En insiktsfull tillväxtpolitik grundar sig på:
Statistik och analyser av näringslivets struktur och dynamik – för att få en aktuell och relevant bild av hot och möjligheter.
Utvärderingar av resultat och effekter av politiska åtgärder och program – för att lära av genomförda insatser.
Omvärldsanalyser för att blicka utåt och framåt – vilka är framtidens frågor på den svenska tillväxtpolitikens agenda?
Att förmedla detta underlag är ITPS uppgift.
ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund
Telefon: 063 16 66 00 Fax: 063 16 66 01 info@itps.se www.itps.se ISSN 1650-349X
S2006:005
Nyföretagandet i Sverige 2004 och 2005
Newly-started enterprises in Sweden 2004 and 2005
Nyföretagandet i Sverige 2004 och 2005
Newly-started enterprises in Sweden 2004 and 2005
Innehållförteckning
Sammanfattning 2 Summary 3 Statistiken med kommentarer 4 Fakta om statistiken 21 Tabellförteckning 24 Bilaga 1 Tabeller 30
Statistikansvarig myndighet Producent
Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPSStudentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND Telefon 063 16 66 00
Telefax 063 16 66 01 www.itps.se
Förfrågningar:
Lars Sundell telefon 063-16 66 16 e-post lars.sundell@itps.se
Ansvarig utgivare Sture Öberg Östersund september 2006
SCB, ES/TN 701 89 ÖREBRO Telefon 019-17 60 00 Telefax 019-17 69 64 www.scb.se
Förfrågningar:
Kristina Pettersson telefon 019-17 61 58 e-post kristina.pettersson@scb.se
Sammanfattning
Antalet nystartade företag 2005 uppgick till 44 585 stycken vilket innebär en ökning med knappt 7 procent jämfört med 2004 då antalet nya företag enligt reviderade uppgifter uppgick till 41 792.
Flertalet nya företag startades inom tjänstebranscher. Under 2005 uppgick antalet nystartade företag till 36 416 stycken inom tjänstesektorn, en andel på 82 procent av alla nystartade företag. I jämförelse med 2004 innebar detta en ökning med 6 procent. Inom industrinäringen startades 8 169 företag år 2005, en ökning med 11 procent jämfört med föregående år.
Fördelat efter branschgrupper ökade antalet nystartade företag med 17 procent inom branschgruppen Byggverksamhet och med 10 procent inom branschgrupperna Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse och Transport och kommunikation vardera.
Andelen nya företag ledda av en kvinna uppgick till 34 procent 2005 och 32 procent 2004.
Motsvarande andelar gällande män uppgick bägge år till 66 procent. Jämförelser mellan åren försvåras dock av att det partiella bortfallet gällande uppgiften om företagarens kön minskade drastiskt år 2005.
År 2005 uppgick antalet nystartade företag ledda av en företagare av utländsk härkomst till 8 093 stycken. Av de nystartade företagen 2005 hade därmed 18 procent en företagare av utländsk härkomst jämfört med 17 procent 2004.
Av de nystartade företagen 2005 hade 50 procent en omsättning lägre än 100 tkr och 21 procent en omsättning på 500 tkr eller mer.
Den största andelen företag med en omsättning på 500 tkr eller mer återfanns inom branschgruppen Transport och kommunikation med en andel på 41 procent. Den minsta andelen företag i denna kategori förelåg i branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 8 procent. Under året ökade antalet nystartade företag inom gruppen med en omsättning lägre än 100 tkr med 3 procent och med 16 procent i gruppen 500 tkr eller mer.
De nystartade företagen 2005 sysselsatte totalt 70 328 personer (hel-, deltid inkl. arbetande ägare) jämfört med 66 560 personer 2004, en ökning med 6 procent.
De största ökningarna i antalet sysselsatta inträffade inom branschgruppen Byggverksamhet med en ökning på 20 procent. Inom Varuhandel, reparationer, restaurang och hotellrörelse samt Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster ökade antalet sysselsatta i nystartade företag år 2005 med 10 procent i vardera gruppen jämfört med nystartade företag 2004. I branschgruppen Finansiell verksamhet och andra företagstjänster minskade antalet sysselsatta i de nystartade företagen med 3 procent.
Antalet sysselsatta kvinnor i de nystartade företagen uppgick år 2005 till 24 949, en ökning
med 9 procent jämfört med 2004, och antalet sysselsatta män till 45 379, en ökning med
4 procent.
The majority of the new companies were started within the service sector. During 2005 the number of newly started companies was 36 416 within the service sector, a share of 82 per cent of all newly started companies. In comparison with 2004, this represents an increase of 6 per cent. Industrial businesses accounted for 8 169 newly started companies in 2005, an increase of 11 per cent compared with the previous year.
Distributed according to sector category, the number of newly started companies rose by 17 per cent within the category of construction and by 10 per cent within the sector categories of wholesale and retail, repair and maintenance, hospitality [restaurants and hotels] as well as transport and communication respectively.
The proportion of new companies led by a woman amounted to 34 per cent in 2005 and 32 per cent in 2004. The equivalent proportion in respect of men amounted in both years to 66 per cent. Comparisons between the years are rendered more difficult, however, by the fact that the partial loss of data on the gender of business owners declined dramatically in 2005.
In 2005 the number of newly started companies led by an entrepreneur of foreign origin amounted to 8 093. Of the newly started companies in 2005, 18 per cent thereby had an owner of foreign origin compared with 17 per cent in 2004.
Of the newly started companies in 2005, 50 per cent had a turnover of less than SEK 100 000 and 21 per cent a turnover of SEK 500 000 or more.
The greatest proportion of those companies with a turnover of SEK 500 000 or more was to be found within the category of transport and communication with a share of 41 per cent.
The smallest proportion of companies in this category occurred in the category of education, health and medical care as well as other social and personal services with an eight per cent share. During the year the number of newly started companies within the category of a turnover lower than SEK 100 000 rose by 3 per cent and by 16 per cent in the category of SEK 500 000 or more.
