107 frågor & svar
Att leda
studiecirklar på nätet
Leif Andmarken
107 frågor & svar
5 Förord 7 Inledning
9 Pedagogiska utgångspunkter 11 107 frågor & svar
11 Avvägningen mellan här och där 16 Ledarrollen
17 Att planera en studiecirkel på nätet 23 Teambuildning
25 Samspelet
27 Teknik
30 Support/coaching 31 Etik och moral
32 IKT-stöd
33 Kontaktbehov 34 Bilagor:
34 Exempel på studiehandledning 37 Exempel på arbetsplan
38 Exempel på frågeställningar 40 Folkbildningsnätet
42 Folkbildningsrådets anvisning 44 Ord- och begreppslista 46 Referenser
SISU Idrottsutbildarna, Idrottens Hus, 123 87 Farsta, tel: 08-605 60 00 Författare: Leif Andmarken (© Författaren och SISU Idrottsutbildarna) Idé- och arbetsgrupp: Leif Andmarken, Jan Byström, Maria Gidlund, Daniel Ljungberg, Karl Christian Overgaard
Se även Internet-versionen på: www.sisuidrottsutbildarna.se Design Tore Persson, februari 2003
Förord
Vad är poängen med att göra ett förord som egentligen bara framhåller vär- det med att läsa den inledning som sedan följer? Jo, just för att få dig att ta del av inledningen, där några viktiga utgångspunkter för skriften presente- ras!
SISU Idrottsutbildarna är ett förhållandevis ungt studieförbund i en vital idrottsrörelse. Vi är det studieförbund som har den lägsta genomsnittsåldern på cirkeldeltagarna. Och vi har ambitionen att stärka och utveckla vår ung- domliga profil genom att ligga i framkant av utvecklingen!
Ja, då blir det naturligt, t.o.m oundvikligt, att komma in på frågan om stu- diecirklar på nätet och utnyttjandet av ny, modern teknik i studierna.
Om vi vet att människor i ökande utsträckning använder datorer och ny teknik till vardags – och för de unga är det ett helt naturligt kommunika- tionsmedel – så måste vi naturligtvis fråga oss hur det beteendet påverkar människors lärande och kunskapssökande. Därmed är det en central fråga för SISU Idrottsutbildarna.
Under de senaste åren har vi inom SISU Idrottsutbildarna bedrivit ett omfat- tande utvecklingsarbete för att ta till vara på och anpassa ”nätmöjligheten” till idrottens kunskapsbehov och studieförutsättningar. Hand i hand med det har SISU Idrottsutbildarnas medarbetare, inom försöksverksamheten, erbjudits möjlighet till kompetenshöjning inom området.
Nu summerar vi försöksperioden och satsar på ”reguljär verksamhet”, som kommer att bli minst lika utvecklingsinriktad.
107 frågor och svar är ett försök att lyfta fram de vanligaste frågorna som ställts kring ”cirkelledarskap på nätet” – imorgon kommer många nya frågor att ställas, men vi vill med de kommentarer och förslag, som du hittar i skrif-
ten, ge dig ett stöd i att tillsammans med dina cirkeldeltagare ta steget ut i virtuella studieaktiviteter.
Motorer, eldsjälar, nydanare… – ja det är svårt att ge en rättvisande bild av den insats som Daniel Ljungberg och Leif Andmarken gjort under försöks/
utvecklingsperioden. Naturligtvis har många andra lämnat värdefulla bidrag, men ett extra stort tack får det bli till Daniel och Leffe. Tack också till Folkbildningsrådet, Dukom/Distum, kk-stiftelsen, Nationellt centrum för flexiblet lärande (cfl) m.fl. som bidragit med finansiering av försöksperio- den!
Och nu ett gott råd till dig: Läs nu inledningen som ger en ”karta” som ska underlätta din orientering i de nya markerna – i rollen som ”studiecirkelleda- re på nätet”!
Idrottens Hus uti Farsta, mars 2003
jan byström FoU-chef
Det här häftet är producerat i mars 2003,
men innehållet finns även publicerat på SISU Idrottsutbildarnas hemsida där det kontinuerligt kan uppdateras och kompletteras:
www.sisuidrottsutbildarna.se
Inledning
Den här hjälpredan är anpassad så att du på ett enkelt sätt skall få svar på några av de frågor du har inför uppgiften att vara cirkelledare på distans. Till varje fråga finner du ett eller flera möjliga svar och kommentarer. Ibland kan det handla om ett antal argument om varför frågan är viktig.
Utvecklingen inom det här området går väldigt fort, därför är det viktigt att påpeka att de uppgifter som jag refererar till i den här tryckta versionen är giltiga i mars år 2003. På SISU Idrottsutbildarnas hemsida finns det en digital version som uppdateras fortlöpande. Har du synpunkter på tillägg och förslag om förändringar finns det också en länk till mig där.
Jag har valt att beskriva några av de frågor och den planering som handlar om metodik, pedagogik och teknik. Frågor som berör ekonomi, administra- tion och övrig organisation lämnar vi därhän.
För att göra materialet mer lättillgängligt för dig har vi valt att använda idrottsmetaforer så långt vår fantasi har räckt till. Tanken är att du skall känna att du är på hemmaplan.
Du får inledningsvis en kortfattad beskrivning av samhällets motiv för att satsa så stort på bred medborgerlig kompetensutveckling inom ikt-området som man gjort under 1990-talet.
Vidare redovisas hur SISU Idrottsutbildarna har arbetat med frågorna, vilka områden som har prioriterats och var vi står idag.
Meningen är att du skall få en kortfattad bakgrund, men även underlag till egna argument beträffande ikt-stödda cirklar.
Motiv för distansstudiecirklar
Samhällets satsning på en bred medborgerlig bildning inom ikt-området under 1990-talet är kanske den största riktade satsning inom ett enskilt områ- de med samhällsstöd någonsin.
Med detta som utgångspunkt är det rimligt att betrakta deltagandet i cirk- lar med ikt-stöd som en viktig medborgerlig bildning i sig.
Riksdag och regering
De förhoppningar som regering och riksdag uttryckt när det gäller folkbild- ningens möjligheter att använda ikt-stöd i sin verksamhet och att bland
annat bidra till en bred medborgarbildning inom it-området, baseras ytterst på att de ledare och lärare som ska leda arbetet på fältet har förutsättningar för detta. Åtgärder för att öka cirkelledarnas och lärarnas förutsättningar och förmåga att på ett folkbildningsmässigt sätt arbeta med flexibelt lärande med stöd av modern informationsteknik är nödvändiga för att åstadkomma önskat resultat.
Fler studiecirklar och folkhögskolekurser som arbetar med flexibla upp- läggningar krävs för att möta behovet hos många som idag har svårigheter att delta i den traditionella verksamheten.
En annan viktig faktor är att allt fler människor använder datorer till var- dags, vilket gör det möjligt för dem att delta i digitala studiecirklar.
”Folkbildning på distans” är både nödvändigt och möjligt. ikt-stödd peda- gogik är både ett sätt att möta olika deltagares behov och även en väg att höja kvaliteten i en vidareutveckling av befintlig verksamhet. Folkbildningsverk- samheten i landet är omfattande. De 147 folkhögskolorna har varje termin drygt 100 000 deltagare på långa och korta kurser. Den geografiska spridning- en är stor. Antalet helårsanställda folkhögskollärare är ca 3 500.
På studieförbundsområdet finns idag tio förbund med olika huvudmän och ideologisk och verksamhetsmässig profil. Studieförbundens verksamhet är synnerligen decentraliserad och de ca 550 lokalavdelningarna och lokal- kontoren når på ett unikt sätt ut till alla landets delar, även mindre orter.
Årligen genomförs drygt 300 000 studiecirklar med totalt drygt 2,8 miljoner deltagare. Antalet cirkelledare är ca 100 000, hälften av dessa som cirkelledare i cirklar inom den egna folkrörelseorganisationen. Det stora flertalet cirkelle- dare arbetar på deltidsbasis eller helt idéellt. Endast en mindre del arbetar på heltid med detta.
Mot denna bakgrund framstår det tydligt att det under kommande år krävs satsningar i större skala för cirkelledarnas och folkhögskollärarnas fort- bildning inom området it-stödd pedagogik
SISU Idrottsutbildarna
Idrottsledarutbildning på distans är både nödvändig och möjlig. ikt-stödd pedagogik är ett sätt att möta idrottens behov, men även en väg att höja kvali- teten i och vidareutveckla den befintliga verksamheten samt öka kontakten inom och mellan olika idrotter och dess utövare och ledare, både nationellt
och internationellt. Jag vill dock påpeka att det inte är frågan om att gå över till ett helt nytt spelsystem beträffande utbildning och föreningsutveckling. Se istället detta som ett nytt kompletterande arbetssätt för att utbilda ledare och föreningar inom SISU Idrottsutbildarna. Unga cirkeldeltagare och framtida ledare kommer att ta för givet att det erbjuds distansutbildningar inom SISU Idrottsutbildarna.
