10.2. Bilaga 1. Klimat- och miljökrav i samband med upphandling av särskilda boenden för äldre

Vård- och omsorgskontoret

Klimat- och miljökrav i samband med upphandling av särskilda

boenden för äldre

2

1. Inledning

Ett av fokusområdena i Sollentuna kommuns nuvarande klimatstrategi är att minska

klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter. Som ett led i kommunens klimat- och miljöarbete har vård och omsorgsnämnden åtagit sig att öka kunskapen om möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser inom nämndens ansvarsområden. Vård- och

omsorgskontoret har därför fått i uppdrag att, under 2015, utreda vilken typ av krav som kan ställas vid upphandling av särskilda boenden för äldre.

Som en del av arbetet med att minska kommunens klimatpåverkan genomfördes 2014 en studie av olika verksamheter i kommunen för att fastställa deras nuvarande klimatpåverkan samt vilka förbättringsmöjligheter som finns. En av de verksamheter som studerades var Gillbogården, som är ett särskilt boende för äldre. Slutsatsen var att det finns en potential till förbättringar vad gäller verksamhetens miljö- och klimatpåverkan. Enligt fallstudien är Gillbogårdens klimatpåverkan 172 ton koldioxidekvivalenter¹ per år. Av detta står inköp av mat för 29 procent och catering 12 procent. Sammantaget står alltså maten för 41 procent.

Elektriciteten är näst största kategori och står för 6 procent. Den tredje största kategorin är kopplat till inköp och förbrukning av inkontinensskydd som genererar 4 procent av

verksamhetetens totala klimatpåverkan².

Sammanfattningsvis är det kosten och elförbrukningen som har störst klimatpåverkan och studien lyfter fram dessa områden som mest relevanta att fokusera på. Fördelarna med central verksamhetsstyrning är också något som lyfts fram som ett viktigt verktyg i samband med klimat- och miljöarbetet.

1.1. Rapportens upplägg

Denna översikt av hur miljökraven kan utvecklas inom särskilda boenden för äldre kommer ta avstamp i fallstudiens slutsatser och fokusera nedanstående områden:

1. Kost

2. Elförbrukning

3. Inköp av förbrukningsartiklar 4. Miljöledningssystem

Inledningsvis ges en kort framställning av de klimat- och miljökrav vi i dagsläget har i våra förfrågningsunderlag och avtal för särskilda boenden för äldre. I nästkommande kapitel redovisas en sammanfattning av konkurrensverkets vägledning för att ställa hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar. Därefter följer bakgrundsfakta, samt förslag till inriktning för kravformuleringar, inom respektive av ovan angivna områden.

Avslutningsvis förs en diskussion kring vilken typ av krav vi kan och bör ställa i framtiden, med utgångspunkt i Sollentunas förutsättningar.

1.2. Miljökrav i aktuella förfrågningsunderlag och avtal

Nedan följer en sammanställning på de miljökrav som ställts i de senaste LOU-upphandlingar av särskilda boenden för äldre, samt i det aktuella förfrågningsunderlaget inom

valfrihetssystemet för särskilt boende för äldre. Kraven inom de LOU-upphandlade

1 För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras vissa utsläpp med en global uppvärmningspotentialfaktor (GWP-faktor). Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 21 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 21 ton koldioxidekvivalenter

2 Miljögiraff sid. 3

3

verksamheterna är i dagsläget mer omfattande jämfört med de inom valfrihetssystemet.

Anledningen till att kraven inom valfrihetssystemet är mindre omfattande beror på att utförare inom ett valfrihetssystem har avtal med flera kommuner vilket kan göra det svårare för dem att efterleva alltför omfattande krav.

Det är av vikt att kraven är uppföljningsbara samt att det finns resurser och kompetens att bedöma om utföraren lever upp till de ställda kraven. När det gäller uppföljning av mer

avancerade klimat- och miljökrav, t.ex. verifiering av att ett miljöledningssystem lever upp till en nivå som motsvarar en certifiering, kan det behövas kompletteras med specifika

kompetenser eftersom miljöfrågor inte är vård- och omsorgskontorets verksamhetsområde.

I samband med uppföljningen under 2015 har vissa frågor ställts inom klimat- och

miljöområdet. I dessa fall rör det sig om självskattning från respektive utförare. De frågor som ställdes handlade om miljöledningssystem. Fem av kommunens utförare uppger att de har ett miljöledningssystem och fyra uppger att de inte har ett. Två uppger att deras

miljöledningssystem är certifierat och flertalet av de som inte är certifierade uppger att de har planer på att bli det.

