IE1206 Inbyggd Elektronik
Transienter PWM
Visare jω PWM CCP KAP/IND-sensor
F1 F3
F6
F8
F2 Ö1
F9
Ö4 F7
tentamen
PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell
Ö2
Ö5
Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen R2R AD
Trafo, Ethernetkontakten
F13
Pulsgivare, Menyprogram
F4
KK1 LAB1
KK3 LAB3
KK4 LAB4
F5 Ö3 KK2 LAB2 Tvåpol, AD, Komparator/Schmitt
Step-up, RC-oscillator
F10
Ö6 LC-osc, DC-motor, CCP PWM
LP-filter Trafo + Gästföreläsning
F12 Ö7 redovisning
F11
• Start för programmeringsgruppuppgift
• Redovisning av programmeringsgruppuppgift
Spänningsdelningsformeln
Enligt spänningsdelningsformeln får man en delspänning, tex. U1 över resistorn R1, genom att multiplicera den totala spänningen U med en spänningsdelningsfaktor.
Spänningsdelningsfaktorn är resistansen R1 delad med summan av alla resistanser som ingår i seriekopplingen.
Wheatstonebryggans obalansspänning
Punkterna A och B ligger på
ungefär halva batterispänningen. A ligger närmare ”+polen” och B
närmare”-polen”. Skillnaden UAB kan mätas med en känslig millivolt- meter ansluten mellan A och B.
Wheatstonebryggans obalansspänning
Punkterna A och B ligger på
ungefär halva batterispänningen. A ligger närmare ”+polen” och B
närmare”-polen”. Skillnaden UAB kan mätas med en känslig millivolt- meter ansluten mellan A och B.
V 02 , 499 0 501
10 499 501
499
10 501 =
− +
= + UAB
Wheatstonebryggans obalansspänning
Punkterna A och B ligger på
ungefär halva batterispänningen. A ligger närmare ”+polen” och B
närmare”-polen”. Skillnaden UAB kan mätas med en känslig millivolt- meter ansluten mellan A och B.
Varför har resistorerna värdena 501 respektive 499?
V 02 , 499 0 501
10 499 501
499
10 501 =
− +
= + UAB
Lastcell
Industrivåg. Två trådtöjningsgivare på ovansidan av en balk ökar från 500 till 501. Två trådtöjningsgivare på undersidan av en balk minskar från 500 till 499.
Givarna är kopplade som en Wheatstonebrygga. Obalansspänningen ger ett direkt mått på kraften F (eller för en våg F = mg).
a c d
E 12 V
R 100Ω
R Ω
R Ω 110 b
120
1
2
3
Potential (7.1)
En spänningsdelare bestående av tre motstånd R
1= 100 Ω, R
2= 110 Ω, R
3= 120 Ω,
matas med en emk E = 12 V.
Man mäter potentialen (spänningen i förhållande till jord) vid olika uttag på spänningsdelaren.
Voltmeterns minuspol är hela tiden ansluten till uttag b, jord,
medan voltmeterns pluspol i tur och ordning ansluts till uttagen
a, b, c, och d. Vad visar voltmetern?
