SMBFs Klubbkonferens 2009
PROGRAM
• 10.00 Miljöfrågor Karl-Axel Boström och
företrädare för färgindustrin SMBFs miljöpolicy Staffan Wohrne
• 11.30 Svenska Sjö Barbro Blomqvist
• 12.00 LUNCH
• 13.00 Ungdomsverksamheten Thore Hansson
• 14.00 Förhandlingsverksamheten Denis Helin
• 14.30 Skatter & juridik Inge Bramer
• 15.00 Aktiviteter i SMBF - SMBFs representanter -
Claes Tarras Ericsson
Krister Samuelsson
Den enda giftfria båtbottenfärgen
Giftfri
Mjuk men ej eroderande Fart 35 knop
Biologisk funktion/nedbrytbar
Framtidens bottenfärg
finns sedan 2008
Förnyelsebara råvaror Miljöcertifierad produktion
Miljösäker transport Enkel och säker
målning
Funktionell och giftfri
Biologiskt nedbrytbar
Våra erfarenheter
Båten målad med Neptune Formula En nöjd Lars-Anders Westlin
Medl. i Kryssarklubbens tekniska kommité
Neptune Formula vald till årets
båtprodukt i Finland 2009
Finlands båtförbund har testat färgen och
rekommenderar Neptune Formula
inför 2010
praktiska, funktionella och biologiskt
nedbrytbara
Neptune Formula Care
Båtvårdsprodukter
Vi på
Ekomarine värnar
om
Östersjöns framtid
Ett av världens mest förorenade hav
Ekomarine söker 50 båtägare som vill vara med och delta i ett
miljöprojekt
Rädda Östersjön
Baltic Sea Action Group
2010 och 2011
LEFANT
PROBLEMET!
KOMMUNERNA KRÄVER AV
KLUBBARNA ATT DE SKALL INRÄTTA SPOLPLATTOR, SAMLA UPP
TVÄTTVATTNET, RENA DETTA OCH DESTRUERA ELLER SLUTFÖRVARA
RESTERNA PÅ LÄMPLIGT SÄTT!
DYRT……!!!
VAD KAN LEFANT GÖRA?
UTVECKLA FÄRGER SOM INTE SLÄPPER IFRÅN SIG
MILJÖPÅVERKANDE ÄMNEN I BÅTTVÄTTAR ELLER VID
RENGÖRING MED
HÖGTRYCKSSPRUTA
HUR DÅ t.ex ?
• Erbjuda vår LEFANT EPOXIGRUND (i fler kulörer)
- kan inte målas på gammal bottenfärg - avslipning eller blästring ned till
gelcoaten
- ger en hård yta, som tulpanerna fäster
bra på, svårt att få bort bottenplattan
Alternativt….
• Göra en deaktiverad LEFANT TF, dvs utan zinkoxid men med mjukare yta än Epoxigrund
- kan målas på gamla hårda bottenfärger - kan göras i fler kulörer ex.v. röd
- behöver kanske målas nytt oftare
men…
• Båtbotten måste tvättas 2-3 gånger per säsong, för det finns inget som hindrar beväxtning.
(själv duschar man och borstar tänderna varje morgon…………..och bilen ?……)
Så egentligen är det väl inget konstigt
med det.
SMBF Miljörekommendationer 091122
Staffan Wohrne
Så här vill vi gärna ha det på somrarna framöver! Stora Ålö 2005
Toalettavfall.
Frågan är under utredning.
Utnyttja i första hand de toaletter som finns i land.
Om ingen finns: gräv upp en tuva och uträtta behoven där.
Dumpa ej toaavfall i vattenskyddsområden.
Dumpa ej toaavfall från båten närmare land än 500 m.
Har du septiktank: bygg ut den så den kan tömmas över
däck, och använd de tömningsstationer som finns.
Så här ser det ut i Enköpings båtklubb. Stationen ansluten till kommunalt VA
Spolplattor.
Miljönyttan får anses vara begränsad, då det mesta som spolas av båtbotten kommer från sjön.
Båtbottenfärger som säljs är godkända av
kemikalieinspektionen. Giftfria bottenfärger finns och kommer alltmer framöver.
Vållar tidsproblem vid upptagning med slamkrypare
eller mobilkran.
Enköpings båtklubb har tre spolplattor. Alla båtar står på sin egen vagn
och rullas därefter in i sitt garage för vinterförvaring.
Brunnar för slamavskiljning för tvättvattnet. Kan byggas ut med diverse
filter, t.ex. kolfilter om så önskas.
Miljöstationer.
De klubbar som önskar installera miljöstation på varvsområde/hamnområde bör göra det.
Diskutera gärna med kommunen innan.
För mindre klubbar bör egenkontroll fungera bra.
Det innebär att var och en tar med sig sitt avfall och lämnar det på kommunens miljöstation eller i egen soptunna.
Läs gärna SBU’s skrift ”Egenkontroll av hamnar
för fritidsbåtar”.
Båtbottentvättar
Kan vara ett alternativ till att bottenmåla båten.
Båtbottentvättar i Stockholmsområdet:
Öregrund Bullandö
Kolströms på Ingarö Käppala på Lidingö
Nynäshamns Gästhamn Pampas Marina
Ramsövarvet vid Vaxholm Svinninge
Trosa Gästhamn
Vaxholm
Dieselinblandningar
RME-inblandning i diesel skall minska CO2-utsläppen.
Miljönyttan för oss båtägare är begränsad.
RME ger bakterieväxt och därmed flockning i tanken.
Kan sätta igen bränslefilter och orsaka motorstopp.
Undvik därför vinterförvaring med denna typ av diesel.
Ett antal sjömackar säljer diesel utan RME. Handla där.
Diverse biologiska medel för att motverka växt i RME- blandad diesel finns i form av tabletter.
Rekommenderas inte av Petroleuminstitutet.
Syntetisk diesel, t.ex. Ecopar, tillverkad av biogas, finns att köpa för högt pris, c:a 20 kr/liter.
Denna skall inte ge någon bakterieväxt.
Alkylatbensin
Ger betydligt lägre utsläpp än vanlig oljeblandad bensin.
Mycket dyr att köpa i små kvantiteter
Ett antal mackar finns som säljer till hyggliga priser
SMBF’s kalender 2010
Miljödelen planeras innehålla:
Var det finns
• båtbottentvättar
• toatömningsstationer
• försäljning av diesel utan RME-inblandning
• försäljning av alkylatbensin
Tänkt att betala för något du vill ha,
men helst inte vill använda……….
