• No results found

2005-4-luftkvalitet-urban-2004-och-vintern-2004-2005

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "2005-4-luftkvalitet-urban-2004-och-vintern-2004-2005"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Miljöförvaltningen

Rose-Marie Stigsdotter

Miljöinspektör Rapport 2005:4

Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

LUFTKVALITETEN I

LANDSKRONA KOMMUN

SOMMAREN 2004 VINTERN 2004/05

Resultat från mätningar inom

URBAN-projektet

(2)

SAMMANFATTNING... 2

SAMMANFATTANDE RESULTAT………...3

1. INLEDNING... 4

2. UTFÖRDA MÄTNINGAR I LANDSKRONA KOMMUN... 4

2.1MÄTNINGAR UNDER SOMMARHALVÅRET 2003 OCH VINTERHALVÅRET 2004/05 ... 4

2.2MÄTPLATSER... 4

2.2.1 Urban bakgrund... 4

2.2.2 Gaturum... 4

2.2.3 Regional bakgrund... 4

2.2.4 Bakgrundsmiljö - Vavihill... 5

3 MÄTMETODER ... 5

4 RESULTAT ... 5

4.1 VINTERHALVÅRET 2003/04... 6

4.1.1 Partiklar PM10... 6

4.1.2 Kvävedioxid (NO2) ... 8

4.1.3 Svaveldioxid (SO2) ... 10

4.1.4 Flyktiga organiska ämnen (VOC) ... 10

4.1.5 Regional bakgrund, landsbygd ... 12

4.2 SOMMARHALVÅRET 2003 ... 12

REFERENSER ... 13

(3)

Sammanfattning

Landskrona kommun ingår i det så kallade Urbanmätnätet, vilket är ett samarbete mellan ett 40-tal miljökontor och IVL, Svenska miljöinstitutet. URBAN-projektet bygger på samordnade och långsiktiga mätningar av luftkvaliteten, utförda på ett sådant sätt att resultaten blir

jämförbara år från år.

Vissa parametrar som t ex svaveldioxid har mätts sedan 1973 och andra mätningar t ex partiklar har tillkommit på senare år. Under vinterhalvåret 2004/05 har mätningar skett i urbana bakgrunden på polishuset i Landskrona och i gaturummet på Eriksgatan 154. Under sommaren 2004 har passiva månadsmätningar gjorts i regionala bakgrunden på Ven.

Förändringar i mätningarna har gjorts genom att sot inte längre analyseras. Bensen och andra flyktiga organiska ämnen (VOC) har mätts både i gaturummet och i den urbana bakgrunden under vintersäsongen.

(4)

Sammanfattande resultat av mätningar 2004/05

Partiklar PM10

Haltnivåerna för partiklar PM10 var under vinterhalvåret 2004/05 cirka 25 % högre i gaturummet som i den urbana bakgrunden..

Tillfällen med halter över miljökvalitets- normen (50 µg/m3) 2,5 gånger så många i gaturummet (10 dygn) jämfört med den urbana bakgrunden (4 dygn). Detta ska jämföras med gaturummet med 27 dygns överskridande under vinterhalvåret 2002/03 och med urbana bakgrunden med 6 dygns överskridande under vinterhalvåret 2001/02 och 19 dygn 2002/03. Totalt 35 dygns överskridande tillåts under ett år.

Om föroreningsnivån överskrider 30 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår har den övre utvärderingströskeln överskridits och då föreligger mätkrav. I Landskrona bakgrund har denna gräns under vinterhalvåret överskridits med 49 dygn över 30 µg/m3 i gaturummet och 21 överskridande i urbana bakgrunden. Samtliga 25 svenska kommuner som mätte PM10 under vinterhalvåret överskred den övre utvärderingströskeln.

Under sommaren 2004 mättes partiklar för första gången under ett sommarhalvår.

Miljökvalitetsnormen (50 µg/m3) över- skreds 3 dygn. sommarhalvårsmedelvärdet var 31 µg/m3.

Kvävedioxid

Kvävedioxid har mätts varje dygn både i urban bakgrund och gaturum under vinterhalvåret. Mätningarna visar att både dygnsmedelvärdet och årsmedelvärdet under vinterhalvåret underskrider miljökvalitetsnormen för kvävedioxid.

