Skolkontoret, Vallentuna BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Skolkontoret, Vallentuna

(1)

Plats och tid för

sammanträdet Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna tisdagen den 23 februari 1999 kl 18.00 – 20.55

Beslutande Mikael Bæcklund (m), ordförande Jan Erik Gyllenram (m)

Sandor Heveus (m) Johan Mossling (fp) Åke Eriksson (c) Christer Borg(s) Ann Ejdervik (s) Anders Eriksson (v)

Camilla Jerlardtz (kd) tjänstgörande ersättare f Jerker Sjögren (kd)

Övriga deltagare Björn Wass (m), ersättare Anna Markgren (m), ersättare Claes Svensson (fp, ersättare Andreas Lindström (s), ersättare Lena Lundgren (v), ersättare Grundskolechef Göran Nydahl Administrativ chef Yvonne Lindholm Utvecklingsledare Eva Lod

Ekonom Annika Hellberg Skolkamrer Rut Attehag

KTK:s representant Roger Bodin, §§ 13 - 15

Utses att justera Anders Eriksson

Justeringens plats

och tid Skolkontoret, Vallentuna 1999-03-04

Sekreterare Rut Attehag Paragrafer 13 - 27

Ordförande Mikael Bæcklund

Justerande Anders Eriksson

_________________________________________________________________________

BEVIS

Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Grundskolenämnden

Sammanträdesdatum 1999-02-23

Datum för anslags

uppsättande 1999-03 05

Datum för anslags

nedtagande 1999-03-26

Förvaringsplats för

protokollet Skolkontoret, Vallentuna

Underskrift Rut Attehag

(2)

Innehållsförteckning: Sid

Verksamhetsberättelse för 1998 3

Lokalprogram 1999 4

Personaltäthet och arbetstidsfördelning 9

Beviljande av tillstånd läsåret 1998/99 för enskilda anordnare av förskoleklass och/eller

skolbarnsomsorg inom Vallentuna kommun 12

Revidering av kommunens handikapplan i enlighet med FN´s standardregler (Agenda 22) 14

Agenda 21 - Grundskolans handlingsplan 15

Skolplanearbetet 17

Remiss - Projekt - Riskhanteringen i Vallentuna kommun 19

Remiss - Kostutredning Vallentuna kommun 23

Motion. Inrättande av ungdomsråd i Vallentuna 25

Anmälningar 26

Rapport från kontaktpolitiker 29

Rapport från referensgruppen 30

Information om den nya miljöbalken 31

Kontaktpolitikerrapport 32

(3)

Verksamhetsberättelse för 1998

GN § 13 AU § 24

Förslag till verksamhetsberättelse för 1998 har utarbetats.

Arbetsutskottets beslut:

Grundskoleförvaltningens förslag till verksamhetsberättelse överlämnas till grundskolenämnden utan förslag.

_______

Grundskoleförvaltningen föreslår även grundskolenämnden besluta att hos kommunstyrelsen anhålla om att få behålla ett överskott på 0,5 mkr. Överskottet behövs som ett bidrag till att täcka de kraftiga kostnadsökningarna inom grundskolenämndens verksamheter 1999.

Mikael Bæcklund (m) yrkar att i verksamhetsberättelsen skall redovisas vilka åtgärder som satts in för att hjälpa elever som haft ofullständiga betyg. Mikael Bæcklund (m) yrkar vidare att

budgetsiffrorna för 1999 skall vara desamma som fastställdes av grundskolenämnden vid januarisammanträdet.

Propositionsordning

1. Grundskoleförvaltningens förslag till verksamhetsberättelse 2. Mikael Bæcklunds förslag till redaktionella ändringar.

Grundskolenämndens beslut:

Verksamhetsberättelse för 1998 godkännes i enlighet med grund- skoleförvaltningens förslag med redaktionella ändringar enligt Mikael Bæcklunds förslag.

Grundskolenämnden hemställer hos kommunstyrelsen att få behålla ett överskott på 0,5 mkr.

_______

(4)

Lokalprogram 1999

GN § 14 AU § 19

Förvaltningens lokalplaneringsprogram fortsätter och har nu kommit i en brytfas då politiska beslut måste till för att styra inriktningen av fortsatt planering och i tiden närliggande byggnationer. De snabbt ökande elevkullarna, skolbarnsomsorgens integrering i skolan och påfyllnad med en generation 6-åringar inom skolan gör att befintliga lokaler är fyllda över bristningsgränsen och det är svårt/omöjligt att åstadkomma fungerande arbetslag runt barnen.

Paviljong Ormsta

Ormstaskolan får till hösten en elevökning med ca 120 elever.

Elevtillströmningen löses genom uppförande av en paviljong som rymmer 150-175 elever. Höstens år 6 elever kan då gå kvar i en gruppering på Ormstaskolan och de övriga går till Hammarbacken och Hjälmsta. Ormstaskolans matsal, slöjdsalar och idrottshall kan klara antalet elever till hösten, men inte ytterligare elevökningar. Det går alltså inte att ställa ännu en paviljong på Ormstaskolans tomt utan att se över det övriga lokalbeståndet.

Inför lå 00/01 måste en planering göras som styr elever till andra skolor. För att påbörja en organisation vid Ormsta där eleverna fortsätter t.o.m. år 9 måste en del nybörjare kunna starta vid en annan skolenhet. Då en ny skola vid Haga inte kan ge

kapacitetstillskott förrän tidigast om två år, måste de äldre eleverna vid Ormstaskolan hänvisas till andra skolor. Om inte detta görs måste ännu en paviljong uppföras vid Ormstaskolan. Denna måste då också klara matsituationen och innehålla viss typ av specialsalar. Beslut om Ormstaskolan framtida inriktning måste tas i samband med beslut kring Haga. Utredning för ombyggnation och verksamhetsanpassning behöver snarast komma igång.

Åtgärd: Ormstaskolan organiserar undervisning för elever år F-5 tills att Hagaskolan står färdig att kunna ta emot elever. Elever år 6-9 hänvisas till Hammarbacken och Hjälmsta. Utredning påbörjas för Ormstaskolans framtida organisationsmöjligheter i samband med utredning kring Haga.