1.2.1. LOU-avtal

7.15. Miljö

7.15.1 Systematiskt miljöarbete

Utföraren ska senast 12 månader efter övertagandet av verksamheten ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att miljöpåverkan minimeras. Systemet ska omfatta den verksamheten som berörs av avtalet och ska minst inkludera följande delar:

- en införd miljöpolicy.

- rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs.

- rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med avtalet, inklusive rutiner för att hantera avvikelser.

- källsortering och återvinning av avfall och material i verksamheten.

- årligt återkommande uppföljning av det egna miljöarbetet som delges beställaren i de fall denne efterfrågar det.

7.15.2. Miljökrav vid inköp till verksamheten

Utföraren ska senast 12 månader efter övertagandet ha fungerande och av personalen kända rutiner för säkerställa miljökrav vid inköp. Utföraren ska minst leva upp till de miljökrav Miljöstyrningsrådet tagit fram vid inköp av:

- medicintekniska produkter - kemisktekniska produkter - livsmedel och måltidstjänster - läkemedel

- fordon, transporter och drivmedel

Anbudsgivaren ska vid uppföljning redovisa att kraven vid inköp har ställts minst i enlighet med Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.

1.2.2. LOV-avtal

4.6. Miljö

Utföraren skall i sin verksamhet aktivt verka för att minimera negativt miljöpåverkande faktorer.

2. Klimat- och miljökrav i framtida upphandlingar

Konkurrensverket har tagit fram skriften ”Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling”. De menar att möjligheterna att ta miljöhänsyn vid offentliga upphandlingar gradvis har blivit bättre. De nya upphandlingsdirektiven som antogs av rådet

4

och europaparlamentet under våren 2014 tydliggör än mer att offentlig upphandling ska ses som ett strategiskt verktyg för att nå övergripande samhällsmål. Upphandlande myndigheter har därför stora möjligheter att ta andra aspekter än rent ekonomiska i beaktande i samband med offentlig upphandling.

När klimat- och miljökrav ska utformas är det viktigt att överväga vilka delar av

verksamheten som har stor miljöpåverkan och på så vis identifiera inom vilka områden det är relevant att ställa krav. Beroende på hur kraven utformas kan kretsen potentiella leverantörer minska. Detta betyder inte att kraven strider mot principen om likabehandling genom att de diskriminerar potentiella anbudsgivare. Det är exempelvis möjligt att kräva en hög

energiprestanda på en vara som endast ett fåtal leverantörer kan erbjuda.

De tekniska specifikationerna ska avse egenskaper hos kontraktsföremålet. I de tekniska specifikationerna är det t.ex. möjligt att föreskriva särskilda miljöegenskaper. Synen på vad som kan anses utgöra en egenskap som avser och påverkar kontraktsföremålet är

förhållandevis bred och omfattar krav på tillverkning, förpackning, samt användning i någon del av livscykeln. En viss typ av produktionsmetod och särskilda miljöeffekter för grupper av varor och tjänster kan t.ex. utgöra egenskaper. Dessa egenskaper kan vara såväl synliga som osynliga. Exempelvis kan krav ställas på att en vara, av miljöskäl, inte får innehålla ett visst ämne eller att den ska ha producerats ekologiskt.

För att säkerställa att den upphandlande myndigheten får den kvalitet som efterfrågas är det viktigt att de krav som ställs följs upp. En förutsättning för en bra avtalsuppföljning är att myndigheter kan göra en objektiv bedömning av kravuppfyllelse och att den information som lämnats i anbud och vid uppföljning är korrekt. Redan i samband med framtagandet av kravställningar i förfrågningsunderlag bör den upphandlande myndigheten planera vilka resurser som krävs för uppföljning och kontroll av kraven. Vilka resurser som myndigheten avsätter till uppföljning kan därför påverka vilka krav som bör ställas på det som upphandlas.

Konkurrensverket poängterar även vikten av att den upphandlande myndigheten har

kommersiella villkor som möjliggör effektiva åtgärder för att säkerställa att kraven efterföljs under avtalsperioden, exempelvis varningar, prisavdrag, viten och i sista hand uppsägning av avtal. Det är emellertid viktigt att dessa åtgärder står i proportion i förhållande till de krav som ställs.

Vid utformningen av krav bör hänsyn tas till hur de påverkar mindre och nystartade företagsmöjlighet att delta i upphandlingen. Vissa krav kan vara särskilt betungande för mindre företag, t.ex. krav på auktorisation. Detta gäller särskilt om kravet ska vara uppfyllt redan när anbudet lämnas in. En lösning kan därför vara att ange att vissa krav ska vara uppfyllda under avtalsperioden.