Inget dygn under mätsäsongen överskrider miljökvalitetsnormen för dygn. Inget dygn överskrider heller övre utvärderings- tröskeln d v s när mätkrav föreligger.

Svaveldioxid

Gränsvärdet för svaveldioxid i Sverige beräknat som vinterhalvårsmedelvärde är 50 µg/m3. Svaveldioxid i urbana bakgrunden i Landskrona (1,7 µg/m3) underskrider med stor marginal det svenska gränsvärdet.

Bensen

Vinterhalvårsmedelvärdet för bensen i gaturum (1,5 µg/m3) och bakgrund (1,0 µg/m3) underskrider med stor marginal miljökvalitetsnormen (5 µg/m3 som års- medelvärde) som ska vara uppfylld år 2010. Vinterhalvårsmedelvärdet ligger över miljömålet (1 µg/m3 som årsmedel- värde) för Sverige.

(5)

1. Inledning

Landskrona kommun ingår i det så kallade Urbanmätnätet för luftkvalitet i tätorter.

Urbanmätnätet är ett samarbetsprojekt mellan ett 40-tal av landets kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet AB.

Sedan 1991 har luftföroreningar i Landskrona tätort även mätts med så kallad DOAS-metod (Differentiell Optisk Absorptions Spektroskopi). Resultat från DOAS-mätningar redovisas i separata halvårsrapporter.

Denna rapport redovisar endast mätningar- na ingående i Urbanmätnätet. Mer bakgrundsinformation om Urban-mätnätet finns i IVL:s årliga rapporter med bland annat mätmetoder och undersöknings- metodik.

2. Utförda mätningar i Landskrona kommun

2.1 Mätningar under sommarhalvåret 2004 och vinterhalvåret 2004/05

På tre mätstationer i Landskrona kommun mättes olika luftparametrar under sommarhalvåret 2004 och vinterhalvåret 2004/05

De parametrar som ingick i urbanmätnätet var kvävedioxid (NO2), partiklar (PM10), flyktiga organiska ämnen (VOC), svaveldioxid (SO2) och ozon (03). Vilka parametrar som ingick under respektive mätstation och med vilken mätfrekvens framgår av tabell 1.

2.2 Mätplatser 2.2.1 Urban bakgrund

Mätstationen Urban bakgrund är placerad i takhöjd i centrum. Stationen är belägen på taket på polishusets fastighet i korsningen Norra Långgatan – Rådhusgatan. Platsen är ny sedan 2001/02 och har vid flera tillfällen flyttats men har hela tiden funnits i tätortens centrum. Nuvarande mätplats framgår av figur 1.

2.2.2 Gaturum

Mätstationen gaturum är placerad i gaturummet på en av Landskronas mest trafikerade gator där även gående och cyklister vistas. Platsen är Eriksgatan 154.

Mätplatsen framgår av karta 1.

Trafikflödet på den delen av Eriksgatan är (sept 2000) 10 217 fordon (VMD, 85%-il).

Medelhastigheten var 41 km/h.

2.2.3 Regional bakgrund

Månadsvisa mätningar utfördes under sommarhalvåret 2004 utanför tätorten s k regional bakgrund. Mätstationen är belägen på Ven, på krönet av backafallet ovanför Bäckviken.

Mätstation Mätperiod Parameter Mätfrekvens Urban bakgrund, tätort Vinterhalvåret

2004/05 NO2 Dygn

PM10 Dygn

SO2 Månad

VOC Vecko

Sommarhalvåret 2004 NO2 Månad Gaturum, tätort Vinterhalvåret

2004/05 NO2 Dygn

PM10 Dygn

VOC Vecka

Regional bakgrund,

landsbygd Sommarhalvåret 2004 NO2 Månad

O3 Månad

Tabell 1. Sammanställning av utförda luftmätningar i Landskrona kommun under sommarhalvåret 2004 och vinterhalvåret 2004/05. De parametrar som ingick i urban- mätnätet var kvävedioxid (NO2), partiklar PM10, flyktiga organiska ämnen (VOC), svaveldioxid (SO2) och ozon (03).

(6)

2.2.4 Bakgrundsmiljö - Vavihill

Mätstationen Vavihill på Linderödsåsen i Skåne ingår i det nationella luftövervak- ningsprogrammet och i det europeiska samarbetsprojektet EMEP. Stationen i Vavihill är relativt opåverkad av lokala källor och mätstationen Vavihill redovisas som en jämförelsestation i resultatet.