Hagaskolan

Planering av ny skola i Hagaområdet måste påbörjas under våren.

Skolan behöver bli en F-9 skola för att kunna möta elevökningarna inom området. Storleken på skolan måste stämmas av mot

planeringen inom Ormsta.

Åtgärd: Planeringsarbete för en F-9 skola påbörjas i Haga. Tomt måste reserveras för skolbyggnad.

(5)

Ekeby

Ekebyskolan består idag av olika små enheter utspridda över skolgården och i bostadsområdet Norrgården. Detta omöjliggör effektiv samverkan mellan skola och fritid, samverkan inom

arbetslagen och mellan olika arbetslag. De olika skolenheterna är också för små för att rymma ett fungerande arbetslag där skola och fritid kan samnyttja lokaler. Ekebyskolans framtida organisation är avhängig av hur lokalanpassningen kan fortskrida.

De små enheterna behöver byggas ihop för att fungera effektivt.

Utredning för detta ligger klar och kan verkställas, inom befintlig budget, under sommaren och hösten.

Huvudbyggnaden behöver justeras för att möjliggöra för elever och arbetslag att samverka och få fungerande arbetsplatser för lärarna.

Denna justering bör göras så att flexibilitet skapas i systemet och Ekebyskolan kan möta olika storlekar på kommande elevkullar. Det innebär att man som elev antingen kan gå på Ekeby t.o.m. år 9 eller under något av de senare åren flytta över till Hammarbacksskolan.

Organisationen måste samordnas med Hammarbacken för att motverka att någon av skolenheterna får alltför många tonåringar inom en och samma enhet och den andra alltför många yngre elever.

Ekebyskolan har också stora behov av att kunna rymma småklasser.

Till hösten behöver en grundsärskolegrupp startas F-1 för ca 6 nya elever. Karlbergsskolans grundsärskoleorganisation kan inte ta emot alla dessa barn. Lokalerna i Norrgårdens bostadsområde kommer antagligen att behövas för några år framöver.

Åtgärd: Ekebyskolans småpaviljonger byggs ihop enligt förslag som tagits fram av Cedervalls arkitektbyrå. Extra medel äskas för

ombyggnad av huvudbyggnaden för att kunna klara undervisning i arbetslag för elever i år 4-9, dvs ingen ombyggnad görs som är direkt anpassad för skolbarnsomsorg i denna del då detta behov tillgodoses väl inom övriga skolan.

Hammarbacken

Den påbörjade ombyggnaden av Hammarbacken skapar flexibla lokaler som kan användas av alla åldrar. Det nya ventilationssystemet gör också att skolan når tillfredsställande standard.

Sommarens ombyggnad kommer skapa stora svårigheter med lokalfrågan under maj och juni. Till hösten fortsätter Hammarbacken sin nuvarande organisation F-9. Dessutom kommer elever i år 6 från Ekeby och Ormsta att beredas plats. Hammarbacksskolan kommer få fortsätta en smalspårig organisation för de yngre och en större

organisation för fler äldre under de närmast kommande åren.

Då eleverna inte ryms i Ormstaskolan behövs Hammarbacken som en buffert fram till dess att Hagaskolan står färdig. Det är inte heller möjligt för Hjälmstaskolan att ta emot mer än ett begränsat antal elever från Ormsta. Trycket på Hjälmstaskolan är stort söderifrån.

Flera år har gått sedan första utredningen gjordes för Hammarbacken. En revidering av det gamla förslaget för

(6)

ombyggnation av institutionslokalerna behöver göras så att möjlighet till flexibelt användande skapas även i dessa.

Åtgärd: De beslutade ombyggnadsplanerna för Hammarbacksskolan fortsätter. En revidering görs av den avslutande ombyggnadsdelen.

Utredning Sydöstra:

Lovisedalsskolan ställs varje år inför stora problem med lokalfrågan.

Skrivelser har inkommit från föräldraföreningen och skolledningen.

Lovisedalsskolan måste fortsätta med att låta eleverna flytta över till Hjälmsta f.o.m. år 6. Om inflyttningen blir för stor kanske även någon grupp tillhörande år 5 måste flytta över. Det är hög tid att verkställa planeringsarbetet för den nya skolan i Bällstaberg. I samband med detta måste man också se över möjligheterna att bygga ut

Lovisedalsskolan till F-9 skola. De omfattande byggnationerna inom sydöstra området gör att båda skolenheterna måste kunna ta emot olika stora elevkullar i alla åldrar under åren. Den planlagda tomten i Bällstaberg möjliggör inte heller en skola av alltför stor storlek.

Åtgärd: Planering av den nya skolan i Bällstaberg påbörjas under våren. I samband med detta ses planeringsförutsättningarna över för tomten intill Lovisedalsskolan. Föräldrastyrelsen vid Lovisedal deltar i planeringsarbetet vid fastläggande av riktlinjer.

Hjälmstaskolan:

Trycket på Hjälmstaskolan är stort under ett antal år. Redan till hösten måste skolan ta i anspråk lokalerna i SO-villan för undervisning. Expeditionsdelen i huvudbyggnaden måste också nyttjas för undervisning och expeditionsdelen flyttas till personalrumsdelen. Personal och elever delar pausrum.

Åtgärd: Medel äskas från fullmäktige för planering och mindre ombyggnad av expeditionsdelen och personalutrymmena på Hjälmstaskolan.

Resurscentrum:

Resurscentrum har fortfarande inga lokaler som rymmer

administrativa organisationen för skolan och förskolan under samma tak. Redan till hösten behöver nya lokaler skaffas då nuvarande lokaler tas i anspråk av Hjälmstaskolan. I Äppellunden finns möjlighet att skapa en lokal som är anpassad för kontorsverksamhet och som skulle kunna tillmötesgå Resurscentrums behov.

Dessa lokaler kan stå färdiga till 2001. LRP-gruppen försöker finna en lämplig lösning inom skolkontoret för delar av RC under tiden, men detta bygger på diverse lokaler inom de centrala förvaltningarna.

Åtgärd: Kommunen avtalar med byggherren för Äppellunden om lokaler som kan anpassas för Resurscentrum.