The newly started companies in 2005 employed a total of 70 328 persons (full, part time incl. working owners) compared with 66 560 persons in 2004, a rise of 6 per cent.
The greatest increases in the number of employees occurred within the construction sector with a rise of 20 per cent. Within wholesale and retail, repair and maintenance, hospitality and education, health and medical care as well as other social and personal services, the number of employees in newly started companies in 2005 increased by 10 per cent, in each category, compared with newly started companies in 2004. In the category of financial operations and other business services the number of employees in newly started companies declined by 3 per cent.
The number of female employees in the newly started companies amounted to 24 949 in
2005, an increase of 9 per cent compared with 2004, with the number of male employees
being 45 379, a rise of 4 per cent.
Statistiken med kommentarer
Med nyföretagande avses i denna publikation företag där verksamheten är helt nystartad eller har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Statistiken omfattar inte företag som nyregistrerats eller nyaktiverats på grund av ägarbyten, ändring av företagsform eller annan ombildning.
Uppgifterna i denna publikation för 2005 är preliminära och för 2004 slutliga.
Nyföretagarstatistiken revideras årligen en gång vilket innebär att uppgifterna för 2005 kommer att revideras 2007. För 2004 uppgick skillnaden mellan slutliga och preliminära tal gällande totalt antal nystartade företag till plus 184 företag av totalt 41 608 företag preliminärt.
Uppgifterna baseras på en urvalsundersökning, vilket innebär att resultat inte kan redovisas på detaljerad bransch- eller kommunnivå. För att ge en uppfattning om storleken på den statistiska osäkerheten i materialet kan sägas att den relativa osäkerhetsmarginalen på 95 procent konfidensnivå för uppgifter på läns- eller branschgruppnivå uppgår till maximalt +/- 4,4 procent kring angett punktvärde.
Se vidare Fakta om statistiken i denna rapport
Nya företag under 2005
Antalet nystartade företag 2005 uppgick till 44 585 stycken vilket innebär en ökning med knappt 7 procent jämfört med 2004 då antalet nya företag uppgick till 41 792.
Figur 1 Antal nystartade företag 1995 - 2005 efter näringsgren
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
Industrinäringar Tjänstenäringar
Flertalet nya företag startades inom tjänstebranscher. Under 2005 uppgick antalet
nystartade företag till 36 416 stycken inom tjänstesektorn, en andel på 82 procent av alla
nystartade företag. I jämförelse med 2004 innebar detta en ökning med 6 procent. Inom
industrinäringen startades 8 169 företag år 2005, en ökning med 11 procent jämfört med
föregående år.
Fördelat efter branschgrupper ökade antalet nystartade företag med 17 procent inom branschgruppen Byggverksamhet och med 10 procent inom branschgrupperna Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse och Transport och kommunikation vardera.
Figur 2 Procentuell förändring av antal nystartade företag mellan 2004 och 2005 efter branschgrupp
0.9
10.3 9.7
16.9 3.2
8.7
-10 -5 0 5 10 15 20 25 30 35
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) Finansiell verks. och andra företagstjänster
(Avd. J-K)
Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang-
och hotellrörelse (Avd. G-H) Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Vart tredje nytt företag startas i Stockholms län
Av de nystartade företagen 2005 hade 32 procent sitt säte i Stockholms län, 16 procent i Västra Götalands län och 14 procent i Skåne län.
I Stockholms län startades 14 446 nya företag 2005, en ökning med 4 procent. I Västra Götalands län startades 7 097 företag, en ökning med 7 procent och i Skåne län 6 249 företag, en ökning med 4 procent. De största relativa ökningarna i antalet nystartade företag inträffade i Kalmar- , Södermanlands- och Gävleborgs län.
I Stockholms län uppgick ökningen i antalet nystartade företag inom industrinäringarna,
medräknat Byggverksamhet till 8 procent och inom tjänstenäringar till 3 procent. I Västra
Götalands län uppgick motsvarande ökningar till 18 respektive 4 procent och i Skåne län
till 2 respektive 5 procent.
Figur 3 Procentuell förändring av antal nystartade företag mellan 2004 och 2005 efter län
12.8 11.5 4.7
19.4 -1.2
11.9 8.9
12.0 6.5
11.6 4.4
3.2
14.4
22.7 -2.5
8.8
16.3 20.9 5.3
3.9
2.7
-5 0 5 10 15 20 25 30 35
Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Stockholms län
Sysselsättning i nystartade företag
De nystartade företagen 2005 sysselsatte totalt 70 328 personer (hel-, deltid inkl. arbetande ägare) jämfört med 66 560 personer 2004, en ökning med 6 procent.
De största ökningarna i antalet sysselsatta inträffade inom branschgruppen
Byggverksamhet med en ökning på 20 procent. Inom Varuhandel, reparationer, restaurang
och hotellrörelse samt Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och per-
sonliga tjänster ökade antalet sysselsatta i nystartade företag år 2005 med 10 procent i
vardera gruppen jämfört med nystartade företag 2004. I branschgruppen Finansiell
verksamhet och andra företagstjänster minskade antalet sysselsatta i de nystartade
företagen med 3 procent.
Figur 4 Procentuell förändring av antal sysselsatta i nystartade företag mellan 2004 och 2005 efter branschgrupp
-2.8
7.5 9.5
19.7 1.3
9.8
-10 -5 0 5 10 15 20 25 30 35
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) Finansiell verks. och andra företagstjänster
(Avd. J-K)
Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang-
och hotellrörelse (Avd. G-H) Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Antalet sysselsatta kvinnor i de nystartade företagen uppgick år 2005 till 24 949, en ökning med 9 procent jämfört med 2004, och antalet sysselsatta män till 45 379, en ökning med 4 procent.
