Översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna

(1)

Översyn av villkor och riktlinjer fÖr

bidragsgivningen till de fria teater- och

dansgrupperna

(2)

Statens kulturråd, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se

(3)

innehÅll

Sammanfattning sid 5

Förändrade konstnärliga prioriteringar sid 5

Förändrade kulturpolitiska mål och ambitioner sid 5 Finansieringen sid 5

Kulturrådet föreslår följande insatser sid 5 1. Uppdraget 7

1.1 Tolkning av uppdraget sid 7 1.2. Utgångspunkter sid 7

1.3 Bakgrund till uppdraget sid 8 1.4 Genomförande av uppdraget sid 8 2. Analys av förändrade villkor sid 10 2.1 Villkoren idag sid 10

2.2 Förändrade kulturpolitiska ambitioner sid 10

2.3 Finansieringen av de fria gruppernas verksamhet sid 12 2.4 Avtalsenliga löner och pensionsavsättningar sid 12

2.5 Samverkan mellan stat, landsting/region och kommun sid 13 2.6 Konsekvenser av förändrade villkor sid 14

3. Slutsatser och förslag sid 15

3.1 Förändringar i Kulturrådets villkor för de fria grupperna sid 15 3.2 Fortsatt successiv ökning av medlen sid 16

3.3 Arrangörsledet bör förstärkas sid 17

3.4 Utveckla dialogen mellan stat, region/landsting och kommuner sid 18 3.5 Samverkan med Danscentrum och Teatercentrum sid 19

4. Kartläggning sid 20

4.1 Kulturrådets anslag, mål och regelverk för bidrag till fria grupper sid 20 4.2 Utvecklingen av de fria teater- och dansgruppernas verksamhet sid 22 4.2.1 Teaterproduktion sid 23

4.3 Tillgänglighet för barn och unga sid 26

4.4 Övriga prioriterade områden; jämställdhet, mångfald m.m. sid 28 4.5 Geografisk tillgänglighet sid 29

4.6 Statligt stöd till teater och dans sid 33

(4)

4.7 De fria gruppernas ansökningar sid 37 4.8 De fria gruppernas arbetsvillkor sid 39

4.9 Begränsad arbetsmarknad och frilanssituation sid 41 4.10 Centrumbildningarnas roll sid 42

4.11 Teater- och dansallians sid 43 4.12 Daglig träning sid 43

4.13 Utbildningarna sid 44

4.14 En historisk tillbakablick sid 45 Källor sid 47

Extern kunskapsgrupp sid 47

Representanter för regioner och kommuner sid 47 Litteraturlista sid 48

(5)

sammanfattning

Kulturrådet har haft regeringens uppdrag att se över villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna.

För att beviljas statligt bidrag som fri dans- och teatergrupp krävs att gruppen är organiserad som en juridisk person. Bidrag lämnas till professionella grupper med verksamhet av stort konstnärligt och kulturpolitiskt värde. Som huvudregel gäller att grupperna bör följa kollektivavtal och göra pensionsavsättningar samt ha regional och/eller kommunal finansiering.

I denna redovisning analyserar vi begreppet villkor även i ett vidare perspektiv. Så- lunda redovisas och diskuteras också arbetsvillkor, produktionsvillkor och ekonomiska villkor som gäller för de fria grupperna.

Den kartläggning som Kulturrådet har gjort visar bland annat följande:

Förändrade konstnärliga prioriteringar

Konstnärlig utveckling och förnyelse är centrala utgångspunkter för Kulturrådets bidragsgivning. Både inom teater- och dansområdet har Kulturrådet strävat mot att prioritera nya konstyttringar. Rådet har, trots begränsade medel, försökt att finna former för hur den genreövergripande scenkonsten kan få ett mer ändamålsenligt stöd. Under senare år har statens insatser också tagit sikte på att prioritera den professionella dansens utveckling.

Förändrade kulturpolitiska mål och ambitioner

Regeringen har därtill formulerat tydligare mål för Kulturrådets verksamhet beträf- fande jämställdhet och mångfald. Vidare ska ett internationellt perspektiv genomsyra verksamheten. Sedan tidigare har rådet som mål att arbeta för ökad geografisk spridning samt främja verksamhet för barn och ungdom.

Finansieringen

Statens stöd till de fria grupperna har under senare år ökat. Regioner/landsting och kommuner har också ökat sina insatser, dock ej i samma omfattning som staten. Det är angeläget att det offentliga stödet till det fria kulturlivet successivt ökar.

Scenkonstnärernas krav vad gäller löner och pensionsavsättningar har fått stora konse- kvenser för de fria grupperna. Gruppernas kostnader för löner och pensioner har under senare år ökat väsentligt.

Ökat behov av samverkan mellan stat, landsting/region och kommun krävs för att befint- liga resurser ska kunna användas strategiskt.

Kulturrådet föreslår följande insatser

Ett flexibelt bidragssystem som främjar långsiktighet. Kulturrådets bidragssystem bör i framtiden präglas av en större flexibilitet så att fördelningen av anslaget bättre speglar förändringar i såväl kulturlivet som samhället i övrigt. Kulturrådets bidrag till de fria grupperna bör fördelas i form av treåriga och ettåriga verksamhetsbidrag. Dessa bör

(6)

sökas i särskild ordning och separeras från de enstaka produktionsbidragen. Kulturrå- det bör närmare undersöka möjligheterna för de treåriga bidragsmottagarna att endast granskas vart tredje år, i stället för årligen som idag. Ett sådant förfarande förutsätter att regeringen ger Kulturrådet erforderliga bemyndiganden.

Tydligare uppdrag till referensgrupperna. Kulturrådets referensgrupper gör ett be- tydelsefullt arbete beträffande bedömningen av ansökningar från de fria teater- och dansgrupperna. För att underlätta och konkretisera gruppernas arbete bör de få tydligare uppdrag som tar sikte på en fortsatt utveckling av utgångspunkterna för fördelning av bidrag.

Ökat stöd för genreövergripande scenkonst. Kulturrådet har gjort bedömningen att en anslagsökning på ca 10 miljoner kr skulle öka utrymmet för nya konstellationer, experiment och gränsöverskridande uttryck inom frigruppsområdet. De enstaka produktionsbidragen för dans, teater och genreövergripande scenkonst borde kunna sökas vid ett eller högst två tillfällen per år och kan beredas av en särskild referensgrupp be- stående av representanter från hela scenkonstområdet.

Tonsättarsamverkan. Då en stor del av de fria grupperna, särskilt inom dansområdet, använder sig av nyskriven musik, finner Kulturrådet det rimligt att även de fria grupperna bereds möjlighet att ansöka om tonsättarstöd inom ramen för anslaget 28:6. Se Kulturrådets kommande redovisning den 15 augusti 2006.

Permanenta 2006 års ökning av anslaget till de fria grupperna. De engångsvisa tolv miljoner som anslaget förstärktes med 2006 bör, som anförs i Kulturrådets budgetunderlag för 2007-2009 permanentas. Anslaget bör fortsättningsvis kostnadssäkras, det vill säga kompenseras för pris- och löneutvecklingen.

Kulturrådet förordar vidare en förstärkning av produktionsmedlen. Kulturrådet har i sitt budgetunderlag under flera år pekat på behovet av mer resurser till de fria dansgrupperna/koreograferna. Kulturrådet gör i denna översyn bedömningen att en ytterligare förstärkning av produktionsmedlen påtagligt skulle möjliggöra en fortsatt gynnsam konstnärlig och kulturpolitisk utveckling även för de fria teatergrupperna, samt för- bättra arbets- och produktionsvillkoren för samtliga aktörer.

Arrangörsledet bör förstärkas. Ytterligare medel bör avsättas för stöd till arrangörer av professionella dansföreställningar samt nya möjligheter till arrangörsstöd för föreställ- ningar av fria teatergrupper. Detta bör ske i samverkan mellan stat, region/landsting och kommun.

Utveckla dialogen mellan stat, region/landsting och kommuner. Kulturrådet bör för- djupa samverkan bl.a. genom att träffa överenskommelser med region/landsting och kommuner och på så sätt skapa en långsiktig bidragsgivning för fria dans- och teatergrupper, särskilt de med treårsbidrag.

(7)

1. uppdraget

Kulturrådet har haft regeringens uppdrag att se över villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 juli 2006.

Rådet lämnade in en delrapport till regeringen den 29 juni 2005 och den slutliga redovisningen avges härmed.

1.1 Tolkning av uppdraget

Kulturrådet ska enligt uppdraget göra en översyn av de riktlinjer och villkor som rådet ställer för bidragsgivning till de fria grupperna. I uppdraget har inte ingått att utreda de finansiella behoven. Kulturrådet har dock i sitt budgetunderlag för år 2007-2009 angett att man avser att göra en närmare bedömning av behoven inom området i samband med översynen. I översynen pekar vi också på hur ökade insatser skulle leda till ett ökat utbud, förbättra den konstnärliga utvecklingen och nå en större publik.