(7)

Skoldaghem:

Behovet av ett skoldaghem är stort i Vallentuna. Vissa grupperingar har gjorts i källarlokaler inom Ekebyskolan. Elever vid skoldaghem utanför kommunen behöver också beredas plats i hemkommunen. Till hösten finns en lämplig lokal i Svedjan.

Åtgärd: Lokalerna i Svedjan hyrs för skoldaghemsverksamhet.

Medel avsätts ur för nämnden reserverade medel för att täcka hyra och verksamhetsstart till dess att fastlagd planering finns mellan skola och socialförvaltning.

Grundskoleförvaltningen föreslår nämnden besluta

1. att Ormstaskolan organiserar undervisning för elever år F-5 tills Hagaskolan står färdig att kunna ta emot elever. Elever år 6-9 hänvisas till Hammarbacken och Hjälmsta. Utredning påbörjas för Ormstaskolans framtida organisationsmöjligheter i samband med utredning kring Haga.

2. att planeringsarbete för en F-9 skola påbörjas i Haga. Tomt måste reserveras för skolbyggnad.

3. att Ekebyskolans småpaviljonger byggs ihop enligt förslag som tagits fram av Cedervalls arkitektbyrå. Extra medel äskas för ombyggnad av huvudbyggnaden för att kunna klara

undervisning i arbetslag för elever i år 4-9, dvs ingen

ombyggnad görs som är direkt anpassad för skolbarnsomsorg i denna del då detta behov tillgodoses väl inom övriga skolan.

4. att de beslutade ombyggnadsplanerna för Hammarbacksskolan fortsätter. En revidering görs av den avslutande ombyggnadsdelen.

5. att planering av den nya skolan i Bällstaberg påbörjas under våren. I samband med detta ses planeringsförutsättningarna över för tomten intill Lovisedalsskolan. Föräldrastyrelsen vid Lovisedal deltar i planeringsarbetet vid fastläggande av riktlinjer.

6. att medel äskas från fullmäktige för planering och mindre ombyggnad av expeditionsdelen och personalutrymmena på Hjälmstaskolan.

7. att kommunen avtalar med byggherren för Äppellunden om lokaler som kan anpassas för Resurscentrum.

8. att lokalerna i Svedjan hyrs för skoldaghemsverksamhet. Medel avsätts för höstens verksamhet ur för nämnden reserverade

(8)

medel för att täcka hyra och driftskostnader till dess att fastlagd planering finns mellan skola och socialförvaltning.

_______

Arbetsutskottets beslut:

Punkt 1 förtydligas beträffande tidsperspektivet.

Punkt 6 återremitteras till förvaltningen för förtydligande av behovet samt en ekonomisk kalkyl

Punkt 7 återremitteras till förvaltningen för framtagande av alternativa lösningar.

Arbetsutskottets förslag:

Grundskolenämnden beslutar

1. att Ormstaskolan organiserar undervisning för elever år F-5 tills Hagaskolan står färdig att kunna ta emot elever. Elever år 6-9 hänvisas till Hammarbacken och Hjälmsta. Utredning påbörjas för Ormstaskolans framtida organisationsmöjligheter i samband med utredning kring Haga. Tillkommer en paviljong på

Ormstaskolan hösten 1999 kan en gruppering år 6 elever gå kvar på Ormstaskolan och de övriga går till Hammarbacken och Hjälmsta.

2. att planeringsarbete för en skola påbörjas i Haga. Tomt måste reserveras för skolbyggnad.

3. att Ekebyskolans småpaviljonger byggs ihop enligt förslag som tagits fram av Cedervalls arkitektbyrå.

4. att den beslutade ombyggnaden av Hammarbacksskolan fortsätter. En revidering görs av den avslutande ombyggnadsdelen.

5. att planering av den nya skolan i Bällstaberg påbörjas under våren. I samband med detta ses planeringsförutsättningarna över för tomten intill Lovisedalsskolan. Föräldrastyrelsen vid Lovisedal deltar i planeringsarbetet vid fastläggande av riktlinjer.

6. att lokalerna i Svedjan hyrs för skoldaghemsverksamhet. Medel avsätts för höstens verksamhet ur för nämnden reserverade medel för att täcka hyra och driftskostnader till dess att fastlagd planering finns mellan skola och socialförvaltning.

_______

Enligt arbetsutskottets förslag.

(9)

Personaltäthet och arbetstidsfördelning

GN § 15 AU § 26

Med anledning av tidigare diskussion i arbetsutskottet i november

§ 140 angående lärartätheten och de diskussioner som förts i massmedia om skolledarnas arbetssituation och möjligheter att fungera som pedagogiska ledare, överlämnar ordföranden vid sammanträdet ett förslag till uppdrag åt grundskolechefen. Vissa redaktionella ändringar görs inledningsvis på förslag av Jerker Sjögren, varefter arbetsutskottet tar ställning till nedanstående förslag.

Att redovisa hur stor del av skolledarnas (rektorer, enhetschefer) arbetstid fördelas på:

• Pedagogisk ledning

• Administration/ekonomi

• Möten/konferenser

• Andra arbetsuppgifter

Att redovisa hur stor del av lärarnas totala arbetstid som normalt används för (Anges i %):

• Arbete i elevgrupperna

• ”Läraradministrativa” arbetsuppgifter

• Möten, konferenser

• Utbildning/kompetensutveckling

• Övrigt

Hur stor del av arbetstiden som lärarna normalt skall vara i elevgrupperna och som bortfaller på grund av:

• Fackliga uppdrag

• Personliga orsaker

Redovisningen skall ej gälla uppgifter om enskilda personer utan vara av statistisk karaktär.

_______

Christer Borg (s) yrkar att förslaget avslås.

Enligt ovanstående förslag till uppdrag.

Resultatet av uppdraget redovisas vid majsammanträdet.

Christer Borg (s) anmäler skriftlig reservation.

(10)

Mikael Bæcklund (m) föreslår att de två sista punkterna i fjärde stycket ändras till ”Övrigt”.

Anders Eriksson (v) yrkar avslag på arbetsutskottets förslag men föreslår att grundskoleförvaltningen får i uppdrag att komma med förslag på hur de i ärendemeningen beskrivna problemen kan belysas.