3. Mätmetoder

Mätningarna av PM10 och kvävedioxid är gjorda med en aktiv metod vilket innebär att luft sugs in från provplatsen med en pump och passerar ett filter. Mätningarna sker dygnsvis med en provtagningsapparat som automatiskt växlar mellan prov- tagningskärlen kl 24:00 varje natt.

Apparaten har 8 kanaler vilket innebär att vätskor och filter byts en gång per vecka under provtagningsperioden 1 oktober – 31 mars.

Övriga mätningar är gjorda med en passiv metod och provbyten sker en gång per vecka alternativt en gång per månad.

Urban gaturum

Urban bakgrund

Figur 1.

Mätstationernas placering i centrum.

Figur 2. Utrustning för mätningar av PM10 och luftintag för mätning av NO2 och SO2

(7)

4 Resultat

4.1 Vinterhalvåret 2004/05 4.1.1 Partiklar PM10

Vinterhalvåret 2001/02 är första säsongen som partiklar PM10 mättes i urban bakgrund i Landskrona och vintern 2002/03 startade mätningar i gaturummet.

Resultatet av dygnsmätningarna i urban bakgrund och gaturum för de säsonger mätningar pågått framgår av tabell 2 och 3 och figur 3. Resultatet för urban bakgrund 2002/03 grundar sig på 7 månaders mätning fr o m oktober t o m april månad.

Resultatet för år 2003/04 grundar sig på mätningar från 24 oktober och till och med april.

Vinterhalvårs- medelvärde 90-

percentil uppmätt

98- percentil uppmätt

Högsta dygns- medel- värde

Antal dygns- medelvärde

Antal

dygnsmedelvärde

(µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) > 50 µg/m3 > 30 µg/m3 Vinter-

halvår Antal

dygn

(35*) 2001/02

bakgrund 21 37 69 112 152 6 31

2002/03

**

bakgrund

26 52 81 89 201 19 57

2003/04 bakgrund

22 46 50 55 190 4 44

2004/05 bakgrund

19 32 52 61 168 4 21

Tabell 2. Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 under vinterhalvåren 2001/02 – 2004/05i urban bakgrund, Landskrona centrum.

* 35 dygn tillåts överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m3 under ett kalenderår (90-percentil).

** I urbana bakgrunden baseras siffrorna 2002/03 på de mätningar som gjorts under 7 månader (1 okt - 30 april)

Vinterhalvårs- medelvärde 90-

percentil uppmätt

98- percentil

uppmätt

Högsta dygns- medel- värde

Antal dygns- medelvärde

Antal

dygnsmedelvärde

(µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) > 50 µg/m3 > 30 µg/m3 Vinter-

halvår

Antal dygn

(35*) 2002/03

gaturum 34 64 95 105 163 27 80

2003/04

gaturum 27 38 60 70 180 12 64

2004/05

gaturum 25 41 71 122 203 10 49

Tabell 3. Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 under vinterhalvåren 2002/03 – 2004/05 i gaturummet, Landskrona centrum.

* 35 dygn tillåts överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m3 under ett kalenderår (90-percentil).

(8)

Resultatet kan jämföras med miljö- kvalitetsnormen enligt 9 § Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.

Partiklar PM10 i Landskrona tätort Vinterhalvår

0 5 10 15 20 25 30

01/02 02/03 03/04 03/04

Antal dygn >50 ug/m3

Urban bakgrund Gaturum

Figur 3. Antal dygn under vinterhalvåret när PM10 överskridit miljökvalitetsnormen (50 µg/m3) i urban bakgrund och gaturum

Partiklar (PM 10)

9 § Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än

1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår

(årsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår (90- percentil).

Bilaga 1 till förordning 2001:527 Utvärderingströsklar

Norm för dygnsmedelvärde

Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 30 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil)

Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 20 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil)

Norm för årsmedelvärde

Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 14 mikrogram per kubikmeter luft

Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 10 mikrogram per kubikmeter luft

(9)

De dygnsmedelvärden som överskred miljökvalitetsnormen (PM10 > 50 µg/m3) under vinterhalvåret 2004/05 för urban bakgrund och gaturum visas i tabell 4.

