Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr ÅRSTADAL ANALYS AV PARKER, TORG OCH NATURMARK

(1)

ÅRSTADAL

ANALYS AV PARKER, TORG OCH NATURMARK

2014-04-28

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2015-06-15, Dnr 2013-02707

(2)

2 ÅRSTADAL

|

Analys av parker, torg och naturmark

PROJEKTINFORMATION

Beställare Exploateringskontoret,

Stockholms stad Brit Berntsson

Landskapsarkitekter, Bengt Isling, Emma Jonasson Nyréns Arkitektkontor Lovisa Berg & Petra Lindeqvist REFERENSGRUPP

Stadsdelsförvaltningen Anna Ambjörn & Gunnar Ohlsén Hägersten-Liljeholmen

Traikkontoret Chrisina Söderström Lööf Exploateringskontoret Lars Fyrvald, Sara Widell &

Yngve Holmlund

Stadsbyggnadskontoret Linda Palo, Louise Heimler &

Ronnie Kristola

INNEHÅLL SAMMANFATTNING

Innehåll och sammanfatning

Inledning; Bakgrund, syte, metodik och geograisk avgränsning Stadens mål och strategier

Analys av kvaliteter och brister Analys av illgång på parkmark Analys av barnperspekivet Utvecklingsmöjligheter Bilagor

Detaljplaner Topograi

Barriärer och kopplingar Buller

Funkion och bebyggelseprogram Förskolor och förskolegårdar Bollplaner

2 3 4 6 7 8 10

Den nya stadsdelen i Årstadal har vuxit fram i snabb takt de senaste åren och antalet boende kommer mer än fördubblas inom et par år. Färdigbyggt kommer det at bo lika många i området som i Stafanstorp eller Hudiksvall.

Antalet barn på förskolor i området kommer at öka från dagens 700 barn ill 1700 barn. Förskolorna har minimala gårdar och tvingas leta sig ut i området för sin dagliga uteverksamhet. Redan för dagens behov är parkerna för få och för små, med et hårt slitage som resultat. Situaionen blir ohållbar när man räknar in de framida invånarna.

För at kunna erbjuda en acceptabel utevistelse för skol- och förskolebarn samt uppnå en illfredställande parkillgång för alla Årstadalsbor, behövs det en rejäl satsning på parker, torg och naturmark. Inom arbetet med den här analysen har följande utvecklingsmöjligheter formulerats för hur man kan arbeta vidare:

• Utveckla beintliga parker och torg.

• Skapa kvartersparker i Marievik och Packrummet.

• Utveckla naturmarken ill en stadsdelspark.

• Öka illgängligheten.

• Stärk de ekologiska sambanden.

• Stärka kopplingarna utåt.

(3)

(4)

4 ÅRSTADAL

|

PROMENADSTADEN

Översiktsplan för Stockholm 2010

Årstadal betraktas i Översiktsplanen som et område för den centrala stadens utvidgning. Det långsikiga målet är at brygga över den idag så tydliga gränsen mellan inner- och yterstad och skapa en ”mellanstad”.

Projektområde Stockholms kommunfullmäkige har

fatat beslut om en samlad och långsikig framidsbild för Stockholm: Vision 2030 – Et Stockholm i världsklass. Centralt i visionen är en stad med stark illväxt och god välfärd för alla. Tre teman lyts särskilt fram:

• Stockholm ska vara en mångsidig stad som är rik på upplevelser,

• Stockholm ska vara en innovaiv och växande stad,

• Stockholm ska vara en stad för medborgarna.

I Vision 2030 betonas Stockholms unika kombinaion av storstadens puls och naturens lugn. At alla stockholmare har nära ill atrakiva grönområden är en vikig kvalitet at värna när staden växer.

STADENS MÅL OCH VISIONER

VISION 2030

- taget ur Den gröna promenadstaden, 2013

Den stora befolkningsillväxten innebär et kratigt ökat byggande i Stockholm. För at kunna växa hållbart står staden inför mer genomgripande förändringar. Stockholms översiktsplan

Promenadstaden konkreiserar Vision 2030 med fyra stadsbyggnadsstrategier:

1. STÄRK DEN CENTRALA STADEN

Centrala staden utvidgas och närförorterna utvecklas mot högre täthet och starkare samband

”på tvären”. Strategin inbegriper lera centrala stadsutvecklingsområden.

• Årstadal är et av dessa stadsutvecklingsområden.

2. SATSA PÅ ATTRAKTIVA TYNGDPUNKTER

Stockholm blir en lerkärnig stad. Et antal tyngdpunkter i yterstaden utvecklas med mer bostäder, arbetsplatser, service och parker ill täta och atrakiva komplement ill Stockholms innerstad.

• Ej illämpart i Årstadal.

3. KOPPLA SAMMAN STADEN

Stockholm utvecklas ill en mer sammankopplad stad, där det är lät och naturligt at röra sig mellan olika stadsdelar. Strategin innebär satsningar på kollekivtraik, gång- och cykelvägar, ny bebyggelse och bätre grönområden.

• Här inns behov i Årstadal.

4. FRÄMJA EN LEVANDE STADSMILJÖ I HELA STADEN

Förutsätningarna för et rikt stadsliv främjas i hela staden. Utveckling och upprustning av torg, gator och parker samt kompleteringsbyggande uifrån lokala behov kan vara vikiga insatser i de delar av Stockholm som inte pekas ut som utvecklingsområden.

• Torgen och parkerna i Årstadal är en del av deta.

Deta är Stockholms stads styrdokument för at skapa en trygg och hållbar stad. Uppnår vi deta i Årstadal?