Mikael Bæcklund (m) yrkar vidare att grundskoleförvaltningen får i uppdrag att med utgångspunkt från ovanstående frågor ta fram en arbetsmetod samt presentera denna vid nästa sammanträde med arbetsutskottet.

Propositionsordning

1. Arbetsutskottets förslag med Mikael Bæcklunds tilläggsyrkande.

2. Anders Erikssons förslag.

Ordföranden finner att grundskolenämnden beslutat enligt Mikael Bæcklunds förslag. Votering begäres.

Följande voteringsproposition godkännes: Den som röstar för

arbetsutskottets förslag med Mikael Bæcklunds tilläggsyrkande röstar

’ja’ och den som röstar för Anders Erikssons förslag röstar ’nej’.

Med 7 ja-röster: Mikael Bæcklund (m), Jan Erik Gyllenram (m), Sandor Heveus (m), Johan Mossling (fp), Christer Borg (s), Ann Ejdervik (s) och Camilla Jerlardtz (kd); mot 2 nej-röster: Åke Eriksson (c) och Anders Eriksson (v) har grundskolenämnden beslutat enligt arbetsutskottets förslag med Mikael Bæcklunds tilläggsyrkande.

Grundskoleförvaltningen får i uppdrag

att redovisa hur stor del av skolledarnas (rektorer, enhetschefer) arbetstid fördelas på:

• Pedagogisk ledning

• Administration/ekonomi

• Andra arbetsuppgifter

att till nästa sammanträde med utgångspunkt från nedanstående frågor ta fram en arbetsmetod att redovisa hur stor del av lärarnas totala arbetstid som normalt används för (Anges i %):

• Arbete i elevgrupperna

• ”Läraradministrativa” arbetsuppgifter

• Möten, konferenser

(11)

• Övrigt

hur stor del av arbetstiden som lärarna normalt skall vara i elevgrupperna och som bortfaller på grund av:

• Övrigt

Redovisningarna skall ej gälla uppgifter om enskilda personer utan vara av statistisk karaktär.

_______

(12)

Beviljande av tillstånd läsåret 1998/99 för enskilda anordnare av förskoleklass och/eller skolbarnsomsorg inom Vallentuna kommun

GN § 16 AU § 7

Tre enskilda anordnare bedriver idag förskoleklassverksamhet och/eller skolbarnsomsorg inom Vallentuna kommun: Svenska Kyrkans Förskola, Vallentuna Montessori Ekonomisk förening, samt Vallentuna Djur, Natur och Musikdagis. Enligt skollagen 2a 13§ och 2b 6§ krävs tillstånd för dessa verksamheter av den kommun, där verksamheten bedrivs. De tillstånd och avtal dessa verksamheter idag har med förskolenämnden, tidigare barnomsorgsnämnden, behöver kompletteras med tillstånd även från grundskolenämnden beträffande den förskoleklassverksamhet och skolbarnsomsorg dessa tre anordnare idag bedriver. Föräldrakooperativet Lindholmen har för närvarande inga förskoleklass- eller skolbarn inskrivna.

På arbetsutskottets sammmanträde den 24 november 1998

återremitterades två ärenden till grundskoleförvaltningen avseende verksamhetsbidrag till fristående anordnare av förskoleklass-

verksamhet och/eller skolbarnsomsorg med uppdrag till förvaltningen att utarbeta förslag till kriterier för tillståndsgivning. Förslag till kriterier finns nu framtagna. Däremot är det oklart om de tre fristående

anordnarna av förskoleklass och/eller skolbarnsomsorg idag uppfyller samtliga kriterier.

Grundskoleförvaltningen föreslår grundskolenämnden besluta att bevilja Svenska Kyrkans Förskola, Vallentuna Montessori Ekonomisk förening, samt Vallentuna Djur, Natur och Musikdagis tillstånd att bedriva nuvarande verksamhet under innevarande läsår samt

att uppdra åt förvaltningen att under våren 1999 utvärdera dessa verksamheter i förhållande till de av nämnden antagna kriterierna som underlag för beslut om tillstånd skall beviljas även kommande verksamhetsår.

_______

Grundskolenämnden beslutar

att bevilja Svenska Kyrkans Förskola, Vallentuna Montessori Ekonomisk förening, samt Vallentuna Djur, Natur och Musikdagis tillstånd att bedriva nuvarande verksamhet under innevarande läsår samt

(13)

att uppdra åt förvaltningen att under våren 1999 utvärdera dessa verksamheter som underlag för beslut om tillstånd skall beviljas även kommande verksamhetsår.

_______

(14)

Revidering av kommunens handikapplan i enlighet med FN´s standardregler (Agenda 22)

GN § 17 AU § 10

Inför mandatperioden 1999-2002 har det kommunala handikapprådet (KHR) flyttats från socialnämnden och istället blivit ett råd under kommunstyrelsen.

Under de senaste två mandatperioderna har varje nämnd i Vallentuna utarbetat och antagit en handikapplan för sin verksamhet. Den

senaste planen inom skolans område fastställdes av dåvarande skolstyrelsen den 5 december 1995 (§ 99/95).

I kommunfullmäktiges riktlinjer för KHR är en av KHR:s uppgifter att samordna arbetet med att varje mandatperiod ta fram reviderade handikapplaner. Detta arbete är nu åter aktuellt och enligt tidplanen skall samtliga förvaltningar ha arbetat fram sina förslag senast under april 1999. Se bilaga §

Den nya handikapplanen skall utformas utifrån FN:s 12 första

standardregler i det förslag om internationella regler för personer med funktionshinder som FN:s generalförsamling antog i december 1993.

Eftersom dokumentet innehåller 22 regler har det även kommit att kallas Agenda 22.

Grundskoleförvaltningen föreslår grundskolenämnden besluta

att utse rektor för resurscentrum till handikappansvarig tjänsteman för grundskolenämnden samt att uppdra till honom att för grundskole- nämndens räkning samordna arbetet med att ta fram ett förslag till handikapplan för grundskolenämnden för mandatperioden 1999- 2002.