Agenda
• Presentation
• Vem försäkring gäller för
• Omfattning/uppbyggnad
• Försäkringsform o självrisker
• Tilläggsförsäkringar
• Skador
• Varför teckna i Svenska Sjö
• Hemsidan
• Specialbåtar
• Årets nyheter
VD Nils Gorton
Ekonomi Eja Sunnegårdh-Rengbrand
Försäkring Barbro Blomqvist Kerstin Nordström Annika Lager
Theresa Nyberg-Svensson Fredrik Jansson
IT och skadchef Jacob Enestad
Skador Fredrik Björk
Roger Jonsson
Gunnar Boo
Vad är Svenska Sjö?
Båtförsäkring för båtfolk av båtfolk.
Försäkringen startades 1967 av
båtorganisationerna
Försäkringens uppbyggnad idag
Båtägare = Försäkringstagare
Båtklubb
Riks- och Regionala Förbund
T ex Roslagens BF, Skånes BF
Försäkringsgivare Lloyd’s
Administrerar Svenska Sjö AB
Ägare
Båtorganisationernas Försäkrignskommitté
Svenska Kryssarklubben, Svenska Båtunionen, KMK, KSSS,
Sv. Seglarförbundet, Navis, Saltsjön- Mälarens BF
Vem får försäkra:
Alla som har medlemskap i båtklubb och har en privatägd båt.
Ägare - Båtklubbsmedlem - Försäkringstagare
skall vara samma person.
Varför försäkra i Svenska Sjö?
• Förmånliga premier
• Bra villkor
• Välj självrisknivå själv
• Enkelhet
• Öppenhet i premiesättning
• Du kan påverka försäkringen själv
• Kappsegling täcks av försäkringen
• Specialiserade på båtförsäkring
• Professionell skadereglering
• Personlig service
• Försäkringen gäller för sjöskador året runt
• Tilläggsförsäkringar
• Olycksfallsförsäkring
• Teckna hem, villa eller bilförsäkring med upp till 20%
rabatt
Försäkringens geografiska giltighetsområde
Försäkringens omfattning
Helförsäkring eller enbart Ansvar
• Sjöskada
• Brand
• Stöld, skadegörelse
• Transport
• Uppläggning
• Ansvar
• Rättsskydd
Sjöskada
• Grundstötning
• Sammanstötning
• Kantring
• Sjunkning
• Hårt väder
• Rigghaveri
• Förtöjningsskador
Stöld och skadegörelse
Stöld av hel båt
Stöld av utombordmotor
Stöld av tillbehör
Uppläggnings eller transportskada
• Skador som plötsligt och oförutsett inträffar när båten förvaras på land.
• Skador under sliptagning och sjösättning
• Riggskador i samband med på eller avriggning
• Transportskador inom Norden
Brand
• Brand
• Blixtnedslag
• Explosion
Ansvar
Skada på annans egendom eller
personskada som du är vållande till, i
egenskap av båtägare.
Rättsskydd
• Täcker ombudskostnader om du råkar i
tvist med anledning av att du är båtägare.
Försäkringsalternativ
Helförsäkring
• Normalpremie
• Mellanpremie 30% premiereducering
• Lågpremie 50% premiereducering
Ansvarsförsäkring
Normalpremie, självrisk
• Grundsjälvrisken är 2500 kr
• Självrisk vid sjöskada är 1 % av
försäkringsbeloppet dock lägst 2500 kr
Mellanpremie, självrisk
• Grundsjälvrisken är 5 000 kr
• Självrisk vid sjöskada är 5 % av
försäkringsbeloppet dock lägst 5 000 kr
Lågpremie, självrisk
• Grundsjälvrisken är 10 000 kr
• Självrisken för sjöskada är 10 % av
försäkringsbeloppet, dock lägst 10 000 kr
Ansvarsförsäkring
• Omfattar endast skador som man orsakat
och är ansvarig för på annans egendom eller på person. Skador på egna båten omfattas inte .
• Självrisken är 2500 kr
Fördelning skadekostnader 2007
sjö 57%
stöld 26%
ansvar 3%
rättskydd brand 1%
3%
land
10%
Starka skäl för Svenska Sjö
1. Pressade premier (påverkar premierna) 2. Välj självrisk
Mellanpremie - 30%
Lågpremie - 50%
Nautiska kompetens, dessutom - 20%
OBS! 200 kr rabatt efter besiktning
Självriskerna:
Säkerhetsbesiktning - 1000kr Godkända Lås, larm, söksystem,
bevakning
Reducerade eller ingen självrisk alls
Har kan du spara in:
Svenska Sjö 2005 Sid 5
• Förmånliga villkor som du kan påverka genom båtklubben.
• Enkelheten – Premieräkna, Teckna försäkring och Anmäl skada via hemsidan eller telefon
• Försäkringen gäller året, om även vintertid i vattnet
• Vid skada, inga generella åldersavdrag
• Gäller för Kappseglare i Norden
• Bra tilläggsförsäkringar
• Professionell och snabb skadereglering, skadesvar omgående.
• Överprövning av skadeärenden direkt med BFK
• Specialiserade på båtförsäkring
• Prisvärda
Ytterligare starka skäl
Tilläggsförsäkringar
• Personlig utrustning, om värdet är mer än 5 000 kr
• Elektronisk utrustning, om värdet är mer än 10% av båtens försäkringsvärde.
• Om båten hyrs ut mot betalning. (Låna ut är och hyra ut privat ärok)
• Utanför Norden, t ex Tyskland, Frankrike, England (vanlig båt gäller ej i Medelhavet)
• Trailerburen kappseglingsbåt inom Europa.
• Transportförsäkring utanför Norden.
• Olycksfall Nyhet 2009!
Båtar med högre värden
Båtar som har ett värde på över 2 Mkr kan försäkras genom en separat
Lloydsförsäkring.
Försäkringen administreras av Svenska
Sjö. Premien sätts individuellt av Lloyds.
Speciella båtar
Svenska Sjö försäkrar inte:
• Vattenskotrar
• Kanoter, Segelbrädor
• Före detta yrkesfartyg, fiskebåt, skutor
• Husbåtar
• Fartyg med mått större än 12 x 4 meter
• Fartyg med vikt över 15 ton
Nyheter 2009
• Premiesänkningar för motorbåtar med inombordare som har ett värde över 400000 kr med upp till 30%
• Hastighetsklasserna 13-17 knop slås ihop med klassen 18-45 knop.
• Träbåtar får höjd premie med 12,5 %
• Olycksfallsförsäkring kan tecknas som ett
tillägg. Premie 110 kr
Tack för mig!
Agenda
Har vi Ungdomsverksamhet?
Om ja:
-Varför?
-I vilken omfattning?
Vilka medel/aktiviteter har/vill vi ha tillgång till?
Andra ”verktyg”?