Projektgruppen för ”sisu@it-stöd”1valde som strategi att föra ner kun- skaper om ikt-stöd till aktivitetsnivå. Strategin var att arbeta efter devisen
”ringarna på vattnet”. En viktig faktor för att utveckla distanscirklar, är att det finns tillräckligt med utbildningskonsulenter inom SISU Idrotts- utbildarna som har kunskaper om ikt-stöd.
I det längre perspektivet pekade samma projektgrupp på nödvändigheten av att SISU Idrottsutbildarna tar ett samlat grepp om hela den egna ikt-frå- gan.
Vidare ansåg projektgruppen att det var nödvändigt att centralt inrätta en funktion med ansvar att följa utvecklingen beträffande pedagogik och meto- dik inom informations- och kommunikationsteknik (ikt), samt en funktion med ansvar att följa den tekniska utvecklingen, eftersom detta inte kan göras på ett generellt sätt lokalt ute i distrikten inom en överskådlig framtid. Dessa centrala funktioner har under år 2002 skapats och kommer med stor sanno- likhet att möjliggöra en fortsatt kompetensutveckling regionalt och lokalt inom SISU Idrottsutbildarna.
Pedagogiska utgångspunkter
Distansundervisning Integration
Cirkeldeltagarna är ofta mycket svagt integrerade i det sammanhang som stu- dierna ingår i (ex. kurskamrater, utbildningsanordnare, handledare). Därför
1. ”SISU@IT-STÖD” är den rapport som avlämnades från SISU Idrottsutbildarna inom det stora IKT-projekt som dens samlade folkbildningen genomförde under perioden 1999 till 2001.
måste du som distansundervisare ”hjälpa” dina cirkeldeltagare på många olika sätt i deras studier.
Framför allt kan du som cirkelledare göra en insats här, men även studie- handledning och studieanvisningar kan vara personligt utformade.
Dessutom är det naturligt att distanscirkeln kombineras med fysiska cir- kelträffar, föreläsningar eller andra former av närundervisning. Detta bör ju utnyttjas i alla avseenden, men framför allt med avseende att stärka känslan av mänsklig kontakt.
Lärmiljöer
Inom SISU Idrottsutbildarna finns ett antal etablerade lärmiljöer, nu kom- pletteras dessa med en ny spännande lärmiljö inom och för idrotten som byggs på nätet, med hjälp av övrigt ikt-stöd.
Lärprocessen
Deltagare i distansstudiecirklar lär sig bäst och löper minst risk att bli ”drop- outs” om de har möjlighet att tillägna sig den speciella pedagogiska ram som omfattar distansstudier och verkligen förstå vad den ramen består av och krä- ver av både cirkelledare och deltagare. Den pedagogiska ramen avser främst ansvarstagande för studiearbetet, inflytandet över fokus på innehållet, delak- tighet i planering av det praktiska arbetet i cirkeln och generositet i erfaren- hetsutbytet.
107 frågor & svar
Avvägningen mellan här och där
I det följande möter du några frågor som handlar om problematiken kring att mötas på distans och att mötas på nätet.
1. Vad är en distansstudiecirkel?
Det råder ett ”fysiskt” avstånd mellan cirkelledaren och deltagarna.
”Stoffhanteringen” sker därför med ett ”fysiskt” avstånd mellan cirkel- ledaren och deltagarna, samt mellan deltagarna.
2. Vad innebär endast fysiska träffar?
Själva cirkelarbetet, ”stoffhanteringen”, sker i ett gemensamt fysiskt rum. Cirkelledaren och deltagarna träffas ”ansikte mot ansikte”.
3. Vad är en digital studiecirkel?
Som studiecirkel på distans, med tillägget att interaktionen sker med stöd av datorteknik.
4. Vad är en nätstudiecirkel?
Som ovanstående, med tillägget att interaktionen sker i ett särskilt nät- verk och med hjälp av en särskild programvara, vilka tillsammans bil- dar den digitala plattformen. För SISU Idrottsutbildarna är detta Folkbildningsnätet och programmet FirstClass (s. 27 och 40).
5. Varför digitala distansstudiecirklar?
De vanligaste svaren jag mött från deltagare är följande:
❏ Roligt och viktigt att utbyta erfarenheter kring ämnet.
❏ Möjligheten att styra studietiden.
❏ Uppgifterna, möjligheterna till egen reflektion.
❏ Flexibiliteten, olika individer kan lära på olika sätt samtidigt.
❏ Möjligheten till extra individuellt stöd.
6. Kan man varva distansträffar med fysiska träffar i samma studiecirkel?
Ja, man inte bara kan, jag och många andra rekommenderar detta.
”Mass-start är att föredra framför individuell start”.
7. Vad gör man då på fysiska möten?
Erfarenheten har visat att man vinner mycket på att kunna inleda en digital studiecirkel med ett fysiskt möte. ”Startsträckan blir betydligt kortare”. Deltagarna längtar ofta efter att få se de andra, umgås och ha trevligt. Man planerar kursen tillsammans och introducerar deltagarna i den nya tekniken. Frågor som ”hur kopplar jag upp mig”, ”hur och var svarar jag på inlägg”, ”hur bifogar jag filer” samt ”när blir jag fak- tiskt deltagare” dyker alltid upp. Kan man träna deltagarna på detta före det första digitala mötet försvinner en stor del av osäkerheten.
8. Varför har digitala studiecirklar kommit till?
Ett viktigt paradigmskifte har ägt rum. Under det 20:e århundrade var tesen att ”lära för livet”. Den synen övergavs under de sista decennier- na av förra seklet till förmån för tesen ”livslångt lärande”. Det innebär konkret att lärande inte längre fastställs från centralt angivna utgångs- punkter, utan från den enskildes behov, just nu.
9. Varför just den här metoden?
Många tränare och ledare, som jag har träffat på i olika sammanhang har följande gemensamt: De är extremt ambitiösa, upptagna med sitt lag flera kvällar i veckan samt helger, de är mitt uppe i en yrkeskarriär, de är i full färd med att etablera sig socialt med familj och småbarn, de har ofta stora geografiska avstånd till likar och adepter. Samtidigt vill de förkovra sig så mycket det bara går. Digitala studiecirklar och andra digitala utbildningar och hjälpmedel är möjliga lösningar för dem.
En viktig del i det livslånga lärandet är ”flexibelt lärande”. Det vill säga att du kan delta oberoende av tid och rum, att du har möjlighet att använda flexibla arbetssätt samt med möjlighet till möten mellan olika erfarenheter, ”alltifrån förbundskaptener till vanliga föreningsle- dare” i samma nätcirkel.
10. Vad menas med ”oberoende av rum”?
Vanligtvis menar man följande:
❏ Deltagarna slipper att resa, de jobbar hemifrån.
❏ Deltagarna behöver inte finnas på samma plats samtidigt.
❏ Du kan bo i glesbygd och ändå delta.
❏ Eventuella handikapp spelar mindre roll.
❏ Du kan koppla upp dig var du än befinner dig i världen.
❏ Du kan möta andra i din idrott eller från andra idrotter, var de än bor i landet eller t.o.m. var de än bor i världen.
11. Vad menas med ”oberoende av tid”?
Här följer några exempel:
❏ Du kan arbeta när du själv känner för det, när du vill på dygnet.
❏ Du kan arbeta i din egen takt och lägga ner den tid du själv anser att du vill investera.
❏ Du är inte beroende av om några andra kan eller vill delta vid samma tidpunkter som du.
12. Vad menas med ”flexibelt arbetssätt”?
Du kan och skall naturligtvis använda dig av traditionella beprövade metoder. Du skall också använda dig av de metoder som den nya tek- niken bjuder på.
Flexibla studier kräver ett stort mått av självdisciplin. Att man verk- ligen ägnar sig åt studier. Inte bara ”går in” och läser vad andra har skrivit. En annan aspekt är att man verkligen tar sig tid att ”koppla upp” sig. Det ger möjlighet för olika individer att lära på olika sätt, samtidigt. Du skall förstås också kombinera ovanstående efter vad cir- keln och deltagarna kräver.
13. Vad menas med ett ”möte”?
I den traditionella studiecirkeln är det när vi träffas och diskuterar innehållet i cirkeln. Ex. tre timmar i veckan. I den digitala studiecir- keln är det den ”tidsperiod” som man kommit överens om eller som anordnaren har bestämt.