1.2. Utgångspunkter

I redovisningen belyses också villkoren i en vidare bemärkelse, sålunda diskuteras även de fria gruppernas arbetsvillkor, produktionsvillkor och ekonomiska villkor.

I förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i min- dre ensembler och fria grupper föreskrivs att statsbidrag kan utgå till grupp som bedriver verksamhet i professionella (yrkesmässiga) former (3§). Statsbidrag kan också utgå till grupper som bedriver verksamhet i andra former, om framträdandet sker under för- hållanden som mycket liknar dem som gäller för verksamhet i yrkesmässiga former. I förordningen föreskrivs också att statsbidragsgivningen ska främja en mångsidig verksamhet inom teater-, dans- och musikområdena. Därvid ska särskilt beaktas behovet av att komplettera den verksamhet som bedrivs av institutioner (2§).

I praktiken har också kraven på avtalsenliga löner och pensionsavsättningar blivit en förutsättning från Kulturrådet för bidragsgivningen till de fria grupperna. Sedan 2002 finns också ett villkor om lokal och regional medfinansiering för att en grupp som huvudregel ska beviljas bidrag från Kulturrådet.

Det övergripande målet för Kulturrådets bidragsgivning är, enligt 2006 års regleringsbrev, att det ska finnas ett omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet för alla i hela landet. Dessutom ska myndighetens verksamhet genomsyras av ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, vidare ska ett starkt, utvecklat och varierat internationellt utbyte och samarbete främjas.

Som redogörs för ovan omfattar bidragsgivningen de fria grupper som bedriver verksamhet i professionella former, eller motsvarande. Annorlunda uttryckt kan det sägas att dessa grupper saknar en huvudman, dvs. en myndighet eller organisation som tar ansvar för verksamheten. Ett krav är dock att verksamheten bedrivs av en juridisk person.

De fria teatergrupperna präglades tidigare i hög grad av att man tillämpade ett kollektivt arbetssätt men detta har förändrats under senare år. Bilden av de fria teatergrupperna uppvisar emellertid i dag en mångfald av produktionsformer och konstnärliga uttryck. Många grupper arbetar i mer eller mindre fasta ensembler trots att de saknar helårsanställning, medan andra grupperingar inte har en lika fast form utan bildas

(8)

kring en specifik produktion.

När det gäller hur det fria danslivet organiserar sin verksamhet är bilden än mer komplex vilket innebär att förordningens krav på hur verksamheten ska organiseras måste tolkas bredare. Dansområdet är idag under stark utveckling och bidragsgivningen måste präglas av stor flexibilitet. Det fria danslivet består i hög grad av frilansande konstnärer. Till följd av de rådande ekonomiska förutsättningarna handlar det inom det fria danslivet många gånger om tillfälliga grupperingar kring en koreograf, som föränd- ras inför varje produktion och föreställningsprojekt. Många koreografer arbetar dock återkommande med samma dansare i flera produktioner, samtidigt som dessa dansare många gånger samarbetar med flera koreografer. Under senare år har det även uppstått fler dansarkollektiv som arbetar tillsammans kring enstaka eller återkommande produktioner.

Fria grupper är av flera skäl en något oklar term som används för att beskriva konstellationer som sinsemellan ser väldigt olika ut. Men i avsaknad av ett mer relevant begrepp är detta det begrepp som används i översynen.

1.3 Bakgrund till uppdraget

Det uppdrag som regeringen gav Kulturrådet i regleringsbrevet för år 2005 tar sikte på villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till fria teater- och dansgrupper. Uppdraget har sin bakgrund i ett tillkännagivande från Riksdagen i Kulturutskottets betänkande 2003/04:KrU7, och rskr 2003/04:202.

1.4 Genomförande av uppdraget

Arbetet med översynen påbörjades under våren 2005.

Kulturrådet har anlitat Ingrid Kyrö för att bistå rådet med att göra översynen. Ing- rid Kyrö är sedan den 1 januari 2005 ordförande i Kulturrådets referensgrupp för fria teatergrupper. Hon är dessutom ordförande inom arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst. Ingrid Kyrö har under 14 år arbetat som teaterchef, senast vid Regionteatern Blekinge Kronoberg.

Som sekreterare har Veronica Lamppa Lönnbro, handläggare på Kulturrådet, fung- erat. Från och med den 22 maj 2006 har dessutom handläggaren Helena Salomonson arbetat med översynen. Kulturrådet har därtill satt samman en intern arbetsgrupp be- stående av handläggare på myndigheten. Dessa har delat med sig av sina erfarenheter med att arbeta med fria dans- och teatergrupper samt bistått med statistikuppgifter.

Till utredningen har också en extern kunskapsgrupp¹ knutits, bestående av representanter från Teatercentrum, Danscentrum, Teaterförbundet, Riksteatern, Samarbetsrå- det för regionala danskonsulenter och Dansnät Sverige. Därtill ingick en teaterkonsulent och representanter från Kulturrådets referensgrupper. Den externa kunskapsgruppen har träffats ett antal gånger under arbetet med översynen. Dess uppgift har i första hand varit att bistå med kunskap och erfarenheter från branschen.

Under arbetet med översynen har Kulturrådet träffat representanter för ett antal landsting/regioner och kommuner. Avsikten har varit att skapa en bild av hur dessa aktörer arbetar med frågan om de fria grupperna. De regioner/landsting och kommuner som besökts är Västerbotten (Umeå), Stockholm, Västra Götaland (Göteborg) och Skåne (Malmö).

. Gruppens medlemmar redovisas i bilaga.

(9)

Ett viktigt arbetsmaterial har varit det stora antal rapporter² som genom åren produ- cerats om det fria dans- och teaterlivet. De mest centrala rapporterna som myndigheten tidigare sammanställt som berör frågorna är:

Får jag lov? Ett dansförslag, Kulturrådets förslag till handlingsprogram för den profes- sionella dansen i Sverige som redovisades 2005 och reviderades vid årets slut.

De fria dansgruppernas situation, Ann Larssons lägesrapport om de fria dansgrup- pernas situation som presenterades i januari 2002.

Vem säger sig fri? En översyn av de fria teatergrupperna, den rapport som Ylva Gislén skrev för Kulturrådet år 2000.

. Se källförteckning

(10)

10

2. analys av fÖrändrade villkor

2.1 Villkoren idag

Som tidigare konstaterats föreskriver förordningen att en fri grupp ska vara professionell för att kunna beviljas bidrag. En fri grupp saknar huvudman, men ska vara organiserad som en juridisk person. I praktiken har också kraven på kollektivavtalsenliga löner och pensionsavsättningar kommit, att när det är tillämpbart, bli en förutsättning för att komma i fråga för bidrag. Regional och kommunal medfinansiering utgör där- till sedan 2002 som huvudregel ett krav vid bidragsgivningen. Bidrag kan även utgå till nationellt turnerande grupper som saknar regional/kommunal verksamhets- och bidragsförankring.

Målet för Kulturrådets bidragsgivning är att medverka till att ett omfattande och varierat kulturutbud av hög konstnärlig kvalitet finns tillgängligt för alla i hela landet. Kultur- rådet ska också enligt regleringsbrevet genomsyras av ett jämställdhets-, mångfalds- och internationellt perspektiv. De olika målen rymmer både ett medborgarperspektiv och ett konstperspektiv. För att utbudet ska vara av hög kvalitet måste konstnärlig verksamhet, utveckling och förnyelse främjas och stödjas. Den konstnärliga kvaliteten med alla dess olika aspekter måste därför stå i fokus för att målen ska uppfyllas.

Kulturrådets övergripande verksamhetsmål påverkar i hög grad bidragsgivningen till de fria grupperna. Verksamhetsmålen ska emellertid inte betraktas som krav på den enskilda gruppen, utan det är mål som tar sikte på myndighetens samlade bidragsgivning.

2.2 Förändrade kulturpolitiska ambitioner

Förutsättningarna i omvärlden är idag annorlunda för en fri grupp än de var när bidragsgivningen etablerades under 1970-talet. Avsikten var då att den fria scenkonsten skulle finnas som komplement till den verksamhet som bedrevs av scenkonstens institutioner. Ganska snart vidgades målen med anslaget och redan 1972/73 introducerades ett barn- och ungdomsperspektiv i fördelningen av medel till fri scenkonst. Sedan dess har anslaget ökat i storlek, samtidigt som målen med bidragsgivningen blivit flera. För- ordningens krav har dock varit desamma sedan stödet kom till.

2.2.1 Konstnärliga prioriteringar

Eftersom de fria dans- och teatergrupperna fyller en viktig funktion för den konstnär- liga utvecklingen måste bidragsgivningen bidra till att det inom dessa gruppers konst- närliga verksamhet finns utrymme att experimentera och pröva nya idéer. Om sådana möjligheter inte finns riskerar scenkonstområdet att stagnera.