Rapportering
SMBF:s Långsiktiga verksamhetsmål och Strategier för att nå dessa mål samt
SMBF:s Kärnverksamhet
Långsiktiga verksamhetsmål Vi ska:
Ta tillvara medlemmarnas intressen och generera medlemsnytta
Vara den naturliga samtalspartnern i alla frågor som rör båtlivet
Bedriva ett aktivt miljöarbete med koppling till båtlivet
Säkerställa den marina infrastrukturen och övriga resurser för fritidsbåtbruk
Verka för ett gott sjömanskap
Strategi
Målen når vi genom att :
Främja medlemmarnas medinflytande och delaktighet Skapa öppna kommunikationskanaler som förbinder båtmedlem, klubb, förbund och övriga intressenter
Aktivt stimulera medlemmarnas vilja att arbeta ideellt Försöka att agera framsynt
Främja ungdomsverksamheter
Bedriva och verka för utbildning inom båtlivet
Vår kärnverksamhet 1. Ungdomsfrågor
Skapa förutsättningar för ungdomsverksamhet inom klubbarna
Premiera de klubbar som har gjort störst framsteg inom området
Genom ungdomsanpassad utbildning ge klubbarna
förutsättningar för rekrytering av funktionärer
Varför
-SMBF:s Verksamhetsmål, Strategier och Kärnverksamheter?
- Säkerställa återväxten?
- Legitimera Allmännyttan?
Av egen erfarenhet vet vi att ”Båtliv” är en värdefull miljö för ungdomar att växa upp med / i.
- Stärker självkänslan. ”Jag kan”.
- Stärker viljan till att samarbeta. ”Teambuilding”.
- Stärker gruppkänslan. Alla skall vara med på tåget.
- Stärker viljan och förmågan att ta ansvar.
- Ger förståelse för värdet av att värna om vår miljö.
- Etc, etc, etc
Omfattning /Dagsläget
Vilka medel/aktiviteter har/vill vi ha tillgång till?
Samarbete med - Andra båtklubbar - Andra idrottsklubbar - Skolor
Arrangera ”Öppet hus”
Generellt vänder vi oss till alla ungdomar, således även de
som inte formellt är medlemmar. Försäkringsfrågan är löst
Andra verktyg
- Nätverk
- Ungdomsansvarig i varje klubb. Skall vara en styrelsepost - Ragga upp personer som är/vill bli ungdomsledare
- Årligen budgetera för ungdomsaktiviteter
- Arvodera, eller belöna på annat sätt aktiva ungdomsledare
Rapportera
- Erfarenhetsbank
- Publicering, Båtliv och lokala medier
Skatter & juridik (så tråkigt…)
• Båtklubbens juridiska person
• Båtklubben som arbetsgivare
• Momsutredningen
(… men så nödvändigt att tröska igenom detta)
Båtklubbens juridiska person
• Kartläggning & diskussioner inom SBU som följd av SMBFs motion till BR2009
• För medlemskap i förbund anslutet till SBU krävs fn att båtklubben är en allmännyttig ideell
förening (”smittorisk”)
• (Allmännyttig) ideell förening - ekonomisk förening - aktiebolag
– Kombinationer av detta
Båtklubbens juridiska person
Vad är en ideell förening?
En förening är en sammanslutning av ett antal personer för ett gemensamt ändamål. Det finns två huvudtyper av föreningar; ekonomiska och ideella.
En ideell förening kännetecknas av att den har ett ideellt ändamål eller att den bedriver ideell verksamhet. Med ideellt ändamål menas att syftet inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Kulturföreningar och
idrottsföreningar är exempel på föreningar med ideella ändamål. Även om syftet är att främja medlemmarna ekonomiskt kan föreningen vara en ideell förening. Föreningen kan då inte affärsmässigt bedriva ekonomisk verksamhet för att främja syftet, utan verksamheten måste bedrivas ideellt. En
fackförening är en sådan typ av ideell förening.
För att en ideell förening ska vara en juridisk person krävs att den har antagit stadgar och valt styrelse.
Stadgarna ska åtminstone ange föreningens namn, ändamål och hur beslut
fattas. Att föreningen är en juridisk person innebär att den kan ha tillgångar
och skulder, ingå avtal och vara part inför domstolar och myndigheter.
Båtklubbens juridiska person
Skattskyldighet i ideella föreningar
Huvudregeln är att en ideell förening beskattas enligt samma regler som andra juridiska personer. Detta innebär att föreningen ska betala skatt för
inkomster som t.ex. räntor, utdelningar, vinst vid avyttring av värdepapper och fastighet, rörelse- och fastighetsinkomster.
All beskattning sker i inkomstslaget näringsverksamhet.
Föreningar med ideell verksamhet har oftast också inkomster som inte är
skattepliktiga. Typiska sådana inkomster är medlemsavgifter samt bidrag och gåvor som är avsedda för den ideella verksamheten. Kostnader för den ideella verksamheten är inte heller avdragsgilla.
För allmännyttiga föreningar finns särskilda regler. De är skattskyldiga bara för
vissa inkomster.
Båtklubbens juridiska person
Allmännyttiga ideella föreningar
Allmännyttiga ideella föreningar beskattas bara för fastighets- och rörelseinkomster. Förutom den ideella verksamheten är alltså även
kapitalinkomster i form av t.ex. räntor och utdelningar samt kapitalvinster skattefria. Under vissa förutsättningar kan även fastighets- och
rörelseinkomster vara skattefria, se nedan.
För att en ideell förening ska omfattas av de förmånliga reglerna ska den uppfylla fyra krav på
• ändamål
• verksamhet
• öppenhet
• fullföljd.
Samtliga dessa krav måste vara uppfyllda. Föreningen får inte heller verka för
medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.
Båtklubbens juridiska person
Tabell över skattskyldighet för ideell förening
Kategori Räntor/
Utdelningar
Kapitalvinst Rörelse Fastighet Medlems- avgifter
Anslag och bidrag Allmännyttiga
ideella Föreningar
Nej Nej
Ja, med vissa undantag
Ja, med vissa undantag.
Nej
Nej, med vissa undantag.
Övriga ideella Föreningar
Ja Ja Ja Ja Nej
Nej, med
vissa
undantag.
Båtklubbens juridiska person
Ekonomisk förening
En ekonomisk förening är en juridisk person bestående av minst tre fysiska eller juridiska personer. Föreningen tilldelas organisationsnummer som
identitetsbeteckning.
Förpliktelser
En ekonomisk förening registreras hos PRV efter det att föreningen bildats. En ekonomisk förening påminner på så sätt om ett aktiebolag men det finns
skillnader. I mindre ekonomiska föreningar ställs inget krav på godkänd eller auktoriserad revisor. Det räcker med att han/hon är "kunnig för sitt uppdrag".
Ansvar och risk
Varje medlem utfäster sig att betala ett insatskapital och vid behov en årlig medlemsavgift som beslutas av föreningsstämman, men en ekonomisk
förening har inget krav på ett lägsta startkapital motsvarande aktiekapital.
Ekonomiska föreningars medlemmar är inte personligt ansvariga för företagets
skulder och andra förpliktelser utöver insatsen.