Antalet kvinnor sysselsatta inom branschgruppen Varuhandel, reparationer, restaurang och hotellrörelse ökade med 18 procent medan antalet sysselsatta män i nystartade företag ökade med 20 procent inom Byggverksamhet.
Antal sysselsatta per företag
Den genomsnittliga sysselsättningen i nystartade företag år 2005 uppgick till 1,6 person per företag, oförändrat jämfört med föregående år. Den genomsnittliga sysselsättningen var något högre inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse och Transport och kommunikation med 1,8 person per företag och något lägre inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 1,4 person per företag.
Högst genomsnittligt antal sysselsatta kvinnor i nystartade företag återfanns inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster samt inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse med 0,8 person inom vardera branschgruppen.
De genomsnittligt högsta antalet sysselsatta män uppmättes inom branschgrupperna Byggverksamhet samt Transport och kommunikation med 1,5 person i respektive bransch.
De nystartade företagens betydelse för sysselsättningen kan beskrivas genom att relatera antalet sysselsatta i de nystartade företagen till antalet förvärvsarbetande i befolkningen. I 2005 uppgick de nystartade företagens betydelse för sysselsättningen till 1,7 procent och i 2004 till 1,6 procent.
Betydelsen av de nya företagen för sysselsättningen var i 2005 störst i Stockholms- och
Skåne län. I dessa län sysselsattes 2,5 respektive 1,9 procent av de förvärvsarbetande i ett
nystartat företag. I flertalet län låg nivån på 1,2–1,4 procent.
Även 2004 stod de nystartade företagen för de högsta andelarna av sysselsättningen i Stockholms- och Skåne län med andelar på 2,4 respektive 2,0 procent av de förvärvs- arbetande.
De största relativa förändringarna under året gällde Södermanlands- och Kalmar län med ökningar på 34 respektive 26 procent.
Bland kvinnor var 1,2 procent av de förvärvsarbetande sysselsatta i ett nystartat företag i 2005. Motsvarande andel bland män var 2,1 procent.
De nya företagens betydelse för sysselsättningen av kvinnor i relation till betydelsen för sysselsättningen av män uppgick i 2005 till 60 procent. Den högsta relativa betydelsen 2005 återfanns i Gävleborgs län med 68 procent.
Nya företag i relation till antalet befintliga företag och befolkningsunderlag – förnyelsetal och etableringsfrekvens
Förnyelsetalet för nystartade företag definieras som antalet nystartade företag per 100 befintliga företag föregående år.
Förnyelsetalet år 2005 uppgick till 8,1 procent och för 2004 till 7,8 procent. Efter branschgrupp var förnyelsetalen både i 2005 och 2004 högst för företag verksamma inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, 10,3 respektive 10,2 procent.
Figur 5 Förnyelsetal 2004 och 2005 efter branschgrupp
9.3 4.4
6.6 7.6 5.2
10.3 8.9 4.8
7.2 8.6 5.2
10.2
0.0 2.0 4.0 6.0 8.0 10.0 12.0 Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra
samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O) Finansiell verks. och andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang-
och hotellrörelse (Avd. G-H) Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
2004 2005
Anm: Med förnyelsetal aves antal nystartade företag per 100 befintliga företag.
I såväl 2005 som 2004 uppmättes det högsta förnyelsetalet på länsnivå i Stockholms län med 8,9 respektive 8,8 procent. I Uppsala län uppgick förnyelsetalet till 8,7 år 2005 och i Skåne län till 8,6.
Den största förändringen på länsnivå under året gällde Kalmar län med en ökning i förnyelsetalet från 6,0 till 7,2 procent. Även i Södermanlands och Gävleborgs län skedde ökningar i liknande storleksordning.
Inom tjänstesektorn återfanns det högsta förnyelsetalet i Uppsala län med 9,0 och inom industrisektorn i Stockholms län med 8,7 procent.
Stockholms län fortsätter att vara det län där flest nya företag startas per 1 000 invånare i åldern 16–64 år. Under 2005 startades 11,5 företag per 1 000 invånare i Stockholms län, vilket var en uppgång med 0,3 företag jämfört med 2004. Andra län med höga etableringsfrekvenser var Skåne län med 8,4 och Uppsala län med 7,6. Även i fråga om etableringsfrekvenser skedde de största ökningarna under året i Kalmar-, Södermanlands- och Gävleborgs län.
Nya företag efter företagarens kön
Andelen nya företag ledda av en kvinna uppgick till 34 procent 2005 och 32 procent 2004.
Motsvarande andelar gällande män uppgick bägge år till 66 procent. Jämförelser mellan åren försvåras dock av att det partiella bortfallet gällande uppgiften om företagarens kön minskade drastiskt år 2005, se tabellerna 9a och 9b i tabellbilagan. Detta gäller även för flera andra variabler i undersökningen som exempelvis nationell härkomst och utbildning.
Andelen företag med en kvinna som ledare av verksamheten var störst inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster, med en andel på 59 procent 2005.
Figur 6 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt företagarens kön, procent
30 14
36 3
28
59 41
70 86 64
97 72
0 20 40 60 80 100
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers.
Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och
hotellrörelse (Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Kvinna Man
Figur 7 Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp samt företagarens kön, procent
27 15
33 3
27
58 41
71 82 63
95 72
0 20 40 60 80 100
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers.
Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och
hotellrörelse (Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Kvinna Man
Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer
Antalet nya företag där företagaren är en kvinna per 1 000 kvinnor i åldern 16–64 år uppgick år 2005 till 5,3. Motsvarande för män var 10,1.
Antalet nya företag bland kvinnor relativt befolkningen i förhållande till antalet nya företag bland män relativt befolkningen uppgick således till 52 procent år 2005. De högsta relativtalen kvinnliga företagare jämfört män förelåg i Värmlands-, Örebro- och Gävleborgs län, med andelar på 60 procent
Nystartade företag efter företagarens nationella härkomst
Från och med undersökningen av 2004 års nystartade företag används definitionen av utländsk härkomst som följer MIS 2002:3
1. Enligt dessa riktlinjer definieras personer av utländsk härkomst som personer som själva är utrikesfödda eller vars båda föräldrar är utrikesfödda. För undersökningar avseende företag startade före 2004 har utländsk härkomst avsett personer som själva är utrikesfödda eller där minst en av föräldrarna är utrikesfödd.