14. Vad är en ”tidsperiod” i praktiken?
Ett vanligt mått är en veckas interaktion i det digitala rummet. Men det kan lika gärna vara tre eller fem dygn.
15. Vad motsvarar det i effektiv tid?
Det beror på vad man har planerat. Cirkelledarens arbetstid är det mått som används som effektiv mötestid och dessutom ligger det till grund för rapporteringen för statsbidrag. Har man bestämt två, tre eller fyra timmar så är det måttet på ett möte samt den tid man rappor- terar (se bilaga s. 42).
16. Hur ser ett exempel ut?
Vi bestämmer att varje möte är en veckas interaktion i det virtuella klassrummet. Vidare bestämmer vi att det skall motsvara tre timmars effektiv tid. Studiecirkeln beräknas att pågå under sju veckor. Då får vi en tidsplan som ser ut så här:
Möte 1 Vecka 11 Må 10.3 – Sö 16.3 3 tim Möte 2 Vecka 12 Må 17.3 – Sö 23.3 3 tim Möte 3 Vecka 13 Må 24.3 – Sö 30.3 3 tim Möte 4 Vecka 14 Må 31.3 – Sö 6.4 3 tim Möte 5 Vecka 15 Må 7.4 – Sö 13.4 3 tim Möte 6 Vecka 16 Må 14.4 – Sö 20.4 3 tim Möte 7 Vecka 17 Må 21.4 – Sö 27.4 3 tim
17. Är alla uppkopplade samtidigt?
Nej, poängen är att du skall kunna koppla upp dig när det passar dig.
18. Men, hur kan jag då ”diskutera” med cirkelledaren och övriga deltagare?
Alla inlägg ligger kvar i det digitala mötesrummet och är tillgängliga för alla under hela tiden studiecirkeln pågår.
19. Kan man ha någon form av gemensam mötestid på nätet?
Ja det kan man ha. Det kallas för chat eller direktsamtal. Då kopplar
alla upp sig samtidigt och diskuterar ett tema eller någon fråga eller problematik som dykt upp.
20. Hur ofta kopplar jag som cirkelledare upp mig på nätet?
Det beror på inom vilken ram du jobbar. Minst två gånger i veckan.
I praktiken kan det bli varje dag i en aktiv cirkel, men var medveten om att även du måste kunna koppla av och samla tankarna emellanåt.
Den här frågan måste du vara mycket tydlig till deltagarna om och komma överens med dem om, så att ni får realistiska förväntningar på varandra.
21. När svarar jag som cirkelledare på ställda frågor?
Så snart som möjligt. Ju snabbare deltagarna får respons på sina inlägg, desto mer ökar motivationen hos dem. Försök också att stimulera del- tagarna att reagera på varandras inlägg redan från början.
22. Hur ofta skall jag som ledare gå in och ”puscha” på för att få fart på deltagarna?
Det är en svår avvägning att göra. I början av cirkelarbetet oftare, eftersom osäkerheten hos deltagarna är störst då och behovet av styr- ning är mer påfallande.
23. Hur skall jag formulera mig när jag skriver inlägg?
I diskussioner/erfarenhetsutbyten skriver du ”talspråk”. Använd inte tiden till att t.ex. formulera dig med grammatisk full korrekthet. Det viktiga är ju att få fram ditt budskap och att inte göra sådana språkliga missar att du inte blir förstådd.
24. Skriver jag alltid ”talspråk”?
Nej, inte när du skriver en instruktion eller formulerar uppgifter och liknande. Då skriver du formellt och riktigt.
Ledarrollen
En insikt du som ledare behöver är att distansstuderande lär sig bäst om de på egen hand får göra vissa upptäckter inom kunskapsområdet! Det ställs flera krav på dig som cirkelledare. Ibland skall du vara lärare, ibland handledare och ibland deltagare. Några exempel på vad de olika rollerna innebär konkret följer nedan.
25. Vad innebär ”cirkelledarrollen”?
❏ Att ge deltagarna en helhetsöverblick över ämnet.
❏ Bidra till djupinlärning genom ett holistiskt synsätt.
❏ Fokusera på målet och göra studierna intressanta.
❏ Ge information om hur deltagarna kan använda olika resurser som finns på Folkbildningsnätet, på internet och i annat ikt-stöd.
❏ Råd om förnuftiga och effektiva studiemetoder lämpliga för digital kommunikation.
❏ Tidsplanera! Ge en tydlig struktur över tiden.
❏ Du måste som ledare vara så tydlig som möjligt, sammanfatta dis- kussioner och lyfta fram det väsentliga.
26. Vad innebär min roll som ”lärare”?
Som lärare är du den som ”stöttar” med instuderingsfrågor.
27. Vad innebär min roll som ”handledare”?
Som handledare är du den som underlättar och stimulerar erfarenhet- sutbytet mellan deltagarna. Du är också den som följer upp svaren.
28. Vad innebär min roll som ”deltagare”?
Som ”medstuderande” deltar du aktivt i erfarenhetsutbytet. Även om du är kunnig i ämnet har du alltid något att lära av de andra deltagar- na. Och även om du är ”okunnig” har du alltid något att lära de andra.
29. Hur ska jag ta upp föregående frågor med deltagarna?
Inled cirkelarbetet med att diskutera några övergripande frågor som har med pedagogik och metodik att göra. Om du har en fysisk träff
inledningsvis är det enkelt att diskutera frågan tillsammans. I annat fall måste du ta upp en diskussion om frågan på nätet.
Att planera en studiecirkel på nätet
Följande bör du som cirkelledare fundera över och anlägga en strategi för:
30. Vilken är min och cirkelns arena?
Hela det nätverk som just din studiecirkel ingår i. Din hemmaplan består av de virtuella konferenser som du lagt upp för just din studie- cirkel. Folkbildningsnätet i övrigt liksom övrigt ikt-stöd kan du betrakta som bortaplaner, du besöker dem ibland – men du känner dig mest hemtam på hemmaplan.
31. Vilken information skall cirkeldeltagarna få före starten?
Det kan se väldigt olika ut. Redan vid rekryteringen är det viktigt att klargöra förutsättningarna. Du bör om möjligt vara den som samman- ställer vilken information som skall ges. Här följer några punkter som måste uppmärksammas i den introduktion som ges inför cirkelstarten.
❏ Kostnaderna.
❏ Tillgång till dator och uppkoppling.
❏ Studiematerialet.
❏ Vilken support finns tillgänglig.
❏ Hur kommer jag åt supporten.
❏ Eventuella fysiska träffar.
❏ Tidsramarna.
32. Bör jag skicka ut ett informationsbrev?
Som regel ja, du vinner mycket på det. Du vet då att deltagarna fått den information de behöver. Det har också en positiv social effekt, del- tagarna känner sig inte utlämnade åt sina egna eventuellt dåliga dator- kunskaper för att komma åt nödvändig information. Du skapar där- med trygghet och inger förtroende inför fortsättningen. Glöm inte att också skicka ut ett e-brev. Det gör inget att deltagarna får både ett brev på nätet och ett vanligt brev med posten.
33. Hur planerar man en cirkel på nätet.
Det här är grunden för att cirkeln skall kunna fungera, men att delta- garna också får ökade datorkunskaper är en folkbildningsuppgift i sig:
❏ Cirkeln skall vara välplanerad, avseende tekniska förberedelser, information om dator-behov, inloggning m.m. Konferensstruktur och identiteter skall vara färdiga i god tid.
❏ Studiematerialet skall vara anpassat för digital användning.
❏ Som ledare bör du vara personligt uppmuntrande, hjälpande och ha lätt för att visa uppskattning.
Vidare är det viktigt att det finns en struktur och en tydlighet om vill- kor och ansvar kring följande:
❏ SISU Idrottsutbildarna.
❏ Cirkelledaren.
❏ Studiematerialet.
❏ Studieanvisning.
❏ Arbetsplanen.
❏ Studiemetodik.
34. Vad har anordnarna bestämt?
Det är viktigt att du har tillgång till alla spelregler, så att förväntning- arna blir rimliga. Anordnare är alltid SISU Idrottsutbildarna, men ett avgörande inflytande på cirkelarbetet har alltid klubbar och deltagare.
35. Hur planerar jag starten?
Se till att alla presenterar sig för varandra, och gärna blir lite personli- ga. Därefter skall alla ha tillgång till helheten, dvs. ramarna. Vidare är det viktigt att olika förväntningar och roller klaras ut .