Båtklubbens juridiska person
Ekonomisk förening, forts
Ekonomiska föreningar är bokföringsskyldiga och ska upprätta
årsredovisningar. Dessa är offentliga men bara större föreningar behöver utan uppmaning skicka in sin årsredovisning till PRV. Avveckling av en ekonomisk förening kan inte ske genom en enkel avregistrering hos PRV - som många tror. Det kan endast ske genom fusion, konkurs eller likvidation.
Namnskydd
Ekonomisk förening får skydd för sitt företagsnamn i hela landet.
Fördelar med ekonomisk förening
En medlem har ekonomisk nytta av verksamheten, t. ex. som producent, konsument eller anställd. En ekonomisk förening är öppen för alla och kan i princip inte vägra någon som uppfyller villkoren i stadgarna medlemskap.
Varje medlem har i regel en (1) röst. Man brukar säga att föreningar bygger på demokrati och ansvarstagande. En ekonomisk förening får ha brutet
räkenskapsår med de fördelar detta kan medföra
Båtklubbens juridiska person
Aktiebolag
Ett aktiebolag kännetecknas av att ägarna har ett begränsat ansvar för
bolagets verksamhet. En aktieägare riskerar i princip bara sitt inbetalda kapital och är i övrigt skyddad. Detta skall dock inte förväxlas med styrelseledamöter och VD som däremot har ett långtgående ansvar för bolagets verksamhet.
Såväl civilrättsligt gentemot bolaget och (under vissa ytterligare
förutsättningar) gentemot aktieägare och andra tredje män, som straffrättsligt om de skulle begå brott i bolaget. Aktieägarna röstar varje år på
bolagsstämman i frågan om styrelsen skall beviljas ansvarsfrihet för det
gångna året.
Båtklubben som arbetsgivare
• Registrera klubben som säsongsarbetsgivare
– Ett utbetalningstillfälle / år för arvoden
– Ett tillfälle / år för redovisning av skatt & arbg.avgifter – Kontrolluppgifter naturligtvis
• Arvoden < 1.000:- omfattas inte av redovisningen och beskattas ej
• Arbetsgivareavgifter:
– 0,0 % för seniorer äldre än 72 år 2
– 10,21 % för ungdomar 66 – 71 år 3
– 31,42 % för vanliga dödliga 4
– 20,79 % för juniorer < 26 år 1
Båtklubbsfunktionärsmedelsnittsåldern ger 17,71%... säg 20%
Innebär att 10 arvoden á 2.500:- ger en merkostnad om 20% skatt + 20%
arbg.avgifter, totalt 10.000:- - DET ÄR DET VÄRT!
• AF-stöd:
• JOB ger handledarbidrag > 50.000:- vid sysselsättning
• JOB ger upp till 0% arbg.avg vid anställning
Momsutredningen
• Utredning klar 6 november
• Proposition trolig början av 2010
• Regelverket gäller troligen from 2011-01-01
– Ingen moms för allmännyttig verksamhet (medlemsavgiften…)
– 25% moms på all annan verksamhet (bryggor / uppläggningsplats /tjänster / varor) – Full momsfrihet vid omsättning < 250.000:- (omfattar även företag!)
– Frivillig momsredovisning avs lokaler & ytor försvinner; Sthlms Stad kommer att debitera moms!
Effekterna för båtklubbarna
– Administrativt tyngre – redovisning kan ske i perioder enl önskemål från klubben (beroende av omsättning)
– Utgående moms debiteras medlemmen, ingående moms (köp av varor & tjänster) avdrages vid redovisning till Skattemyndigheten
– Båtklubbens resultaträkning påverkas netto (dvs fakturerat värde exkl. moms och kostnader exkl. moms
– BAS-K hanterar moms! Många klubbar redovisar moms redan nu.
– Medlemsavgiften påverkas ej
– Övriga avgifter (bryggplats, uppläggningsplats, varor, tjänster) blir 25% dyrare för medlemmen!
– Utrymme för prissänkning finns (25% ??); många av båtklubbens kostnader sjunker med 20%
(momsen uppifrån) men tänk på att den kanske enskilt största kostnaden för klubben - arrende av mark & hamn – ej tidigare varit momsbelagd och därmed INTE bidrar till kostnadssänkning
Kul vá ?
Nu Moms Klubben m momsredovisning
Avgiftsökn
Medl.avg 20 000,00 0,00 20 000,00
Hamn 200 000,00 50 000,00 200 000,00 50 000,00
Varv 200 000,00 50 000,00 200 000,00 50 000,00
Div 10 000,00 2 500,00 10 000,00 2 500,00
SA INTÄKTER 430 000,00 102 500,00 430 000,00 102 500,00
El, va 30 000,00 6 000,00 24 000,00
arvoden 25 000,00 25 000,00
adm 50 000,00 10 000,00 40 000,00
mark/hamnhyra 300 000,00 75 000,00 300 000,00
div 10 000,00 2 500,00 7 500,00
SA KOSTN 415 000,00 93 500,00 396 500,00
Netto 15 000,00 9 000,00 33 500,00
Prisjusteringsutrymme 18 500,00 23 125,00 22,56%
Momsutredningen
Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser
Med information om Inkomstdeklaration 3
SKV 324 utgåva 16
TAXERINGSÅR 2009
Ideella föreningar 1 Vad är en ideell förening? 1 Skattskyldighet 2
Allmännyttiga ideella föreningar 2 Övrigt 4
Deklarationsskyldighet 4
Arbetsgivaravgift och särskild löneskatt 5 Moms 5
Stiftelser 7 Skattskyldighet 7 Deklarationsskyldighet 8 Moms 8
Innehållsförteckning
Inkomstdeklaration 3 9
Vem ska lämna Inkomstdeklaration 3? 9 Deklarationen kan lämnas elektroniskt 9 Bilagor till Inkomstdeklaration 3 9
Så här är Inkomstdeklaration 3 uppbyggd 9 Särskild självdeklaration 10
– Sidan 1 10 – Sidan 2 11
Räkenskapsschema 12 Särskild uppgift 16
Organisationsnummer 19 Aktuella broschyrer 20
Ideella föreningar
Vad är en ideell förening?
En förening är en sammanslutning av ett antal perso- ner för ett gemensamt ändamål. Det fi nns två huvud- typer av föreningar; ekonomiska och ideella.
En ideell förening kännetecknas av att den har ett ideellt ändamål eller att den bedriver ideell verksam- het. Med ideellt ändamål menas att syftet inte är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Kultur- föreningar och idrottsföreningar är exempel på fören- ingar med ideella ändamål. Även om syftet är att främja medlemmarna ekonomiskt kan föreningen
vara en ideell förening. Föreningen kan då inte affärs- mässigt bedriva ekonomisk verksamhet för att främja syftet, utan verksamheten måste bedrivas ideellt. En fack förening är en sådan typ av ideell förening.
