De sammanlagda statliga insatserna för scenkonstområdet uppgick år 2006 till drygt 1,3 miljarder kr. En stor del av detta fördelades som bidrag av Kulturrådet. Stödet till de regionala och lokala teater- och dansinstitutionerna 2006 uppgick till drygt 413 miljoner kr. Det statliga stödet till fria teater- och dansgrupper tillsammans med dansarrangö-rer och viss teaterverksamhet av nationellt intresse uppgick under 2006 till drygt 100 miljoner kr. Utöver detta fördelas ca 875 miljoner kr av regeringen till landets nationella institutioner – Operan, Dramaten och Riksteatern.
Stödet till de fria teater- och dansgrupperna uppgick till ca 6% av de totala statliga insatserna på teater- och dansområdet under 2006. Kulturrådet avsatte knappt 88 mil-joner kr till fria teater- och dansgrupper, till arrangörs- och turnéstöd på dansområ-det, daglig träning, Dansnät Sverige samt till fria gruppers samverkan med tonsättare under innevarande år. Om man jämför de fria grupperna med de regionala och lokala institutionerna står frigrupperna för totalt 18% av de statliga medlen (inklusive stöd till dansarrangörer m.m.).
Statliga insatser för teater och dans 2006
Fria teater- och dandgrupper, 6%
Övriga TDM-ändamål, 5%
Regionala institutioner, 30%
Nationella institutioner, 59%
3
4.6.1 Satsningar på det fria teater- och danslivet under åren 2002-2005
Inför budgetåret 2002 tillfördes frigruppsanslaget (28:7) totalt 20 miljoner kr. Av dessa avsattes 14 miljoner kr till fria teatergrupper, fyra miljoner kr till fria dansgrupper/kore-ografer medan resterande medel avsattes för de fria musikgrupperna.
Anslagsökningen för de fria teatergrupperna lades i första hand på grupper som sedan tidigare hade produktionsbidrag. Avsikten var att möta kraven på rimliga arbetsvillkor och antalet bidragsmottagande grupper ökade marginellt med tanke på den relativt stora anslagsökningen. År 2001 fick 35 grupper verksamhetsstöd och 24 produktionsbi-drag beviljades. Motsvarande siffror 2002 var 38 verksamhetsstöd (ettåriga och treåriga bidrag) och 30 enstaka produktionsbidrag. Kulturrådet inledde även en försöksverk-samhet med treåriga bidrag för att ge ett antal teatergrupper möjlighet att planera sin verksamhet på längre sikt och på så sätt bättre utnyttja sina resurser. Dessa grupper beviljades relativt höga bidragsbelopp eftersom bidragsnivån fastställdes för tre år.
Kulturrådets statistik visar att tillskottet på 14 miljoner kr till de fria teatergrupperna resulterade i att antalet årsverken ökade från 357 år 2001 till 427 år 2002 samtidigt som lönekostnaderna steg från 85 750 000 kr år 2001 till 104 483 000 kr under år 2002. Det är dock viktigt att notera att kostnaderna för ett årsverke endast ökade från totalt ca 240 200 kr till 246 500 kr.
I de fria gruppernas kollektivavtal ingår pensionsavsättningar som beräknas öka lö-nekostnaderna med ca 7%. En del av de ökade lölö-nekostnaderna kan rimligtvis antas ha gått till dessa avsättningar. Förutom lönekostnaderna ökade lokalkostnaderna och de administrativa kostnaderna med mellan 2-3 miljoner kr (se bilaga 1).
Antalet föreställningar med de fria teatergrupperna har under en tioårsperiod pend-lat mellan drygt 6 000 och 8 151 under 1999. Siffrorna visar att föreställningsantalet inte ökade i samband med anslagshöjningen 2002. Under år 2002 redovisade teatergrupper-na att de framfört 6 685 föreställningar vilket var något lägre än året inteatergrupper-nan. Under 2003 ökade antalet föreställningar till 7 085 för att under 2004 åter sjunka till 6 972. Inte heller antalet produktioner ökade nämnvärt om man jämför med 2001. År 2001 redovisade grupperna 224 produktioner och 2002 uppgav grupperna att de producerat 233 produk-tioner. För 2003 uppgick antalet produktioner till 235 och 2004 till 257 produkproduk-tioner.