När det gäller krav på bevis för att en leverantör uppfyller kraven kan det vara både

nödvändigt och tillåtet att kräva att bevis ska vara verifierade av en tredje part. Kontroll och uppföljning är särskilt viktigt vid de krav där bristfällig avtalsefterlevnad inte blir tydlig för upphandlande myndighet. Vilket ofta kan vara fallet när det gäller olika typer av miljökrav.³ Upphandlingsmyndigheten har också tagit fram exempel på specifika klimat- och miljökrav som kan ställas i samband med upphandling av särskilda boenden för äldre. Dessa går att hitta i deras krav-databas och där ges även motiv till kraven samt hur de kan verifieras och följas upp.

3 ”Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling” (Konkurrensverket)

5

3. Fokusområden

3.1. Kosten

Enligt Naturvårdsverkets beräkningar har utsläppen från konsumtion av mat har ökat med nästan 25 procent sedan 1993 och med drygt 16 procent sedan 2000. År 2012 stod

konsumtion av mat för 33 procent av utsläppen från privat konsumtion⁴. Animaliska livsmedel som kött och mejeriprodukter står för den största andelen av den kostrelaterade klimatpåverkan. Vissa livsmedel genererar generellt mindre klimatpåverkan än andra.

Baljväxter är exempelvis en betydligt mindre klimatbelastande proteinkälla än nötkött. Vidare ger också potatis mindre klimatpåverkan än ris. Köttets påverkan varierar kraftigt beroende på vilken typ av djur det handlar om. Idisslare avger metan vid sin matsmältning vilket ökar klimatpåverkan från nöt- och lammkött⁵. Olika djur kräver också olika mycket djurfoder per producerad köttmängd, vilket naturligtvis också påverkar dess klimatpåverkan.

Nedanstående diagram baseras på data från Mat- klimatlistan som tagits fram av Sveriges lantbruksuniversitet 2012 och illustrerar skillnaden mellan olika produkters klimatpåverkan.

4 Naturvårdsverket.se

5 Enligt Naturvårdsverket bidrar metan 21 gånger mer till växthuseffekten jämfört med koldioxid.

6

Uppgifterna kan variera beroende på vilka utsläpps som tas med i beräkningarna. Utöver de utsläpp som uppstår vid själva produktionen ger t.ex. energianvändning vid förädling och transporter också upphov till utsläpp av växthusgaser. Förpackningar, energiåtgång vid tillagning samt avfallshantering är andra faktorer som påverkar den totala klimatpåverkan.

För att tydliggöra skillnaderna mellan olika kostvanors klimatpåverkan har livsmedelsverket tagit fram två olika veckomenyer. Dessa menyer kan också fungera som utgångspunkt för att ta fram krav när det gäller kosten. Båda menyerna grundar sig i kostråden, men en av

menyerna tar också hänsyn till kostens klimatpåverkan. Tanken med denna meny var att den skulle vara betydligt mer klimatvänlig, samtidigt som den uppfyllde befintliga kostråd och näringsrekommendationer.

Vid framtagandet av den klimatsmartare menyn antogs att svenskarna kommer fortsätta äta kött, men en mindre mäng, samt använda hela djuret. Vidare antogs att man kommer fortsätta äta fisk, samt mjölk och ost. Bland fiskarna valdes hållbart fiskade och odlade sorter, samt fiskar som vi idag inte äter men som är ätliga. Livsmedel vars produktion eller transport genererar stora utsläpp av växthusgaser undveks. Eftersom mjölk ingår i menyn togs även nötkött med trots att det sistnämnda ger hög klimatpåverkan. För att poängtera värdet i att använda hela djuret ingår oxtunga och oxsvans i menyn. På motsvarande sätt ingår kött från höns eftersom ägg är med på menyn. Veckomenyn ska ses som ett uppslag för hur man kan tänka kring en klimatvänligare kost, samt illustrera hur olika kostvanor ger olika

klimatpåverkan⁶.

Jämfört med dagens faktiska kost (den kost som rapporterades i den nationella

kostunderökningen 2012) innehåller de båda menyerna mindre kött men mer fisk, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär. Skillnaden mellan den klimatsmarta menyn och menyn som inte tagit hänsyn till kostens klimatpåverkan är att den klimatsmarta menyn innehåller ännu mindre kött, mindre mejeriprodukter och mer fisk, potatis, rotfrukter, frukt och bär. Den klimatsmarta menyn uppfyller livsmedelsverkets kostråd och näringsrekommendationer, det är endast mängden kalcium som ligger på gränsen.

Hur stor är då skillnaden mellan de båda menyerna när det gäller klimatpåverkan?