_______

Enligt grundskoleförvaltningens förslag.

_______

(15)

Agenda 21 - Grundskolans handlingsplan

GN § 18 AU § 4

Kommunfullmäktige antog 980414 den reviderade upplagan av Vallentunas Agenda 21. Där uppdras åt varje nämnd att ta fram en handlingsplan för att genomföra målsättningarna. Nya mål sätts upp allteftersom de gamla uppnås.

I kommunens Agenda 21 finns målsättningar för fortsatt kretsloppsarbete och kommunens Agenda 21-profiler.

Beträffande kretsloppsarbetet betonas det goda exemplet.

Kommunen skall

• sträva efter att uppnå det ekologiskt och ekonomiskt uthålliga samhället

• låta kretsloppstänkandet genomsyra alla kommunala beslut

• i möjligaste mån miljöanpassa verksamheterna i enlighet med intentionerna i Agenda 21.

Agenda 21-profilerna är följande:

• natur och grönområden

• kulturmiljövård och arkitektur

• näringsliv

• transporter

• byggande

• resurshushållning

• källsortering och kompostering

• användning av kemiska produkter

• utbildning

• vård och omsorg

• folkhälsa och inomhusmiljö.

Vallentuna har inlett samarbete med kommunen Orava i Estland.

Syftet med utbytet är att främja information, kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte gällande kommunalt Agenda 21-arbete.

Lovisedalsskolan deltar i detta arbete.

Med utgångspunkt från ovanstående formuleras

Grundskoleförvaltningens handlingsplan för Agenda 21-arbete enligt nedan. Planen anpassas till och infogas i skolenheternas årliga arbetsplaner och utvärderas skolenhetsvis. Utvärderingarna tillställs grundskolekontoret för rapport till Grundskolenämnden.

Grundskoleförvaltningen föreslår grundskolenämnden besluta att bilagda handlingsplan antas att gälla fr.o.m. 1999.

_______

(16)

_______

(17)

Skolplanearbetet

GN § 19 AU § 20

På arbetsutskottets sammanträde den 26 januari (AU §3) fick

förvaltningen i uppdrag att till dagens sammanträde lämna förslag till tidplan för skolplanearbetet med sikte på att planen skall kunna behandlas i kommunfullmäktige den 21 juni.

Förslag till tidplan

Beslut om tidplan och uppläggning i grundskolenämnden 23 feb.

Arbete med skolplanen i de politiska grupperna feb - 15 mars.

Information på skolledarmöte 18 mars.

Gruppernas förslag diskuteras på AU 23 mars.

Information på ledningsgruppen 25 mars.

Information i samverkansgruppen 29 mars.

Information och diskussion på grundskolenämnden 30 mars.

Förslag till skolplan på remiss till skolor, fackliga organisationer och föräldraföreningar 1- 15 april (remiss från AU).

Diskussion på referensgruppen 13 april.

Diskussion på skolledarnas utbildningsdagar 15 och 16 april.

Sammanställning av remissynpunkter presenteras på

grundskolenämnden 27 april och på samverkansgrupp 26 april.

Förslag till ny skolplan i samverkansgruppen 10 och 17 maj.

AU behandlar förslaget till ny skolplan 11 maj.

Beslut i grundskolenämnden den 25 maj.

Kommunstyrelsen 7 juni.

Kommunfullmäktige 21 juni.

_______

(18)

Ovanstående tidplan fastställs med tillägget att ett extra arbetsutskott hålls den 20 april.

_______

Med viss ändringar av arbetsutskottets förslag fastställes tidplanen för skolplansarbetet enligt följande:

Arbete med skolplanen i de politiska grupperna feb - 25 mars.

Information på skolledarmöte 25 mars.

Information i samverkansgruppen 29 mars.

Information och diskussion på grundskolenämnden 30 mars.

Förslag till skolplan på remiss till skolor, fackliga organisationer och föräldraföreningar 1- 15 april (remiss från AU).

Diskussion på referensgruppen 13 april.

Diskussion på skolledarnas utbildningsdagar 15 och 16 april.

Extra arbetsutskott den 20 april.

Sammanställning av remissynpunkter presenteras på

grundskolenämnden 27 april och på samverkansgrupp 26 april.

Förslag till ny skolplan i samverkansgruppen 10 och 17 maj.

AU behandlar förslaget till ny skolplan 11 maj.

Beslut i grundskolenämnden den 25 maj.

Kommunstyrelsen 7 juni.

Kommunfullmäktige 21 juni.

_______

(19)

Remiss - Projekt - Riskhanteringen i Vallentuna kommun

GN § 20 AU § 21

Kommunstyrelsen har anhållit om grundskolenämndens yttrande över

”Projekt - riskhantering i Vallentuna kommun” senast den 26 februari 1999. På arbetsutskottet den 26 januari uppdrogs åt förvaltningen att till sammanträdet den 9 februari utarbeta ett förslag till yttrande.

Förvaltningens förslag till yttrande redovisas nedan.

Projektets syfte har varit att genom ett samlat grepp på säkerhets- och trygghetsfrågorna skapa förutsättningar för ett aktivt

säkerhetsarbete i kommunen.

För att uppnå detta syfte har projektgruppen dels tagit fram ett förslag till säkerhetspolicy för Vallentuna kommun, dels ett förslag till riktlinjer för arbetet med säkerhet i Vallentuna kommun.

Säkerhetsfrågorna, och kanske i första hand säkerhetsfrågor vid kris och krig, har tyvärr till viss del blivit eftersatta under de senaste åren, när kommunen och dess olika verksamheter prioriterat att klara ekonomin och kravet på balans i kommunens budget. En aktuell policy och riktlinjer för arbetet utgör därför en bra grund för en översyn av hanteringen av dessa frågor. Även den omorganisation som gjorts på skolområdet föranleder i sig en översyn av

säkerhetsrutinerna inom grundskoleförvaltningen.

När det gäller den föreslagna säkerhetspolicyn för kommunen har nämnden inget att erinra med undantag av hur säkerhetsfrågorna organisatoriskt skall lösas. Synpunkter på detta redovisas i samband med de synpunkter som nedan avsnittsvis lämnas på de föreslagna riktlinjerna.