För att en ideell förening ska vara en juridisk person krävs att den har antagit stadgar och valt styrelse.
Stadgarna ska åtminstone ange föreningens namn, ändamål och hur beslut fattas. Att föreningen är en juridisk person innebär att den kan ha tillgångar och skulder, ingå avtal och vara part inför domstolar och myndigheter.
2
Skattskyldighet
Huvudregeln är att en ideell förening beskattas enligt samma regler som andra juridiska personer. Detta innebär att föreningen ska betala skatt för inkomster som t.ex. räntor, utdelningar, vinst vid avyttring av värdepapper och fastighet, rörelse- och fastighets- inkomster. All beskattning sker i inkomstslaget näringsverksamhet.
Föreningar med ideell verksamhet har oftast också inkomster som inte är skattepliktiga. Typiska sådana inkomster är medlemsavgifter samt bidrag och gåvor som är avsedda för den ideella verksamheten. Kost- nader för den ideella verksamheten är inte heller av- dragsgilla.
För allmännyttiga föreningar fi nns särskilda regler.
De är skattskyldiga bara för vissa inkomster.
Allmännyttiga ideella föreningar
Allmännyttiga ideella föreningar beskattas bara för fastighets- och rörelseinkomster. Förutom den ideella verksamheten är alltså även kapitalinkomster i form av t.ex. räntor och utdelningar samt kapitalvinster skattefria. Under vissa förutsättningar kan även fastig- hets- och rörelseinkomster vara skattefria, se nedan.
För att en ideell förening ska omfattas av de förmån- liga reglerna ska den uppfylla fyra krav på
• ändamål
• verksamhet
• öppenhet
• fullföljd.
Samtliga dessa krav måste vara uppfyllda. Föreningen får inte heller verka för medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.
Ändamålskravet
Föreningen ska ha till huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga ändamål. En defi nition av begreppet är sådana ändamål som enligt utbredd uppfattning är värda att stödja. Som allmännyttiga ändamål räknas bl.a. att
• främja Sveriges försvar
• främja vård och uppfostran av barn
• lämna bidrag för undervisning eller utbildning
• utöva hjälpverksamhet bland behövande
• främja vetenskaplig forskning (i första hand vid akademier, högskolor och motsvarande institu- tioner)
• främja nordiskt samarbete
• främja religiöst, välgörande, socialt, politiskt, konstnärligt, idrottsligt eller liknande kulturella ändamål.
Till föreningar med allmännyttiga ändamål hör t.ex.
• föreningar för idrott och friluftsliv
• föreningar för konst, litteratur och musik
• föreningar för ungdomsverksamhet, barn- och sommarkolonier, scoutverksamhet, frivilliga försvars organisationer, studieförbund, folketshus- föreningar, bygdegårdsföreningar, hembygds- föreningar och liknande
• trossamfund, de politiska partierna, nykterhets- föreningar, kulturföreningar, föreningar för social hjälpverksamhet och handikappföreningar.
Föreningar som har till syfte att tillgodose ändamål av mer speciell eller säregen karaktär, t.ex. intresseför- eningar och sällskapsföreningar, betraktas däremot i allmänhet inte som allmännyttiga. Vanligen anses inte heller sammanslutningar av fastighetsägare som ska tillgodose vissa gemensamma intressen, t.ex. villa- och hamnföreningar, vara allmännyttiga.
Tabell över skattskyldighet
Kategori Räntor/ Kapitalvinst Rörelse Fastighet Medlems- Anslag och Utdelningar avgifter bidrag Allmännyttiga Nej Nej Ja, med vissa Ja, med vissa Nej Nej, med vissa ideella föreningar undantag; undantag; undantag;
Se rubriken Se rubriken Se rubriken
”Skattefria ”Skattefria ”Medlemsavgifter
rörelse- fastighets- m.m.”, sidan 4.
inkomster”, inkomster”,
sidan 3. sidan 3.
Övriga ideella Ja Ja Ja Ja Nej Nej, med vissa
föreningar undantag;
Se rubriken
”Medlemsavgifter
m.m.”, sidan 4.
3
Verksamhetskravet
Det räcker inte att det ändamål som anges i stadgarna är allmännyttigt. Den verksamhet som föreningen faktiskt bedriver ska också till minst 90–95 % tillgodo- se allmännyttiga ändamål.
Öppenhetskravet
Föreningen får inte vägra någon inträde eller utesluta någon som delar föreningens målsättning och följer dess stadgar. Verksamhetens art eller omfattning kan dock i vissa fall göra ett begränsat medlemskap natur- ligt, t.ex. en viss minimiålder.
Godtagbar naturlig begränsning är också t.ex. krav på musikalitet i musikföreningar eller körer och geo- grafi ska begränsningar.
Fullföljdskravet
Det krävs även att föreningen använder sina inkomster för den allmännyttiga verksamheten. Föreningen ska alltså fullfölja sitt ändamål. Minst 80 % av inkomsterna måste användas för den allmännyttiga verksamheten.
Bedömningen av hur inkomsterna använts brukar avse en period av cirka fem år.
De inkomster som avses är kapitalinkomster (ej kapi tal- vinster) och sådana fastighets- och rörelseinkomster som är skattefria för en allmännyttig förening. Från dessa inkomster får man först dra av de kostnader som skulle ha varit avdragsgilla om inkomsterna hade varit skattepliktiga. Till de inkomster som måste användas räknas dessutom sådana som är avsedda att täcka föreningens löpande utgifter, t.ex. medlemsavgifter, gåvor från enskilda samt allmänna bidrag från stat och kommun.
Undantag från inkomstanvändningen kan medges i vissa fall. Det gäller om föreningen avser att köpa en fastighet eller annan anläggning som ska användas i föreningens verksamhet. Det gäller också om före- ningen ska genomföra omfattande byggnads-, repara- tions- eller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen. Dispens från kravet på inkomst- användning kan sökas hos Skatteverket.
Skattefria kapitalinkomster
Allmännyttiga föreningar är inte skattskyldiga för löpande kapitalavkastning (t.ex. räntor och aktie ut- delning) eller för kapitalvinster.
Skattefria fastighetsinkomster
En allmännyttig ideell förening är inte skattskyldig för inkomst av fastighet om
• fastigheten ägs av föreningen och till övervägande del, mer än 50 %, används i den allmännyttiga verk- samheten
• fastighetsinkomsten till ca 75 % kommer från verk- samhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjats som fi nansieringskälla för det ideella arbetet.
Skattefria rörelseinkomster
Allmännyttiga ideella föreningar är undantagna från skattskyldighet för följande slag av rörelseinkomster:
• Rörelseinkomster, som har ett naturligt samband med den allmännyttiga verksamheten, t.ex.
entréavgifter vid idrotts- och kulturevenemang och inkomst av försäljning av t.ex. märken, affi scher, böcker m.m. som syftar till att öka intresset för föreningens verksamhet.