Den uppskattade totala klimatpåverkan från menyn som enbart baserats på kostråden är 26–33 kg koldioxidekvivalenter, jämfört med 18–25 kg för den klimatsmarta menyn. När

veckomenyn baserad enbart på kostråd räknas om till årliga utsläpp av växthusgaser uppgår dessa till 1,4 – 1,7 ton per person och år. Detta innebär att om man följde kostråden och, därmed också åt hälsosammare, skulle utsläppen från vår livsmedelskonsumtion kunna minska med ungefär en fjärdedel jämfört med dagens kost. Den klimatsmarta veckomenyn beräknas generera växthusgasutsläpp på 0,9 – 1,3 ton koldioxidekvivalenter per person och år.

Med den klimatsmarta menyn skulle växthusgasutsläppen från vår livsmedelskonsumtion därför kunna halveras.

3.1.1. Kravställning

Det finns ett antal olika inriktningar man kan välja för att minska klimatpåverkan från konsumtionen och produktionen av livsmedel, och utformningen av kraven kan anpassas till ambitionsnivå och verksamhetens förutsättningar. Förslagsvis bör kravställningen primärt fokusera på att minska konsumtionen av animaliska produkter i allmänhet och nötkött i synnerhet. Vidare bör kraven bidra till att minska transportsträckorna för de råvaror som konsumeras, samt uppmuntra till inköp av kravcertifierade såväl som säsongsanpassade

6 ”Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2015” (Livsmedelsverket , Jordbruksverket och Naturvårdsverket 2013)

7

livsmedel.⁷ Detta behöver inte nödvändigtvis innebära att man ersätter allt kött med vegetarisk kost, det kan också innebära att man ersätter nötkött med exempelvis fisk, eller fågel. Det kan också vara effektivt att t.ex. byta ut ris mot potatis eftersom ris ger mer klimatpåverkan. För att uppnå detta kan det vara lämpligt att utgå från en klimatanpassad meny av den typ som livmedelsverket tagit fram.

I samband med framtagande av krav på kosten är det värt att betona vikten av att ta hänsyn till den målgrupp som befinner sig på särskilda boenden för äldre och att det för vissa individer kan föreligga risk för undernäring, eftersom de av gammal vana eller kulturell härkomst endast vill äta en viss typ av mat. Det kan också handla om att maten behöver ha en viss konsistens. Detta är naturligtvis något som alltid måste tas med i beräkningen för att säkerställa att varje individ får tillräckligt med näring.

Upphandlingsmyndigheten tar upp ett antal goda exempel på kommuner som har utvecklat sin kravställning inom kost och livsmedel. Haninge kommun har exempelvis KRAV-certifierat sina förskolor genom att öka andel livsmedel som är KRAV-märkta. Örebro kommun har arbetat med ett projekt för hållbara måltider inom skolan och har som mål att kunna utveckla projektet till att även omfatta andra verksamheter inom kommunen, exempelvis

äldreomsorgen.

3.2. Energiförbrukning i lokalerna

Det andra fokusområdet är elförbrukningen. Enligt ”Miljögiraffs” studie av Gillbogården så är elförbrukningen det område som näst efter maten har störst klimatpåverkan. Det är ett antal olika faktorer som bidrar till den totala elförbrukningen, exempelvis: belysning, vitvaror, uppvärmning, ventilation och byggnadens generella konstruktion.

Energimyndigheten har undersökt elanvändningen i 150 offentliga kontors-, skol- eller vårdlokaler. Syftet har varit att öka kunskapen om hur energin används samt hur användningen kan effektiviseras. Enligt beräkningar som gjorts uppskattas den totala

energianvändningen kunna reduceras med upp till 20 – 30 procent. De faktorer som studerats är belysningen, ventilationen och den tekniska utrustningen.

Enligt energimyndighetens beräkningar fördelar sig elanvändningen inom äldreboende, eller liknande lokaler enligt nedanstående diagram (el som används för uppvärmning inkluderas inte):

Elanvändning exklusive uppvärmning i äldreboenden och liknande lokaler

7 Se även miljögiraff s. 51 – 56.

8

Utifrån samtliga undersökta verksamhetslokaler uppskattar energimyndigheten att det i

landets kontor, skolor och vårdlokaler finns möjlighet till energibesparingar på 2,2 - 2,4 TWh, vilket motsvarar cirka 30 procent av all elanvändning i denna typ av lokaler. Detta skulle kunna innebära ungefär 200 000 kronor för en genomsnittlig vårdlokal, årligen.⁸ I

sammanhanget är det emellertid viktigt att vara medveten om att dessa beräkningar är ett medeltal och att varje byggnad och verksamhet är unik vilket innebär att dessa tal inte kan appliceras i varje enskilt fall.