36. Bör jag skriva en studiehandledning?
Ja, ibland kan det vara nödvändigt. Särskilt när både du och deltagarna är ovana att arbeta i digitala studiecirklar. Det ger dig som cirkelledare en möjlighet att tänka igenom vad som faktiskt krävs av dig. Det ger också deltagarna en uppfattning av vad som kommer att förväntas av
dem. På s. 34 finns ett exempel på en studiehandledning. Se den som ett tips och forma din egen utifrån det som gäller just din studiecirkel.
38. Hur skall en arbetsplan se ut?
Den kan vara väldigt enkelt utformad (se exempel s. 37).
39. Behöver vi ha detaljerade frågeställningar till de olika studiemomenten?
Inte nödvändigtvis. Det är något du skall diskutera med deltagarna inledningsvis. Var lyhörd för deras funderingar. För några kan det vara ett stöd för egen reflektion, för andra kan det fungera som en piska att verkligen ta sig i kragen och för en del kan det vara ett hinder för egen reflektion.
40. Hur kan jag utforma frågeställningar?
Egentligen hur som helst. Här får du ett exempel från en studiecirkel i Mental träning (s. 38).
41. Vad menas med skrivbordet?
Det är ditt privata område på Folkbildningsnätet (s. 40), ditt ”skriv- bord” som du utformar själv. Där finns t.ex. din MailBox. Där finns också några gemensamma konferenser. Ikonen ”Folkbildningsnätet”
innehåller t.ex. alla de konferenser som är öppna för alla användare.
På skrivbordet finns också den huvudkonferens som cirkeln ska
använda och som bara cirkelns deltagare har tillgång till. I exemplet nedan är sisu-konferenser en sådan huvudkonferens (se bild s. 19).
42. Hur skall konferensstrukturen vara beskaffad och vilken omfattning skall den ha?
Varje studiegrupp bör ha tillgång till en huvudkonferens och tre/fem underkonferenser i cirkelarbetet (se bild).
43. Vad skall de olika rummen kallas?
Döp varje rum så att det blir lätt att hitta rätt och så att det ger rätt associationer. Exempelvis ”Omklädningsrummet”, ”Support från Coachen”, ”Träningsplanering”, ”Feedback”, ”Taktik&Teknik”.
44. Vad gör man i ”Omklädningsrummet”?
I omklädningsrummet kan man prata om allt som inte rör de direkta studierna. Det kan vara allt från musik till sjuka djur. Dvs. allt som man pratar om i ett omklädningsrum.
45. Vad gör man i ”Support från coachen”?
Detta är konferensen för information till deltagarna.
46. Vad gör man i ”Träningsplanering”?
Här lägger du ut de arbetsuppgifter och studieplaner som cirkeln omfattas av.
47. Vad gör man i ”Feedback”?
Här diskuterar man med varandra. Det är konferensen för erfaren- hetsutbyte och eventuella svar på ställda frågor.
48. Vad gör man i ”Taktik&Teknik”?
Det är konferensen för support. Där avhandlar man frågor som dyker upp, både pedagogiska, tekniska och ämnesmässiga. Deltagarna kan ställa frågor och få support och svar från cirkelledaren.
49. Var skall man lägga in svaren?
I ovanstående exempel är det i ”feedback”, jobbar du med arbetsupp- gifter skall svaren lämnas i en särskild konferens.
50. Hur gör man det?
Det finns i huvudsak två sätt att ”ta emot bollen och passa den vidare”.
❏ ”Direktpass”. Du använder dig av funktionen besvara. Då kommer ditt svar upp som en länk till det ursprungliga meddelandet. Det är utmärkt när en diskussion om ett tema pågår. Alla kan följa tråden till- baka till ursprunget och se vad som sagts om temat i fråga.
❏ ”Läsa av situationen och slå en öppnande passning”. Du skriver ett eget meddelande som svar på en ställd fråga eller gör en ny frågeställ- ning som du vill att de övriga skall ”direktpassa” vidare på.
51. Hur gör jag om jag vill arbeta igenom något lite extra och få den texten/bilden lite lättåtkomlig?
”En fast situation”. Du vill tänka igenom uppgiften lite extra, ha en strategi för vad du tänker göra och till sist utföra det hela. Då skall du använda funktionen bifoga fil.
52. Vem lägger upp och vidareutvecklar konferenserna?
Det är egentligen två frågor i en. Som cirkelledare gör du det i samar- bete med deltagarna. Det är cirkelns behov som styr vilka nya ”virtuel- la rum” som cirkeln har behov av. Jobbar ni med kost kanske ni vill ha en ”kokbok” eller ”receptsamling”.
53. Vilken var den andra frågan?
Det handlar om vem som faktiskt ”producerar” nya konferenser. Om du som cirkelledare är utbildad ”planskötare” dvs. lokaladministratör då gör du naturligtvis detta enkelt när behovet uppstår. Om inte, ber du din ”planskötare” att göra detta efter hur ni vill ha det.
54. Hur lång bör studiecirkeln vara?
Det kan se väldigt olika ut. Många faktorer spelar in här. Det är ingen större skillnad mot andra studiecirklar. Inte för korta, lägst 3-4 tillfäl- len och inte för långa, högst 9-10 tillfällen. En utgångspunkt kan vara 6-8 tillfällen. Men mycket lokalt betingat.
55. Vilken arbetsfördelning har man i en distanscirkel?
Var medveten om att du som cirkelledare förväntas att göra frågeställ- ningar och att vara den som driver arbetet framåt.
Min erfarenhet är att det är mycket viktigt att tänka igenom och ha en klar uppläggning som diskuterats och fastställts innan man sätter igång med cirkeln. Gå därför igenom med deltagarna hur allting bör fungera innan ni sätter igång. Vilka förväntningar ni har på varandra i cirkeln, vad ni förväntas att bidra med. Ha gärna några reservplaner om det är dålig aktivitet i konferenserna. Använd studiematerial som känns motiverande för deltagarna.
Du kan här välja strategi beroende på din egen pedagogiska erfaren-
het, deltagarnas sammansättning samt vilket innehåll och syfte cirkeln har. Tre huvudsakliga spelsystem finns att tillgå:
❏ Allt är planerat och tillrättalagt i förväg. Allt ligger på dig som cir- kelledare. Det är lätt att hamna i det här spelsystemet, men din strävan måste vara att få med deltagarna.
❏ Deltagarna får stort inflytande över arbetsformer och innehåll. Du lägger upp taktiken tillsammans med deltagarna.
❏ Att ni söker er fram och utvecklar strukturen och finner ert gemen- samma studiematerial efterhand som ni gör en gemensam färd och ritar sedan kartan utifrån de upplevelser och kunskaper ni erövrat till- sammans.
Teambuildning
Den första uppgiften är att deltagarna presenterar sig. Kortfattat vem man är, vilken idrott man har anknytning till och vad man förväntar sig av cirkeln.
56. Varför skall deltagarna presentera sig?
Det finns naturligtvis många skäl till detta. Ett viktigt skäl är att vanlig hövlighet kräver att man presenterar sig för omgivningen. Skall man spela i samma lag, presterar man bättre om man känner varandra.
57. Kan man använda presentationen i pedagogiskt syfte?
Ja! Ett syfte är att använda presentationen som första uppgift i cirkeln.
Det gör att deltagarna får möjlighet att träna på att skriva inlägg.
58. Vilka fördelar vinner cirkeln med detta?
Det är framför allt två fördelar. Alla får lite information om de övriga i cirkeln, vem man är, vad man gör, vilken idrott man har anknytning till och vilka förväntningar man har på arbetet i cirkeln. Dessutom fungerar uppgiften som en flexibel tidsbuffert, dvs. ”samlar upp” delta- garna så att alla är med när det egentliga cirkelarbetet börjar.
59. Hur långt går mitt ansvar för stämningen i cirkeln?
Obegränsat! Du är den som har störst insikt om helheten. Ofta får du
mail och telefonsamtal från enskilda deltagare om allt från tekniska till mer känsliga frågeställningar.
60. Skall jag uppmuntra deltagarna att träffas fysiskt?
En viktig faktor för att deltagarna ska lära sig på bästa sätt och hålla motivationen hög är att de får uppleva mänsklig kontakt och förståelse i den digitala cirkelsituationen.
61. Hur kan jag uppmuntra deltagarna att träffas fysiskt?
Detta kan ske på många sätt. Bl.a. kan du rekommendera dem som bor nära varandra att träffas, att de besöker varandras träningar eller matcher och ger feedback osv.
62. Kan jag planera in träffar för grupper bland deltagarna?
Javisst. Har du deltagare som bor i närheten av varandra, eller tillhör samma lag, kan det vara en pedagogisk poäng i att de träffas och dis- kuterar ett särskilt tema, eller kanske gör ett studiebesök tillsammans.
