Karin har fortfarande spring i benen

(1)

Karin har

fortfarande spring

i benen

Sidan 6

Läraren som är överallt i klassrummet

Sidan 10

För dig som bor på Lidingö. Nr 1 2021

(2)

Vårt Lidingö nr 1 2021 2

Vårt Lidingö Adress Lidingö stad,

kommunikationsenheten, 181 82 Lidingö Redaktör Sibel Güner, sibel.guner@lidingo.se Ansvarig utgivare Kristina Hagbard, kristina.hagbard@lidingo.se Produktion Kommunikationsenheten Tryckeri E-print. Tidningen trycks på miljövänligt papper.

Distribution SDR Media och Bring ISSN 1109-3189

Webbplats www.lidingo.se

Nyhetsbrev Överblick Lidingö kommer i din e-post varannan vecka. Anmäl dig på www.lidingo.se/nyhetsbrev

Facebook www.facebook.com/lidingostad Twitter twitter.com/Lidingo_stad Instagram instagram.com/lidingo_stad YouTube www.youtube.com/lidingostad Besöksguide www.upplevlidingo.com Omslagsfoto Micke Lundström

Nummer 1, 2021

Vårt Lidingö ges ut fyra gånger om året av Lidingö stad.

6 6

10 10

Christians rörelser i klassrummet hjälper eleverna till bättre studieresultat

Ny teknik kan utveckla både lärare och elever.

Läsarbilden

Vi efterlyste vinterbilder från Lidingö på Instagram @lidingo_stad och fick in de här fina bilderna, tagna av Lotta Pihl Ahlsell som mötte en förvånad räv på Elfvik och fångade en vacker himmel över Islingeviken.

Tack Lotta!

Daniel Källenfors

Kommunstyrelsens ordförande daniel.kallenfors@lidingo.se

Lidingö är en fantastisk ö med unik en miljö. Vår ö har en historia att berätta om och vara stolta över. Det yttrar sig inte minst i den byggnadskonst som Lidingö har många vackra exempel på.

Gestaltningen av det offentliga rummet är av stor betydelse för alla som vistas i den och upplever den. Det är därför viktigt att politiken säkerställer att medborgarnas och kommande gene- rationers intressen vägs in när Lidingö utvecklas. Arkitektur är viktigt, och politiker har stor möjlighet att påverka hur vår gemensamma boendemiljö ska te sig.

Som kommunstyrelsens ordförande är Lidingöbornas välmående min första prioritering. Att stadsrummet är småskaligt, tryggt och trivsamt är därför något jag månar om. Det är utifrån vad medborgarna uppskattar och efterfrågar som planeringen av bostäder och byggnader ska utgå.

Därför känns det extra roligt att kunna presentera det vinnande förslaget av vår markanvisningstävling för det gamla sjukhusom- rådet i Högsätra. Befintliga nedslitna byggnader av lågt estetiskt värde kommer att rivas och nya hus i vacker klassisk stil uppfö- ras, vilket för vår tid ännu är unikt. Högsätra kommer att ge plats för ett nytt område som präglas av hantverk och påkostade mate- rialval, och kommer förhoppningsvis att inbjuda Lidingöbor till att vilja ta en extra kopp kaffe och dröja kvar. Gestaltningen av vår boendemiljö berör oss alla och jag hoppas att fler Lidingöbor tillsammans med mig ser fram emot att få se det nya Högsätra växa fram.

Daniel Källenfors,

kommunstyrelsens ordförande (M)

Utemiljön berör oss alla

4 4

Mötesplats centrums promenader lockar trots snö och kyla

Möt Karin, Gerd, Birgitta och Birgitta som knyter nya vänskapsband.

Högsätraområdet

– tillbakablick och framtid

Från åkrar och ängar till moderniserat bostadsområde.

(3)

Aktuellt

Kom ihåg att koppla din vän

1 mars–20 augusti

Under 2020 ökade antalet hundar i hela landet. Lidingö fick 260 nya och har nu 3 184 registrerade hund invånare.

På våren är hela naturen en enda stor barnkammare och det är en känslig period för däggdjur och fåglar. Varje år hittar vi tyvärr hundbitna, och ibland till och med ihjälbitna rådjur och dovhjortar.