Hos teatergrupperna finns idag en stor konstnärlig bredd. Det råder ingen tvekan om att teatergrupperna under en följd av år har utvecklats och skapat egna konstnärliga uttryck som haft stor betydelse för teaterkonstens utveckling i Sverige.

Inom den moderna dansen äger den konstnärliga utvecklingen i hög grad rum i det fria danslivet. Danskonsten är inne i ett dynamiskt skede med starkt kulturpolitiskt stöd från staten, men också från landsting/regioner och kommuner. Det finns ett väx- ande intresse från såväl arrangörer som publik att ta del av dansen, samtidigt som det inom konstformen har etablerats nya professionella aktörer och konstnärliga uttryck.

Vid fördelningen av de statliga produktionsbidragen till dansområdet framhålls vikten

(11)

11 av konstnärlig kvalitet och utveckling. Kulturrådet har under ett antal år prioriterat dansansökningar med tyngdpunkten på den konstnärliga kvaliteten för att värna om konstområdets utveckling med de små medel som står till buds. Med begränsade medel har det inte varit möjligt att göra kulturpolitiska prioriteringar i den utsträckning som skett vid fördelning av bidrag till de fria teatergrupperna t.ex. med avseende på geografisk spridning och produktioner för barn och ungdom.

Teaterområdets långvariga institutionella strukturer har givit teaterformen relativt sett bättre finansiella förutsättningar för konstnärlig utveckling, om man jämför med dansområdet, som verkat utan motsvarande institutionella grundstruktur att bygga på.

En sådan har dock vuxit fram under senare år men den skiljer sig från den institutionsstruktur som präglar teater- och musikområdet.

I dag ger Kulturrådet bidrag till en rad olika konstformer t.ex. talteater, mim, nycir- kus, performance, opera och en rad dansuttryck från olika traditioner, genreövergri- pande scenkonst med mera. Alla dessa uttrycksformer bidrar till att höja den konstnär- liga kvaliteten och utvecklingen av scenkonstområdet samt ger publiken möjlighet att ta del av en mångfald av uttryck.

Både inom dans- och teaterområdet har rådet särskilt försökt att prioritera nya grupper, nya konstyttringar och nya aktörer. Bland dem som söker de enstaka produktionsbidragen finns idag det största antalet icke-etablerade teater- och dansgrupper, men möjligheten att ta in nya aktörer i bidragssystemet är liten. Kulturrådet kan notera att nyskapande genreövergripande uttryck kan förekomma både bland etablerade och icke-etablerade konstnärer och det vore önskvärt att öka antalet nya grupper för att säkerställa en fortsatt utveckling av den experimentella scenkonsten.

Under senare år har Kulturrådet tydligare strävat efter att kunna möta de ansök- ningar som rör den genreövergripande scenkonsten, alltså ansökningar som involverar flera konstområden eller nyare uttryck.

Kulturrådet har under senare år avsatt medel inom anslagsposten 29:7 ap. 1 till gen- reövergripande scenkonst. Utrymmet har dock varit begränsat och ett stort antal av de grupper som arbetar med genreövergripande scenkonst har beviljats medel inom ramen för stödet till fria dansgrupper. Rådet ser det som viktigt att hitta bättre former för att hantera dessa ansökningar samt att öka det ekonomiska utrymmet för dem.

2.2.2 Övriga mål i kulturpolitiken

Den geografiska tillgängligheten är av stor vikt i bidragsgivningen och det ska finnas ett brett utbud av teater och dans även utanför storstäderna. Dans- och teatergrupperna bör därför ges möjligheter att både producera och distribuera sin konst även utanför storstäderna. Det kan emellertid konstateras att de flesta fria grupper finns i Stockholm.

Stockholmsgrupperna turnerar dock i övriga landet och av kartläggningen framgår att en stor del av deras föreställningar spelas utanför hemkommunen.

Kulturrådet ska särskilt verka för att barns och ungas tillgänglighet till kultur ökar t.ex. genom ett professionellt kulturutbud inom ramen för barnomsorg/skola. En stor del av barns och ungas besök på olika kulturarrangemang utgörs av föreställningar av/med fria teater- och dansgrupper. Inte minst på dansområdet är det viktigt att beakta hur den professionella dansen med statlig finansiering bättre kan nå ut till en ung publik.

Sedan 2006 har regeringen formulerat tydligare mål för myndighetens verksamhet beträffande ett jämställdhets-, mångfalds- och internationellt perspektiv.

(12)

12

2.3 Finansieringen av de fria gruppernas verksamhet

Frigruppsanslaget tillkom budgetåret 1969/70. Då fördelades 275 000 kr till ett antal teatergrupper vars verksamhet var av experimentell natur³. Sedan dess har medlen ökat till närmare 75 miljoner kr som fördelas som produktionsbidrag till fria grupper på dans- och teaterområdet.

Kartläggningen har visat att det inte bara är volymen på anslaget som har ökat utan även ambitionerna, prioriteringarna, kraven och villkoren. Under 1980-talet beaktades tillgänglighet till scenkonst utifrån främst geografiska aspekter, för att sedan utvecklas till ett bredare tillgänglighetsmål med jämställdhet, mångfald och barn och ungdom som betydelsefulla inslag. År 2002 lades tyngdpunkten på bättre arbetsvillkor för de fria grupperna, då kollektivavtal och pensionsavsättningar fördes in i diskussionen. Dessa kostnader påverkar grupperna och deras verksamhet. Rådet vill framhålla att det är en självklarhet att också de som avlönas av fria grupper ska ha löner vilka motsvarar rådande avtal.

Kulturrådet framhåller i sitt budgetunderlag för 2007-2009 att de fria grupperna bedriver en omfattande och viktig verksamhet och att de offentliga bidragen är alltför be- gränsade i relation till de behov som finns. De fria teater- och dansgrupperna står för en stor del av det samhällsfinansierade teater- och dansutbudet och har många besökare.

I kartläggningen noteras att den fria scenkonsten erhåller 6% av det totala statliga scenkonstanslaget om man inkluderar de nationella institutionerna och 18% (inkl. ar- rangörsstöd m.m.) om man bara utgår från de regionala institutionerna och de fria grupperna. Det kan konstateras att de fria gruppernas andel av de medel som rådet fördelar har ökat. Kulturrådet konstaterar att de statliga insatserna för de fria grupperna genererar höga andelar av det totala antalet föreställningar, produktioner och besök under ett år, trots den begränsade anslagsnivån. Genom denna stora produktivitet medverkar de fria dans- och teatergrupperna till att tillgången till teater och dans i landet ökar. Verksamheten är i allra högsta grad kostnadseffektiv.

2.3.1 Offentlig finansiering

De fria grupperna finansierar framförallt sin verksamhet med bidrag från stat, region och kommuner, samt genom försålda föreställningar och biljettintäkter. Utvecklingen av de offentliga bidragen för teater- respektive dansområdet visar olika tendenser i en studie av de senaste tio åren. På dansområdet har regioner/landsting och kommuner ökat sin andel av gruppernas totala intäkter. På teaterområdet kan man konstatera att statens insatser har ökat både vad gäller belopp och andel av de fria teatergruppernas intäkter, medan den regionala och kommunala andelen är förhållandevis konstant. För de fria dansgrupperna är statens andel av de totala intäkterna konstant trots att belop- pet har ökat. Regioner/landsting och kommuner har tagit ökat ansvar för de fria dansgrupperna även om staten fortfarande står för närmare hälften av gruppernas totala intäkter.⁴

Inom ramen för de fria gruppernas egna intäkter är dock ibland regionala och kommunala subventioner inkluderade. Hur stora dessa är framgår dock inte av Kulturrådets statistik eftersom de inte särredovisas av grupperna.

2.4 Avtalsenliga löner och pensionsavsättningar

Som sagt har frågan om pensionsavsättningar och avtalsenliga löner blivit aktuell även för de fria teater- och dansgrupperna under senare år. På bidragsblanketterna ska grup-

Diskussionsunderlag/principdiskussion angående frigruppsanslaget för teater, dans och musik 004.

4 se bilaga

(13)

13 perna ange i vilken utsträckning kollektivavtalsmässiga löner tillämpas och pensions- avsättningar görs. Samtliga grupper som får bidrag från rådet och som betalar löner till anställda uppger att de uppfyller dessa krav. De har därmed i praktiken kommit att tillämpas som en förutsättning för bidrag till de fria grupperna.

Kulturrådet ämnar även i fortsättningen låta bidragsgivningen bli ett instrument för att förbättra möjligheterna att betala avtalsmässiga löner och göra pensionsavsättningar där det är tillämpbart. Ett sådant krav kan emellertid endast gälla i de fall det är till- lämpbart dvs. när ersättning betalas ut som lön.