År 2005 uppgick antalet nystartade företag ledda av en företagare av utländsk härkomst till 8 093 stycken. Av de nystartade företagen 2005 hade därmed 18 procent en företagare av utländsk härkomst jämfört med 17 procent 2004. Störst andel nya företag 2005 med en företagare av utländsk härkomst återfanns inom Transport och kommunikation med 36 procent. Inom branschgruppen Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotell- rörelse uppgick andelen nya företagare av utländsk härkomst till 25 procent.
Bland företagare med utländsk härkomst uppgick andelen företag ledda av en kvinna till 32 procent jämfört med 34 procent bland nya företagare av svensk härkomst.
1
SCB, MIS 2002:3, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning av statistiken
Figur 8 Antal nystartade företag 2005 med en företagare med utländsk härkomst fördelade på branschgrupp, procent
16
36 25 14 12
16
84 84 63
74 85
88
0 20 40 60 80 100
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers.
Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och
hotellrörelse (Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst
Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer
Figur 9 Antal nystartade företag 2004 med en företagare av utländsk härkomst fördelade på branschgrupp, procent
14
32 25 14 14
14
79 78 58
65 74
78
0 20 40 60 80 100
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers.
Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och
hotellrörelse (Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Utländsk härkomst Ej utländsk härkomst
Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer
Etableringsfrekvens efter härkomst och län
Etableringsfrekvensen bland nya företagare av utländsk härkomst uppgick till 7,8 i 2005 och 7,0 i 2004. Bland företagare av svensk härkomst uppgick etableringsfrekvenserna till 7,7 och 6,6 respektive år. Det partiella bortfallet gällande uppgiften om härkomst uppgick år 2004 till knappt 9 procent av det skattade totala antalet företag men var år 2005 nära noll.
Efter län återfanns år 2005 den högsta etableringsfrekvensen för företagare av utländsk härkomst i Stockholms län med en frekvens på 9,7. Etableringsfrekvensen för nya företagare av svensk härkomst uppgick till 12,2 inom länet.
I Västra Götalands län uppgick etableringsfrekvenserna för nya företagare av utländsk härkomst till 6,6 och för företagare av svensk härkomst till 7,4. Motsvarande etablerings- frekvenser uppgick i Skåne län till 8,5 respektive 8,3.
Omsättning
Av de nystartade företagen 2005 hade 50 procent en omsättning lägre än 100 tkr och 21 procent en omsättning på 500 tkr eller mer.
Den största andelen företag med en omsättning på 500 tkr eller mer återfanns inom branschgruppen Transport och kommunikation med en andel på 41 procent. Den minsta andelen företag i denna kategori förelåg i branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 8 procent. Andelen företag med en omsättning lägre än 100 tkr uppgick till 69 procent i denna branschgrupp år 2005.
Under året ökade antalet nystartade företag inom gruppen med en omsättning lägre än 100 tkr med 3 procent och med 16 procent i gruppen 500 tkr eller mer. Sett till olika branschgrupper var utvecklingen splittrad. Inom gruppen nya företag med omsättning under 100 tkr ökade antalet företag inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 10 procent men minskade med 3 procent inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster. Inom omsättningsgruppen 500 tkr eller mer ökade antalet företag inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster med 19 procent och inom Byggverksamhet med 22 procent.
Bland nya företag ledda av en kvinna uppgick andelen företag år 2005 med omsättning under 100 tkr till 64 procent. Motsvarande andel för företag ledda av en man uppgick till 46 procent. Dessa skillnader återfanns, om än något mindre uttalat, även inom de olika branschgrupperna. Exempelvis uppgick andelen företag ledda av en kvinna i omsättnings- gruppen under 100 tkr inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster till 72 procent, jämfört med 64 procent för män.
Bland nya företag ledda av en företagare av utländsk härkomst uppgick andelen företag år 2005
med omsättning under 100 tkr till 49 procent. Motsvarande andel bland företag ledda av en
företagare av svensk härkomst till 50 procent. Andelarna företag inom de två grupperna bland
företag med en omsättning 500 tkr eller mer uppgick till 18 respektive 21 procent.
Figur 10 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt omsättningsklass (tkr), procent
30 10
26 13
37
18 20 20
19 25
19
5 9 15
9 20
8
4 9 20
16 12
9
40 29
20 13
19 14
19
4 11 22
11 17
7
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers.
Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och
hotellrörelse (Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
< 30 30-99 100-299 300-499 500-999 > 999
Figur 11 Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp samt omsättningsklass (tkr), procent
30 13
29 13
35
20 20 21
18 27
17
5 10 13
8 17
8
3 7 18
16 13
9
42 26
23 13
18 15
22
4 10 21
11 15
8
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers.
Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och
hotellrörelse (Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
< 30 30-99 100-299 300-499 500-999 > 999
Nya företagare efter ålder
Knappt vart tredje företag startades av en företagare i åldergruppen 31–40 år under 2004
och 2005. Andelen nyföretagare yngre än 26 år uppgick år 2005 till 11 procent. Andelarna
var högst, 16 procent, inom branschgruppen Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra
samhälleliga och personliga tjänster och lägst, 9 procent inom Byggverksamhet respektive
Transport och kommunikation.
Figur 12 Antal företag 2005 efter branschgrupp samt åldersgrupp, procent
10 9 11 9
12
32 30 32
33 38 31
22 24
29 23
23 23
3 7
3 3 3 5
16 15
14 13
14 15
14
12 15
14 16 12 15
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers.
Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och
hotellrörelse (Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
< 26 26-30 31-40 41-50 51-60 > 60
Figur 13 Antal företag 2004 fördelade på branschgrupp samt åldersgrupp, procent
8 7 8 7 8
30 31 30
32 41 35
25 22
27 24
21 23
4 7
5 3 3 6
12 15
13 13
14 13 11
13 16
15 14
12 16
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers.
Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och
hotellrörelse (Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
< 26 26-30 31-40 41-50 51-60 > 60
Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer
Nya företagare efter utbildning
I vartannat nystartat företag, såväl 2005 som 2004, hade företagaren en eftergymnasial utbildning. Andelen företag år 2005 med en företagare med eftergymnasial utbildning var högst inom Finansiell verksamhet och andra företagstjänster med 66 procent följt av Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med 58 procent.
De högsta andelarna nya företagare med förgymnasial utbildning återfanns i
branschgrupperna Byggverksamhet samt Transport och kommunikation.
Skillnaderna i utbildningsnivåer mellan könen var relativt tydliga såväl 2005 som 2004. År 2005 uppgick andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning till 58 procent jämfört med 46 procent bland män samtidigt som andelarna nya företagare med förgymnasial utbildning bland män uppgick till 13 procent och till 7 procent bland kvinnor.
Figur 14 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt utbildningsnivå, procent
6 19 15
22 14
58 66
32 39
17 42
8 33
27
49 46
61 43
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers.
Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och
hotellrörelse (Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer
Figur 15 Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp samt utbildningsnivå, procent
5 16 13
19 13
57 65
35 37
18 41
6 7 11 11 11 7
7 30
23 38 39
53 39
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers.
Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och
hotellrörelse (Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Bortfall
Anm: Summerar sig ej till 100 då partiellt bortfall förekommer
Tidigare sysselsättning bland nya företagare
År 2005 hade 35 procent av de nya företagarna varit anställda inom en annan bransch än företagets verksamhetsbransch innan de startade företaget. En knapp tredjedel hade varit anställd inom samma bransch som företaget. Det senare förhållandet var relativt sett vanligast inom Byggverksamhet där drygt hälften av de nya företagarna tidigare varit anställda inom branschen. Även bland de nya företagen inom Transport och kommunikation samt Finansiell verksamhet och andra företagstjänster var denna andel hög såväl 2005 som 2004. Detta kan jämföras med att 17 procent av de nya företagen inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse leddes av en företagare med branscherfarenhet år 2005.
Var tionde nyföretagare hade varit arbetslös innan de startade företaget. Andelen var något högre, 13 procent, inom Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse.
Figur 16 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt tidigare sysselsättning, procent
38 42 17
52 24
4 9
10 12
8 10
9 10
9 13
8 10
2 1 2 2 3 2
28 40
28 29 43
25 42
17 14
8 11
5 12
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers.
Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och
hotellrörelse (Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Anställd i samma bransch Anställd i annan bransch Ägare till annat ftg.
Arbetslös eller arbetssökande Annat* Bortfall
Anm: I kategorin Annat ingår studier och hemarbete samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna.
Figur 17 Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp samt tidigare sysselsättning, procent
38 35 18
49 25
5 10 12 13
8 12
9 9
10 13
9 10
6 7 11 10 10 6
29 34
23 24 36
20 34
16 14 8 10 5 12
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers.
Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och
hotellrörelse (Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Anställd i samma bransch Anställd i annan bransch Ägare till annat ftg.
Arbetslös eller arbetssökande Annat* Bortfall
Anm: I kategorin Annat ingår studier och hemarbete samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna.
Främsta motiv till att starta företag
Det vanligaste motivet till att starta ett företag var, såväl i 2005 som 2004, att få arbeta självständigt. Andelen nya företagare som uppgav detta som sitt främsta motiv uppgick till 28 procent bägge år. Andelen företagare som angett få förverkliga mina idéer som främsta motiv uppgick till 26 procent båda år.
Motivet att få arbeta självständigt var år 2005 relativt sett mest frekvent inom Byggverk- samhet och Transport och kommunikation där andelen företag med en företagare som uppgivit detta som främsta motiv till att starta företaget uppgick till 37 procent i respektive branschgrupp.
Motivet att få förverkliga mina idéer var vanligast förekommande inom Tillverkning och dylikt med en andel på 38 procent och inom Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med en andel på 34 procent.
Andelen nyföretagare som uppgivit arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som viktigaste
motiv uppgick till 12 procent år 2005. Andelen var högst, 16 procent, inom bransch-
gruppen Transport och kommunikation.
Figur 18 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt motiv till företagsstart, procent
24 37 23
37 20
8 14
16 11 14
10
23 29
17 21 19
21
25 34
23 19 32
16 38
9 9 11 12 15 12
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse
(Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Få arbeta självständigt
Få förverkliga mina idéer
P.g.a. eller risk för arbetslöshet
Annat* Bortfall
Anm: I kategorin Annat ingår behövs på marknaden och tjäna pengar samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna.
Figur 19 Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp samt motiv till företagsstart, procent
25 32 24
41 21
8 16
18 12 14
10
26 29
18 22
20 23
23 37
23 21 31
14 40
6 7 11 11 11 7
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse
(Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Få arbeta självständigt
Få förverkliga mina idéer
P.g.a. eller risk för arbetslöshet
Annat* Bortfall
Anm: I kategorin Annat ingår behövs på marknaden och tjäna pengar samt övrigt som inte gått att klassificera till någon av de övriga kategorierna.
Fördelat efter kön var motiven att få arbeta självständigt samt att få förverkliga mina idéer
något mer frekventa bland nya företag ledda av en kvinna jämfört med nya företag ledda
av en man. Andelarna nya företagare år 2005 som angett respektive motiv uppgick till 28
och 32 procent inom den förstnämnda kategorin och till 25 och 26 procent inom den
senare. Andelarna nya företagare som uppgivit arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som
främsta motiv uppgick till 12 procent bland kvinnor och 11 procent bland män.