Nedanstående tabell redovisar energimyndighetens uppskattade besparingsmöjlighet inom de studerade lokaltyperna.

Besparingspotential för olika lokaltyper och åtgärder

Ventilation

Ventilationssystemet kan ge betydande energiförluster, som kan undvikas genom större eller mindre ingrepp så att systemet anpassas till verksamhetens behov. Ett bra ventilationssystem har fläktar som är anpassade till övriga systemet, har låg effekt och är välskötta och rengjorda samt har driftstider och temperaturinställningar som är anpassade till verksamheten.⁹

När det gäller ventilationen anser energimyndigheten att nedanstående bör säkerställas:

• Anpassa ventilationen efter behov

8 ”Energin i våra lokaler – resultat från energimyndighetens STIL2-projekt” (Energimyndigheten)

9 ”Klimatsmart brukarsamverkan – arbetssätt för sänkt energianvändning” (Organisationen offentliga fastigheter)

9

• Byta till effektivare ventilationsaggregat

Belysning

Belysningen står för en stor andel av energianvändningen på de äldreboenden som studerats av energimyndigheten. Inom detta område kan man med enkla medel göra betydande förbättringar. Den minst effektiva belysningen står för över tre fjärdedelar av all

belysningseffekt. De konventionella lysrören utgör nästan hälften av detta och glödlamporna en fjärdedel. Enligt energimyndigheten är det huvudsakligen äldre lysrörsamarturer som används i de studerade vårdlokalerna, och endast 14 procent består av den mer effektiva tekniken¹⁰. Elkostnaden kan minskas med 80 - 90 procent med modernare belysningsteknik.

Byte av svenska belysningssystem skulle motsvara en femtedel av den minskning Sverige bör göra för att nå EU:s mål för minskade koldioxidutsläpp. En modern belysningsanläggning kan använda så lite som en femtedel så mycket el som en 10-15 år gammal, om den är rätt

planerad ¹¹.

Energimyndigheten föreslår att man i första hand fokuserar på att:

• Ersätta glödlampor med lågenergilampor/Led-lampor

• Ersätta konventionella lysrör mot T5-armaturer

• Tekniska lösningar för automatisk släckning i form av exempelvis närvarogivare

Vitvaror och elektronik

Även om vitvaror och elektroniska apparater överlag står för en betydligt mindre andel av den totala energiförbrukningen på ett äldreboende så kan det finnas anledning att se över även detta område. Det är möjligt att med relativt enkla medel säkerställa att de vitvaror och elektroniska produkter som köps in är energieffektiva. Inom EU finns det en gemensam märkning för energianvändning, som anger hur mycket energi en produkt förbrukar. Detta graderas också på en skala. Exempel på apparater som ska vara märkta är kyl- och frysskåp, ugnar, spisar, diskmaskiner, torktumlare, luftvärmepumpar och luftkonditioneringsapparater¹². Vikten av att använda energisnål elektronisk utrustning är också något som betonas av

energimyndigheten.

El från förnyelsebara energikällor

Utöver att minska den totala energiförbrukningen inom ovanstående områden så har det även betydelse vilken typ av el som konsumeras. Förnybara energikällor ger betydligt lägre klimat- och miljöpåverkan jämfört med fossila bränslen som exempelvis kol och olja. Fossila bränslen ger upphov upp till 60 gånger mer koldioxidutsläpp jämfört med förnybara energikällors koldioxidutsläpp. Att köpa el från förnybara energikällor bidrar följaktligen till minskade utsläpp av växthusgaser och möjlighet att minska den negativa klimatpåverkan. Vid upphandling av elektricitet i Sverige är tillgången på förnybara energikällor mycket god,

10 ”Energin i våra lokaler – resultat från energimyndighetens STIL2-projekt” (Energimyndigheten)

11 Upphandlingsmyndigheten.se

12 ”Klimatsmart brukarsamverkan – arbetssätt för sänkt energianvändning” (Organisationen offentliga fastigheter)

10

vilket gör det möjligt att ställa krav som innebär att 100 % av elleveransen ska komma från förnybara energikällor¹³.