På kostnadssidan har flertalet produktionsposter förutom lönekostnaderna legat på en jämn nivå under de senaste tio åren. Lönekostnaderna har däremot ökat från 57% av de totala utgifterna (1994/95) till 64% under 2004. Antalet årsverken har minskat från 414 (1994/95) till 401 (2004). Kostnaden per årsverke ökade från 190 116 kr (1994/95) till 279 875 kr (2004). Detta innebär att färre personer arbetade för totalt sett högre löne- kostnader. Värt att notera är att antalet årsverken har varierat under den senaste tioårs- perioden, och av bilaga (1) framgår att en förhållandevis stor ökning skedde i samband med anslagsökningen 2002, vilket visar att ökningen framförallt användes till att för- bättra villkoren precis som avsikten var. Man kan dock konstatera att kostnaderna per årsverke för de fria grupperna är betydligt lägre än för de regionala institutionerna.

2.5 Samverkan mellan stat, landsting/region och kommun

Kulturrådet anser att samverkan mellan den nationella nivån och de regionala och kommunala nivåerna är en förutsättning för att den nationella kulturpolitikens mål om ökad tillgänglighet ska uppfyllas. Kulturrådets redovisning av det regionala utfallet av statens kulturutgifter visar att kommuner och landsting har ökat sina insatser för kultur, vilket Kulturrådet ser positivt på. Kulturrådet kommer även fortsättningsvis att arbeta för detta. Idag ligger statens andel av den offentliga finansieringen till de fria grupperna på mer än 55-60% för teaterområdet och mellan 70-75% för dansområdet.

I Kulturrådets budgetunderlag anförs att den ökning av statsbidraget till de fria grupperna som Kulturrådet föreslagit bör användas för att stimulera landsting/regioner och kommuner till ytterligare ekonomiska insatser.

Kulturrådet har sedan 2002 ställt som villkor att grupperna som huvudregel ska ha kommunal eller regional bidragsförankring för att kunna beviljas bidrag från Kultur- rådet. Avsikten är att stimulera regioner och kommuner att bidra med medel till de fria teater- och dansgrupperna. Endast undantagsvis beviljar Kulturrådet bidrag till en grupp som inte har bidrag från sitt landsting/region eller sin kommun. Detta gäller t.ex.

vid konstnärligt nyskapande projekt eller vid omfattande turnéverksamhet. Detta villkor kan sägas begränsa Kulturrådets möjligheter att stödja de fria grupperna, särskilt inom dansområdet, där kommuner och landsting/regioner inte varit lika aktiva i sin bidragsgivning som inom teaterområdet. Följden har i några fall varit att detta villkor antingen har hindrat rådet från att bevilja bidrag eller att rådet har funnit skäl att frångå kravet på medfinansiering.

Därtill finns flera komplikationer vad gäller samverkan mellan offentliga bidragsgivare på olika nivåer beträffande bl.a. olika budget- och beredningstider, regelverk, skilda prioriteringar och synsätt.

Både i samband med arbetet med översynen och i andra sammanhang har behovet av fördjupad dialog beträffande det fria scenkonstlivet framkommit. Inför handlingsprogrammet för den professionella dansen förde Kulturrådet diskussioner med

(14)

1

landsting och regioner om dansens framtid, vilket resulterat i att flertalet av dessa har presenterat regionala handlingsprogram för dans. Samtalen bör i framtiden behandla kulturpolitiska strategiska satsningar inom hela scenkonstområdet i ett mer långsiktigt perspektiv.

2.6 Konsekvenser av förändrade villkor

Kulturrådet har, som en konsekvens av mängden mål och anslagets begränsade storlek, fördelat bidrag utifrån principen att föregående års bidragsbelopp är vägledande för hur stort bidrag gruppen ska beviljas nästkommande år. Genom denna typ av fördelning har utrymmet för konstnärliga och kulturpolitiska satsningar begränsats. Kontinuitet har på detta sätt upprätthållits men möjligheten att ta in nya aktörer har begränsats.

Endast ett urval grupper beviljas bidrag. Trots en koncentration av bidragsgivningen kan rådet inte bevilja grupperna de belopp de anser sig behöva. Det är inte tillfredstäl- lande. Om anslaget inte tillförs mer pengar bör Kulturrådet omprioritera inom anslaget, vilket emellertid riskerar att leda till en begränsning av mångfalden och utbudet.

För att Kulturrådet ska kunna uppfylla de uppsatta målen för verksamheten vad gäller t.ex. mångfald och geografisk spridning krävs en viss bredd hos de grupper som beviljas bidrag. En begränsning av nyss nämnt slag skulle onekligen försvåra måluppfyllelsen på detta område.

Teater- och dansområdet har under senare år utvecklats mot en allt bredare scenkonst vilket leder till att nya aktörer söker bidrag inom ramen för anslaget till fria grupper (28.7). För att kunna möta den konstnärliga utvecklingen inom fältet har Kulturrådet avsatt särskilda medel för konstområdesövergripande produktioner. Trycket på dessa medel är dock långt större än vad bidragen kan tillgodose. Som tidigare nämnts ryms inom anslaget ett flertal grupper som varit verksamma under lång tid och som starkt bidrar till att uppfylla målen om t.ex. geografisk tillgänglighet och barn och unga. Ut- rymmet inom anslaget är redan begränsat och de nya uttrycken och dess aktörer får svårt att hävda sig i konkurrensen.

Kulturlivets internationalisering öppnar nya möjligheter för scenkonstnärerna men ställer samtidigt ökade krav på långsiktig planering och framförhållning. Det gäller både turnéer och framtida samproduktioner. Inom de fria grupperna finns idag en stör- re rörlighet bland konstnärer och Kulturrådet har noterat ett ökat antal ansökningar om både internationella gästspel och samarbeten över gränserna.

Kulturrådets uttalade ambition om en tydligare samverkan med regioner/landsting och kommuner inom bidragsgivningen till de fria grupperna får konsekvenser. Villko- ret om regional/kommunal medfinansiering har bidragit till ökade insatser från dessa håll men ställer också större krav på fördjupad dialog då prioriteringarna inte alltid är helt likartade.

De konsekvenser som vi här har diskuterat kan ibland innebära inneboende mot- sättningar. I kartläggning och analys har vi vid ett flertal tillfällen återkommit till di- lemman som finns i villkor och riktlinjer för bidragsfördelning till de fria grupperna.

Det rör sig främst om kulturpolitiska krav visavi den konstnärliga integriteten och om långsiktighet i bidragsgivande kontra främjande av det nyskapande.

Kulturrådet konstaterar i budgetunderlaget för 2007-2009 att det under senare år till- kommit ett antal uppdrag och prioriteringar inom kulturpolitiken. Utmaningen idag är att hitta en rimlig balans mellan konstnärernas krav på integritet och förbättrade arbetsvillkor och de kulturpolitiska kraven på ökad tillgänglighet till kultur.

(15)

1

3. slutsatser och fÖrslag

I Kulturrådets senaste budgetunderlag anförs att en framgångsrik kulturpolitik gör att behovet av resurser ökar, då ambitionsnivån stiger vad gäller utbud och efterfrågan. Där konstateras även att det finns behov av ökade resurser för de fria grupperna då de i stor utsträckning bidrar till utvecklingen av scenkonsten och producerar en väsentlig del av det totala utbudet. Kulturrådet vill efter denna översyn framhålla att dessa slutsatser fortfarande gäller.

De fria gruppernas föreställningar utgör i dag drygt 20% av utbudet av den offentligt finansierade professionella scenkonsten. Utbudet produceras med förhållandevis lågt statligt stöd jämfört med t.ex. de regionala institutionerna. Detta innebär att de statliga insatserna för de fria grupperna ger stor utdelning jämfört med andra produktionsformer inom området (se bilaga 1). Under senare år har flera intressanta samarbeten mellan institutioner och fria grupper kommit till stånd både inom teater- och dansområdet.

Ett utökat samarbete dem emellan bör stimuleras.

3.1 Förändringar i Kulturrådets villkor för de fria grupperna

I Kulturrådets uppdrag ligger att medverka till att nå så många som möjligt med ett kulturutbud av hög kvalitet. För att uppnå detta mål är bidragsgivningen ett viktigt verktyg.

Kulturrådet anser att de villkor som idag gäller för bidragsgivning till fria grupper även fortsättningsvis kan gälla. Det innebär att Kulturrådet även i framtiden som huvudregel kommer att bevilja bidrag till teater- och dansgrupper som:

− är professionella

− är organiserade som en juridisk person

− har stöd från region och/eller kommun

− tillämpar kollektivavtal och avsätter medel till pensioner 3.1.1 Ett flexibelt bidragssystem som främjar långsiktighet

Det är viktigt att anpassa bidragssystemen så att det både ger utrymme för konstnärlig utveckling och förnyelse samt att det verkar för att mer etablerade grupper har goda möjligheter att arbeta långsiktigt. Kulturrådets bidragssystem bör i framtiden präglas av en större flexibilitet så att fördelningen av anslaget bättre speglar förändringar i såväl kulturlivet som samhället i övrigt.