Fördelat efter nationell härkomst var motivet att få arbeta självständigt något mer frekvent bland nya företagare av utländsk härkomst, med en andel på 29 procent, jämfört med 25 procent bland företagare av svensk härkomst. Det omvända förhållandet gällde motivet att få förverkliga mina idéer. Den största skillnaden mellan de två grupperna återfanns dock i samband med motivet arbetslöshet eller risk för arbetslöshet. Bland nya företagare av utländsk härkomst uppgav 17 procent detta som främsta motiv jämfört med 11 procent bland företagare av svensk härkomst år 2005.
Parallell verksamhet
Av de nystartade företagen 2005 bedrevs 40 procent på heltid. Cirka 7 procent av företagarna ledde även ett annat företag och 5 procent bedrev även studier.
Figur 20 Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp samt parallell verksamhet, procent
39 56 39
58 35
3 8
9 10
5 10
6 6 3 4 1 5
32 49
37 21 34
21 37
10 10 12 13 16
13
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse
(Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Ej annan syssels. Anställd Äger ett annat företag
Studier Bortfall
Figur 21 Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp samt parallell verksamhet, procent
39 50 41
61 40
4 8 10
9 5 10
7 7 3
4 1
5
32 51
38 25 35
22 40
6 7 12
11 11 7
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildning, hälso- o. sjukvård s. Andra samhälls- o. Pers. Tjänster (Avd.M-O)
Finansiell verks. Andra företagstjänster (Avd. J-K) Transport och kommunikation (Avd. I) Varuhandel, reparationer samt restaurang- och hotellrörelse
(Avd. G-H)
Byggverksamhet (Avd. F) Tillverkning och dylikt (Avd. C-E)
Ej annan syssels. Anställd Äger ett annat företag
Studier Bortfall
Egna medel den vanligaste finansieringsformen
För såväl 2005 som 2004 uppgav cirka 80 procent av de nystartade företagen att finansieringen bland annat skett med egna medel. Andelen företag som bland annat finansierats med banklån var knappt 15 procent båda åren. Delvis finansiering med banklån var mest frekvent inom Transport och kommunikation. För 2005 uppgav 33 procent av de nystartade företagen i branschgruppen att starten bland annat finansierats med banklån. Andelen nya företagare som uppgett finansiering genom stöd till start av näringsverksamhet uppgick år 2005 till 10 procent och i 2004 till 11 procent. Skillnaderna var små mellan branschgrupperna men något lägre inom Transport och kommunikation och i 2004 något högre inom Tillverkning och dylikt.
Såväl 2005 som 2004 förelåg endast mindre skillnader mellan kvinnor och män gällande finansieringsform. Finansiering med egna medel var något mer frekvent bland nya företag startade av män samtidigt som finansiering med stöd till start av näringsverksamhet var något vanligare bland företag startade av kvinnor.
Bland nya företagare av utländsk härkomst under 2005 var andelen som bland annat
finansierats med medel från släkt och vänner något högre jämfört med motsvarande andel
bland nya företagare av svensk härkomst. Vid finansiering med banklån eller stöd till start
av näringsverksamhet förelåg endast små skillnader mellan grupperna.
Fakta om statistiken
Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, ansvarar enligt lagen om officiell statistik, SFS 2001:99, och bilaga till statistikförordningen, SFS 2001:100, för officiell statistik på området Nystartade företag. I åtagandet ingår bland annat att årligen undersöka antalet nystartade företag i Sverige. Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av ITPS. Syftet med undersökningen är att uppskatta antalet nystartade företag i Sverige under ett givet år per län och per branschgrupp. Andra variabler av stor betydelse är antalet sysselsatta i de nystartade företagen och deras omsättning under verksamhetens första 12 månader.
Undersökningen är en urvalsundersökning och resultaten som redovisas baseras på en postal enkät, där ej annat anges. Vidare bör det noteras med företagare i det nystartade företaget avses, med alla sina egenskaper, den person som besvarade enkäten som skickades till företaget.
Detta omfattar statistiken
Statistiken över nystartade företag omfattar och redovisar uppgifter om:
• dels antal nystartade företag vad beträffar läns- respektive branschgruppstillhörighet, antal sysselsatta, omsättning, juridisk form samt form av ledning,
• dels antal nystartade företag vad beträffar företagarens kön, ålder, utbildning, utländsk härkomst, sysselsättning innan företagsstart, motiv till företagsstart, parallell verksamhet, stöd till start av näringsverksamhet, majoritetsägare samt form av finansiering.
Definitioner
Förnyelsetal avser antalet nystartade företag i en subpopulation per 100 befintliga företag i samma subpopulation året innan företagsstart.
Etableringsfrekvens avser antalet nystartade företag i en subpopulation per 1 000 personer i åldern 16–64 år i samma subpopulation.
Betydelse för sysselsättningen avser antalet sysselsatta personer i de nystartade företagen i en viss subpopulation per 1 000 sysselsatta personer i åldern 16–64 år i samma subpopulation året innan företagsstart.
Från och med 1 januari 2004 har riktlinjerna vid redovisning av statistik avseende personer med utländsk härkomst ändrats. I denna rapport används följande definition:
Utländsk härkomst följer definitionen av utländsk härkomst enligt MIS 2004:2, vilket innebär att antingen företagare själv är utrikesfödd eller att dennes båda föräldrar är utrikesfödda.
Statistikens tillförlitlighet
De siffror som redovisas i rapporten Nyföretagandet i Sverige 2004 och 2005 är skatt-
ningar som är behäftade med en viss osäkerhet på grund av olika felkällor såsom
ramtäckning, urvalsfel, mätfel, bortfallsfel, bearbetningsfel och modellantaganden. Felen
kan vara slumpmässiga eller systematiska.
Den slumpmässiga osäkerheten som bland annat beror på att det är fråga om ett urval kan uttryckas i form av ett konfidensintervall. Med konfidensintervall avses ett intervall inom vilket det ”sanna” värdet ligger med en viss säkerhet (konfidens).