63. Finns det konkreta exempel på att spontana fysiska möten uppstått under pågående studiecirkel?
Ja, flera. Här följer några exempel:
1. En grupp bestämmer sig för att träffas och äta tillsammans och dis- kutera innehållet i veckans uppgift.
2. En deltagare åker och tittar på en match där en annan deltar. Efter matchen träffas de och äter lunch tillsammans och den som spelat får feedback på sin insats utifrån det gemensamma studieinnehållet.
3. Det finns många exempel på hur deltagare drar in ”omkringståen- de” – familj, ledare, vänner, m.fl. – i verksamheten.
64. Vilka olika förväntningar kommer jag att möta?
Ämnet som skall avhandlas i cirkeln och nyfikenheten på den nya stu- dieformen är de två områden som tydligast lockar deltagarna att gå med i en digital cirkel. Förväntningarna är av naturliga skäl störst på frågor kring dessa områden.
Samspelet
En stor pedagogisk utmaning för dig som cirkelledare är att stimulera delta- garna till att spela i samma lag. Dialogen mellan deltagarna och mellan delta- garna och cirkelledaren är av största vikt för en lyckad digital studiecirkel.
Vidare lär sig distansstuderande bäst om innehållet motsvarar deras behov, tidigare erfarenheter och förkunskaper.
Det innebär bl.a. följande grundantagande: att ett aktivt kunskapssökande med utgångspunkt i ett intressant problem kan ge stark motivation och leda till bättre befästa kunskaper! En annan faktor för att deltagarna ska lära sig bäst är att de får uppleva tillfredställelse och framgång i sina studier.
65. Hur coachar jag gruppen att delta i diskussioner?
Det är viktigt att deltagarna har möjlighet att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i egen praktik. Det höjer motivationen att tillämpa
”det nya”, diskutera detta och få feedback från den övriga gruppen.
66. Hur ge feedback och reaktioner på sina egna och deltagarnas olika inlägg?
❏ Tydliga och uppmuntrande inlägg t.ex. ”Härligt att få ta del av er andras erfarenheter & upplevelser runt om i landet”.
❏ Besöka varandra fysiskt och kanske ge feedback på någons aktivitet.
❏ Dela med sig av aktiviteter och metoder som man själv provat.
67. Erfarenhetsutbytet?
Den här frågan är det många deltagare som uttrycker förväntningar och förhoppningar om. Det är en av nyckelfrågorna till en lyckad cir- kel. Erfarenhetsutbytet är därför kanske den viktigaste källan att hämta såväl nya kunskaper som inspiration och motivation ifrån.
Betänk dock att här finns en stor risk att enskilda deltagare blir för detaljerade och andra hänger på, vilket kan leda till att perspektivet blir alltför smalt. Man tappar den röda tråden och lägger mycket ener- gi på en detalj istället för att hitta ett intressant sammanhang.
68. Hur kan vi ”spara” samtliga inlägg i cirkeln och sedan
”sprida” det sammanfattade materialet till deltagarna?
Det är både en praktisk och en etisk fråga. Det finns ett enkelt sätt för att t.ex. snabbt sammanfatta många meddelanden i ett dokument – men vill man sprida detta till andra måste du förvissa dig om att alla deltagarna lämnar sitt medgivande till detta.
69. Hur sammanfattar jag en diskussion i den digitala cirkeln?
Antingen kan du göra det själv eller också kan du komma överens med deltagarna att ni turas om att göra detta. Ni bestämmer tillsam- man när detta skall göras och hur omfattande sammanfattningen skall vara. Lämpligt är att lyfta fram några av de mest belysande argumen- ten som kommit fram i diskussionen.
70. Hur drar jag slutsatser av diskussioner i digitala cirklar?
På samma sätt som du sammanfattar diskussioner (se fråga 69).
Skillnaden är att du/ni går ett steg längre och också pekar på konse- kvenser av den förda diskussionen – det vill säga att det ni har upp- täckt eller lärt er leder till en förändrad insikt som i sin tur leder till en handling av något slag.
71. Kan jag använda olika sinnen i en digital studiecirkel!
Ja, och det är önskvärt att stimulera deltagarna att göra det. Du vinner mycket i motivation genom detta.
72. Hur gör jag detta konkret?
Genom bilder, dikter, ett musikstycke, att använda ”smileys” eller andra symboler som kommunicerar direkt till sinnena.
73. När tar du kontakt med dem som inte kommit igång?
Det är viktigt att deltagarna är med från början. Under första veckan får du lägga ner extra mycket arbete på att få i gång alla. De som inte kommit i gång under den första veckan bör du betrakta som borta.
Självfallet kan någon deltagare dyka upp senare av egen kraft, men du bör inte lägga ner din kraft på detta.
74. Hur långt går cirkelledarens ansvar för att alla är med?
Som coach har du alltid ett ansvar för och en förväntan på att vara den som motiverar, stöttar och skapar engagemang för studierna. Deltagar- na har också ett betydande ansvar för att lära sig den grundläggande tekniken, taktiken och göra sig spelbar, inte minst för den egna studie- insatsen, det egna engagemanget och de egna reflektionerna hemma på kammaren. Sammanfattningsvis, ”coachen har det övergripande kol- lektiva ansvaret och adepterna har var och en det individuella ansvaret att förbereda sig på att aktivt delta i spelet”.
Teknik
Det är här viktigt att ge deltagarna en ordentlig orientering om Folkbild- ningsnätet och i handhavandet av FirstClass. SISU Idrottsutbildarna har i Folkbildningsnätet tillsammans med övriga nio studieförbund och 147 folk- högskolor tillgång till ett unikt digitalt nätverk för utbildning och annan kommunikation. Det innebär också att SISU Idrottsutbildarnas medlemsor- ganisationer och uppdragsgivare får tillgång till detta unika nätverk (s. 38).
75. Kan jag använda Folkbildningsnätet i cirkeln?
Absolut! Det finns ett antal olika möjligheter. Allt från support till rena kunskapskällor.
76. Hur mycket teknik behöver deltagarna kunna för att vara deltagare i en distanscirkel på nätet?
De behöver inte kunna speciellt mycket. Det är däremot viktigt att del- tagarna känner sig trygga, ”i säkra händer”, i studiesituationen. Att det finns en tydlig organisation att vända sig till.
77. Hur skall konferensstrukturen vara beskaffad?
Du arbetar inom den sisu-struktur för din studiecirkel som finns på ditt och cirkeldeltagarnas virtuella skrivbord på nätet.
78. Vilken omfattning skall den ha?
Du ser till att du har de konferenser du behöver – antingen det är din
lokale administratör (lokaladmin) på Folkbildningsnätet som ordnar det eller om du själv har behörighet att skapa konferenser (information om hur man gör finns på nätet: F-näts-info > Konferens-ansvariga).
Gör inte fler underkonferenser än du har användning för. Det är bättre att lägga till konferenser efter hand som cirkeln behöver dem.
79. Hur arbetar jag med webbläsare?
Anslut dig med en webbläsare (ex. Explorer) till www.folkbildning.net, klicka på Logga in och skriv in det användar-id och lösen du fått.
Designen på ditt skrivbord ser lite annorlunda ut i jämförelse med om du använder FirstClass. Fördelen är att du kan logga in på vilken Internet-dator som helst, varifrån som helst i världen.
80. Hur arbetar jag i FirstClass på den egna datorn?
Du kopplar först upp dig mot Internet, startar sedan programmet FirstClass samt loggar in med din användar-id och ditt lösen.
81. Måste jag vara uppkopplad hela tiden?
Ja, oavsett om du kopplar upp dig med webbläsare eller FirstClass.
Men längre texter kan du exempelvis skriva i ordbehandlingsprogram och kopiera in i FirstClass-meddelanden när du loggat in.
82. Vart tar alla inlägg vägen?
Allt som du gör och deltar i finns på Folkbildningsnätets egen server.
Bara det som du sparar ner på din egen dator hamnar där.
83. Hur får jag tag på FirstClass-programmet?
Du kan hämta och installera FirstClass själv, det ligger på följande webbadresser: www.centrinity.se, www.sisuidrottsutbildarna.se eller på www.folkbildning.net (där det finns instruktioner för hur du installe- rar m.m.).
84. Vad skall jag använda, FirstClass eller webbläsare?
FirstClass är överlägset webbläsare ur många synvinklar. Bland annat går kommunikationen snabbare.
85. Varför skall jag använda den ena eller den andra?
Det finns tillfällen då du väljer webbläsare. När du är på resande fot och inte har tillgång till dator med FirstClass. När du bara skall ha en kortare studiecirkel är det kanske inte värt att lägga ner energi på att alla skall installera och lära sig FirstClass – om de inte redan har pro- grammet – och du kan vinna tid på att ”köra igång” direkt.