3.2.1. Kravställning

Elförbrukningen är en betydande faktor när det gäller klimatpåverkan och det kan finnas stora vinster med att ställa krav inom detta område. Fokus bör i första han läggas där det finns störst potential till förbättringar. Belysning, ventilation och elektroniska produkter är områden som kan lyftas fram. Inom belysningen kan man med relativt enkla medel minska

energiförbrukningen, exempelvis genom att ersätta äldre armaturer och belysningskällor med modernare lösningar. Detsamma gäller vitvaror och elprodukter där äldre produkter förbrukar betydligt mer energi jämfört med modernare miljömärkta produkter. Miljömärkning kan utgöra en utgångspunkt vid utformning av kravformuleringarna. När det gäller belysningen kan krav på automatisk dagljus- och närvaroreglering även bidra till att minska

elförbrukningen. Utifrån fallstudien av Gillbogården framhålls också en förbättrad styrning av fjärrvärmesystemet i syfte att minska behovet av direktverkande el-element som en åtgärd för att minska elförbrukningen¹⁴. Utöver att minska förbrukningen av el så är det också relevant att säkerställa att den el som trots allt måste konsumeras kommer från förnyelsebara

energikällor.

Effektivisering av ventilationen kan vara lite mer komplicerat eftersom vissa åtgärder kan kräva större ingrepp och vara kopplad till själva byggnationen av fastigheten. Andra åtgärder som exempelvis förbättrat underhåll av ventilationssystemet eller byta till effektivare luftfilter kan däremot vara enklare att genomföra. När det gäller ansvarsfördelningen i avtalen kan det också innebära att hyresvärden behöver vara delaktig i vissa åtgärder samt att vissa krav inte kan eller bör ställas på utföraren eftersom det inte ligger inom deras ansvarsområde. Det kan också vara så att kommunen själva kan genomföra vissa åtgärder eftersom det ligger inom dess ansvarsområde.

Upphandlingsmyndigheten lyfter även inom detta område fram ett antal goda exempel, bland annat hur ett flertal aktörer lyckats minska energiförbrukningen med modernare

belysningsteknik och automatisk reglering. Fortifikationsverket har vidare lyckats minska energiförbrukningen från ventilationssystemen genom att ställa krav på effektivare luftfilter.

När det gäller effektivisering av elektroniska produkter så finns det ett flertal goda exempel.

Bland annat hur energimyndigheten har upphandlat mer energisnåla datorer. Ytterligare ett exempel är hur Karolinska universitetssjukhuset har ställt krav på mer energieffektiv vårdutrustning genom att ta hänsyn till energiförbrukning i samband med upphandling.

3.3. Miljökrav vid inköp av förbrukningsartiklar

Varje organisation och individ påverkar indirekt miljön genom konsumtion av varor och tjänster, därför är det viktigt att göra medvetna inköp. Stor köpkraft påverkar efterfrågan och produktutbud och miljöanpassade inköp kan driva fram ny miljöteknik. Miljökrav vid inköp kan också ge ekonomiska vinster, särskilt vid inköp av energiförbrukande produkter. Då mer och mer av den offentligt finansierade vården och omsorgen bedrivs i privat regi är det viktigt att miljökraven vid inköp inte glöms bort. Följaktligen kan det vara relevant att ställa

miljökrav i samband med inköp¹⁵. Upphandlingsmyndigheten ger exempel på produktområden inom vård och omsorg som kan omfattas av miljökrav:

13 Upphandlingsmyndigheen.se

14 Miljögiraff sid. 51-56.

15 Upphandlingsmyndigehet.se

11

• Handskar

• Förbandsartiklar

• Inkontinens-och urologiartiklar

• Anestesi och intensivvård

• Kemisk-tekniska produkter

Inkontinens skydd är något som också Miljögiraff, i sin fallstudie av Gillbogården, lyfter fram som en produkt med hög miljöpåverkan¹⁶. Av denna anledning kan det vara extra relevant att ställa miljökrav i samband med inköp och hantering av denna produkt.

3.4. Miljöledningssystem

Införande av ett miljöledningssystem kan vara av stor betydelse för att utveckla sitt miljö- och klimatarbete. Syftet är att underlätta och effektivisera miljöarbetet. Ett exempel på ett

miljöledningssystem som det också är möjligt att certifiera sig i är ISO 14000-serien.

ISO 14000 är samlingsnamnet för de standarder som handlar om miljöledning. Dessa standarder skapar i sin tur ett miljöledningssystem som kan integreras i verksamheten.

Miljöledningssystemet utgör därefter ett verktyg som ska underlätta arbetet och standarderna ger en arbetsmodell för ständiga förbättringar. När ledningssystemet väl har införts kan arbetsmodellen användas för en egen bedömning av överensstämmelsen med standarden eller som underlag för en extern certifiering.

Certifieringen utfärdas av en tredje part och blir ett intyg på att organisationen har möjlighet att arbeta strukturerat och systematiskt med miljöarbetet.

Syftet med ISO 14001 kan ses i fyra perspektiv:

• Utgöra verktyg för att säkerställa att miljöarbetet inom verksamheten genomförs på ett systematiskt och effektivt sätt.