a c d
E 12 V
R 100Ω
R Ω
R Ω 110 b
120
1
2
3
Potential (7.1)
Uttag a) b) c) d)
Voltmeter
a c d
E 12 V
R 100Ω
R Ω
R Ω 110 b
120
1
2
3
Potential (7.1)
Uttag a) b) c) d)
Voltmeter
37 , 120 4
110 100
12 120 = −
+
− +
=
−
= ba
ab U
U
-4,37
a c d
E 12 V
R 100Ω
R Ω
R Ω 110 b
120
1
2
3
Potential (7.1)
Uttag a) b) c) d)
Voltmeter
37 , 120 4
110 100
12 120 = −
+
− +
=
−
= ba
ab U
U
-4,37 0
a c d
E 12 V
R 100Ω
R Ω
R Ω 110 b
120
1
2
3
Potential (7.1)
Uttag a) b) c) d)
Voltmeter
37 , 120 4
110 100
12 120 = −
+
− +
=
−
= ba
ab U
U
-4,37 0
120 4 110
100
12 110 =
+
= + Ucb
4
a c d
E 12 V
R 100Ω
R Ω
R Ω 110 b
120
1
2
3
Potential (7.1)
Uttag a) b) c) d)
Voltmeter
37 , 120 4
110 100
12 120 = −
+
− +
=
−
= ba
ab U
U
-4,37 0
120 4 110
100
12 110 =
+
= + Ucb
4
64 , 120 7 110
100
110
12 100 =
+ +
= + Udb
7,64
Kirchhoffs spänningslag (5.3)
Kirchhoffs spänningslag (5.3)
27 , 5 0 , 0 8 , 0 4 , 0 6 , 1 5 , 1
3 ,
1 =
+ +
+
= + I
Kirchhoffs spänningslag (5.3)
27 , 5 0 , 0 8 , 0 4 , 0 6 , 1 5 , 1
3 ,
1 =
+ +
+
= + I
41 , 0 27 , 0 5 , 1
14 , 0 27 , 0 5 , 0
5 , 1
5 , 0
=
⋅
=
=
⋅
= U U
Kirchhoffs spänningslag (5.3)
27 , 5 0 , 0 8 , 0 4 , 0 6 , 1 5 , 1
3 ,
1 =
+ +
+
= + I
41 , 0 27 , 0 5 , 1
14 , 0 27 , 0 5 , 0
5 , 1
5 , 0
=
⋅
=
=
⋅
= U U
U = – 0,14 + 1,3 – 0,41 = 0,76 V
Kirchoffs strömlag (5.1)
Kan Du gissa strömmarna?
I1 = I2 = I3 = I4 =
5 A 2,5 A 2,5 A 5 A
I1 + I4 = 10
I1 = I2 + I3 I2 = I3
Parallellkrets, OHM’s lag: I4⋅2 = I1⋅(1+2//2) ⇒ I4 = I1 = 10/2 = 5 I1 = I2 + I3 ⇒ I2 = I3 = 5/2 = 2,5
Kirchoffs strömlag (5.2)
Nu måste man räkna!
V 2 , 26 10
62 , 2 62
. 2 2 4
8 2 6 8
2 4 8
2 6 8
=
⋅
=
⋅
= Ω
=
+
+ + ⋅
⋅
+ + ⋅
= E R I
RERS ERS
A 55 , 4 6
2 , 26
4 = E4 = =
I I1 = I −I4 =10−6,55=3,45A
A 69 , 8 0
5 , 5 8
6 45 , 3 2 , 26 8
6 1
2 = E− ⋅I = − ⋅ = =
I 2,75A
2 5 , 5
3 = =
I
Kirchhoffs lagar? (6.3)
a) U
R2= ? b) I
2= ?
c) I
1= ?
Kirchhoffs lagar? (6.3)
a) U
R2= ? b) I
2= ?
c) I
1= ?
= 18 V (E
1)
18 + I
318= 0 I
3= – 18/18 = – 1 A
Kirchhoffs lagar? (6.3)
a) U
R2= ? b) I
2= ?
c) I
1= ?
= 18 V (E
1)
18 + 6I
2– 12 = 0
I
2= (12 – 18)/6 = – 1 A
18 + I
318= 0 I
3= – 18/18 = – 1 A
Kirchhoffs lagar? (6.3)
a) U
R2= ? b) I
2= ?
c) I
1= ?
= 18 V (E
1)
18 + 6I
2– 12 = 0
I
2= (12 – 18)/6 = – 1 A
18 + I
318= 0 I
3= – 18/18 = – 1 A I
1+ I
2+ I
3= 0
I
1= – I
2– I
3= – (– 1) – (– 1) = 2 A
Kirchhoffs lagar? (6.3)
a) U
R2= ? b) I
2= ?
c) I
1= ?
= 18 V (E
1)
18 + 6I
2– 12 = 0
I
2= (12 – 18)/6 = – 1 A
18 + I
318= 0 I
3= – 18/18 = – 1 A I
1+ I
2+ I
3= 0
I
1= – I
2– I
3= – (– 1) – (– 1) = 2 A Att E
1är en ideal emk
är det som förenklar
beräkningarna!
eller med Nodanalys (7.3)
I
1+ I
2+ I
3= 0 I
1= – I
2– I
3E
1= 18 V
I
3= – (E
1– 0)/R
2= – 18/18
= – 1 A
I
2= – (E
1– E
2)/R
1= – (18 – 12)/6 =
= – 1A
I
1= – I
2– I
3= – (– 1) – (– 1) = 2 A
Parallellkopplade batterier (4.4)
Tre likadana batterier med E = 10 V och inre resistansen 6 Ω parallell- kopplas för att leverera ström till en resistor med resistansen 2 Ω.
a) Hur stor blir strömmen I och kläm- spänningen U?