Observera att var och en väljer själv hur man vill koppla upp sig. De andra märker normalt ingen skillnad ifall du t.ex. använder Explorer istället för FirstClass. Men ska ni t.ex. använda er regelbundet av gemensamma chattar blir det mycket enklare med FirstClass (se s. 41).
86. Kan jag göra något åt designen i de olika konferenserna?
Ja, en hel del. Redan i standard-utförandet har du tillgång till ett antal spännande bakgrunder och illustrativa ikoner (observera dock att bak- grundsbilder bara visas om man kopplar upp sig med FirstClass).
87. Om jag vill använda egna bilder som bakgrund, går det?
Ja, det går alldeles utmärkt. Du behöver då lite mer kunskaper eller support. Men det är inga komplicerade saker att lära sig.
88. Har designen någon betydelse för cirkelns arbete?
En motivationshöjande faktor är att du använder olika bakgrunder och ikoner som passar cirkeln. Det har en gynnsam inverkan på deltagar- nas trivsel att de känner igen logotyper eller bilder från den egna idrot- ten. Du kan till exempel ta en digital bild av cirkeldeltagarna vid första fysiska mötet och lägga in den som bakgrundsbild.
89. Vilka pedagogiska verktyg finns det i FirstClass?
Några av de mest användbara är;
❏ Chat/Direktsamtal, inklusive grupp- eller konferenschat.
❏ Olika meddelandeformulär.
❏ Kalender.
❏ Historik.
❏ Röstmeddelande.
❏ Bifoga fil.
90. Hur lär jag mig detta snabbt?
Det går snabbt att lära sig alla grundläggande funktioner; det finns även en grundmanual på ett fåtal sidor att hämta. Prova i övrigt de olika funktionerna och läs instruktionerna och tipsen under ”F-näts- info” på ditt skrivbord (se exempel s. 41).
91. Hur arkiverar jag material?
Du kan själv enkelt arkivera meddelanden som du har i din egen mail- box, till exempel genom att skapa en mapp för gamla meddelanden. Se under F-näts-info > Arkivera. I konferenser är det bara konferensleda- ren som kan arkivera gamla meddelanden.
92. Finns det något oumbärligt för mig på Folkbildningsnätet?
Ja, konferensen F-näts-info. Där hittar du och dina cirkeldeltagare svar på de flesta frågor som kan uppstå. Den konferensen ligger från början på alla användares ”skrivbord” på nätet.
Support/coaching
93. Vem coachar mig när jag har frågor angående FirstClass?
Du har i huvudsak tre källor att ösa ur. De presenteras i den ordning du bör använda dem (notera att detta gäller vid den här skriftens till- komst i mars 2003; på SISU Idrottsutbildarnas hemsida finns en digital version av skriften som kommer att fortlöpande uppdateras):
1. F-näts-info, där finner du svar på det mesta som rör FirstClass. Den fungerar som en Taktik-, Teknik- och Regelsamling.
2. Administrator Tore Persson är Headcoach för hela folkbildningsnä- tet: tore.persson@folkbildning.net.
3. SISU Idrottsutbildarnas Headcoach är Lisa Lundin:
lisa.lundin@folkbildning.net eller lisa.lundin@sisuidrottsutbildarna.se (Observera att epost-adresser som tore.persson@folkbildning.net bara ska användas om man mailar utifrån Internet; när man skickar privata meddelanden till någon på nätet inifrån Folkbildningsnätet skriver man bara namnet, precis som det är, t.ex: Tore Persson.)
94. Vem coachar mig när jag har frågor om pedagogiken?
På SISUIdrottsutbildarnas hemsida ligger en förteckning över vilka du kan vända dig till: www.sisuidrottsutbildarna.se
95. När det här spelsystemet är föråldrat, vad händer då?
Materialet kommer fortlöpande att uppdateras. Tillägg och nya versio- ner kommer att produceras efter de behov som uppstår. Om du har synpunkter på innehåll eller förslag till förändringar är du välkommen att skicka dem till mig: leif.andmarken.tranarakademin@telia.com
Etik och moral
Tänk på att stämningen i omklädningsrummet ofta är hård men hjärtlig, men var observant på att det kan dyka upp direkt ogenomtänkta kommenta- rer. Betänk också att skillnaden mellan det skrivna och det talade ordet är att det skrivna ligger kvar. Notera också avsaknaden av kroppsspråk när du läser ett inlägg, vilket kan ge en helt annan betydelse än om du hör samma sak sägas och du samtidigt ser den som uttalar utsagan.
96. Vem skall ha tillgång till material, inlägg m.m?
I princip bara de som har behörighet till konferenserna. Om undantag skall göras måste detta diskuteras tillsammans med alla som har behö- righet till aktuell konferens.
97. Hur skall du som cirkelledare förhålla dig om något otillständigt dyker upp i din cirkel?
Precis som i verkliga livet. Ta avstånd från det hela. Lyfta frågan på ett principiellt och ett faktiskt plan. Markera tydligt vilka värderingar som gäller i dessa sammanhang.
98. När sorterar du bort inlägg?
Efter att du gjort den som publicerat inlägget uppmärksam på det olämpliga. Det kan i vissa fall röra sig om obetänksamhet. Då är det rimligt att personen i fråga själv tar initiativ till att förklara sig, innan
”affären blir för stor”. Om personen i fråga står fast vid sitt inlägg, lyf- ter du det i gruppen för diskussion, därefter tar du bort inlägget.
99. Vad sorterar du bort?
Allt som strider mot våra grundläggande värderingar. Förtryck av olika slag, rasism, pornografi, brottslig verksamhet m.m.
100. Får jag använda allt som finns på nätet hur jag vill?
Nej! Som cirkelledare har du ett extra stort ansvar att licensavtal följs och att upphovsrätter inte åsidosätts. Dessutom är det viktigt med en ganska långt gående källkritik, avseende det material som cirkeln hit- tar på nätet och sedan använder sig av i studiearbetet.
101. Kan jag kopiera material på nätet och ge till deltagarna?
Som regel inte. Studieförbundens kopieringsavtal gäller bara för tryckt material. Se: http://fbf.sitecommander.nu/raw/documents/37_kopier- ingsavtal01.pdf
IKT-stöd
102. Finns det andra pedagogiska verktyg av intresse?
Ja absolut, t.ex. digitalkameror, både stillbild och video. Du som har ett operativsystem från Microsoft har tillgång till Netmeeting. Där kan du och gruppen göra många skojiga och utvecklande saker, t.ex. kan ni ha en gemensam whiteboard och arbeta på vid taktikgenomgångar.
103. Finns det programvaror som kan vara av intresse?
Ja, ett antal, beroende på vad du arbetar med i cirkeln. Några exempel är digitala träningsdagböcker och träningsprogram som t.ex. fysiofix.
En sammanställning och kommentarer om ett antal finns i projektrap- porten sisu@it-stöd.
104. Finns det några särskilt intressanta och användbara sajter?
Ja absolut! På skrivbordet har du en konferens som heter resursdataba- ser. Den leder dig till Folkbildningsnätets pedagogiska resurser med
bl.a. Nationalencyklopedin. Du kan också nå den direkt via webben:
www.resurs.folkbildning.net.
105. Hur kommer jag in där?
Du loggar in med ditt användar-id och lösen för folkbildningsnätet.
Kontaktbehov
106. Är jag ensam på plan?
Nej, sannerligen inte. Det finns ett antal olika sätt att delta i diskus- sionsgrupper eller konferenser att hämta information från. De vikti- gaste till en början är SISU Idrottsutbildarnas huvudkonferens, F-näts- info och Folkbildningsnätet, som rymmer alla öppna konferenser på nätet. Du har alla tre på ditt privata skrivbord.
107. Hur kommer jag i kontakt med andra cirkelledare/coacher på nätet?
Naturligtvis genom ovanstående tre konferenser och det otal under- konferenser som finns inom dem. Är du lokaladmin finns också ”SISU lokaladmin” som en viktig kontaktyta. Jag rekommenderar starkt en
”rundvandring” i ovanstående konferenser.
Vidare kan du gå till menyn under ”Samarbeta”:
❏ Där hittar du t.ex. ”Katalog…”, i vilken du kan se vilka som över huvud taget är med på Folkbildningsnätet (skriv in namnet eller bör- jan av namnet på den du söker vid ”Mönster”).
❏ Väljer du istället “Vilka är anslutna” ser du vilka som just för till- fället är inloggade på nätet.
❏ Väljer du ”Privat chat” kan du bjuda in någon som är uppkopp- lad samtidigt som du själv.