Tillskottet till de fria dansgrupperna innebar att de treårsbidrag som beslutats 2001 kunde höjas, vilket gav koreografer och dansare möjlighet till en mer kontinuerlig verksamhet, samt ekonomiskt utrymme att anställa t.ex. administrativ personal. Vå-ren 2003 gjordes en uppföljning av de treåriga bidragen till fria dansgrupper och de kvalitativa resultaten blev tydliga. Både föreställningar och besöksantal ökade för flera av mottagarna. De treåriga bidragen medförde även att regioner och kommuner i större utsträckning gick in med stöd till dessa grupper. Även siffrorna på dansområdet visar att tillskottet lagts på lönekostnader. Antalet årsverken ökade, medan antalet produk-tioner minskade
Inför 2004 omfördelade Kulturrådet ytterligare två miljoner kr till de fria dansgrup-perna inom frigruppsanslaget, inom ramen för den satsning på dansområdet som Kulturrådet inlett. Även detta år ökade lönekostnaderna enligt Kulturrådets statistik från 18 245 000 kr 2003 till 20 021 000 kr. Under samma år återrapporterade de fria dansgrupperna fler besök på sina föreställningar och även dansscenernas publik ökade markant sedan 2002.
3
4.6.2 Satsningar på det fria teater- och danslivet från och med 2006
År 2006 förstärktes anslaget 28.7 med 20 miljoner kr. Av dessa var 12 miljoner kr en-gångsvisa och åtta miljoner kr reformmedel. Syftet var att stärka statens stöd till den fria scenkonsten i syfte att vidareutveckla förutsättningarna för bl.a. den professionella dansen, Dansnät Sverige, vissa musikgenrer samt för att förbättra förutsättningarna för rimliga arbetsvillkor för aktörerna inom de fria grupperna. Anslagsökningen fördela-des enligt följande:
28:7 ap 1. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.
Fördelning år 200, kr Anslagsökning 2006, kr
Fria teatergrupper 55 400 000 7 000 000
Dansnät Sverige* 1 200 000
Fria dansgrupper 19 300 000 5 000 000
Arrangörs- och turnéstöd på dansområdet (inkl stöd till fria dansscener) 8 575 000 2 000 000
Fria musikgrupper 11 000 000 2 000 000
Arrangerande musikföreningar 22 700 000 2 000 000
*Dansnät Sverige övergick från att vara ett nationellt uppdrag till att bli en permanent verksamhet inom ramen för 28.7 ap. 1
Resterande medel lades bl.a. på arrangörsstöd för fria teater- och dansgruppers turné i Norrland, stöd till daglig träning samt de fria gruppernas kostnader för nyskriven musik.
Dansområdet tillfördes i sin helhet närmare 20 miljoner kr enligt budgetpropositio-nen 2006, om man inkluderar stödet till en nyinrättad Dansallians, medel för en inter-nationell satsning enligt IASPIS-modell samt medel för en ny utbildning för dansare på Danshögskolan. Kulturrådet har därutöver under 2006 omfördelat 4,5 miljoner kr till dansområdet inom ramen för anslaget till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (28:6).
4.6.3 Andra relevanta anslag på Kulturrådet
De fria grupperna kan söka medel för internationellt kulturutbyte inom ramanslaget 28:2 ap 4.6 Bidrag till internationellt kulturutbyte. Det internationella kulturutbytet främjar en utveckling av både dans- och teaterområdet. Rådande riktlinjer/praxis för fördelning av stödet ger möjlighet att söka bidrag för internationella resor i anslutning till turnéer eller gästspel. För internationellt kultursamarbete i Sverige kan grupperna ansöka om medel för logi av gästande grupper samt för inrikes resor. Under senare år har antalet fria grupper utgjort en allt större del av de beviljade medlen för internatio-nellt kulturutbyte. Flera fria grupper söker och beviljas återkommande medel från detta anslag. Enskilda scenkonstnärer har också möjlighet att söka medel för internationellt kulturutbyte från Konstnärsnämnden.
Kulturrådet fördelar i dagsläget inga särskilda turnéstöd till teatergrupperna. 1998 till-delades rådet ett tillskott på fem miljoner kr som skulle användas till turnéverksamhet.
Det råder dock oklarheter om huruvida detta tillskott fick betydelse för turnéverksam-heten. Befintliga grupper beviljades förstärka bidrag, men eftersom bidraget ej särskildes skapades stora oklarheter om hur bidraget fördelades. 10 Som tidigare nämnts avsätts sär-skilda medel inom anslagsposten 28:7 för arrangörs- och turnéstöd inom dansområdet.