Syftet med riktlinjerna är att ge ett konkret innehåll åt kommunens säkerhetspolicy. Riktlinjerna inleds med ett avsnitt som anger det förebyggande säkerhetsarbetets inriktning. Nämnden har inget att erinra mot den föreslagna inriktningen.

Avsnittet ”Ansvar och organisation”. Nämnden har inget att erinra mot att en befattningshavare inom kommunledningskontoret utses till säkerhetsansvarig, så länge detta enbart innebär en omfördelning och inte en utökning av centrala administrativa resurser. Att resurser måste frigöras i införande- och uppbyggnadsskedet av säkerhets- policy och nya riktlinjer är däremot sannolikt nödvändigt.

Arbetsuppgiften att samordna säkerhetsarbetet i kommunen borde dock sedan kunna ingå som en del i någon av nuvarande centralt placerade tjänster, eftersom det praktiska arbetet i huvudsak kommer att utföras ute i de olika verksamheterna.

(20)

Beträffande den kommungemensamma säkerhetsgruppens

samordningsansvar bör ansvaret för samordning av säkerhetsfrågor beträffande IT-frågor och ekonomifrågor enligt nämndens mening ligga på de redan befintliga organisationerna för samordning av dessa frågor. Här finns redan två centralt placerade tjänstemän med ansvar för dessa frågor. Dessa bör lämpligen även svara för

säkerhetsfrågorna inom sina respektive ansvarsområden.

För att undvika att bygga upp parallella organisationer i kommunen borde förvaltningschefsgruppen även kunna fungera som

kommunsäkerhetsgrupp, eftersom förvaltningscheferna enligt

förslaget skall ansvara för säkerhetsarbetet inom förvaltningen. Med dagens decentraliserade organisation är förvaltningschefen den enda tjänsteman, som har möjlighet att svara för att de arbetsuppgifter, som föreslås åligga säkerhetshandläggarna, blir utförda inom organisationen. Därmed avses inte att han/hon själv skall utföra de föreslagna arbetsuppgifterna, men är den person, som genom sin överblick av organisationen har möjlighet att delegera en viss uppgift till lämplig handläggare inom förvaltningen.

Beträffande avsnittet försäkringar mot skada har nämnden inget att erinra. Nämnden vill dock uppmärksamma problemet med att många elever idag har ett dåligt försäkringsskydd, eftersom den kommunala försäkringen endast täcker skoltid och många föräldrar inte har kompletterat med en fritidsförsäkring för barnen.

I avsnittet rapportering - kunskapsbank behöver riktlinjerna bl a kompletteras med vilka typer av skador och tillbud, som skall rapporteras och hur denna rapportering i praktiken skall gå till.

Under avsnittet utbildning - information står i andra stycket att skolelever och barn inom barnomsorgen skall ges särskild information och utbildning. I riktlinjerna bör en precisering göras av vilka områden denna särskilda information och utbildning skall omfatta och om målgruppen även utgörs av föräldrar.

Beträffande avsnittet analys och uppföljning förutsätter nämnden att anvisningar för det praktiska arbetet kommer att ges ut från kommunledningskontoret, innan förvaltningarna kan påbörja sitt arbete med riskanalyser.

I avsnittet personsäkerhet står i näst sista stycket att bl a barn inom barnomsorgen och elever inom skolan skulle löpa större risk än andra att utsättas för hot och våld. Formuleringen är olycklig och bör

ändras. Att planer mot mobbning måste finnas på samtliga förskolor, fritidsgårdar och skolor bör däremot kunna vara ett krav i riktlinjerna, liksom att krisplaner skall finnas på förvaltningarna.

(21)

Beträffande ansvaret för mer detaljerade riktlinjer beträffande den ekonomiska säkerheten anser nämnden, att detta ansvar i första hand bör ligga på kommunens chefsekonom och den grupp av ekonomer från de olika förvaltningarna, som denne regelbundet brukar kalla samman.

Avsnittet om säkerhet i byggnader och anläggningar föreslås kompletteras med en ansvarsfördelning mellan tekniska förvaltningen och övriga förvaltningar i rollen som hyresgäster. Eftersom det kan komma att medföra relativt stora kostnader att exempelvis installera larm av olika slag är det viktigt att den ekonomiska ansvarsfrågan klargörs.

Avsnittet säkerhet i administration och IT. Avsnittet om IT är det mest utvecklade i riktlinjerna. Däremot saknas riktlinjer för manuella administrativa system. Som tidigare framgått anser nämnden, att ansvaret för IT-säkerheten skall ligga på den redan befintliga organisationen för IT-samordning i kommunen.

Avsnittet om skydd mot samhällsolyckor saknar egentliga riktlinjer för det praktiska arbetet på förvaltningarna. Nämnden förutsätter att avsnittet så småningom kommer att kompletteras med sådana riktlinjer.

Beträffande planering inför kris- och krigssituationer så har skolorna redan idag krisplaner framför allt för åtgärder i samband med dödsfall. Många typer av olyckor, kriser och katastrofer kräver dock samordning över förvaltningsgränserna. Den/de säkerhets- ansvariga inom kommunledningskontoret har här en viktig roll att samordna arbetet med att ta fram planer över förvaltningsgränserna En grupp som är viktig att beakta är de personer, som flyttat in till kommunen från krigshärjade länder, där både barn och vuxna upplevt krig, förföljelse och andra traumatiska händelser.

Nuvarande beredskapsplaner är inaktuella och det är bra att kommunledningskontoret nu tar initiativ till en översyn. Nämnden avvaktar dock närmare riktlinjer för beredskapsplanens uppläggning innan arbetet påbörjas.

Grundskoleförvaltningen föreslår grundskolenämnden besluta att ingå med ovanstående yttrande till kommunstyrelsen _______

_______

(22)

_______

(23)

Remiss - Kostutredning Vallentuna kommun

GN § 21 AU § 22

Kommunstyrelsen har anhållit om grundskolenämndens yttrande över Kostutredning Vallentuna kommun” senast den 26 februari 1999.

