nu tillämpningen av artskyddet och framöver ska varenda fågel skyddas från störning vid jord- och skogsbruk. Det kommer drabba Sverige oerhört hårt och helt slå ut landets familjeskogsbrukare.

Norra Skog kräver att regeringen tar sitt ansvar och agerar omedelbart.

Torgny Hardselius,

styrelseordförande Norra Skog Ida Nyberg,

jurist Norra Skog

9

KRÖNIKA KRÖNIKA

Blickarna riktas återigen norrut mot vår del av landet. Naturtillgångarna i form av skog, malm och mineraler står i fokus för närings- liv och politik. Skogen i norra Sverige har en nyckelroll i den nu påbörjade omställningen till ett fossilfritt och hållbart samhälle. Förutom för skogs- och träindustri är skogen också grund- läggande för rennäring och besöksnäring.

Länsstyrelsen har nu, i samverkan med ett hundratal aktörer från företag, myndigheter, och organisationer, tagit fram ett regionalt skogsprogram för de fyra norrlandslänen.

Styrkan i programmet är bredden i samar- betet. Vi har stora möjligheter att komma överens om konstruktiva lösningar. Vi ser stora möjligheter att nyttja skogen mer. På nya sätt. Vad vill vi då åstadkomma?

• Vi vill stärka förädling och företagande inom länen, för exempelvis ökat

byggande i trä

• Vi kan utveckla fler upplevelser, tjänster och produkter från skogen

• Vi kan bli bättre på effektiva klimatåt- gärder och på att förvaltning av skogar Tillsammans kan vi också skapa gemensam- ma arenor där vi kan diskutera och hantera gemensamma utmaningar, till exempel kli- matpåverkan, fjällnära skogar, skogsskador, biologisk mångfald och äganderätt.

Min krönika i denna tidning är den första i en serie där vi landshövdingar från Västerbotten, Jämtland, Norrbotten och Västernorrland skriver om skogens betydelse för samhälls- utvecklingen. Vi delar samma grundsyn på

hur vi tillsammans kan förädla och utveckla skogsnäringen och samtidigt visa omsorg om de naturvärden som finns i vår del av landet. Men vi har också regionala profiler och prioriterar på lite olika sätt baserat på de tillgångar, traditioner och kompetenser som finns i respektive län.

I Västerbotten driver och stödjer skogspro- grammet med en lång rad aktörer satsningar inom träindustri och träbyggnad, jämställdhet, biologisk mångfald, skogsskador, skogsskötsel och mångbruk. Dessutom bevakar och kom- municerar vi vad som händer inom EU. Vi har också etablerat ett internationellt samarbete med andra regioner inom Barentsregionen.

Engagemanget hos er, skogsägare, företagare och intresseorganisationer är avgörande för vår chans att lyckas stödja och stimulera initiativ kopplat till skogens olika värden.

Den här chansen har vi inte råd att missa.

Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbottens län

Norrlänen i gemensam satsning på skogen

Skogen skapar värden, innovationer och nya jobb. Den norr- ländska skogens potential kan nyttjas ännu bättre, men det måste ske inom ramen för miljömålen.

FOTO: PATRICK TRÄGÅRDH

Gimån Indalen

Torp/Stöde Borgsjö/Haverö

Södr a Norra Anundsjö

/Fredrika Södra Lappland

norra Sävar södra Vännäs

södra Lövånger Bygdeå/

Nysätra /

Jörn/ /

norra /

Råneå Luleå älvdal

Gällivare/Pajala

Medelpad Ös tra

Styrelsen initierade i samband med förtroenderådet i februari 2021 en ägardialog om hur den framtida indel- ningen av skogsbruksområden kan utvecklas. Vi passade på att ställa några frågor till styrelsens ordförande, Torgny Hardselius, om bakgrund och syfte med dialogen.

Vad är bakgrunden till styrelsens ägardialog?

I samband med fusionen meddelades att indelningen av skogsbruksområden skulle bli föremål för en över- syn. Först i den så kallade överlappande geografin, det vill säga i de gränsområden där de båda tidigare föreningarna hade verksamhet. Så har också skett via dialog mellan förtroendevalda i de aktuella områ- dena. Nu tar vi nästa steg i ägardialogen genom att medlemmarna ges möjlighet att stöta och blöta hur den framtida indelningen av skogsbruksområden ska se ut inom hela Norra Skog.

Fungerar det inte bra som det är idag?