Antalet nystartade företag 2004 uppgick till 41 792 och ett 95-procentigt konfidensintervall uppskattas till 41 231–42 353.
Antalet nystartade företag 2002 uppgick till 44 585 och ett 95-procentigt konfidensintervall uppskattas till 43 931–45 239.
Ett annat sätt att uttrycka osäkerheten på att genom att beräkna den relativa osäkerhetsmarginalen, halva längden på konfidensintervallet dividerat med punkt- skattningen gånger 100. Tolkningen av den relativa osäkerhetsmarginalen är att ju mindre den är desto högre är precisionen, det vill säga osäkerheten är mindre. För punkt- skattningen av antal nystartade företag på länsnivå år 2004 varierade den relativa osäker- hetsmarginalen mellan ± 3,2 och ± 4,1 procent efter län och mellan ± 3,5 och ± 4,4 procent 2005. För punktskattningen av antal nystartade företag inom branschgrupperna låg den relativa osäkerhetsmarginalen på mellan ± 2,5 och ± 3,5 procent år 2004 och ± 2,7 och ± 3,3 procent 2005.
Bra att veta
Undersökningen av antalet nystartade företag i Sverige har genomförts med väsentligen samma definitioner och metodik sedan 1987. År 1990 utökades stickprovsstorleken för att möjliggöra en redovisning av antalet nystartade företag på länsnivå respektive näringsgrensnivå, industri- respektive tjänstenäringar. I samband med undersökningen av 1996 års nystartade företag utökades stickprovsstorleken ytterligare. Syftet denna gång var att förbättra precisionen med avseende på län och branschgrupp. Dessutom förändrades metoden som används för att fördela stickprovet på stratum – från proportionell till lika allokering. Förändringen fick till följd att precisionen avseende skattningen av antalet nystartade företag per län (branschgrupp) blev lika stor oavsett län (branschgrupp) och något större överlag jämfört med tidigare.
Vidare gäller att från och med undersökningen av 2001 års nystartade företag inkluderas det partiella bortfallet i nämnaren vid skattning av en andel, vilket skiljer sig från tidigare då detta bortfall exkluderades. Förändringen innebär att alla andelar som redovisats från och med rapporten Nyföretagandet i Sverige 2000 och 2001 är minsta-skattningar av respektive andel. För dem intresserade av historiska jämförelser är det möjligt att räkna ut motsvarande andelar från äldre årgångar genom att exkludera det partiella bortfallet i nämnaren.
Statistiken över nystartade företag är unik i sitt slag i Sverige. Det finns ingen annan samlad statistik över nyföretagandet i Sverige. Den statistik som framställs över nyregistreringar från Bolagsverket (tidigare Patent- och registreringsverket) eller nyaktiveringar från SCB:s företagsdatabas, FDB, omfattar även ombildningar, övertaganden och namnbyten med mera och kan därför inte jämföras med den officiella statistiken över nystartade företag. När det gäller Bolagsverket saknas alla de enskilda näringsidkare som inte namnskyddar sin verksamhet.
Uppgifterna för 2005 är preliminära. Slutliga uppgifter redovisas sommaren 2007.
Kontakter
För ytterligare upplysning kontakta:
Lars Sundell, ITPS, telefon 063-16 66 33, e-post lars.sundell@itps.se
Kristina Pettersson, SCB, telefon 019-17 61 58, e-post kristina.pettersson@scb.se
Tabellförteckning
Tabell 1 Antal nyaktiverade och nystartade företag 1995-2005
Number of newly-activated and newly-started enterprises 1995 -2005
30
Tabell 2 Antal nystartade företag 1995-2005 efter branschgrupp Number of newly-started enterprises 1995 -2005 by industry
30
Tabell 3 Antal nystartade företag 2005 och 2004 efter branschgrupp samt förnyelsetal*
Number of newly-started enterprises 2005 and 2004 as a percentage of total number of enterprises by industry
31
Tabell 4 Antal sysselsatta i nystartade företag 1995-2005 efter branschgrupp Number of employed in newly-started enterprises 1995-2005 by industry
31
Tabell 5a Genomsnittligt antal sysselsatta och heltidssysselsatta i nystartade företag 2005 efter branschgrupp och kön
Average number of employees and full-time employees in newly-started enterprises 2005 by industry and gender
32
Tabell 5b Genomsnittligt antal sysselsatta och heltidssysselsatta i nystartade företag 2004 efter branschgrupp och kön
Average number of employees and full-time employees in newly-started enterprises 2004 by industry and gender
32
Tabell 6a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och omsättningsklass Number of newly-started enterprises 2005 by industry and turnover category
33
Tabell 6b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och omsättningsklass Number of newly-started enterprises 2004 by industry and turnover category
34
Tabell 7a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och juridisk form Number of newly-started enterprises 2005 by industry and legal form
35
Tabell 7b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och juridisk form Number of newly-started enterprises 2004 by industry and legal form
36
Tabell 8a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och form av ledning Number of newly-started enterprises 2005 by industry and form of management
37
Tabell 8b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och form av ledning Number of newly-started enterprises 2004 by industry and form of management
38
Tabell 9a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och kön Number of newly-started enterprises 2005 by industry and gender
39
Tabell 9b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och kön Number of newly-started enterprises 2004 by industry and gender
40
Tabell 10a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och antal ledare Number of newly-started enterprises 2005 by industry and number of managers
41
Tabell 10b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och antal ledare Number of newly-started enterprises 2004 by industry and number of managers
42
Tabell 11a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och åldersgrupp Number of newly-started enterprises 2005 by industry and age group
43
Tabell 11b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och åldersgrupp Number of newly-started enterprises 2004 by industry and age group
44
Tabell 12aa Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, ålder och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, age and gender
45
Tabell 12ab Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, ålder och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, age and gender
45
Tabell 12ba Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, ålder och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, age and gender
46
Tabell 12bb Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, ålder och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, age and gender
46
Tabell 13a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och härkomst Number of newly-started enterprises 2005 by industry and origin
47
Tabell 13b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och härkomst Number of newly-started enterprises 2004 by industry and origin
48
Tabell 14aa Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, härkomst och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, origin and gender
49
Tabell 14ab Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, härkomst och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, origin and gender
49