Strängnäs 000321 SISU/LA
Välkomna till den virtuella studiecirkeln
Inledning
De flesta idrottstränare och aktiva kan beskrivas som människor med höga mål och stora ambitioner samt en ständig brist på tid. En brist på tid som inte är förorsakad av dålig planering, utan av en hög ambitionsnivå i kombination med att befinna sig i den livsfas när yrkeskarriär och familj konkurrerar som mest om tillgänglig tid. Att inom ramen för detta också ”pressa” in utbild- ningar, i konkurrens med träningar och tävlingar, kan tyckas vara en över- mäktig uppgift.
Jag menar att det inte behöver vara övermäktigt. Genom att använda den nya tekniken och nya pedagogiska perspektiv och metoder går det att över- brygga en del hinder. Framför allt det som har med den egna tidsanvänd- ningen, det fysiska rummet och den samtidiga närvaron att göra.
”Distansundervisning har alltmer kommit att användas inom utbildning och kvalificerad informationsverksamhet. Ett viktigt skäl till detta är en ökande betoning av det livslånga lärandet där utbildning och kompetensut-
Exempel på studiehandledning
Bilagorna med exemplen på studiehandledning (s. 34), på arbetsplan (s. 37) och på frågeställningar (s. 38) är hämtade från praktisk tillämpning under det utveckling- sarbete som genomförts inom SISU Idrottsutbildarna, från hösten 1999 till i dag.
De skall ses som exempel från de speciella cirklar, deltagare och studiematerial som vi använde oss av i varje särskilt försök. De ämnen vi arbetade med var faktainrik- tade; andra ämnen eller teman kan behöva helt andra utgångspunkter för cirkelar- betet. Det är viktigt att exemplen inte uppfattas som idealtyper eller rekommenda- tioner. De är till för att ge dig som läsare en uppfattning om hur det kan se ut i en typ av cirklar under vissa betingelser.
veckling skall finnas tillgängliga och kunna anpassas till individers olika behov av att kunna studera på tider och platser man själv bestämmer. Ett annat skäl är distansundervisningens möjlighet till kursdeltagarnas mer aktivt deltagande i inlärningsprocessen liksom det ökade kravet på självstän- dighet och ansvarstagande i förhållande till utbildning och lärande.”
(Dahlgren 1997)
Naturligtvis ställer distansstudier (ds) och distansundervisning (du) stora och delvis också nya krav på såväl studerande som på lärare och utbildnings- anordnare. Några exempel på detta är frågor om interaktion, handledning, närundervisning (nu) i kombination med distansundervisning (du).
Studiecirkelns arbetsplan
Träffarna består av tre fysiska möten och sex nät-träffar. De fysiska mötena kommer att användas till information, fördjupning och feedback. Nät- träffarna kommer att användas till reflektion, teoretiskt och praktiskt erfa- renhetsutbyte och handledning.
En nät-träff är i det här sammanhanget definierat som en period om sju dagar och den aktivitet som sker under den perioden motsvarar ett fysiskt möte om fyra studietimmar.
Cirkeln är uppdelad i nio träffar med syfte att bearbeta och fördjupa några centrala aspekter på mental träning och idrottsprestationer. Inledningsvis behandlas idrottspsykologi med avsikt att skapa en plattform, till vilken idrottsprestationer kan relateras.
Målsättning
Målet är att pröva om ikt-stöd och nytänkande beträffande metodik för distansundervisning underlättar för människor att delta i studiecirklar där det krävs en stor portion av egeninsatser i form av läsande, reflektion och
tillämpning av ”cirkelstoffet”.
Cirkelarbetet
En förutsättning för deltagande i cirkeln är att man har tillgång till en per- sondator, hemma, på arbetet eller på ett lokalt lärcentra. Kommunikationen sker genom konferensprogrammet FirstClass (fc) och Folkbildningsnätets server till vilken alla kursdeltagare blir anslutna. Cirkeln inleds med en intro-
duktion av teknik, fc-programmet samt den konferensstruktur (de olika mapparna man har på sitt digitala skrivbord) som man ingår i.
Cirkeln bygger på deltagarnas egen bearbetning av de frågeställningar och problem som presenteras i anslutning till de olika studiemomenten. Jag ser kunskapsbildning som en process där litteraturen bearbetas tillsammans med kurskamrater och lärare utifrån vars och ens erfarenheter (förförståelse).
Vidare diskuteras resultatet från den ”egna kammarens” tankemöda (reflek- tion) i det ”virtuella klassrummet”. Där kan man lägga fram och få feedback på tankar, idéer, lösningar, nya frågeställningar, teoretiska överväganden och praktiska konsekvenser.
Cirkelledaren
Jag kommer att följa arbetet i konferenserna, driva på när det behövs, bistå med fördjupning och klarlägganden, lägga ut studieanvisningar för nästa möte när detta ska inledas, samt vara uppkopplad minst ett tillfälle per dag för att kunna ge feedback på den interaktion som pågår.
Kursmaterial
Kurslitteraturen, ”Tankens kraft” av Urban Johnson m.fl. samt artiklar från mig och det material som ni hämtar från www, utgör sammantaget basen för lärprocessen.
Utvärdering
Studiecirkeln avslutas med en gemensam utvärdering där särskild vikt kom- mer att läggas på följande aspekter: tekniken, fc-plattformen, samspelet med kamraterna, samspelet med cirkelledaren, handledning, lärprocessen, inne- hållet och frågeställningarna.
Studiemoment
Varje möte kommer att inledas med en studieanvisning. Det gäller både de fysiska mötena och distansmötena. Där kommer information om mål med momentet att framgå och förslag till arbetsuppgifter att finnas.
Strängnäs 000415 SISU/LA
Mental träning
Preliminär arbetsplan för studiecirkel med distansmöten.
1:a träffen
15.4 Munktellarenan kl 17.30–21.30 Fysiskt möte 4 timmar Kursintroduktion, studiematerial, FirstClass-Webbaserad, Studiehandledning, arbetsplan, studieanvisningar. Genomgång avsnitt 1 i boken.
2:a träffen
15.4-21.4 Distansmöte. Bearbetning avsnitt 1. Studieanvisningar till avsnitt 2.
3:e träffen
22.4-28.4 Distansmöte. Bearbetning avsnitt 2. Studieanvisningar till avsnitt 3.
4:e träffen
29.4-5.5 Distansmöte. Bearbetning avsnitt 3. Studieanvisningar till avsnitt 4.
5:e träffen
6.5 Munktellarenan kl 17.30–21.30 Fysiskt möte 4 timmar. Fysisk träff.
Bearbetning avsnitt 1–4. Eventuell support. Fördjupning och tillämpnings- övningar. Genomgång av avsnitt 5.
6:e träffen
6.5-12.5 Distansmöte. Bearbetning avsnitt 5. Studieanvisningar till avsnitt 6.
7:e träffen
13.5-19.5 Distansmöte. Bearbetning avsnitt 6. Studieanvisningar till avsnitt 7.
8:e träffen
20.5-26.5 Distansmöte. Bearbetning avsnitt 7. Studieanvisningar till avsnitt 8.
9:e träffen
27.5 Munktellarenan kl 17.30–21.30 Fysiskt möte 4 timmar. Eventuell sup- port. Genomgång avsnitt 5–8. Fördjupning och tillämpningsövningar.
Utvärdering av studiecirkeln och avslutning.
Exempel på arbetsplan
UPPGIFT 2 Strängnäs 7-10-2001
Då är det dags att fördjupa sig i boken ”Mental Rådgivare”! Vi inleder med sid 7-50.
Reflektera över följande uppgifter och delge oss andra dina erfarenheter och tankar i konferensen ”svar uppgifter!”
1. Mer än balans mellan krav och förmåga? Kan det finnas andra drivkrafter som skapar optimal prestationsnivå. Vad tror du? Ge exempel på detta om du har några!
2. Tips för stresshantering! Vilka tekniker för stresshantering känner du till?
(Vi kan bygga upp en gemensam bank) Dela med dig till övriga! Metod och upplevda effekter!
3. Utbrändhet! Beskriv tecken på utbrändhet som du har observerat! Tips på åtgärder för att motverka utbrändhet som du använt dig av!
4. Energi! Fundera över och lista upp vad som ger dig kraft, Energigivare, respektive stjäl kraft, Energitjuvar! Var generösa – dela med er! Mål- sättningar och motivation har stor betydelse för hur prestationer formas!
5. Vad är motivation egentligen? Formulera dina egna tankar om motivation!
6. Har du kommit i kontakt med/använt något ”instrument” som stöd för arbetet med att sätta mål? Dela med dig till övriga genom att beskriva eller bifoga en fil av ”instrumentet”.