Bakgrund

I samband med att budgetäskandena för perioden 1998-2000

behandlades av kommunfullmäktige fick kommunstaben i uppdrag att genomföra en utredning avseende kommunens framtida

måltidsverksamhet.

Syftet med utredningen var att belysa eventuella samordningsvinster som kunde nås mellan grundskoleförvaltningen,

barnomsorgsförvaltningen och socialförvaltningen. Förslag till åtgärder skulle i första hand ligga inom ramen för en fortsatt måltidsproduktion i kommunal regi.

Utredningen har genomförts av Kökskonsulterna, Davidsson &

Karlsson AB.

Sammanfattning av utredningen

Utredarna bekräftar det av verksamhetsansvariga konstaterade investeringsbehov som föreligger vid flera av

kostproduktionsenheterna. Gammal utrustning behöver bytas ut.

Vidare framhålls bristen på gemensamt måldokument för

kostproduktionsenheterna liksom konsumtionsstudier. Det samarbete som finns mellan förvaltningarna består i huvudsak av gemensam upphandling av livsmedel.

Utredarna ger två alternativa förslag till åtgärder.

Alternativ 1 innebär att det nuvarande antalet tillagningskök

bibehålles i en framtid. Köken måste dock vid behov moderniseras och arbetet rationaliseras.

Alternativ 2 innebär att tillagningen samordnas till större kök som lokalt har den bästa möjligheten att öka sin produktion. Antalet tillagningskök minskar. De kök som på detta sätt skulle utgå ligger inom förskoleverksamheten. Skolan skulle till större delen överta denna måltidsproduktion och äldreomsorgen i något enstaka fall.

I jämförelse med nuläget(-97) ger alternativ 1 en årlig besparing på 1,96 milj. och alternativ 2 en besparing på 2,29 milj. Investeringarna i alternativ 1 beräknas till 5 milj. och i alternativ 2 till 4,1 milj.

Tre modeller för förändringsarbetet föreslås A, B och C.

Modell A har som mål att samarbetet utvidgas mellan

förvaltningarna. Förskolans verksamhet kan eventuellt samlas under skolförvaltningen och äldreomsorgen.

Modell B startar med en specialistorganisation för maximalt

utnyttjande av resurser och kan därefter gå över i olika förvaltningar enligt modell C.

(24)

Modell C har som mål en samordnad verksamhet med delegerat ansvar från respektive nämnd till enhetschef/föreståndare.

Controllerfunktioner inrättas på resp. stabsnivå.

Utredarna föreslår handlingsprogram i 7 punkter:

1. Mål och riktlinjer fastställes

2. Organisatorisk samordning enligt modell A-C

3. Ekonomiska systemet utvecklas till en decentraliserad organisation

4. Modeller för kvalitetsarbete utvecklas 5. Vidareutbildning

6. Produktion och distribution inriktas på alt 1

7. Upprättande av en tids- och aktivitetsstyrd investerings- och genomförandeplan

_______

Grundskoleförvaltningen föreslår grundskolenämnden besluta att lämna följande yttrande till kommunstyrelsen:

Konsekvenserna av utredningens förslag till personalrationaliseringar och distributionsförändringar är otillräckligt beskrivna. Detta kan påverka kostnadsutfallet i alternativ 1 och 2. Differensen mellan de olika alternativen är liten och ska ställas i relation till den

förändringsproblematik som uppstår i.o.m. rationaliseringarna.

Nämnden förordar en vidareutveckling av alternativ 1så att

• skolans kostproduktion ligger kvar under grundskolan,

• den goda kvaliteten bibehållas,

• gemensam kostproduktion för skola och förskola utreds i samband med nya anläggningar

• elevernas möjlighet till delaktighet i planeringen av måltider samt praktik i köken bibehålles.

_______

(25)

Motion. Inrättande av ungdomsråd i Vallentuna

GN § 22 AU § 23

Lena Lundgren (v) har i en motion till kommunfullmäktige 1998-09-14 föreslagit att Vallentuna kommun skall utreda förutsättningarna för att inrätta ett ungdomsråd i Vallentuna. Avsikten är att bättre ta tillvara ungdomars samhällsengagemang och idéer.

Ärendet har remitterats till bl.a. grundskolenämnden för yttrande till kommunstyrelsen senast 1999-02-26.

I kommunens barn- och ungdomspolitiska handlingsprogram betonas vikten av att vuxensamhället tar tillvara den kraft som barn och

ungdomar har, och att kommunen har en bred dialog med barn och unga i frågor som berör dem.

Ett inriktningsmål är: ”Efter ålder och mognad skall barn och

ungdomar beredas möjlighet till inflytande i beslut som direkt berör dem.” Detta understryks också i grundskolenämndens handlingsplan för arbete bland barn och ungdomar, antagen 981027.

Ett sätt att öka ungdomars samhällsengagemang kan vara inrättandet av ett ungdomsråd.

Grundskoleförvaltningen föreslår grundskolenämnden besluta att motionen om att utreda förutsättningar och former för ett ungdomsråd i Vallentuna tillstyrks.

_______

Grundskolenämnden beslutar avstå från att yttra sig med hänvisning till att frågan i första hand rör gymnasieskolans elever.

_______

Anders Eriksson (v) yrkar att grundskolenämnden beslutar enligt grundskoleförvaltningens förslag.

Propositionsordning:

1. Arbetsutskottets föreslag 2. Anders Erikssons förslag Grundskolenämndens beslut:

Enligt Anders Erikssons förslag att motionen tillstyrks.