Kulturrådets bidrag till de fria grupperna bör fördelas i form av treåriga och ettåriga verksamhetsbidrag. Dessa bör sökas i särskild ordning och separeras från de enstaka produktionsbidragen för att göra sökprocessen tydligare. De treåriga verksamhetsbidragen bör dominera i antal och belopp och de ettåriga bidragen kan fungera som ett steg på vägen.

Kulturlivets ökade internationalisering ställer större krav på längre framförhållning och planering. Det måste vara möjligt för det fria kulturlivets aktörer att kunna ingå i internationella samarbeten med vetskap om en säkrare finansiering på längre sikt.

Kulturrådet bör närmare undersöka möjligheterna för mottagarna av treåriga bidrag endast granskas vart tredje år, i stället för årligen som idag. För att garantera långsiktig- heten och ge grupperna en rimlig planeringshorisont måste regeringen ge Kulturrådet erforderliga bemyndiganden.

(16)

1

Verksamhetsbidragen bör även i fortsättningen beredas av referensgrupper med sär- skild kunskap om konstområdena.

3.1.2 Tydligare uppdrag till referensgrupperna

Kulturrådets referensgrupper gör ett betydelsefullt arbete beträffande bedömningen av ansökningar från de fria teater- och dansgrupperna. För att underlätta och konkretisera gruppernas arbete bör de få tydligare uppdrag som tar sikte på en fortsatt utveckling av rådande utgångspunkter för fördelning av bidrag.

Referensgrupperna bör i högre grad involveras i arbetet med att skapa goda förutsätt- ningar för strategisk bidragsgivning. Det kan t.ex. innebära framtagandet av strategier för hur man på ett bättre sätt kan integrera Kulturrådets mål om jämställdhets-, mångfalds- och ett internationellt perspektiv i verksamheten. Att följa den konstnärliga utvecklingen inom respektive fält och bevaka vilka förändringar som krävs för att svara upp mot utvecklingen ska även fortsättningsvis vara en angelägen uppgift för referensgrupperna.

3.1.3 Ökat stöd till genreövergripande scenkonst

De enstaka produktionsbidragen för dans, teater och genreövergripande scenkonst bör kunna sökas vid ett eller högst två tillfällen per år. Detta är speciellt angeläget idag när nya konstellationer, experiment och gränsöverskridande uttryck bör ges större utrymme inom ramen för frigruppsanslaget. För att dessa uttryck ska kunna få en gynnsam utveckling som även innefattar internationella kontakter och samarbeten krävs ett större ekonomiskt utrymme än vad anslaget nu tillåter.

Kulturrådet har gjort bedömningen att en anslagsökning på ca 10 miljoner kr skulle öka utrymmet för nya konstellationer, experiment och gränsöverskridande uttryck inom frigruppsområdet. De enstaka produktionsansökningarna skulle beredas av en särskild referensgrupp bestående av representanter från scenkonstområdet.

På sikt bör rådet utreda förutsättningarna att fördela även verksamhetsbidragen för fri scenkonst gemensamt.

3.1.4 Stöd till tonsättarsamverkan

Då en stor del av de fria grupperna, särskilt inom dansområdet, använder sig av nyskriven musik, finner Kulturrådet det rimligt att även de fria grupperna bereds möjlighet att ansöka om tonsättarstöd inom ramen för anslaget 28:6. Se Kulturrådets kommande redovisning den 15 augusti 2006.

3.2 Fortsatt successiv ökning av medlen

Anslaget för fria grupper tillfördes 20 miljoner kr 2002. Av dessa tillfördes 14 miljoner kr de fria teatergrupperna och fyra miljoner kr de fria dansgrupperna. Under 2003 till- fördes dansområdet två miljoner kr i arrangörs- och turnéstöd samtidigt som Dansnät Sverige fick ett nationellt uppdrag. Året därpå ökades arrangörs- och turnéstödet för dans till fyra miljoner kr samtidigt som två miljoner kr omfördelades till de fria dansgrupperna från fria musikgrupper. Denna omfördelning möttes av starka invändningar från det fria musiklivet.

Inför 2006 tillfördes anslaget totalt ytterligare 20 miljoner kr, varav 12 miljoner kr var engångsvisa. Enligt regeringens avsikter skulle anslagsökningen användas för att vidareutveckla förutsättningarna för bl.a. den professionella dansen samt förbättra för- utsättningarna för rimliga arbetsvillkor för aktörerna inom de fria grupperna.

(17)

1

Kulturrådets styrelse beslutade att fördela tillskottet genom bl.a. fem miljoner kr till fria dansgrupper samt två miljoner kr i arrangörsstöd inom dansområdet och sju miljoner kr till fria teatergrupper. Resten av förstärkningen lades på bl.a. arrangörer av dans och teater i Norrlandslänen (400 000 kr) samt arrangerande musikföreningar (två miljoner kr) och två miljoner kr gick till fria musikgrupper m.m. Med de beslut som Kulturrådet fattade för bidrag till de fria grupperna inför 2006 avsågs att ökningarna som förordades skulle användas för att förbättra förutsättningarna för rimliga arbetsvillkor för aktörerna i de fria grupperna.

Tack vare anslagsökningarna 2002 och 2006 har arbetsvillkoren för de fria grupperna förbättrats. Av kartläggningen framgår att både antalet årsverken och lönekostnaderna har ökat i samband med tillskottet 2002. Det är dock inte tillräckligt, och de kostnader som i genomsnitt redovisas per årsverke är förhållandevis låga. De senaste årens tillskott har inte kunna möta behoven av förbättrade arbets- och produktionsvillkor för grupperna med avseende på längre anställningsperioder. För att säkerställa ett lika stort utbud som idag präglat av kvalitet och förnyelse också i framtiden krävs en fortsatt successiv ökning av medlen.

De engångsvisa tolv miljoner som anslaget förstärktes med 2006 bör permanentas vilket Kulturrådet betonade redan i budgetunderlaget för perioden 2007-2009. Anslaget bör vidare årligen kompenseras för pris- och löneökningar

Kulturrådet har i handlingsprogrammet för den professionella dansen beskrivit de insatser som rådet bedömer vara nödvändiga för dansområdets utveckling. Där precise- rades behovet av en ökning av anslaget till de fria dansgrupperna till 12 miljoner kr under perioden 2006-2008. Denna ökning har endast delvis tillgodosetts genom tillskottet 2006. I handlingsprogrammet preciseras även behovet av ökade arrangörsmedel.

3.3 Arrangörsledet bör förstärkas

Av Kulturrådets statistik framgår att gruppernas egenintäkter har haft en svag utveckling under de senaste tio åren. Från 1994/95 till 2004 ökade spelintäkterna med ca 5 miljoner kr vilket innebar en minskad andel av de totala intäkterna från 34% till 30%.

I arbetet med översynen har det framför allt från grupperna framförts att köparnas ekonomiska förmåga tycks ha minskat. Därtill har Teatercentrum och Danscentrum också pekat på att kunskapen om hur teater och dans arrangeras på många håll är bristfällig. Det är också viktigt att hålla i minnet att förutsättningarna för teater- res- pektive dansområdet skiljer sig åt på flera punkter beträffande behovet av scen, teknik och personal. De specifika kunskaperna om vad som behövs för att arrangera en dans- föreställning har under senare år ökat, t.ex. genom utbyggda nätverk för dansen, men den totala kunskapen om området är fortfarande liten. Det krävs ökade insatser för att förbättra arrangörssituationen och därmed distributionen av föreställningar med de fria grupperna.

I kartläggningen beskrivs de befintliga strukturer som finns för arrangörsstöd inom dansområdet och i handlingsprogrammet för dans konstateras att insatser för ett ut- byggt arrangörsstöd inom området är angelägna. Den kartläggning som gjorts visar att det också inom teaterområdet behövs ett ökat offentligt stöd till arrangörer för föreställ- ningar av fria teatergrupper.

För en fortsatt gynnsam utveckling krävs fortsatt offentligt stöd från samtliga aktö- rer och då särskilt riktat mot arrangörsledet. Ett ökat arrangörsstöd bör stödja professionella föreställningar av fria grupper och främst ta sikte på de grupper som beviljats

(18)

1

bidrag från Kulturrådet. På så sätt skapas möjlighet till längre spelperioder vilket ger bättre utdelning för de medel som beviljats till produktion. Längre spelperioder ger också fler arbetstillfällen för scenkonstnärerna vilket kan leda till minskade behov av arbetsmarknadsmedel.