Jo, på många håll fungerar det alldeles utmärkt. Men vi är en ny förening nu. Skogsorganisationen har de- centraliserats i tre fältområden och tio virkesområden som i sin tur innebär att vi får tänka nytt när det gäller funktionen i våra skogsbruksområden.

Vi ser även att skogsägarkåren förändras i snabb takt med allt fler distansskogsägare, vilket innebär att allt fler skogsägare inte bor i den kommun där man äger sin skog. Genom ägardialogen vill vi ha en förutsätt- ningslös diskussion med medlemmarna om hur vi vill ha vår organisation av skogsbruksområdena. Viktigt här är att det är vi förtroendevalda/medlemmar som äger frågan utifrån för- och nackdelar samt hur vi kan medverka till att på bästa sätt stötta den operativa organisationen samt stärka medlemsdemokratin.

Hur ser tidsplanen ut?

Det här är frågor som måste få ta tid och vi tror det är viktigt att man får träffas fysiskt och lära känna varandra. Pandemin har gjort det svårt att träf- fas fysiskt, så styrelsen har förlängt ägardialogen till årsskiftet 2022/23. Vår förhoppning är att man vågar tänka nytt inom Sbo-råden och att man själva kommer med förslag på lämpliga indelningar ur ett medlems- och ägarperspektiv som sedan delges oss i styrelsen för beslut.

MIN FÖRENING

Under våren drar vi igång ett helt nytt initiativ för dig som vill ta emot besökare i din skog - ”Välkommen till min skog”.

Vi har tagit fram ett antal informationsskyltar som du som är intresserad har möjlighet att beställa och sätta upp i din skog. Genom skyltarna vill vi på ett lättsamt sätt erbjuda människor som vistas i skog och mark

en möjlighet att fördjupa sina kunskaper om svenskt familjeskogsbruk, uppmuntra till reflektion och inspi- rera barnen till lek. Syftet är att visa allmänheten att vi familjeskogsbrukare tar ansvar för den skog vi äger och brukar samt hur vårt arbete bidrar till mångfald och samhällsnytta. Att vi är stolta över det jobb vi gör och gärna visar upp det för andra.

Läs mer på norraskog.se

Norra Skog består av både en skogs- och medlemsor- ganisation. Efter fusionen består medlemsorganisa- tionen av 41 skogsbruksområden. I samband med det lokala årsmötet väljs ledamöter i respektive Sbo-råd (skogsbruksområdets råd). Här väljs även

en lokal valberedning som förbereder valen av ledamöter i Sbo-rådet och till fullmäktige.

Dialog om

framtida indelning i skogsbruksområden

Välkommen till min skog!

11

Gimån Indalen

Torp/Stöde Borgsjö/Haverö

Södr a Norra Anundsjö

/Fredrika Södra Lappland

norra Sävar södra Vännäs

södra Lövånger Bygdeå/

Nysätra /

Jörn/ /

norra /

Råneå Luleå älvdal

Gällivare/Pajala

Medelpad Ös tra

MIN INDUSTRI

Möt Joakim Larsson

sågverkschef på Kåge såg

Hur är läget?

– Nytt år och nya utmaningar! 2021 har ju varit yt- terligare ett pandemiår och det har slagit hårt mot sågverk som mot alla andra branscher med många sjuka och i karantän. Men personalen har gjort ett kanonjobb med att både följa restriktionerna och samtidigt hålla en hög produktionsnivå på sågen.

Vad var höjdpunkterna under 2021?

– Tillsammans med marknadsavdelningen har vi lagt om delar av produktstrategin, vilket är något som höjt värdeutbytet och därmed lönsamheten väsentligt. Vi har driftsatt en ny miljövänlig panna på fem megawatt. Med den får vi ett överskott av värme som vi ska sälja till Skellefteå krafts fjärrvär- menät och som i sin tur kommer att värma sam- hället i Kåge. Det är en vinst för alla parter, inklusive miljön och Kågeborna.

Inne på sågen har vi med små medel kunnat få upp matningshastigheten genom såglinjen med cirka tio procent. Det är en bedrift i sig, och utan att gå ner på detaljnivå så handlar det om nyutvecklade skärhu- vuden med andra motorer som gör att vi kan uppnå dessa farter. Dessutom har mycket jobb lagts på att trimma in alla delar och på att hålla en fortsatt hög nivå på underhållet.

Hur ser du på året vi har framför oss?

– Det kommer att bli ett otroligt spännande år på Kåge såg med ett flertal investeringar. Vi kom- mer att byta ut sista delen i såglinjen till en ny

delningssåg från Linck, sätta in nya mätutrustningar, en röntgen i såg- intaget och två brädscannrar.

