• No results found

Sekretess i lokal samverkan för ensamkommande barn

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Sekretess i lokal samverkan för ensamkommande barn"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2015-09-07 15/108

OBS!

Var vänlig distribuera inbjudan till

berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) fvb till

rektorer/skolledare/förskolechefer, elevhälsopersonal och

förskolekooperativ Friskolor

Frisående skolor

Socialnämnden (motsv)

Sekretess i lokal samverkan för ensamkommande barn

Hur kan samverkan utvecklas utifrån FN:s barnkonvention, andra lagar, metoder och god etik?

BAKGRUND Allt fler barn kommer till Sverige ensamma, utan sällskap av legal vårdnadshavare. År 2004 kom 400 barn, 2014 över 7 000. I år beräknas antalet ensamkommande asylsökande barn öka till ca 12 000.

Migrationsverket anvisar sedan 2006 vilka kommuner som ska ordna barnens boende och deras övriga mottagande.

Sedan 2011 företräder länsstyrelserna. Migrationsverket vid förhandlingar och överenskommelser med kommunerna om mottagandet av de ensamkommande barnen.

2014 ändrades lagstiftningen så att Migrationsverket getts utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ta emot asylsökande barn. En kommun kan alltså idag i princip inte vägra att ta emot dessa barn.

SYFTE Ge kunskap om de bestämmelser om offentlighet och sekretess som gäller i lokal samverkan för

ensamkommande barn.

Visa vägar och metoder för sådan samverkan som med respekt för det enskilda barnet kan utvecklas oavsett sekretess, t.ex. mellan socialnämnd – boenden och boenden – skola.

(2)

Informera om olika sekretessbrytande bestämmelser som kan utnyttjas i samverkan, bl.a. samtycket och hur det får inhämtas och, om det behövs, skriftligt utformas.

Klargöra anmälningspliktens styrka och när/hur en anmälan till socialnämnden ska göras.

Slutligen, bidra till att deltagarna får ökad klarhet i hur den egna samverkan kan utvecklas till gagn för varje

ensamkommande barn i kommunen.

INNEHÅLL FN:s konvention om barnets rättigheter - bestämmelser av stor betydelse för arbetet medensamkommande barn

Aktörer i samverkan för barnen - ansvar och rollfördelning

Samverkan mellan avslag och utvisning - att tänka på

Offentlighet och sekretess - för alla och allt gäller inte

Sekretess och tystnadsplikt

Framgångsfaktorer för samverkan

Några lagstadgade krav på att samverka

Sekretessregler för olika deltagare i samverkan för ensamkommande barn

Barnets rädsla för att berätta och anförtro sig trots sekretess

Tystnadspliktens etiska sida - vad bör vi tänka på när vi får berätta i vår verksamhet?

Hur kan samverkan utvecklas till gagn för ett barn?

Samtycke – rättsverkan och formkrav. Vem får samtycka och vilken hänsyn ska tas till barnets uppfattning?

Vad får polisanmälas, hur kan generalklausulen användas och hur ser andra uppgiftsskyldigheter eller möjligheter ut i arbetet med ensamkommande barn?

(3)

Några erfarenheter i landet vid samverkan för ensamkommande barn

MÅLGRUPP Personal i kommuner och myndigheter som kommer i kontakt med ensamkommande barn i sin vardag.

PROGRAM Bifogas

TID Måndag 2 november

PLATS Umeå Folkets Hus

MEDVERKANDE Staffan Olsson, författare och föreläsare inom

samverkans- och sekretessområdet, främst för förskola, skola och socialtjänst. Han har bl.a. skrivit boken

”Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola”, Studentlitteratur 2011 samt rapporten ”Samverkan kring unga med stöd av sekretesslag och handlingsplan”, 2012.

AVGIFTER Kursavgift 1 950 kronor (exkl. moms) inkl. lunch och kaffe.

Debiteras i efterhand.

ANMÄLAN Anmälan om deltagande sker via denna länk senast 5 oktober 2015.

OBS! Anmälan är bindande efter sista anmälningsdatum, med hela kursavgiften.

Givetvis går det bra att överlåta platsen till en kollega, om du får förhinder.

(4)

INFORMATION Närmare upplysningar om kursen lämnas av Andreas Hagman, tfn 0650- 369 40. Praktiska upplysningar Lena Hansson, tfn 0651-182 48.

Bilaga Program

Om inget särskilt meddelande erhålles är anmäld deltagare antagen till konferensen.

(5)

2015-09-07 15/108

Sekretess i lokal samverkan för ensamkommande barn

TID Måndag 2 november 2015

PLATS Umeå Folkets Hus

09.00 Kaffe

09.30  FN:s konvention om barnets rättigheter - bestämmelser av stor betydelse för arbetet medensamkommande barn

 Aktörer i samverkan för barnen - ansvar och rollfördelning

 Samverkan mellan avslag och utvisning - att tänka på

 Offentlighet och sekretess - för alla och allt gäller inte

 Sekretess och tystnadsplikt

 Framgångsfaktorer för samverkan

 Några lagstadgade krav på att samverka

 Sekretessregler för olika deltagare i samverkan för ensamkommande barn

 Barnets rädsla för att berätta och anförtro sig trots sekretess

 Tystnadspliktens etiska sida - vad bör vi tänka på när vi får berätta i vår verksamhet?

 Hur kan samverkan utvecklas till gagn för ett barn?

 Samtycke - rättsverkan och formkrav. Vem får samtycka och vilken hänsyn ska tas till barnets uppfattning?

 Vad får polisanmälas, hur kan generalklausulen användas och hur ser andra uppgiftsskyldigheter eller möjligheter ut i arbetet med ensamkommande barn?

 Några erfarenheter i landet vid samverkan för ensamkommande barn

(6)

HÅLLTIDER 12.00 Lunch

13.00 Forts program 14.30 Kaffe

15.00 Forts program 16.00 ca Avslut

MEDVERKANDE Staffan Olsson, författare och föreläsare inom samverkans- och sekretessområdet, främst för förskola, skola och socialtjänst.

Han har bl.a. skrivit boken ”Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola”, Studentlitteratur 2011 samt rapporten ”Samverkan kring unga med stöd av sekretesslag och handlingsplan”, 2012.

References

Related documents

I samtal kring varför många barn väljer att ej tala om sina upplevelser och känslor framförde informanterna tankar om att det kan handla om att de saker barnen varit utsatta för och

Vi har en bra kontakt med gymnasier som ligger i närheten av oss, så när det gäller de barn som är över 16 år har vi snabbt fått in dem i skolan. De mindre barnen har det varit

sammansättningen av migrationen av ensamkommande barn till Sverige till 2012 och av hur de har gått för dem efter att de har kommit till Sverige, fått uppehållstillstånd och blivit

De professionella har tagit egna initiativ till att söka samverkan med verksamheter för att det ska gynna barnet, men vi anser att det borde kunna ske under mer organiserade former

En orsak till varför de gode männen tycks infinna sig i barnets roll framför de andra tjänstemännen kan vara att de saknar emotionell dissonans mellan sin spelade roll som god man,

Jag menar att diskursen bör diskuteras utifrån direkta sociala konsekvenser för gruppen där misstro inte begränsas till sammanhang där ensamkommande kommer till

Förslaget innebär att Migrationsverket får utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som inte har en överenskommelse med verket om mottagande

Enligt en lagrådsremiss den 1 september 2005 (Utrikesdepartemen- tet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1994:137)