Om staten satsade 20 miljoner kr som fick användas av kommuner och regioner/

landsting, som lade minst lika mycket, skulle området på så sätt tillföras 40 miljoner kr som kunde kanaliseras genom befintliga och nya arrangörer. Det skulle innebära att grupperna kunde spela ytterligare 3 000 fler föreställningar, vilket i sin tur skulle leda till intäkter för försålda föreställningar på ca 15 miljoner kr och bättre möjligheter till längre anställningar.

Ett förstärkt arrangörsled skulle göra Sverige ”runt” för de turnerande fria dans- och teatergrupperna och på så sätt förbättra deras möjligheter att nå ut med sina föreställ- ningar på samma sätt som andra scenkonstproducenter, t.ex. de regionala institutionerna och Riksteatern.

I utbyggnaden av ett stärkt arrangörsstöd är det viktigt att utgå från de befintliga ar- rangörsstrukturerna som finns idag. Teaterföreningarnas länsorganisationer ute i landet utgör en god grund att bygga ett statligt arrangörsstöd till fri scenkonst på, liksom dansnätverken som idag är en betydelsefull del av dansens infrastruktur.

Som framgår av kartläggningen utgör scenkonst för barn och unga en stor del av de fria gruppernas turnéutbud, framför allt på teaterområdet, och barn och unga gynnas därför särskilt av ett stärkt arrangörsled.

Det finns också behov av att hitta former för att behandla ansökningar som rör festivaler av olika slag. Festivaler, särskilt inom dansområdet, är ett sätt att nå nya publikgrupper, samt att skapa arenor för möten mellan konstnärer att träffas och samverka under nyskapande former. Festivaler som presenterar föreställningar från det fria kulturlivet bör i framtiden även kunna omfattas av arrangörsstöd.

Kulturrådet bör vidare se över frågan om hur ett nytt arrangörsstöd bör utformas för att på bästa sätt öka utbudet av fri scenkonst i hela landet.

3.4 Utveckla dialogen mellan stat, region/landsting och kommuner

Kulturrådet bör verka för att utveckla samverkan med landsting/regioner och kommuner. Utökad samverkan mellan stat, landsting/regioner och kommuner skulle t.ex.

kunna resultera i kulturplaner, där alla konstområden är representerade. Dessa planer skulle bl.a. kunna omfatta en precisering av statligt, regionalt och kommunalt ansvar utifrån en gemensam utvecklingsstrategi.

Kulturrådet bör därtill utveckla samverkan och regionala dialoger samt arbeta vidare med frågan om att träffa överenskommelser med region/landsting och kommuner om långsiktig bidragsgivning för fria dans- och teatergrupper med treårsbidrag. En ökning av statsbidragen bör vidare användas för att inspirera regioner och kommuner att ta större ansvar för det fria scenkonstområdet.

I Kulturrådets budgetunderlag för 2007-2009 framförs att staten bör verka för att inspirera och stimulera till ökade insatser från andra offentliga bidragsgivare. De regioner/landsting och kommuner som själva satsa på kultur prioriteras.

Som framgår av kartläggningen är det fria kulturlivet starkt koncentrerat till stor- stadsregionerna. Detta gör att det är främst med dessa som rådet kan utveckla dialogen beträffande produktionsbidrag. Samverkan med övriga regioner/landsting och kommuner bör därför främst fokuseras på stöd till arrangörer. I detta sammanhang kan

(19)

1

nämnas de särskilda stöd för fria gruppers turnéer i Norrlandslänen, som består av gemensamma satsningar från Kulturrådet respektive landsting i de fyra Norrlandslänen.

Kulturrådet bedömer att denna gemensamma satsning har givit positiva resultat.

3.5 Samverkan med Danscentrum och Teatercentrum

Kulturrådet förordar en ökad samverkan med Teatercentrum och Danscentrum i frå- gor som rör villkor och bidragsgivning till fria grupper. I kartläggningen konstaterar vi att centrumbildningarna har stor betydelse för de fria grupperna: dels som mötes- plattform, dels som förhandlingspart gentemot Teaterförbundet men även som en plats för kunskapsutveckling och fortbildning. I arbetet med denna översyn har centrumbildningarna bidragit med värdefull kunskap och erfarenhet. Kulturrådet ser gärna att denna dialog fortgår och utvecklas.

Både Teater- och Danscentrum har nyligen omorganiserats och det finns goda förut- sättningar för ett utvecklat samarbete. I förslaget till handlingsprogram för den professionella dansen anför Kulturrådet att Danscentrum bör ges ett fortsatt och ökat stöd för att möta behoven och klara uppgiften i det arbetsförmedlande arbetet. Kulturrådet an- för dessutom i budgetunderlaget 2007-2009 att möjligheterna för centrumbildningarna för ökad sysselsättning och breddad arbetsmarknad för konstnärer behöver förstärkas.

(20)

20

4. kartläggning

4.1 Kulturrådets anslag, mål och regelverk för bidrag till fria grupper

De kulturpolitiska målen som antogs av riksdagen 1974 och reviderades 1996 är grunden för kulturpolitiken på statlig, regional och lokal nivå. De kulturpolitiska målen omfattar därmed även Kulturrådets bidragsfördelning till yrkesverksamma teater- och dansgrupper/koreografer.

Fördelningen av bidrag till de fria teater- och dansgrupperna styrs av Kulturrådets regleringsbrev, förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverk- samhet i mindre ensembler och fria grupper, budgetpropositioner, samt Kulturrådets in- terna riktlinjer och praxis.

4.1.1 Kulturrådets regleringsbrev

I Kulturrådets regleringsbrev presenterar regeringen de övergripande målen för rådets bidragsgivning samt vad som avses för enskilda anslagsposter. Det övergripande må- let för Kulturrådets bidragsgivning är enligt regleringsbrevet att medverka till att ett omfattande och varierat kulturutbud av hög konstnärlig kvalitet finns tillgängligt för alla i hela landet. Rådet ska alltså både främja konst och kultur samtidigt som man ska tillgodose medborgarnas rätt till ett varierat utbud av hög kvalitet. Målet rymmer både ett medborgarperspektiv och ett konstperspektiv

Kulturrådet fördelar stöd till fria teater- och dansgrupper ur anslaget 28:7, ap. 1 Bidrag till fria teater- , dans- och musikgrupper, musikföreningar m.m. (ram). Inom anslagspos- ten ryms även stöd till fria musikgrupper, arrangerande musikföreningar, arrangörs- stöd inom dansområdet, Dansnät Sverige samt stöd till daglig träning för professionella dansare. I regleringsbrevet föreskriver regeringen att Kulturrådet ska ägna särskild upp- märksamhet åt grupper som huvudsakligen bedriver turnéverksamhet. I år framgår vidare att Kulturrådet ska beakta vad regering och riksdag anfört om de medelsökningar som gäller anslaget år 2006.

4.1.2 Förordningen

Medel inom anslaget 28:7.1 fördelas som nämnts med stöd av förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper.

4.1.3 Budgetproposition

I Budgetpropositionen 2005/06:1 utgiftsområde 17 (s. 57) bedömer regeringen att det finns behov av att under 2006 stärka statens stöd till den fria scenkonsten, i syfte att vidareutveckla förutsättningarna för bl.a. den professionella dansen, Dansnät Sverige, vissa musikgenrer såsom jazzen, folk- och världsmusik, nutida konstmusik samt för att förbättra förutsättningarna för rimliga arbetsvillkor för aktörerna i de fria grupperna.

4.1.4 Kulturrådets fördelningsprinciper/riktlinjer

Kulturrådet har formulerat riktlinjer och villkor för det statliga bidraget till fria teater- och dansgrupper/koreografer. Kulturrådets styrelse antog i mars 2002 riktlinjer som anger att produktionsbidrag kan utgå till teatergrupper eller dansgrupper/koreografer som arbetar i yrkesmässiga former, bedriver en publik verksamhet, samt har lokal

(21)

21 och/eller regional bidragsförankring. Produktionsbidrag kan även utgå till nationellt turnerande grupper som saknar naturlig lokal eller regional verksamhets- och bidrags- förankring.

Bidragen ska inriktas på grupper som bedöms vara av stor konstnärlig och kulturpolitisk betydelse och ska i möjligaste mån motsvara de behov som uppges i ansökan.

Förutom den konstnärliga kvaliteten beaktas även kulturpolitiska aspekter såsom geografisk spridning, huruvida gruppen verkar bland barn och unga, bedriver omfattande turnéverksamhet eller i övrigt strävar efter att nå nya publikgrupper. En annan viktig aspekt är att bidraget ska stödja förnyelse av konstnärliga uttryck och/eller produktionsformer. Samtidigt ska en bredd i utbudet säkerställas. Budgeten i ansökan bör baseras på kollektivavtalsmässiga villkor och därmed inkludera kostnader för försäkrings- och pensionspremier.