• Rörelseinkomster från verksamhet av service- karaktär där huvudsyftet med försäljningsverk- samheten är att ge service till dem som deltar i föreningens allmännyttiga verksamhet. T.ex. när en musikförening erbjuder noter eller böcker till medlemmarna.
• Rörelseinkomster från verksamhet som av hävd har utnyttjats som fi nansieringskälla för ideellt arbete, t.ex. anordnande av bingo, lotterier, basarer, fester eller insamlings- och försäljnings- kampanjer.
Både skattefria och skattepliktiga rörelseinkomster
Har en förening både skattefria och skattepliktiga rörelse inkomster måste den skattefria delen uppgå till cirka 75 % för att beskattning inte ska ske. Är kravet uppfyllt blir hela rörelsen skattefri. Om den skattefria delen är lägre än ca 75 % blir hela rörelsen skattepliktig.
Detta brukar kallas att man gör en huvudsaklighets- bedömning. Bedriver föreningen fl era rörelseverksam- heter görs bedömningen för varje rörelse för sig. Om rörelseverksamheterna bedrivs med hjälp av medlem- marnas oavlönade arbetsinsatser anses dock de olika rörelseverksamheterna ha ett sådant inre samman- hang att de ingår i samma rörelse.
Exempel på både skattefria och skatte- pliktiga rörelseinkomster
Delbeloppen, som är markerade med färg i tabellen, avser verksamheter som skattemässigt utgör rörelse.
Bidragen avser den ideella föreningsverksamheten som inte utgör rörelse och ska därför inte ingå i huvud- saklighetsbedömningen. Samtliga rörelseverksam- heter har utförts med ideella arbetsinsatser och utgör därför tillsammans en självständig rörelse.
Beloppen i tabellen avser bruttobelopp.
Exempel 1 Exempel 2 Statligt bidrag 25 000 25 000 Kommunala bidrag 10 000 10 000 Medlemsavgifter 41 000 41 000
Bingo 30 000 30 000
Basarer 11 000 11 000
Lotterier 20 000 20 000
Reklam 20 000 20 000
Snöskottning 19 000 55 000
Summa 176 000 212 000
4
Detsamma gäller om föreningen betalat ut otryggad pension.
För tryggande genom tjänstepensionsförsäkring är beskattningsunderlaget lika med avgiften.
För tryggande i pensionsstiftelse är beskattnings- underlaget lika med utbetalade pensioner plus avsätt- ningen minus gottgörelse från stiftelsen.
För tryggande genom kontoavsättning är beskatt- ningsunderlaget lika med utbetalade pensioner plus ökning av kontot och minus minskning av kontot.
Beskattningsunderlaget ska minskas med 85 % av bokförd skuld på kontot vid beskattningsårets ingång multiplicerad med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före beskattningsåret.
För otryggad pension är beskattningsunderlaget lika med utbetalat belopp.
Information om aktuella procentsatser fi nns på www.skatteverket.se.
F-skatt
Ideell förening som bedriver näringsverksamhet kan efter ansökan få F-skattsedel. Detta gäller även om föreningen inte är skattskyldig för verksamheten. Om föreningen har F-skattsedel ska uppdragsgivare inte göra skatteavdrag från ersättning till föreningen.
Deklarationsskyldighet
Ideella föreningar lämnar Inkomstdeklaration 3, som består av särskild självdeklaration och särskild uppgift.
Självdeklaration
Särskild självdeklaration (sidorna 1 och 2 av Inkomst- deklaration 3) ska lämnas av
• ideell förening om underlag för fastighetsskatt, fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensions- medel eller särskild löneskatt på pensionskost- nader ska fastställas
• allmännyttig ideell förening om skattepliktiga intäkter är högre än 15 000 kr
• ideell förening som är skattskyldig för all inkomst om intäkterna är högre än 100 kr.
Om föreningen har skattepliktig inkomst av rörelse eller fastighet ska räkenskapsschemat fyllas i i stället för sidan 2.
Särskild uppgift
Allmännyttig förening som helt eller delvis undantas från skattskyldighet ska lämna särskild uppgift (sidan 4 av Inkomstdeklaration 3). I den särskilda uppgiften redovisas inkomster, som inte ska tas upp till beskatt- ning i självdeklarationen.
Befrielse
Allmännyttig förening kan av Skatteverket medges befrielse från skyldigheten att lämna särskild uppgift.
Exempel 1
En förening har inkomster från rörelse med sam- manlagt 100 000 kr. Inkomsterna från rörelsen fi nns i tabellen på sidan 3. De fyra första delbeloppen, som avser verksamheter som har karaktär av hävd, utgör 81 % (81 000 av 100 000). Inkomsten av snö- skott ning, som varken har naturlig anknytning eller karaktär av hävd och utförs med ideella arbets- insatser, utgör 19 % av inkomsterna.
Hela rörelsen undantas från beskattning.
Exempel 2
En förening har inkomster från rörelse med sammanlagt 136 000 kr. Inkomsterna från rörelsen fi nns i tabellen på sidan 3. Inkomster som av hävd räknas in i den allmännyttiga verksam heten utgör ca 60 % av inkomsterna (81 000 av 136 000). Snö- skottningens andel uppgår till ca 40 %, dvs. mer än 25 % av samtliga inkomster. Snö skottningen har inte naturlig anknytning eller karaktär av hävd och har utförts med ideella arbetsinsatser.
Hela rörelsen beskattas, dvs. samtliga inkomster i exemplet utom bidrag och medlemsavgifter.
Grundavdrag
En allmännyttig förening, som är skattskyldig för inkomst får ett grundavdrag. Grundavdraget är 15 000 kr och görs av Skatteverket.
Registrerade trossamfund
De regler som beskrivs i broschyren avseende allmännyttiga ideella föreningar gäller även för registrerade trossamfund.
Övrigt
Medlemsavgifter m.m.
Medlemsavgifter beskattas inte. Anslag och bidrag från offentlig myndighet undantas från beskattning utom i de fall anslaget eller bidraget avser att täcka kostnader i en skattepliktig verksamhet.
Inkomstskatt
Den statliga inkomstskatten är 28 %.
Fastighetsskatt
En ideell förening som äger skattepliktig fastighet, ska betala statlig fastighetsskatt eller kommunal fastig hetsavgift. Se även broschyren ”Fastighetsavgift och fastighetsskatt” (SKV 296).
Särskild löneskatt på pensionskostnader
Ideell förening ska betala särskild löneskatt på pen- sionskostnader om den tryggat pension genom
• avgift för tjänstepensionsförsäkring,
• avsättning till pensionsstiftelse eller
• kontoavsättning.
5 Deklarationsskyldigheten för skattepliktiga inkomster,
fastighetsskatt m.m., kvarstår även om sådan befrielse medgivits.