Haltnivåerna var denna säsong ungefär 25

% högre i gaturummet som i den urbana bakgrunden. Tillfällen med halter över miljökvalitetsnormen (50 µg/m3) var 2,5 gånger så många i gaturummet (10 dygn) jämfört med den urbana bakgrunden (4 dygn). 2003/04 var tillfällena i stort sett samma som 2004/05 (12 i gaturum och 4 i bakgrund). Detta ska jämföras med gaturummet med 27 dygns överskridande under vinterhalvåret 2002/03 och med urbana bakgrunden med 6 dygns överskridande under vinterhalvåret 2001/02 och 19 dygn 2002/03. Totalt 35 dygns överskridande tillåts under ett år.

Enligt IVL rapport B1636 var aritmetiska medelvärden för alla dygnsresultat i södra

Sverige (samlade i en grupp) ca 20% lägre i södra Sverige jämfört med 2002/03.

Om föroreningsnivån överskrider 30 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår har den övre utvärderingströskeln överskridits och då föreligger mätkrav. I Landskrona har denna gräns överskridits med 49 dygn över 30 µg/m3 i gaturummet och 21 överskridande i urbana bakgrunden. Detta är en dryg halvering jämfört med 2003/04 för den urbana bakgrunden.

Samtliga 25 svenska kommuner som mätte PM10 under vinterhalvåret överskred den övre utvärderingströskeln.

4.1.2 Kvävedioxid (NO2)

Kvävedioxid (NO2) har mätts i urban bakgrund i Landskrona sedan 1988.

Resultatet från dygnsmätningarna under vinterhalvåret 2004/05 för urban bakgrund och gaturum redovisas i tabell 5.

Resultaten i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen för kvävedioxid enligt 4§ Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.

PM10 PM10 urban

bakgrund

gaturum Datum

µg/m3 µg/m3

2005-02-07 55 73

2005-02-08 57 67

2005-02-09 59

2005-02-28 122

2005-03-22 52

2005-03-23 61 71

2005-04-01 78

2005-04-02 58

2005-04-03 71

2005-04-04 73

2005-04-15 63

Summa 4 10

Tabell 4. Tillfällen då dygnsmedelvärdet för PM10 överskred miljökvalitetsnormen (>50µg/m3) under vinterhalvåret 2004/05 för urban bakgrund och gaturum

4 § Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid efter den 31 december 2005 inte förekomma i utomhusluft med mer än

1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde),

2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och

3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår (99,8- percentil).

Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår (98-percentil).

(10)

Kvävedioxid har mätts varje dygn både i urban bakgrund och gaturum under vinterhalvåret. Mätningarna visar att både dygnsmedelvärdet och årsmedelvärdet under vinterhalvåret underskrider miljö- kvalitetsnormen för kvävedioxid. Inget dygn under mätsäsongen överskrider miljökvalitetsnormen för dygn. Inget dygn överskrider heller övre utvärderings- tröskeln d v s där mätkrav föreligger.

Enligt IVL rapport B1636 har NO2- halterna haft en neråtgående trend i svenska tätorter sedan projektet startade 1986/87. En linjär regressionsanalys visar att trenden för en genomsnittlig svensk tätort är en årlig minskning med 0,59 µg/m3 baserat på de 10 kommuner som mätt samtliga vinterhalvår sedan starten.

Resultaten kan också jämföras med tidigare mätningar i urban bakgrund i Landskrona (se figur 4).

Vinter- halvår 2004/05

Vinter- halvårs- medelvärde

98- percentil

uppmätt

Högsta dygns- medel- värde

Antal dygn

Antal dygn

(µg/m3) (µg/m3) (µg/m3)

Antal dygn

> 60 > 48 Urban

bakgrund 13 28 40 165 0 0

Gaturum 16 33 46 168 0 0

Vavihill 6 23 32

Tabell 5. Resultat av dygnsmätningar av kvävedioxidhalter (NO2) under vinterhalvåret 2004/05 för urban bakgrund och gaturum, Landskrona centrum och för bakgrundsstationen Vavihill i Skåne.

Figur 4. Vinterhalvårsmedelvärden av kvävedioxid i urban bakgrund under perioden 1988- 2005 och gaturum under perioden 2002-2005. Staplarna visar kvävedioxid i mikrogram per kubikmeter luft.