• Säkerställa att miljöarbetet genom ständig förbättring leder till att verksamhetens totala miljöbelastning kontinuerligt minskar.

• Säkerställa att verksamhetens ledning har god kontroll över miljöarbetets utveckling både vad avser resultat och kostnader.

• Ge verksamheten en möjlighet att på ett tydligt sätt kommunicera miljöarbetet både internt och externt, genom dess konkreta och verifierbara uppbyggnad.

ISO 14001 kan användas av företag och organisationer som ett hjälpmedel för att exempelvis:

• Kartlägga och minska verksamhetens miljöpåverkan.

• Införa styrande rutiner för miljöarbetet.

• Sätta upp konkreta miljömål förförbättringar.

• Införa miljöledningsprogram för att nå sina miljömål.

• Utvärdera att miljöarbetet fungerar.

• Kontinuerligt följa upp och utvärdera miljöarbetet.¹⁷

Det är alltså möjligt att enbart ställa krav på att en verksamhet ska ha ett miljöledningssystem men också att de ska vara certifierade av en tredje part i enlighet med ISO 14000 standarden.

Enligt upphandlingsmyndigheten måste emellertid en upphandlande myndighet acceptera om en utförare har ett miljöledningssystem som motsvarar de krav som ställs på en certifiering.

16 Miljögiraff sid. 3

17 Sis.se (Swedish standards institute) samt upphandlingsmyndigheten.se

12

Uppföljning och verifikation av detta kräver därför en kompetens som i dagsläget inte finns på vård- och omsorgskontoret.

3.4.1. Kravställning

Ett miljöledningssystem kan bidra till att skapa mål och förutsättningar för miljöarbete, något som också poängteras i samband med fallstudien av Gillbogården¹⁸. Att ställa krav på att detta ska finnas inom de företag som bedriver särskilda boenden kan därför vara ett effektivt sätt att säkerställa att de arbetar med miljö- och klimatfrågorna. När det gäller certifiering så

framhåller upphandlingsmyndigheten att det viktigaste inte är att verksamheten har certifierats utan att motsvarande rutiner och dokument finns på plats. En certifiering är emellertid ett sätt att genom en tredje part bidra till att kvalitetssäkra verksamhetens miljöarbete. Två av

kommunens utförare uppger att de i dagsläget är certifierade och flertalet av de som inte är certifierade uppger att de har planer på att bli det. Krav på miljöledningssystem är något som redan i dagsläget är med i de avtal som vi har för tidigare LOU-upphandlade boenden.

Däremot kräver vi inte att omfattningen av miljöledningssystemet ska motsvara en certifiering. Om detta ska krävas i framtiden behövs det även komptens att följa upp och verifiera kraven.

Upphandlingsmyndigheten lyfter bland annat fram Torshälla stadsdelsförvaltnings arbete med att öka andelen ekologiska produkter som ett gott exempel på hur ett miljöledningssystem kan bidra till att skapa tydliga metoder och mål.

4. Sammanfattning och framtida inriktning

Sollentuna kommuns miljöstrateg kommer under 2016 att ta fram en miljöstrategi som ska vara styrande för hur kommunen ska arbeta med miljöfrågor framöver. Kontoret har i samråd med kommunens miljöstrateg kommit fram till att det är lämpligt att vänta med att besluta om exakt utformning av miljökraven tills kommunens övergripande strategi är färdigställd. Detta för att säkerställa att nämndens miljöarbete sker i linje med kommunens övergripande

inriktning och att kraven utformas i överrensstämmelse med de principer som fastställs centralt.

Det förefaller finnas en förbättringspotential vad gäller klimatpåverkan från särskilda boenden för äldre. Det finns också en mängd olika alternativ när det gäller kravställning och kraven i dagens avtal och förfrågningsunderlag kan utvecklas. Upphandlingsmyndigheten anser även att det generellt sett finns goda möjligheter att ställa hållbarhetskrav i samband med

upphandlingar och framhåller många goda exempel. När det gäller krav på

miljöledningssystem så är det värt att poängtera att det redan i dagsläget finns med i avtalen för de LOU-upphandlade boendena, däremot behöver uppföljningen av dessa krav utvecklas.