I riktlinjerna anges även vilka villkor som bidragsmottagaren ska följa. Om verksamheten väsentligt förändrats i förhållande till vad som angetts i ansökan ska bidragsmottagaren skriftligen underrätta Kulturrådet om ändringen. Detta kan innebära att en del eller hela bidraget återkallas. Bidragsmottagaren ska lämna in en redogörelse med ekonomisk redovisning till Kulturrådet vid den tidpunkt som rådet anger. Av redovisningen ska framgå i vilken utsträckning gruppen har tillämpat kollektivavtalsmässiga villkor, inklusive försäkrings- och pensionspremier. För bidrag över 300 000 kr krävs att mottagaren anlitar en godkänd eller auktoriserad revisor.

Kulturrådet ser för närvarande över sitt interna regelverk för bidragsgivningen. De riktlinjer som finns kommer successivt att ersättas av direktiv och tydligare uppdrags- beskrivningar till referensgrupper och andra som har till uppgift att göra bedömningar och lämna förslag på fördelning av bidrag.

4.1.5 Fördelning av bidrag

Kulturrådet beslutar om hur och när bidraget till fria teater- och dansgrupper ska för- delas. Idag utgår bidrag till fria teatergrupper och dansgrupper/koreografer i form av treåriga, ettåriga och enstaka produktionsbidrag. Bidragen kallades tidigare för verksamhetsbidrag och projektbidrag men ändrades till treåriga produktionsbidrag, ett- åriga produktionsbidrag och enstaka produktionsbidrag i samband med att Kulturrå- dets styrelse år 2002 beslutade om nya riktlinjer. Då introducerade Kulturrådet treåriga bidrag för de fria teatergrupperna.

Kulturrådets styrelse fattar beslut om fördelningen av medel. Under våren det inne- varande året fördelar sedan Kulturrådets generaldirektör resterande medel som enstaka produktionsbidrag. För att garantera sakkunskapen vid den konstnärliga bedömningen lämnar en av Kulturrådet utsedd referensgrupp synpunkter på ansökningarna. Refe- rensgruppen lämnar sedan ett yttrande som blir vägledande för Kulturrådets styrelses/

generaldirektörs fördelning av bidrag.

4.1.6 Referensgrupper

Kulturrådets referensgrupper består av kvalificerade ämnesexperter. Som praxis utses ledamöterna för en mandatperiod på två år med möjlighet till nytt förordnande under ytterligare en period.

Det finns inget formellt regelverk för hur ledamöterna utses utan det är målen för myndigheten i regleringsbrevet som ska genomsyra verksamheten, och därmed spelar roll i urvalet till referensgruppen. Förutom god kunskap om verksamhetsområdet är

(22)

22

det önskvärt att ledamöterna representerar olika delar av det professionella kulturlivet i Sverige samt utgör ett tvärsnitt av relevanta yrkeskategorier inom respektive verksamhets- område. Det är också önskvärt att ledamöterna representerar landets befolkning vad gäl- ler kön, ålder och etnicitet. Den geografiska spridningen av ledamöter är viktig och varje ledamot har ansvar för bevakning av de fria grupperna i ett visst geografiskt område.

Konstnärlig kvalitet är den främsta prioriteringsgrunden vid bidragsfördelningen och ledamöternas samlade bedömning blir vägledande för styrelsens beslut. Det är Kulturrådets uppgift att se till att referensgrupperna får löpande information om mål och regelverk för bidragsgivningen och att de diskuterar både konstnärliga och kulturpolitiska frågor inför fördelning av bidrag.

4.2 Utvecklingen av de fria teater- och dansgruppernas verksamhet

I underlaget till översynens delrapport, som lämnades till regeringen 1 juli 2005, konstaterar Ingrid Kyrö att 1974 års kulturpolitiska beslut innebar en regionalisering av kulturen. Utvecklingen av teater- respektive dansområdet ser dock olika ut och produktionsbetingelserna är långt ifrån desamma. De nya länsteatrarna växte fram och de fria teatergrupperna etablerade sig på olika håll i landet. Tillgängligheten till kultur, speciellt teater, ökade och olika subventionssystem skapades. Både länsteatrarna och de fria teatergrupperna turnerade med barn- och ungdomsföreställningar.

Under senare år har produktionsbetingelserna förändrats för de fria teatergrupperna.

I den tidigare nämnda översynen av de fria teatergruppernas situation som gjordes 2000⁵ noteras att den gamla definitionen av en fri grupp – att den har ett kollektivt arbetssätt, saknar huvudman och är konstnärligt självstyrande – väsentligt har föränd- rats. Bland teatergrupperna finns fortfarande de som tillämpar ett kollektivt arbetssätt.

Det finns också grupper som arbetar i mindre konstnärliga konstellationer där ett antal medarbetare anställs inför varje ny produktion. Bilden av de fria teatergrupperna idag uppvisar en mångfald av produktionsformer och konstnärliga uttryck.

De fria dansgrupperna/koreograferna har haft avgörande betydelse för den konstnär- liga utvecklingen och det dynamiska dansliv vi ser idag. I Kulturrådets handlingsprogram för den professionella dansen konstateras att den största andelen av koreograferna och dansarna inom den samtida dansen i Sverige verkar inom den fria sektorn, vilket innebär att den konstnärliga utvecklingen i hög grad utspelar sig där. Inom den professionella dansen finns inte en institutionsstruktur på samma sätt som inom teatern och musiken.

Kulturpolitiskt är dansen en ung konstform. Det var först i 1996 års kulturproposi- tion (prop. 1996/97:3) som dansen presenterades som ett självständigt konstområde och det är först under senare år som det gjorts medvetna kulturpolitiska satsningar utifrån dansområdets särskilda behov. De strategiska satsningar som staten har gjort tillsammans med landsting/regioner och kommuner har givit positiva resultat.

Under slutet av 1970-talet bildades de första moderna dansgrupperna i Sverige och under 1980-talet beviljades ett mindre antal professionella dansgrupper stöd från Kul- turrådet. Bidragen var i de flesta fall små och möjligheterna för grupperna att få avsätt- ning för sina föreställningar var, liksom idag, begränsade. Under åren som följde ökade antalet verksamma inom det fria danslivet, dock utan att tillgängliga medel ökade i samma utsträckning. Det innebar att nya grupper hade svårt att etablera sig inom det statliga bidragssystemet.

Under 1990-talet började den svenska moderna dansen att ta sin nuvarande form och

Vem säger sig fri? En översyn av de fria teatergrupperna, 00

(23)

23 produktionen av dans var koncentrerad till storstäderna. Det fria danslivet kom allt mer att präglas av tillfälliga grupperingar kring en koreograf som utgjorde det konst- närliga navet i produktionsprocessen. I brist på resurser var koreografen ofta tvungen att fungera även som producent. Även idag präglas det fria danslivet i hög grad av tillfäl- liga konstellationer kring en koreograf. Dessa tillfälliga grupper förändras ofta mellan produktionerna, och som regel har dansarna korta anställningsperioder.

Endast ett fåtal fria dansgrupper har tillgång till egna lokaler för repetition och före- ställning. Under senare år har det på flera håll i landet uppstått nya arbetsformer inom det fria danslivet där flera koreografer gått samman i kooperativ eller annan organisation där man delar på repetitionslokaler och producenttjänster. I övrigt är de fria grupperna hänvisade till att tillfälligt hyra repetitionslokaler eller finna samverkansformer med gästspelsscener, institutioner eller andra. Det finns i dagsläget en stor spännvidd inom det fria danslivet där ett fåtal koreografer har mer eller mindre kontinuerlig verksamhet med producent och kontor medan andra fortfarande saknar administrativ hjälp och huvudsakligen arbetar hemifrån.

I handlingsprogrammet för den professionella dansen konstateras att det, trots de senaste årens insatser, krävs fortsatta satsningar från såväl statligt som regionalt/kommunalt håll för att dansens svaga grundstruktur väsentligen ska stärkas.

4.2.1 Teaterproduktion

De av landets teatergrupper som beviljas statliga bidrag finns representerade i alla delar av landet. Hälften av alla ansökningar kommer dock från Stockholm och ca 50% av anslaget går till Stockholmsbaserade grupper⁶. Liksom de flesta andra grupper i landet turnerar de Stockholmsbaserade grupperna med föreställningar utanför hemkommunen, vilket medverkar till att öka den geografiska spridningen av de statliga produktionsmedlen.

Statens totala andel av den offentliga finansieringen för de fria teatergrupperna har under åren 2001-2004 uppgått till 55-60%. Kommuner och regioner står för övrig offentlig finansiering. Kommunerna beviljar verksamhetsbidrag och produktionsbidrag till de grupper som är verksamma i kommunerna. De kommunala bidragen ska i första hand komma de egna kommuninvånarna till del och därför är den kommunala verksamheten av stor vikt vid fördelning av dessa bidrag. Förutom detta görs både konstnär- liga och kulturpolitiska bedömningar vid bidragsfördelning till fria teatergrupper.