Ansökan om befrielse kan göras på blanketten
”Ansökan om befrielse avseende särskild uppgift”
(SKV 2501) som fi nns på www.skatteverket.se.
Bokföringsmässiga grunder
Självdeklaration och särskild uppgift ska lämnas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att redovis- ning ska ske för inkomster och utgifter som hör till räkenskapsåret, oavsett om betalning erhållits res- pektive erlagts. Detta gäller även om föreningen inte är bokförings skyldig.
Räkenskapsår
Ideell förening som är bokföringsskyldig enligt bok- föringslagen får ha annat räkenskapsår än kalender- år. Räkenskapsåret får avse de perioder som anges i bokföringslagen, dvs.
• 1 maj – 30 april
• 1 juli – 30 juni
• 1 september – 31 augusti.
Räkenskapsåret får inte ändras från kalenderår till annat av de godkända räkenskapsåren utan tillstånd från Skatteverket.
Om föreningen inte är bokföringsskyldig ska beskatt- ningsåret vara kalenderår.
Bokföringsskyldighet
En ideell förening är bokföringsskyldig om den
• bedriver näringsverksamhet
• är moderföretag i en koncern eller
• har tillgångar som överstiger 1,5 miljoner kr.
Om en förening är bokföringsskyldig ska den följa bokföringslagens bestämmelser. Där anges bl.a. hur bokföring ska ske, hur bokföringsunderlagen ska se ut och hur lång tid de ska sparas samt hur räken- skaperna ska avslutas.
Arbetsgivaravgifter
Har en förening anställda ska föreningen betala arbets- givaravgifter och göra avdrag för preliminär skatt för de anställda. Se vidare i broschyren ”Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter” (SKV 401). Detta gäller även när föreningen betalar medlemmar för arbete som de har utfört.
På arbetsersättning för personer födda 1938 eller senare och som vid årets ingång fyllt 65 år betalar arbetsgivaren endast ålderspensionsavgift. Från och med 2008 betalar arbetsgivaren inte längre särskild löneskatt och inte heller några socialavgifter för den som är född 1937 eller tidigare.
För ersättning till idrottsutövare gäller särskilda reg- ler. I underlaget för arbetsgivaravgifter inräknas inte ersättning till en och samma idrottsutövare från en allmännyttig ideell förening, som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt pris basbelopp.
Om utbetalat belopp (inklusive skattepliktiga förmåner) uppgår till eller är högre än ett halvt prisbasbelopp, ska arbetsgivaravgifter betalas på hela beloppet.
I det halva prisbasbeloppet ska inte inräknas kost- nadsersättningar för vilka mottagaren får avdrag vid taxeringen eller som inte behöver deklareras av honom.
Observera att kontrolluppgift måste lämnas om en person fått lön eller förmån på 100 kr eller mer.
Moms
Endast föreningar som bedriver yrkesmässig verksam- het i momslagens mening kan vara skattskyldiga till moms eller ha rätt till återbetalning. En förening ska betala moms till staten för momspliktig omsättning av varor och tjänster som görs inom Sverige i en yrkes- mässig verksamhet. I vissa fall ska även en förening som inte bedriver yrkesmässig verksamhet betala moms på inköp av varor och tjänster från andra länder.
En verksamhet anses vara yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses en yrkesmässig och självständigt bedriven förvärvs- verksamhet. En sådan verksamhet kännetecknas av självständighet, varaktighet och vinstsyfte. Även en verksamhet som bedrivs i former som är jämförliga med en näringsverksamhet är yrkesmässig om om- sättningen är högre än 30 000 kr per beskattningsår.
Redovisning av moms kan ske på två sätt:
• Skattskyldiga som har en momspliktig omsättning som är högre än en miljon kr per beskattningsår ska lämna skattedeklaration.
• Skattskyldiga som har en momspliktig omsättning som är lägre än en miljon kr per beskattningsår och som är skyldiga att lämna självdeklaration ska redovisa momsen i denna. Skatteverket kan dock efter ansökan besluta att momsen i stället får redo- visas i skattedeklaration.
Mer information om moms fi nns i ”Momsbroschyren”
(SKV 552) och ”Moms vid utrikeshandel” (SKV 560).
Moms för allmännyttiga ideella föreningar
Allmännyttiga ideella föreningar som inte är skyldiga att betala inkomstskatt för näringsverksamhet är inte heller skyldiga att deklarera och betala moms. Före- ningen ska då inte ta ut moms vid försäljning av varor och tjänster och får inte heller dra av moms på inköp för sin verksamhet.
6
Om en allmännyttig ideell förening däremot blir skyl- dig att betala inkomstskatt för näringsverksamhet ska den också deklarera och betala moms på momspliktig försäljning av varor och tjänster. Föreningen får då också dra av moms på inköp för den momspliktiga delen av verksamheten.
Moms för övriga ideella föreningar
Ideella föreningar som inte är allmännyttiga och som bedriver näringsverksamhet är skattskyldiga till moms på samma villkor som andra näringsidkare.
Skattskyldighet till moms medför att föreningen får dra av moms på inköp för den momspliktiga delen av verksamheten.
Uthyrning av lokaler
En förening som äger en fastighet eller en bostadsrätt kan medges frivillig skattskyldighet för moms om för- eningen hyr ut lokaler till en hyresgäst som stadig- varande använder lokalen i momspliktig verksamhet.
Frivillig skattskyldighet kan medges även om fören- ingen inte är skattskyldig till inkomstskatt. Genom den frivilliga skattskyldigheten för uthyrningen kan för- eningen dra av momsen på bygg- och driftskost nader.
Frivilligt skattskyldig för uthyrning av verksamhets- lokal är bara den som fått ett beslut från Skatteverket.
Skattskyldigheten kan tidigast medges från den dag ansökan kommer in till Skatteverket. Se vidare i bro- schyren ”Frivillig skattskyldighet för moms vid uthyr- ning av lokaler” (SKV 563).
Fastighetstjänster
En förening ska i vissa fall uttagsbeskattas för moms (betala moms) på vissa tjänster som föreningen utför på fastighet i en verksamhet som inte är momspliktig.
Allmännyttiga ideella föreningar ska inte uttagsbe- skattas om fastigheten till övervägande del används i föreningens allmännyttiga verksamhet.
Program och kataloger
Från momsplikt undantas en förenings försäljning av program och kataloger i en verksamhet som inte är momspliktig. Moms ska inte redovisas vid t.ex. en idrottsförenings försäljning av matchprogram för en idrottstävling. Inte heller annonser i sådana program och kataloger är momspliktiga.
Den som framställer program eller kataloger ska där emot ta ut moms på sin försäljning till föreningen.
Momsen blir därmed en kostnad för föreningen.