Att kunna scanna våra stockar gör det möjligt att läsa

stockens individuella fingeravtryck och därefter följa och dokumentera varje enskild stock genom hela sågprocessen. Vet man i ett tidigt skede hur en stock ser ut invändigt med röntgen så kan man sortera den efter det och såga stocken för maximalt värdeutbyte. Efter att den är sågad kan man sedan följa plankan genom hela flödet och upptäcka om några avvikelser uppstår på vägen till kunden. Detta är framtiden och vi är med och uppfinner den.

Vad tänker du om framtiden?

– Det är ju alltid svårt att spå framtiden, men med tanke på klimatets utmaningar är vi ju i världens bästa bransch eftersom vår råvara har möjlighet att tränga undan produkter med högre klimatbe- lastning, som stål, cement, plast och fossil energi.

Och det är glädjande allt fler i Sverige såväl som internationellt förstår nyttan av att bygga i trä.

Tyvärr har vi även orosmoln för framtiden, vilket är prisökningarna på diesel och el som väger tungt på sågverken i norr.

Genom röntgentekniken ser vi stockens alla egen- skaper och vi kan genom det ta vara på trädens fulla potential.

Returadress:

Norra Skog

Box 4076, 904 03 UMEÅ

Årsmöten 2022

DATUM SKOGSBRUKSOMRÅDE LOKAL Tid

Må 21/3 Umeå norra - Sävar Scandic Syd, Umeå 19:00

Överkalix Folkets Hus 19:00

Åre Brinkeboda Wärdshus, Mörsil 19:00

Sundsvall Sidsjö Hotell och Konferens 19:00

Anundsjö Församlingsgården, Bredbyn 19:00

Ti 22/3 ^Haparanda Kukkola forsen 19:00

Norsjö-Malå Källan Hotell Spa konferens, Norsjö 19:00

Gimån Fanbyns bygdegård 19:00

Torp-Stöde Ålsta Folkhögskola, Fränsta 19:00 Bygdeå-Nysätra Församlingsgården, Bygdeå 19:00

On 23/3 ^Kalix Folkets Hus Kalix 19:00

Örnsköldsvik södra Folkets hus Gnistan, Örnsköldsvik 19:00

Indalen Lidens skola aulan 19:00

Borgsjö-Haverö Församlingslokalen, Alby 19:00

Piteå-Älvsbyn Framnäs Folkhögskola 19:00

Lycksele Ansia Konferens, lokal Älgen 19:00

To 24/3 ^Övertorneå Folkets Hus 19:00

Örnsköldsvik norra Gideågården Gideå 19:00

Vindeln Vindelgallerian Karlsgårdsvägen 19:00

Sollefteå Hotell Hallstaberget 19:00

Ragunda Hotell Hammarstrand 19:00

Må 28/3 ^Lövånger Storstugan Lövånger 19:00

Härnösand Folkets Hus Älandsbro 19:00

Gällivare-Pajala Vittangi, Supalogården (Hembygsgård) 19:00

Berg Wikners, Persåsen 19:00

Jörn-Arvidsjaur-Arjeplog Hotell Laponia Arvidsjaur 19:00

Ti 29/3 Luleå älvdal Sunderby Folkhögskola 19:00

Nordmaling Folkets Hus i Rundvik 19:00

Medelpad Östra Alnö SK klubbhus Slupvägen Alnö 19:00 Bjurholm-Fredrika Guldbaggens Golfrestaurang, Bjurholm 18:00 Sorsele/Storuman Luspengymnasiets Aula, Storuman 17:00

On 30/3 ^Råneå Meldersteins Herrgård 19:00

Skellefteå södra - Burträsk Edelviks folkhögskola,aula Burträsk 19:00 Vännäs-Umeå södra Festplatsen i Vännäsby 19:00

Östersund Restauran Arctura 19:00

Kramfors Hotell Höga Kusten 19:00

Södra Lappland Hotell Vilhelmina 18:00

To 31/3 ^Strömsund Folkets Hus, Strömsund 19.00

Skellefteå norra Stiftsgården, Landskyrkan 19.00

Årsmöten 21-31 mars 2022

Nyttja din rösträtt som medlem och besök ditt årsmöte. Mer information om ditt skogsbruksområdes årsmöte hittar du i kalendern på norraskog.se/medlem.

Medlemmar som önskar följa årsmötet digitalt kan anmäla det till

medlemsavdelningen@norraskog.se så skickas digital länk ut inför mötet