Trots det kommunala och regionala engagemanget kan man i Kulturrådets statistik över grupper med statligt stöd utläsa att de statliga bidragen har ökat mer än de regionala och kommunala. Utöver de grupper som ingår i rådets statistik finns ett flertal grupper som får regionala och kommunala stöd och alltså inte syns i denna redovisning.

Kulturrådets beslut 00-0-

(24)

2

Intäkter fria teatergrupper 2001–2004

4.2.2 Dansproduktion

De fria dansgrupper som får bidrag från Kulturrådet finansieras huvudsakligen av statliga medel. Staten har under åren 2001-2004 stått för närmare 75% av den offentliga finansieringen till dessa. Endast ett fåtal kommuner och landsting/regioner utanför storstadsområdena ger produktionsstöd till fria dansgrupper/koreografer.

Danskonstnärerna har till 70% sin hemvist i Stockholm. I handlingsprogrammet för dans konstateras att den professionella dansen är starkt koncentrerad till storstäderna och då speciellt till Stockholm. Detta innebär att Stockholm tillsammans med Göte- borg och Malmö är de huvudsakliga kommunala/regionala bidragsgivarna för landets fria dansgrupper/koreografer. Under det senaste året har dock t.ex. Örebro kommun tagit ett stort ansvar för Kompani Raande-vo. Den lokala hemvisten innebär dock inte att dansgrupperna enbart spelar i storstäderna, cirka hälften av dansgruppernas/koreogra- fernas föreställningar görs utanför hemkommunen. Turnémöjligheterna för offentliga föreställningar för en vuxenpublik är dock begränsade och det finns få arrangörer av professionell dans ute i landet. Avsaknaden av egna scener gör dansgrupperna beroende av gästspelsscenerna, minskar möjligheterna för längre spelperioder vilket i sin tur gör det svårare att bygga upp en återkommande publik. Några fria dansgrupper turnerar även internationellt och flera koreografer/dansgrupper ger en inte obetydlig del av sina föreställningar utanför landet.

I handlingsprogrammet för den professionella dansen betonas behovet av daglig trä- ning för professionella dansare. Kroppen är dansarens verktyg och daglig träning är nödvändigt för att dansaren ska behålla sina färdigheter.

4.2.3 Besökssiffror och föreställningar

Kulturrådets statistik för de fria grupperna omfattar uteslutande de grupper som beviljats bidrag från Kulturrådet. Detta innebär att ett stort antal aktörer runt om i landet inte finns med i rådets statistik. De scenkonstproducenter som redovisar sin verksamhet till Kulturrådet utgörs av de nationella institutionerna (t.ex. Dramaten och Riks- teatern), de regionala institutionerna (t.ex. Stockholms stadsteater, Örebro länsteater

0 10 000 000 20 000 000 30 000 000 40 000 000 50 000 000 60 000 000 70 000 000 80 000 000

Egenintäkter (spelintäkter och sponsring)

Övriga intäkter Kommunala bidrag Regionala bidrag

Statliga bidrag (inkl. Framtidens kultur) 2004 2003

2002 2001

(25)

2

och Västerbottensteatern), viss teaterverksamhet av nationellt intresse (Confidencen, Dalhalla, Drottningholmsteatern, Orionteatern, Strindbergsteatern och Vadstena-Aka- demien) samt fria dans- och teatergrupper.

Eftersom rådet inte har kompletta statistikuppgifter från grupperna för 2005 baseras översynen på statistiska uppgifter från 2004.

Det är av flera skäl svårt att skapa sig en bild av landets fria dansgruppers/koreogra- fers verksamhet genom att ta del av Kulturrådets statistik. De fria dansgrupperna som beviljas bidrag från Kulturrådet är förhållandevis få (27 grupper 1997 och 38 grupper 2004), vilket gör att utfallet för enskilda grupper kan få stor betydelse för de totala siff- rorna. På så sätt kan t.ex. en populär produktion starkt påverka besökssiffrorna under ett visst år. Omvänt kan en grupp som är mindre produktiv ett år påverka det totala utfallet i andra riktningen. Då det koreografiska verket skapas från grunden och inte utgår från en skriven text, som inom teatern, kan den konstnärliga processen ta lång tid i anspråk vilket gör att grupperna ibland ger ganska få föreställningar under ett år då de producerar mycket.

Förhållandevis många av de beviljade bidragen inom dansområdet är enstaka produktionsbidrag, vilket gör att endast de föreställningar som spelats under det år som bidraget beviljades återrapporteras till rådet. De flesta föreställningar säljs på turné först året efter att de haft premiär, och återrapporteras inte till rådet. Det innebär att många dansföreställningar av de fria grupperna aldrig syns i statistiken. Detta gäller även teatergrupper med enstaka produktionsbidrag.

De fria grupperna svarar för en stor del av det totala utbudet av teater och dans under ett år. Det totala antalet besök på dans- och teaterföreställningarna under 2004 var drygt 3,4 miljoner och de fria teater- och dansgrupperna stod för 22% av dessa (777 961 st).

Besök på samtliga institutioner och fria teater- och dansgruppper 2004

I rådets statistik kan utläsas att de fria teater- och dansgrupperna under 2004 produce- rade 35% av det totala antalet produktioner samt presenterade 37% av det totala antalet föreställningar som presenterades inom ramen för den offentligt finansierade scenkonsten i Sverige.

Om man jämför enbart de regionala och lokala institutionerna står de fria grupperna för 31% av antalet besök. Totalt sett visar antalet besök inte några stora förändringar under de senaste åtta åren. Trots att besökssiffrorna går upp och ner mellan enskilda år ligger de på en förhållandevis jämn kurva över tid.

Det totala antalet offentligt stödda teater- och dansföreställningar 2004 uppgick en-

Fria teater- och dansgrupper Övriga institutioner Regionala institutioner Nationella institutioner

(26)

2

ligt Kulturrådets statistik till 20 498 st. De nationella scenerna stod för 17% av dessa (3 451), de regionala och lokala institutionerna för 45% (9 299) och de fria grupperna för 37% (7 483 föreställningar). Ovanstående siffror visar att det statliga stödet till fria dans- och teatergrupper resulterar i en stor andel av landets scenkonstproduktion idag (se diagram bilaga 2).

4.3 Tillgänglighet för barn och unga

Kulturrådet prioriterar verksamhet som tar sikte på barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet både genom att uppleva professionell kultur och genom att skapa själva. Genom bidragsgivning till fria dans- och teatergrupper främjas tillgången på barnkultur av hög kvalitet i hela landet.

Barn- och ungdomsbesök på samtliga institutioner och fria gruppper 2004

4.3.1 Teater för barn och unga

De fria teatergrupperna i landet har sedan 1970-talet vänt sig till en ung publik. Kultur- rådets statistik visar att barn och ungdomar utgjorde drygt hälften av teatergruppernas publik under 2004. För barnteatergrupperna är valet att spela för den unga publiken mycket medvetet och man anser att det är angeläget att den ges möjligheter att ta del av de upplevelser och erfarenheter som bra teater kan ge. Barnteatern i Sverige har bland annat tack vare de fria gruppernas engagemang haft ett gott internationellt renommé.

Under 2005 beräknar Kulturrådet att drygt 28,7 miljoner kr av totalt drygt 50 miljoner kr gick till fria teatergrupper vars verksamhet riktades mot barn och unga.

Aktionsgruppen för barnkultur konstaterar att de fria teatergrupperna står för en stor del av barn- och ungdomsteatern i landet.⁷ Vidare visar deras kartläggning att de flesta små barn går på teater minst en gång per år och att det inte är några skillnader mellan pojkars och flickors teatervanor. Däremot spelar föräldrarnas utbildningsnivå roll, barn till högutbildade föräldrar går oftare på teater än barn till lågutbildade. Den största delen av den scenkonst som erbjuds barn och unga förmedlas genom barnomsorg och skola.

Ca 57% av de små barnens teaterbesök ägde rum inom skola eller förskola. Med högre ålder minskar teaterbesöken och skillnaderna mellan könen blir större, då flickorna oftare besöker teatern än pojkarna. I och med att en så hög andel av teatern för barn och unga ges inom ramen för skola och förskola ökar vikten av ett fungerande arrangörsnät för att stödja också de fria scenkonstproducenternas kontakter med skolan.

Under en tioårsperiod har besöken vid de fria teatergruppernas barn- och ungdoms- föreställningar pendlat mellan knappt 300 000 och drygt 480 000 medan institutionerna följt en svagt uppåtgående kurva från 290 000 till 390 000 besök under samma

Det ser lite olika ut, 00

Fria dansgrupper, 4%

Fria teatergrupper, 34%

Övriga institutioner, 1%

Regionala institutioner, 39%

Nationella institutioner, 22%