Även om det generellt sett finns goda möjligheter att ställa hållbarhetskrav så kan vissa omständigheter försvåra kravställning. Vid framtida utformning av miljökrav behöver t.ex.

hänsyn tas till om verksamheten ska upphandlas enligt LOU eller om de ska ingå i

kommunens valfrihetssystem för särskilda boenden. När ett objekt upphandlas enligt LOU är det endast Sollentuna kommun som har avtal med boendet och verksamheten är placera inom kommunens gränser. I dessa fall är det också kommunen som tillhandahåller lokaler och har hyresavtal med respektive hyresvärd. När det gäller verksamheter inom valfrihetssystemet så ligger verksamheterna ofta utanför Sollentuna kommun och har avtal med ett flertal olika

18 Miljögiraff s. 51-56

13

kommuner vars krav kan se väldigt olika ut. Utföraren står också själva för lokalerna och har egna hyreskontrakt. Verksamheter som drivs, enligt LOV, inom ramen för kommunens valfrihetssystem utgör en allt större andel av det totala antalet verksamheter. Diskussioner pågår även kring att låta allt fler verksamheter upphandlas enligt LOV i framtiden.

Detta påverkar till vilken aktör kraven kan ställas och innebär att de kan behöva se annorlunda ut beroende på om det handlar om LOU-upphandling eller ett förfrågningsunderlag inom ett valfrihetssystem enlig LOV. Eftersom en utförare inom ett valfrihetssystem har placeringar från flera kommuner kan utförare dra sig för att ansöka till ett valfrihetssystem med krav som har en betydligt högre ambitionsnivå jämfört med andra. Det kan också försvåra kravställning när det gäller faktorer som ligger på utförarens hyresvärds ansvar och regleras i deras avtal.

Denna problematik komplicerar naturligtvis kravställningen men behöver inte innebära att det inte är möjligt att ställa några klimat- och miljökrav. En möjlig väg kan t.ex. vara att

samarbeta med andra kommuner när det gäller vissa delar av förfrågningsunderlagen. Andra lösningar är att sätta ambitionsnivån aningen lägre, avstå från vissa typer av krav, eller utforma mindre detaljstyrande krav. Denna problematik är emellertid något som behöver tas med i beräkningen, eftersom upphandlingsformen påverkar hur kraven kan och bör utformas.

Av denna anledning bör man därför även invänta beslut gällande hur stor andel av verksamheterna som ska upphandlas enligt LOU respektive LOV.

Sammanfattningsvis förslår kontoret alltså att nämnden i första hand inväntar färdigställandet av kommunens övergripande miljöstrategi samt beslut angående hur mycket som ska

upphandlas enligt LOU. Om man därefter vill gå vidare och utveckla miljö- och klimatkraven bör fokus i första hand ligga på att:

1. Minska klimatpåverkan genom förändrad kost.

2. Minska elförbrukningen inom belysning, elektronik, vitvaror, ventilation och uppvärmning samt säkerställa att elen kommer från förnyelsebara energikällor.

3. Minska klimatpåverkan i samband med inköp av olika förbrukningsartiklar i allmänhet och inkontinensskydd i synnerhet.

4. Säkerställa att verksamheterna inför miljöledningssystem.

Kraven kan formuleras på olika sätt och bör anpassas till de specifika förutsättningarna. I denna översikt ges ett antal förslag på inriktningar inom respektive område och

upphandlingsmyndigheten har också en kravdatabas som kan användas för att generera lämpliga krav inom vissa områden. För att säkerställa att kraven är utformade på ett sådant sätt att de ger önskat resultat utan att generera några oönskade effekter behöver emellertid fördjupade studier av respektive område genomföras och hänsyn tas till upphandlingsformen.

Att utforma lämpliga miljö- och klimatkrav, som inte ger oönskade effekter, inom ett

valfrihetssystem är exempelvis en betydligt mer komplicerad och tidskrävande process än att ställa krav inom en enskild LOU-upphandling. Vid kravformulering inom vissa specifika områden, exempelvis ventilation eller verifiering av miljöledningssystem, kan det också vara nödvändigt att använda sig av expertkompetens inom området eftersom det ligger utanför kontorets kompetensområde.

Avslutningsvis är det av yttersta vikt att redan vid utformningen av kraven tänker utifrån uppföljningsperspektivet, vilket upphandlingsmyndigheten också poängterar i sin vägledning.

Det är även av stor betydelse att det finns resurser och kompetens att följa upp och verifiera samtliga krav som ställs, annars finns en betydande risk att de inte leder till något resultat. Vid framtagandet av mer omfattande klimat- och miljökrav behövs därför hänsyn tas till vilken kompetens som finns på kontoret i dagsläget samt vilka ytterligare kompetenser som det kan

14

finnas ett behov av. Klimat- och miljöfrågor tillhör inte kontorets expertområde och för att kunna driva denna typ av frågor på ett trovärdigt sätt i samband med upphandlingar kan det därför vara nödvändigt att på förhand säkra vissa kompetenser genom centrala funktioner inom kommunen, eller från externa aktörer.