(5)

ÅRSTADAL

|

Analys av parker, torg och naturmark 5

STOCKHOLMS GRÖNA KARAKTÄR

Stockholmslandskapets karaktärsdrag och Stockholms gröna kulturvärden ska förvaltas.

Staden ska berikas med nya parker av hög klass.

STOCKHOLMARNAS GRÖNA VARDAGSRUM

Stockholmarna ska ha god illgång ill parker och naturområden som bidrar ill et rikt och hälsosamt stadsliv och möter den växande befolkningens behov.

STOCKHOLMS EKOLOGISKA INFRASTRUKTUR

Stockholm ska ha et rikt växt- och djurliv och vidareutveckla en hållbar grönstruktur som kan bidra ill stadens klimatanpassning och andra ekosystemtjänster.

MÅL

Följande mål deinieras i Den Gröna

Promenadstaden, som ger riktlinjer för planering av stadens ofentliga rum. Här beskrivs även 14 olika strategier för at uppnå målen. Till höger redogörs för hur dessa kan appliceras på Årstadal.

STOCKHOLMS GRÖNA KARAKTÄR SOM UTGÅNGSPUNKT

• Stor potenial i Årstadal med närhet ill vaten, berg och naturmark.

NYA STADSDELSPARKER I YTTERSTADENS TYNGDPUNKTER

• Ej relevant för Årstadal. Räknas ej som yterstad.

STOCKHOLMSSTRÅK KOPPLAR SAMMAN STADSDELAR

• Naturmarken i Årstadal kan stärkas och bli et tydligt stråk som knyter ihop områden med inilliggande stadsdelar.

GRÖNA PROMENADER I ETT SAMMAN- HÄNGANDE NÄT

• Möjligt at skapa i naturmarken, inns redan längs med kajstråket.

NYA FICKPARKER I TÄTA STADSMILJÖER

• Möjligt, delvis uppfyllt

OFFENTLIGA STRÅK LÄNGS STADENS VATTEN

• Årstadal har välgestaltade kajstråk längs med vatnet.

STRATEGIER

FLER GRÖNA MÖTESPLATSER

• Det inns brist på parker i området. Deta kan ökas genom at naturmark blir naturpark.

GOD PARK- OCH NATURTILLGÅNG (KVALITET)

• Kvaliteten bör höjas pga ökande besökstryck

GOD PARKSTANDARD (KVANTITET)

• Kvaniteten bör höjas pga ökande besökstryck

ENGAGERADE OCH DELAKTIGA STOCKHOLMARE

• Möjligheter ill at engagera föreningar i det ofentliga rummet, t ex stadsodling.

RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

• De ekologiska sambanden ska skyddas och stärkas. Framförallt eksambanden.

MÅNGFALD AV EKOSYSTEMTJÄNSTER

• En tålig grönstruktur ska främjas i Årstadal.

GRÖNYTEFAKTOR I ALLA EXPLOATERINGSPROJEKT

• Grönytefaktor har inte tagits fram i Årstadal.

KLIMATANPASSAD STAD

• Våtmarker och grönytor ska tas ill vara.

(6)

(7)

(8)

8 ÅRSTADAL

|

(9)

(10)

(11)

(12)

12 ÅRSTADAL

|

(13)

(14)

+5 +3

+42 +31

+20 +47

+40

JÄRNV ÄG HÄGERSTENSVÄGEN

ÅRSTABR ON SÖDER

TÄL JEV

ÄGEN

ÅRSTA BERG

SVÄG EN

SJÖVIKSBACKEN

SJÖ VIKSVÄGEN

E20 E20

14 ÅRSTADAL

|

TOPOGRAFI

Området avgränsas av kratiga infrastrukturella barriärer med et fåtal och otydliga kopplingar ill omkringliggande stadsdelar.

Den stora topograiska skillnaden i området försvårar illgängligheten och möjligheterna för gång- och cykeltraikanter at röra sig runt i området.

Inom området är Sjöviksbacken och Sjöviksvägen de centrala stråken.

Årstadal delas av en förkastningsbrant. Deta ger området en stor topograisk skillnad som idag mestadels upptas av naturmark. Höjdskillnaden från den lägre ill den högre delen är upp ill 43m.

BARRIÄRER/KOPPLINGAR

Låg, plan mark

Projektområde

Projektområde Mark som ligger på berget

Barriärer

Kopplingar mellan stadsdelar Gångkopplingar

Vägar / gator Beintlig bebyggelse Planerad bebyggelse Beintlig bebyggelse

Planerad bebyggelse

(15)

ÅRSTADAL

|

Analys av parker, torg och naturmark 15

FUNKTION OCH BEBYGGELSEPROGRAM

Bostäder

Lokaler i botenvåning Kontor / verksamheter Skolor / förskolor

Kartan visar den framida fördelningen av funkioner och bebyggelsprogram. Lokaler för afärsverksamhet koncentreras ill Sjöviksvägen och ut mot Sjövikskajen.

Projektområde

BULLER

Analysområdets kanter är kratigt bullerstörda från storskalig infrastruktur såsom Essingeleden, Södra länken, Södertäljevägen och järnvägsspår.

Stora delar av områdets naturmark och populära parker som Blomsterdalen har höga bullernivåer över 60 dB(A). Riktlinjer för godkänd nivå för ofentliga rum är <55 dB(A).

BULLERNIVÅER, dB(A).

Alla bullerkällor; väg, spår, lyg och industri.

Källa: Miljöförvaltningen.

under 35 35 - 39 40 - 44 45 - 49 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - 69 över 70 Projektområde

(16)

(17)