Tabell 14ba Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, härkomst och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, origin and gender
50
Tabell 14bb Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, härkomst och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, origin and gender
50
Tabell 15a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och utbildningsnivå Number of newly-started enterprises 2005 by industry and level of education
51
Tabell 15b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och utbildningsnivå Number of newly-started enterprises 2004 by industry and level of education
52
Tabell 16aa Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, utbildningsnivå och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, level of education and gender
53
Tabell 16ab Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, utbildningsnivå och kön Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, level of education and gender
53
Tabell 16ba Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, utbildningsnivå och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, level of education and gender
54
Tabell 16bb Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, utbildningsnivå och kön Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, level of education and gender
54
Tabell 17a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och tidigare sysselsättning Number of newly-started enterprises 2005 by industry and former occupation
55
Tabell 17b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och tidigare sysselsättning Number of newly-started enterprises 2004 by industry and former occupation
56
Tabell 18a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och motiv till företagsstart Number of newly-started enterprises 2005 by industry and reason for starting
an enterprise
57
Tabell 18b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och motiv till företagsstart Number of newly-started enterprises 2004 by industry and reason for starting
an enterprise
58
Tabell 19aa Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp, motiv till företagsstart och kön
Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, reason for starting an
enterprise and gender
59
Tabell 19ab Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp, motiv till företagsstart och kön
Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, reason for starting an
enterprise and gender
59
Tabell 19ba Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp, motiv till företagsstart och kön
Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, reason for starting an
enterprise and gender
60
Tabell 19bb Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp, motiv till företagsstart och kön
Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, reason for starting an
enterprise and gender
60
Tabell 20a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och parallell verksamhet Number of newly-started enterprises 2005 by industry and parallel occupation
61
Tabell 20b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och parallell verksamhet Number of newly-started enterprises 2004 by industry and parallel occupation
62
Tabell 21a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och stöd till start av näringsverksamhet
Number of newly-started enterprises 2005 by industry and support for starting
an enterprise
63
Tabell 21b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och stöd till start av näringsverksamhet
Number of newly-started enterprises 2004 by industry and support for starting
an enterprise
64
Tabell 22aa Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, stöd till start av näringsverksamhet och kön
Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, support for starting an
enterprise and gender
65
Tabell 22ab Antal nystartade företag 2005 efter näringsgren, stöd till start av näringsverksamhet ochkön
Number of newly-started enterprises 2005 by bransch, support for starting an
enterprise and gender
65
Tabell 22ba Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, stöd till start av näringsverksamhet och kön
Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, support for starting an
enterprise and gender
66
Tabell 22bb Antal nystartade företag 2004 efter näringsgren, stöd till start av 66
näringsverksamhet och kön
Number of newly-started enterprises 2004 by bransch, support for starting an
enterprise and gender
Tabell 23a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och majoritetsägare Number of newly-started enterprises 2005 by industry and majority owner
67
Tabell 23b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och majoritetsägare Number of newly-started enterprises 2004 by industry and majority owner
68
Tabell 24a Antal nystartade företag 2005 efter branschgrupp och finansiering*
Number of newly-started enterprises 2005 by industry and financing
69
Tabell 24b Antal nystartade företag 2004 efter branschgrupp och finansiering*
Number of newly-started enterprises 2004 by industry and financing
69
Tabell 25 Antal nystartade företag 1995 - 2005 efter län
Number of newly-started enterprises 1995 - 2005 by county
70
Tabell 26a Antal nystartade företag 2005 efter län, näringsgren samt förnyelsetal*
Number of newly-started enterprises 2005 by county, bransch and percentage of total number of enterprises by bransch
71
Tabell 26b Antal nystartade företag 2004 efter län, näringsgren samt förnyelsetal*
Number of newly-started enterprises 2004 by county, bransch and percentage of total number of enterprises by bransch
72
Tabell 27 Antal sysselsatta i nystartade företag 2005 och 2004 efter län och kön Number of employed in newly-started enterprises 2005 and 2004 by county
and gender
73
Tabell 28a Genomsnittligt antal sysselsatta i nystartade företag 2005 efter län Average number of employees in newly-started enterprises 2005 by county
74
Tabell 28b Genomsnittligt antal sysselsatta i nystartade företag 2004 efter län Average number of employees in newly-started enterprises 2004 by county
75
Tabell 29a Antal nystartade företag och etableringsfrekvenser 2005 efter län och kön Number of newly-started enterprises 2005 by county and gender
76
Tabell 29b Antal nystartade företag och etableringsfrekvenser 2004 efter län och kön Number of newly-started enterprises 2004 by county and gender
77
Tabell 30a Antal nystartade företag 2005 efter län och åldersgrupp
Number of newly-started enterprises 2005 by county and age group
78
Tabell 30b Antal nystartade företag 2004 efter län och åldersgrupp
Number of newly-started enterprises 2004 by county and age group
79
Tabell 31a Antal nystartade företag och etableringsfrekvenser 2005 efter län och härkomst Number of newly-started enterprises 2005 by county and origin
80
Tabell 31b Antal nystartade företag och etableringsfrekvenser 2004 efter län och härkomst Number of newly-started enterprises 2004 by county and origin
81
Tabell 32a Antal nystartade företag 2005 efter län och utbildningsnivå
Number of newly-started enterprises 2005 by county and level of education
82
Tabell 32b Antal nystartade företag 2004 efter län och utbildningsnivå
Number of newly-started enterprises 2004 by county and level of education
83
Tabell 33a Antal nystartade företag 2005 efter län och motiv till företagsstart 84