De tre inre resistanserna 6Ω har gemensam spänning i båda ändar, och är därigenom i praktiken parallellkopplade. RI = 6/3 = 2Ω. I = 2,5 A och U = 5V.
Ett batteri felvänt !
Ett batteri felvänt !
Ett batteri felvänt !
Detta är en mer komplicerad krets som kräver Kirchhoffs lagar för att lösas …
Ett batteri felvänt !
Detta är en mer komplicerad krets som kräver Kirchhoffs lagar för att lösas …
−
=
⋅
−
−
−
−
=
− +
⇔
=
−
−
−
= +
−
−
⇔
=
− +
−
=
−
−
20 0 0
6 3
1 1
1
10 2
6 0
0 2
10 6
20 0
6 3
0 6
10 3
10
0
1
2 1
2
2 1
2 1
2 1
I I
I I
I I
I
I I
I I
I I I I
Ett batteri felvänt !
Detta är en mer komplicerad krets som kräver Kirchhoffs lagar för att lösas …
−
=
⋅
−
−
−
−
=
− +
⇔
=
−
−
−
= +
−
−
⇔
=
− +
−
=
−
−
20 0 0
6 3
1 1
1
10 2
6 0
0 2
10 6
20 0
6 3
0 6
10 3
10
0
1
2 1
2
2 1
2 1
2 1
I I
I I
I I
I
I I
I I
I I I I
I1 = 2,78 A I2 = 1,94 A I = 0,83 A
U = I·2 = 0,83·2 = 1,67 V
Kirchhoffs lagar (6.5)
a) Ställ med hjälp av Kirchhoffs två lagar upp ett ekvationssystem med vars hjälp de tre strömmarna I
1I
2och I
3kan beräknas. Hyfsa
ekvationerna. (Du behöver således inte lösa ekvationssystemet)
Kirchhoffs lagar (6.5)
I1+ I2 + I3 = 0
Kirchhoffs strömlag:
Kirchhoffs lagar (6.5)
I1+ I2 + I3 = 0
− − ⋅ + ⋅ +25 2 I1 3 I2 60 = 0
Kirchhoffs strömlag:
Kirchhoffs spänningslag (vänstra slingan):
Kirchhoffs lagar (6.5)
I1+ I2 + I3 = 0
− − ⋅ + ⋅ +25 2 I1 3 I2 60 = 0
− ⋅ + ⋅2 I1 3 I2 + ⋅0 I3 = −35
Kirchhoffs strömlag:
Kirchhoffs spänningslag (vänstra slingan):
hyfsa:
Kirchhoffs lagar (6.5)
I1+ I2 + I3 = 0
− − ⋅ + ⋅ +25 2 I1 3 I2 60 = 0
− ⋅ + ⋅2 I1 3 I2 + ⋅0 I3 = −35
− − ⋅60 3 I2 + + ⋅ −6 5 I3 20 = 0
0⋅ − ⋅I1 3 I2 + ⋅5 I3 = 74
Kirchhoffs strömlag:
Kirchhoffs spänningslag (vänstra slingan):
hyfsa:
Kirchhoffs spänningslag (högra slingan):
hyfsa:
Kirchhoffs lagar (6.5)
I1+ I2 + I3 = 0
− ⋅ + ⋅2 I1 3 I2 + ⋅0 I3 = −35 0⋅ − ⋅I1 3 I2 + ⋅5 I3 = 74
1 1 1
2 3 0
0 3 5
0 35 74
1 2 3
−
−
•
= −
I
I I
I I
1 2
1 87 10
= −
,
,4
U
R ⋅ I =
Kirchhoffs lagar (6.5)
Om ekvationssystemet löses får man:
I
1= 1,87 I
2= -10,4 I
3= 8,55 [A].
b) Vad visar voltmetern längst till höger i figuren (ange både
Kirchhoffs lagar (6.5)
I
3= 8,55 [A]
Kirchhoffs lagar (6.5)
I
3= 8,55 [A]
+ -