_______

(26)

Anmälningar

GN § 23 AU § 15, AU § 27

Meddelas och lägges till handlingarna:

1. Protokoll

1.1 Kommunfullmäktige

KF § 68 - Sammanträdesdagar 1999

KF § 69 - Verksamhetsplanering 1999 - 2001 KF § 75 - Avskaffande av invandrarrådet

KF § 76 - Avskaffande av jämställdhetskommittén - bordlagt

KF § 77 - Namnbyte av barnomsorgsnämnden till förskolenämnden KF § 78 - Rättelse av kommunfullmäktiges protokoll 1998-11-09 § 69 s.44

KF § 80 - Val och nomineringar för perioden 1999 - 2002

KF § 81 - Turordning vid förfall av ersättare i nämnder och styrelser KF § 86 - Budgetuppföljning 1998 - hela kommunen

1.2 Kommunstyrelsen

KS § 145 - Utdelning av Vallentuna kommuns förtjänsttecken KS § 150 - Upphandling av företagshälsovårdstjänster från 1999 KS § 152 - Upphandling av kommunens information

KS § 17 - Ny tidplan för översiktsplan -99

1.3 Kommunstyrelsens arbetsutskott

KS AU § 183/98 - Hemdatorer - erbjudande till personalen

1.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden UAN § 8 - Ändring av bestämmelser för inackorderingstillägg

1.5 Socialnämnden

SN § 94 - Ang elever med extra ordinära behov av stöd och hjälp vid sidan om skolverksamheten

1.6 Grundskolenämndens arbetsutskott

AU § 1 – Planeringsunderlag, PLU, för år 2000-2003 AU § 2 – Information om lokalprogrammet för grundskolan AU § 3 – Skolplanearbetet – information

AU § 5 – Kriterier för godkännande av enskild förskoleklass inom Vallentuna kommun

(27)

AU § 6 – Kriterier för godkännande av enskild skolbarnsomsorg inom Vallentuna kommun

AU § 8 – Remiss – Projekt – Riskhanteringen i Vallentuna kommun AU § 9 – Remiss – Kostutredning Vallentuna kommun

AU § 11 – Avskrivning av skuld avseende skolbarnsomsorgsavgifter AU § 12 –Val av kontaktpolitiker

AU § 13 – Städupphandling AU § 14 – Kurser, konferenser AU § 16 – Friskola i Vallentuna AU § 17 – Övriga frågor

AU § 18 – Skolutveckling – Hammarbacksskolan AU § 25 – Forum Fenix – information

AU § 28 – Kurser, konferenser

1.7 Lovisedalsskolans Föräldrastyrelse Protokoll från möte 1999-01-07

1.7 Handikappprådet

Protokoll från sammanträde 1998-11-26

2. Delegationsärenden

2.1 Kostchefen

Förlängning av anbud för livsmedel till 2000-06-30.

2.2 Rektor Ro 1

Anpassad studiegång för elev i Hammarbacksskolan, innebärande att hemkunskap ersätts med tennisträning på elitnivå

2.3 Rektor Ro 2

Anpassad studiegång för elev i Hjälmstaskolan, innebärande undervisning i matematik, svenska, engelska en dag i skolan och arbete övriga dagar

3. Diverse skrivelser och rapporter

3.1 Skolverket

Dnr 97:2218 - Resultat av ämnesprov i svenska, engelska och matematik för skolår 5 läsåret 1997/98

Nyhetsbrev nr 15/98

(28)

Nyhetsbrev nr 16/98 Nyhetsbrev nr 18/98

3.2 Utbildningsdepartementet

Nyhetsbrev nr 5/98

3.3 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Miljöbalken 1999-01-01. Information om nya lagbestämmelser

3.4 RFSL Stockholm

Kommunens skolplan

3.5 KK-Stiftelsen

IT och lärande - nyhetsbrev nr 1 och 2/1999 IT och lärande - nyhetsbrev nr 18 och 19/98

3.6 Ekebyskolans Föräldraförening

Skrivelse angående sexårsverksamheten

3.7 Lovisedalsskolans Föräldraförening Skrivelse angående behov av ökade lokaler i Lovisedalsskolan 3.8 Lovisedalsskolans föräldrastyrelse Långsiktig planering inom Lovisedalsskolans upptagningsområde

3.9 Birgitta Hübinette-Johansson

Tack för gåva i samband med pensionering

3.10 Elisabeth Kragsterman

Tack för uppvaktning på 50-årsdagen

3.11 Ulla-Carin Norlén

Tack för uppvaktning på 50-årsdagen

3.12 Birgitta Steiner

Tack för uppvaktning på 50-årsdagen _______

(29)

Rapport från kontaktpolitiker

GN § 24

Ann Ejdervik (s) rapporterar från besök på resurscentrum den 19 januari, varvid två resursklasser på Karlbergsskolan besöks. Vidare rapporteras från förvaltningsråd på Ekebyskolan den 2 februari, skolbesök på Ekebyskolan den 15 februari med deltagande i personalkonferens samt skolbesök på Gustav Vasaskolan den 16 februari.

Johan Mossling (fp) och Anders Eriksson (v) har deltagit i förvalt- ningsråd på Hjälmstaskolan.

Claes Svensson (fp) rapporterar från skolbesök i Hammarbacks- skolan den 28 januari.

Jan Erik Gyllenram (m) rapporterar från besök på Kårstaskolan den 26 januari.

Christer Borg (s) har deltagit i förvaltningsråd på Karbyskolan den 22 januari.

Sandor Heveus (m) besökte Karbyskolan den 18 februari.

_______

Rapporterna läggs till handlingarna.

_______

(30)

Rapport från referensgruppen

GN § 25

Ordföranden rapporterar från möte med grundskoleförvaltningens referensgrupp, bestående av två politiker och två tjänstemän och där en representant från varje föräldraförening inbjuds. Vid mötet

diskuterades bland annat arbetsordningen, d v s vilken roll referensgruppen har, F-9 skola och skollokaler.

_______

Rapporten läggs till handlingarna.

_______

(31)

Information om den nya miljöbalken

GN § 26

Den 1 januari 1999 trädde den nya miljöbalken i kraft. Följdändringar har skett bland annat i väglagen och plan- och bygglagen. Miljöbalken innebär en samordnad, breddad och skärpt lagstiftning och en ny plattfors för miljöfrågorna.

Kommunledningskontoret inbjuder förtroendemän och tjänstemän till information om den nya miljöbalken den 19/4, 21/4 eller 22/4 kl 14.00- 19.00.

_______

Anmälan görs till Rut Attehag på skolkontoret senast den 14 mars.

_______

(32)

Kontaktpolitikerrapport

GN § 27

Ann Ejdervik (s) föreslår att Rapport från kontaktpolitiker i fortsättningen läggs som första punkt på dagordningen . _______

Frågan hänskjuts till arbetsutskottet.

_______