Periodiska medlemsblad
Från momsplikt undantas försäljning av periodiska medlemsblad eller periodiska personaltidningar till medlemmar, anställda eller utgivare. Utgivare kan t.ex. vara en förening. Med periodiskt menas att en publikation enligt utgivningsplan normalt utkommer med minst fyra nummer per år.
Föreningen behöver inte betala moms till den som framställer medlemsbladet (t.ex. ett tryckeri). Fören- ingen behöver inte heller redovisa moms på försäljning till medlemmar. Framställaren kan också momsfritt tillhandahålla andra tjänster i samband med framställ- ningen, t.ex. distribution av upplagan. Även annonser i periodiska medlemsblad och personal tidningar är momsfria. Medlemsblad och persona l tidningar som tillhandahålls som taltidning är också momsfria.
Om föreningen säljer medlemsbladet till utomstående kan momsskyldighet föreligga för försäljningen. Detta förutsätter dock att föreningens verksamhet anses som yrkesmässig, se under ”Moms för allmännyttiga ideella föreningar” på sidan 5.
Periodiska organisationstidskrifter
Omsättning av periodiska organisationstidskrifter som enligt utgivningsplan normalt utkommer med minst fyra nummer per år undantas från momsplikt.
Med organisationstidskrift avses en publikation som inte är allmän nyhetstidning, personaltidning eller medlemsblad och som väsentligen fungerar som organ för sammanslutningar med något av följande huvudsakliga ändamål:
• religiöst
• nykterhetsfrämjande
• politiskt (partipolitiskt)
• miljövårdande
• idrottsligt eller
• försvarsfrämjande
eller sammanslutningar som företräder handikappade eller arbetshindrade medlemmar. Observera att dessa ändamål inte är lika omfattande som de ändamål som anses som allmännyttiga i inkomstskattehänseende.
Undantag från momsplikt gäller både leverans från tryckeriet och för föreningens försäljning. Sådana tid- skrifter kan säljas momsfritt även till allmänheten.
Annonser får införas momsfritt i periodiska organisa- tionstidskrifter. Även framställarens kringtjänster får tillhandahållas momsfritt.
Även taltidningar som faller in under organisations- tidskrifter är momsfria.
Blandad verksamhet
Föreningar som bedriver både momspliktig verksam- het och inte momspliktig verksamhet får bara göra avdrag för den ingående momsen (moms på inköp) som avser den momspliktiga verksamheten. Ingående moms som avser båda verksamheterna ska fördelas.
Ofta kan man använda omsättningen (inkomsterna) som fördelningsgrund.
7 I stiftelselagen fi nns bestämmelser om hur en stiftelse
bildas, om stiftelsens förvaltning, revision, tillsyn, re- gistrering m.m. Enligt stiftelselagen bildas en stift else genom att egendom enligt förordnande av en eller fl era stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål.
Skattskyldighet
Stiftelser som har ett kvalifi cerat allmännyttigt ända- mål kan få en förmånlig behandling i skattehänseende.
De beskattas bara för fastighets- och rörelseinkomster.
För övriga stiftelser som familjestiftelser, rörelsedri- vande stiftelser, de fl esta företagsanknutna stiftelser och stiftelser med okvalifi cerade ändamål gäller all- männa beskattningsregler. De beskattas för samtliga inkomster.
Kvalifi cerat allmännyttigt ändamål är att
• främja Sveriges försvar
• främja vård och uppfostran av barn
• lämna bidrag för undervisning eller utbildning
• utöva hjälpverksamhet bland behövande
• främja vetenskaplig forskning (i första hand vid akade mier, högskolor och motsvarande institu tioner)
• främja nordiskt samarbete.
Utformningen av stiftelsens stadgar, där ändamålet ska framgå, är av betydelse för den skatterättsliga be- dömningen. Det räcker dock inte med att en stiftelse enligt sina stadgar främjar ett visst allmännyttigt ända- mål utan det krävs dessutom att ändamålet ifråga verkligen fullföljs.
Verksamhetskrav
Verksamhetskravet innebär att de ändamål som stiftel- sen faktiskt främjar ska vara kvalifi cerade till minst 90–95 %.
Fullföljdskrav
En förutsättning för att en stiftelse med kvalifi cerat ändamål ska erhålla förmånlig beskattning är att en skälig del av nettoavkastningen löpande används för det kvalifi cerade ändamålet. Den avkastning som måste användas är nettot av räntor, utdelningar m.m., dvs. sådan avkastning som är skattefri hos stiftelser med kvalifi cerat ändamål. I avkastningen brukar man inte räkna in kapitalvinster, bidrag, gåvor o.d. utan endast den faktiska avkastningen på stiftelsens till- gångar.
Det krävs att stiftelsen, sett över en period av ungefär fem år, använder minst 80 % av nettoavkastningen för det kvalifi cerade ändamålet.
Stiftelser
Vad innebär den förmånliga beskattningen?
En stiftelse som uppfyller kraven på kvalifi cerat ända- mål, verksamhet och fullföljd är skattskyl dig endast för inkomst av näringsverksamhet som avser fastighet och rörelse. Stiftelsen beskattas alltså inte för kapital- inkomster som t.ex. räntor, utdelningar och kapital- vinster. Stiftelser som inte uppfyller kraven är skatt- skyldiga för alla inkomster.
Inkomstskatt
I den mån stiftelsen är skattskyldig för inkomst är den statliga skatten 28 %.
Fastighetsskatt
En stiftelse som äger en vid fastighetstaxeringen skattepliktig fastighet, ska betala statlig fastighets- skatt eller kommunal fastighetsavgift. Se även broschy- ren ”Fastighetsavgift och fastighetsskatt” (SKV 296).
Pensionsstiftelse
Pensionsstiftelse är skattskyldig till avkastningsskatt.
Skatteunderlaget är kapitalunderlaget multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan för kalender- året närmast före beskattningsåret. Kapitalunderlaget är värdet av samtliga tillgångar vid ingången av be skatt- ningsåret minskat med fi nansiella skulder. Skatten är 15 % av skatteunderlaget.
Information om aktuell statslåneränta fi nns på www.skatteverket.se.
Särskild löneskatt på pensionskostnader
Stiftelse som tryggat pension genom
• avgift för tjänstepensionsförsäkring,
• avsättning till pensionsstiftelse eller
• kontoavsättning
ska betala särskild löneskatt på pensionskostnader.
Detsamma gäller om stiftelsen betalat ut otryggad pension.
För tryggande genom tjänstepensionsförsäkring är beskattningsunderlaget lika med avgiften.
För tryggande i pensionsstiftelse är beskattnings- underlaget lika med utbetalade pensioner plus avsätt- ningen minus gottgörelse från stiftelsen.
För tryggande genom kontoavsättning är beskatt- ningsunderlaget lika med utbetalade pensioner plus ökning av kontot minus minskning av kontot. Beskatt- ningsunderlaget ska minskas med 85 % av bokförd