7. Många presterare använder affirmationer mycket målmedvetet.Har du exempel på affirmationer? Egna eller aktivas?
Exempel på frågeställningar
8. Reaktioner och syften! Hur reagerar du på förändringar – motgångar? Ge exempel på detta om du har några!
9. Självförtroende! Beskriv vad självförtroende är! Hur kan man bygga upp ett självförtroende? Beskriv hur man får sin självbild! Beskriv vad självkänsla är!
Ta gärna upp en diskussion om något tema som du fastnat för i anslutning till kapitlet! Diskussionen – och kommentarer till kamraternas inlägg – tar du upp i huvudkonferensen!
Hälsningar Leffe/Danne
Folkbildningsnätet är en digital arena för folkbildning. Det är ett internt nät- verk, öppet för folkhögskolor, studieförbund, andra folkbildningsorganisatio- ner samt alla de personer som är verksamma inom folkbildningen. Folk- bildningsnätet består framför allt av tusentals konferenser och mötesplatser för alla slags frågor, ämnen, grupper etc. Många folkhögskolor och studieför- bund har till exempel skapat egna interna konferensmiljöer på Folkbildnings- nätet.
Folkbildningsnätet används även som ett pedagogiskt verktyg i kurser och studiecirklar, bland annat som plattform för distansstudier.
Som användare av Folkbildningsnätet får du ett personligt användarnamn och ett lösenord. Med dem kan du koppla upp dig till Folkbildningsnätet var du än är i världen, bara du har tillgång till en dator med Internet. Du använ- der ditt användarnamn och lösenord även när du vill ha tillgång till Folk- bildningsnätets pedagogiska resurser på Internet, med bl.a. Nationalencyklo- pedin och Presstext (www.resurs.folkbildning.net).
www.folkbildning.net
På www.folkbildning.net hittar du information om Folkbildningsnätet.
Därifrån kan du också hämta gratisprogrammet FirstClass, som du rekom- menderas använda. FirstClass är enkelt att installera och där finns instruktion om hur man gör.
Information, instruktioner, tips etc
På Folkbildningsnätet finns en särskild konferens med information om hur Folkbildningsnätet och FirstClass fungerar. Den heter “F-näts-info” och finns på varje användares privata s.k. skrivbord på nätet. Informationen om hur det går till att chatta på nätet ser t.ex. ut så här (se nästa sida):
Folkbildningsnätet
Chat eller Direktsamtal
Du kan inbjuda andra på Folkbildsningsnätet till chat (direktsamtal) med dig – dock förstås bara de som är uppkopplade samtidigt som du.
Välj Samarbeta > Privat chat. I det fönster som öppnas klickar du på Bjud in-knappen så öppnas ett nytt fönster där alla som är uppkopplade visas, markera den/de du vill bjuda in och klicka på Välj. Du kan dock inte välja de namn som står med kursivt; de är visserligen uppkopplade men har i sina inställningar markerat att de inte tar emot inbjudningar till direktsamtal (obs att användare med långa namn visas förkortade, i vissa fall bara med initialer).
I ditt direktsamtal-fönster visas om de accepterat inbjudan och anslutit sig till samtalet. I så fall är det bara för dig att börja samtalet genom att skriva i det vita fältet och trycka Retur-tangenten när du vill sända (OBS att det är ingen idé att sända iväg ett meddelande innan den du inbjudit till en chat har accepterat).
Få inbjudan till direktsamtal
Om någon bjuder in dig till direktsamtal plingar det till och du blir till- frågad om du vill acceptera inbjudan (du får också veta av vem). I så fall klickar du på Acceptera-knappen, i annat fall på Avstå-knappen.
Vill du veta vem som bjuder in dig? Klicka på namnet och hoppas att personen ifråga skrivit in något i sin presentation.
Missbruk av chat?
Det är ovanligt med missbruk av chatten på Folkbildningsnätet - men det förekommer. Se under: Etik på nätet?
Skriva ut?
Du kan skriva ut ett samtal, med de olika replikerna, men du måste göra det innan du stänger fönstret för direktsamtal. Du kan också kopiera innehållet i chat-fönstret till t.ex. ett vanligt meddelande.
…
Folkbildningsrådet, 2001-03-27
Studiecirkel på distans
Folkbildningsrådets styrelse beslutade i september 2000 att en studiecirkel kan bedrivas med enbart fysiska möten, en kombination av fysiska möten och distansutbildning eller i sin helhet på distans.
En studiecirkel består av minst tre personer som under minst tre samman- komster och minst nio studietimmar gemensamt söker kunskap. Cirkel- ledaren, som kan vara en av dessa tre, är godkänd av studieförbundets lokala enhet. De grundläggande vilkoren gäller även för studiecirklar på distans.
Det handlar om antal deltagare, deltagares ålder och krav på studiematerial.
Vidare att man ska ha deltagit vid minst en av de tre första träffarna. I en distanscirkel innebär det att man måste ha varit uppkopplad till ”klassrum- met” där kommunikationen sker minst en gång under de tre första veckorna av cirkeln.
Studiecirklar på distans kräver aktiva insatser från studieförbunds- avdelning och ledare för att stödja gruppens och deltagarnas studiearbete.
Kommunikation och interaktivitet både mellan ledare och deltagare och mel- lan deltagare måste finnas. Studierna måste anordnas så att helhet och sam- manhang kan skapas och att kunskaperna kan prövas och bearbetas i ett öppet och fortlöpande samtal.
En plan ska upprättas där studiemål, metoder i cirkelarbetet och tidsom- fattning ska kunna avläsas. Utgångspunkten för beräkning av verksamheten är ledarens avtalade tid i studietimmar. Det är viktigt att det finns ett klart samband mellan planen och den slutrapporterade cirkeltiden. Denna tid är riktmärke för respektive deltagares distansstudietid.
I en cirkel där deltagarna enbart träffas över nätet är det lämpligt att bestämma en rimlig tid som deltagarna ska avsätta till studier t.ex. tre timmar per vecka. Här kan man gärna utgå ifrån hur många timmar per vecka som
Folkbildningsrådets anvisningar
skulle varit aktuellt i cirkeln om man hade träffats fysiskt. Sedan utgår man från de valda timmarna per vecka och fyller på eller dra ifrån om det blir någon förändring.
Vad gäller närvaro i cirkeln måste man dokumentera det arbete som ägt rum. Kommunikationen i cirkelns ”klassrum” skrivs ut och utgör bilaga till deltagarlistan. Cirkelledaren bedömer vilka som deltagit i diskussionen och varit aktiva av de som en gång anmälde sig till cirkeln.
Deltagarna samt antal studietimmar noteras på listan. Vid beräkning av timmar får man utgå från hur många timmar som cirkeln skulle omfattat i en
”vanlig” cirkel (planen), ledarens avtalade tid och deltagarnas kollektiva cir- kelinsats.
Verksamheten rapporteras i den lokalavdelning som programfört cirkeln och har kostnader för cirkelledaren.
Detta är ett bidrag till att skapa en enhetlig terminologi inom SISU Idrottsutbildarna.
Digitalt möte = Studier eller andra typer av diskussioner som sker i ett så kal- lat ”digitalt mötesrum”.
Digitalt mötesrum = Den eller de konferenser som cirkelledare och deltagare använder för att utbyta meningar och erfarenheter i.
Distansstudier≈Det råder ett ”fysiskt” avstånd mellan cirkelledaren och del- tagarna.
Distansstudiecirkel = Cirkelprocessen, ”stoffhanteringen” sker med ett
”fysiskt” avstånd mellan cirkelledaren och deltagarna.
IT = Informationsteknik (användes flitigt när datorer och Internet började att användas).
IKT = Informations- och kommunikationsteknik (när användningsområdena för datorer och Internet utvidgades behövdes ett mer omfattande
begrepp).
IKT-stöd = Informations- och kommunikationstekniskt stöd (ex. studiecirkel med IKT-stöd).
FirstClass = Ett dataprogram för kommunikation inom företag, skolor, uni- versitet och andra organisationer. Fortsättningsvis kallar vi detta system för kommunikationsplattform. FirstClass är genom sin användarvänlighet särskilt lämpad för olika former av distansutbildningar och digitala möten. I FirstClass kan användarna skicka e-post, bifoga filer och doku- ment samt delta i olika konferenser och chatta. En konferens kan liknas vid ett ”rum” dit på förhand utvalda medlemmar har tillträde. I konferen- sen kan användarna göra inlägg och besvara eller kommentera gjorda inlägg. En viktig poäng är att alla användare har tillgång till alla inlägg som blir gjorda.
Det finns i huvudsak två möjligheter att koppla upp sig till ett
FirstClass-nät. Dels kan man logga in med webbläsare (ex. Explorer), dels