Kvävedioxid (NO2) i Landskrona tätort Vinterhalvårsmedelvärde

0 5 10 15 20 25 30

88/89 89/90

90/91 91/92

92/93 93/94

94/95 95/96

96/97 97/98

98/99 99/00

00/01 01/02

02/03 03/04

04/05 Vinterhalvår

mikrogram/m3

Bakgrund Gaturum

(11)

4.1.3 Svaveldioxid (SO2)

Svaveldioxid har mätts sedan 1973 med uppehåll 4 säsonger i mitten av 80-talet.

Till och med säsongen 2000/01 har dygnsmätningar gjorts under vinterhalvår- en. Från och med vinterhalvåret 2001/02 har månadsmätningar gjorts istället.

Resultatet av mätningarna vintern 2004/05 framgår av tabell 6.

Gränsvärdet för svaveldioxid i Sverige beräknat som vinterhalvårsmedelvärde är 50 µg/m3 . Svaveldioxid i urbana bak- grunden i Landskrona underskrider med stor marginal det svenska gränsvärdet.

Resultaten i tabellen kan också jämföras med tidigare mätningar i urban bakgrund i Landskrona (se figur 5).

4.1.4 Flyktiga organiska ämnen (VOC) Veckovisa mätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC) har mätts i urban bakgrund, Landskrona tätort sedan vintern 1992/93 med undantag för två vintrar.

Under vinterhalvåret 2003/04 mättes VOC i Landskrona i gaturum istället för i urban bakgrund och 2004/05 mättes VOC både i gaturummet och i bakgrunden. Resultatet framgår av tabell 7 där vinterhalvårs- medelvärdet är redovisat.

Resultaten i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen för bensen enligt 8a

§ Förordning (2001:527) om miljö- kvalitetsnormer för utomhusluft och även med det nationella miljömålet på 1 µg/m3 som årsmedelvärde.

Vinterhalvårsmedelvärdet för bensen i gaturum underskrider med stor marginal miljökvalitetsnormen för bensen (5 µg/m3) som ska vara uppfylld år 2010. Dock överskrids den undre utvärderingströskeln (2 µg/m3) men underskrider den övre utvärderingströskeln på 3,5 µg/m3.

Vinterhalvår Vinterhalvårs- 2004/05 medelvärde

(µg/m3) Urban

bakgrund

1,7 Vavihill 0,9

Tabell 6. Resultat av månadsmätningar av svaveldioxid under vinterhalvåret 2003/04 i urban bakgrund och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne.

Svaveldioxid (SO2) i Landskrona tätort Vinterhalvårsmedelvärde

0 10 20 30 40 50 60

73/74 74/75 75/76 76/77 77/78 78/79 79/80 80/81 81/82 83/84 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05

Vinterhalvår

mikrogram/m3

Figur 5. Vinterhalvårsmedelvärden av svaveldioxid i urban bakgrund i Landskrona tätort under perioden 1973-2005. Staplarna visar svaveldioxid i mikrogram per kubikmeter luft.. Till och med vinterhalvår 2000/01 har dygnsmedelvärde mätts och därefter passiva månadsmedelvärden

(12)

Vinterhalvårsmedelvärdet i gaturummet ligger över miljömålet (1 µg/m3 som årsmedelvärde) för Sverige.

Enligt IVL rapport B1636 har bensenhalten minskat i alla tätorter som deltagit i mätningarna sedan 1992/93. En linjär regressionsanalys för bensen ger en genomsnittlig årlig minskning på 0,4 µg/m3

under denna tolvårsperiod. Samtliga kommuner överskrider det nationella miljömålet. Sänkta bensenhalter i bensinen är den främsta orsaken till att halterna stadigt sjunker.

Mätningar i gaturummet under år 2005 har fortsatt under sommarhalvåret dock med en Vinterhalvår

2004/05 Bensen Toluen Oktan Butylac Etyl-

bensen mp-Xylen o-Xylen Nonan (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3)

Urban

bakgrund 1 1,9 0,3 0,2 0,3 1,3 0,4 0,3

Gaturum 1,5 4,6 0,3 0,2 0,7 2,7 0,8 0,4

Tabell 7. Vinterhalvårsmedelvärde av flyktiga organiska ämnen (VOC) i gatutum och urban bakgrund, Landskrona tätort under vinterhalvåret 2004/05

Bensen i Landskrona tätort

0 1 2 3 4 5 6

92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 01/02 02/03 03/04 04/05 mikrogram/m3

mikrogram / m3

Bakgrund Tätort

Figur 6. Vinterhalvårsmedelvärde för bensen från veckomätningar 1992-2005 i urban bakgrund och gaturum.