Kulturrådets medel för utvecklingsinsatser (anslag 28:2 ap.1) ska bl.a. användas för insatser att främja danskonsten i hela landet, bl.a. genom residens. För att på ett mer flexibelt sätt möta utvecklingen inom danslivet beviljas medel till bl.a. regionala
dans-0 Vem säger sig fri, dans-000
3
festivaler, internationella satsningar samt nya produktionsformer som danskollektiv och danskooperativ. Även turnébidrag kan rymmas inom dessa dansinsatser. Under de senaste åren har ansökningarna för bidrag till residens ökat märkbart.
Kulturrådet har under Mångkulturåret 2006 i uppdrag att fördela 3 miljoner kr i syfte att främja insatser som tar tillvara mångfalden i kulturlivet. Rådet ska i första hand uppmuntra nya samarbetsformer och främja insatser från nya aktörer. Även här har fria dans- och teatergrupper sökt medel att utveckla mångfalden inom scenkon-stområdet.
4.6.4 Övriga offentliga bidragsgivare
Konstnärsnämnden fördelar årligen ca 120 miljoner kr i form av stipendier och bidrag till enskilda konstnärer inom områdena bild/form, ton, teater, dans och film. Nämnden främjar även internationellt konstnärsutbyte. För fördelning av dessa bidrag och stipen-dier svarar fyra organ bl.a. arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer. Under perioden 2002 – 2004 bifölls 385 ansökningar på teaterområdet och 13,7 miljoner kr för-delades. Dessutom utdelades ett antal tioåriga långtidsstipendier utan ansökan och ca 20 löpande pensionsbidrag med 20 000 kr/år. På dansområdet beviljades under samma period 303 stipendier/bidrag vilka uppgick till en totalsumma av ca 12,4 miljoner kr.
Därutöver fördelades ca 4–5 långtidsstipendier och ett tiotal pensionsbidrag samt tre Birgit Cullberg-stipendier på 100 000 kr vardera.
Både teater- och dansgrupperna kan även söka bidrag från Stiftelsen Framtidens Kultur och Nordisk Kulturfond. Stiftelsen Framtidens Kulturs riktlinjer tar sikt på att främja nyskapande utvecklingsverksamhet och stödet från stiftelsen har varit viktigt t.ex. för dansens utveckling under senare år.
4.6.5 Regionala och kommunala stödformer
Landstingen/regionerna uppvisar en stor variation av subventions- och stödsystem gen-temot de fria scenkonstgrupperna. Kommunerna, men även vissa landsting/regioner, har projekt- och verksamhetsstöd som fördelas direkt till grupperna. Stödet syftar till att finansiera verksamhet och produktion av fri scenkonst för både barn och vuxna.
Den största delen av projekt- och verksamhetsbidragen går till teatergrupperna, även om det finns fria dansgrupper som får kommunala och regionala stöd.
En viktig stödform för de grupper som spelar teater för barn och unga är de subven-tioner som många landsting/regioner har. Även dessa kan vara utformade på ett flertal olika sätt, men i regel ingår gage, resor, traktamenten och logi. Sedan är det olika hur stor del av ovanstående kostnader som betalas av landstinget/regionen. Likaså varierar det vilka grupper som kan komma i fråga för subventionerna. I vissa regioner godkänns t.ex. bara de grupper som finns med i regionens egen utbudskatalog. För flera regioner är det dock viktigast att gruppen är professionellt verksam.
De regionala subventionerna lockar ofta fram kommunernas vilja att anslå medel till köp av teaterföreställningar eftersom kostnaderna för föreställningarna minskar då själva turnékostnaderna försvinner genom subventionen. De kommunala medlen förmedlas ofta genom teaterföreningarna, men parallellt med dessa finns också sär-skilda anslag för köp av teater för barn och unga. I många fall kan en barnföreställning subventioneras med både kommunala och regionala medel. Exempelvis tas medel ur skolbudgeten (den kommunala budgeten för inköp av barn- och ungdomsteater) för att betala halva biljettpriset för skolbarnen. Regionen subventionerar sedan den andra
3
halvan med arrangörsmedel. Det är viktigt att påpeka att det inte längre är möjligt för skolorna att ta ut avgifter av skolbarn för att betala den kulturverksamhet som sker inom ramen för skolans tid. Effekterna av denna nyordning kommer dock att synas först i kommande års redogörelser.
År 2004 gjorde Teatercentrum en enkätundersökning för att få veta hur länsteaterför-eningarna upplevde den ekonomiska situationen. Sammanställningen av enkätsvaren pekar på att de flesta länsteaterföreningarna bedömde att bidragen till föreningarna respektive bidrag till köp av barn- och ungdomsteater som regel var antingen oföränd-rade eller minskade. Vidare såg man att de regionala subventionerna ofta ledde till att kommunerna anslog medel för inköp av teaterföreställningar.