8 a § Till skydd för människors hälsa får bensen efter den 1 januari 2010 inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Förordning (2003:112).

(13)

veckomätning per månad istället för som under vinterhalvåret en gång i veckan.

Tidigare års resultatet av vinterhalvårs- medelvärden för bensen i urban bakgrund 1992-2005 samt gaturum 2003-05 framgår av figur 6.

4.1.5 Regional bakgrund, landsbygd Under vinterhalvåret gjordes inga månadsvisa NO2 - och SO2 - mätningar i den regionala bakgrunden på landsbygden dvs. Rönneberga backe och Ven.

4.2 Sommarhalvåret 2004

Under sommarhalvåret (6 månader) mättes kvävedioxid (NO2)och ozon (O3) i den urbana bakgrunden i Landskrona tätort och den regionala bakgrunden på Ven.

Mätningarna är månadsvisa diffusions- mätningar och resultatet presenteras i tabell 9. Bensen mättes också under en vecka per månad i urbana bakgrunden.

Jämfört med sommaren 2003 var bensenhalterna dubbelt så höga 2004 (ökning från 0,49 till 1,0 µg/m3).

För första gången mättes PM10 under sommarhalvåret. Resultaten återfinns i tabell 10.

Resultatet kan jämföras med miljö- kvalitetsnormen enligt 9 § Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.

Sommarhalvår NO2 O3 Bensen

2004/05 Sommarhalvårs- medelvärde

Sommarhalvårs- medelvärde

Sommarhalvårs- medelvärde (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) Urban

bakgrund 14 1

Ven (B) 7,8 56

Vavihill 3,3 76

Tabell 9. Resultat av

sommarhalvårsmedelvärde i urban bakgrund, Ven, under sommaren 2004 och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne.

Sommarhalvårs- medelvärde 90-

percentil uppmätt

98- percentil

uppmätt

Högsta dygns- medel- värde

Antal dygns- medelvärde

Antal

dygnsmedelvärde

(µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) (µg/m3) > 50 µg/m3 > 30 µg/m3 Sommaren

2004 Antal

dygn

(35*)

Gaturum 31 38 50 65 210 3 31

Tabell 10. Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM10 under sommarhalvåret 2004 i gaturummet, Landskrona centrum.

* 35 dygn tillåts överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m3 under ett kalenderår (90-percentil).

(14)

Referenser

SFS 2003:112. Förordning 2001:527 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (utfärdad den 7 juni 2001 med ändringar införda t o m 2004:661).

Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2004 och vintern 2004-05. Rapport B 1636. IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Göteborg september 2003.

References

Related documents

Under vinterhalvåret 2002/03 har mätningar skett i urbana bakgrunden på polishuset i Landskrona och i gaturummet på Eriksgatan 154 och dessutom har passiva månadsmätningar gjorts

I Landskrona bakgrund har denna gräns vida överskridits med 64 dygn över 30 µg/m 3 i gaturummet och 44 överskridande i urbana bakgrunden.. Samtliga 25 svenska kommuner som mätte

Vid samtliga test av kompletterande skyltning med rekommenderad hastighet var hastigheten för passerande fordon lägre med skyltarna tända än med skyltarna släckta.. (Varje

Dessa händelser kallas för ”multiple presence” och kan antingen innebära att två tunga fordon varit på bron samtidigt eller att ett tungt och ett lätt fordon varit på

Allmän teknisk beskrivning Cellplast VV Publ 2004:109 3 Tryckhållfasthet σ 10 kPa Tryckhållfastheten hos cellplast.. definieras som den spänning som vid korttidsbelastning ger

Systemet skall i första hand användas för skattning av trafikarbetets årliga förändring på riksnivå, fördelat på vägkategorierna europavägar, övriga riksvägar,

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande

Möjligen kan man här föra fram några hypoteser kring fyndet: 1) Det skulle kunna vara mynt från 1500- talet, t.ex. Gustav Vasas klippingar från Åbo. 2) Det skulle kunna finnas