Tänk också på att lösa hundar kan driva ut vilt i trafiken med trafikolyckor som följd. Så håll din hund kopplad när du är ute i skog och mark.

O

m du är ansluten till en digital brevlåda får du nu information från staden

direkt i den om din granne har sökt eller fått bygglov som du kan lämna synpunkter på. Du får ett meddelande med länk till stadens e-tjänst där du kan se ritningar, handlingar och tycka till digitalt.

Tjänsten lanseras under våren och gäller dig som har till exempel Kivra, Min myndighetspost eller Digimail. Är du inte ansluten till en digital brevlåda, får du informationen, precis som tidigare, med vanlig post.

Har grannen sökt bygglov? Nu kan du få veta digitalt!

Pandemin satte stopp för en 10-årig tradition av ungdomsshower på Elverket. Ur det vakum som uppstod, föddes projektet ”29 dagar, du kan ta allt – men inte min vilja att skapa”, som blir en digital föreställning med premiär i april.

Ungdomar från Lidingö har plockat fram sin kreativitet och skickat in allt ifrån bilder och videos till danser, texter och monologer på temat år 2020 till stadens ungdomsavdelning.

– Just nu bearbetar vi ungdomarnas

in lämnade material – deras idéer, tankar och bilder blir till ett manus. Inspelningen gör vi under mars och i april sker premiären digitalt, säger Sebastian Höglund, regissör.

Föreställningen kommer innehålla musik, teater och dans på temat år 2020.

Deltagarna är ungdomarna som har bidragit med innehåll och vill vara med, men också dansare och musiker från fritidsgårdarna, musiker från Musikskolan och skådespelare från Sagateatern.

Läs mer på: www.29dagar.com

Digital ungdomsföreställning om året som gått

Lagom till påsk planteras nya växter i våra urnor. Senast skärtorsdag ska det stå lökväxter, krokus (Pickwick), snöklocka

(Leucojum vernum), vit balkansippa (Anemone blanda) och pingstlilja (Narcissus Minnow).

Därefter ersätts lök växterna av penséer (viola cornuta) i olika färger: Raspberry Joker, Beacon Yellow, EVO mini – YTT, EVO mini

– Lavender Pink och EVO mini – Pink Halo. (Med reservation för

förändringar.)

Vårblommorna på väg

29 dagar är ett samarbete mellan Sagateatern, Musikskolan och fritidsgårdarna på Lidingö.

FOTO: EVA BLANCO

Voff!

Tryggare trafik med fri sikt

Snart är växtsäsongen igång på allvar och grönskan breder ut sig – mer än man kanske trodde när växterna planterades. Men hur fint det än är får det inte vara trafik- farligt, så se till att trimma häcken din.

• Växter, staket och murar får inte störa sikten för trafikanter eller skymma gatu- belysning, vägmärken eller gatunamn.

• En häck vid en korsning eller utfart får vara max 80 centimeter hög, längs en sträcka på minst 10 meter i vardera riktning.

• Växtlighet som sticker ut över gång banor ska klippas så det är fritt 2,5 meter uppåt.

För bilväg ska det vara fritt 4,7 meter över körbanan.

(4)

TEXT: JENNY SKÖLD

Högsätra ligger i stads- delen Gångsätra, som fått sitt namn av Gångsätra gård. Gården har gamla anor från tidig medeltid eller äldre. Namnet betyder sätern eller ängen där boskapen går och betar.

G

ångsätra gårds huvudbyggnad låg ursprungligen ungefär vid Lillåkersvägens vändplan. Den stora ängen som många i dag kallar Högsätraängen är alltså egentligen själva ursprunget till namnet Gångsätra. Gården flyttades när en ny gårdsbyggnad byggdes 1808, ungefär där Willys ligger i dag.

På 1800-talets senare del blev det populärt med sommarnöjen och på Gångsätra gårds ägor byggdes ett stort antal sommarvillor som Kulan, Rastaborg och Hermineberg.

Tre villor byggdes i rad som först fick namnet Spetsberg, vilket nog var ett namn lite på skoj. Efter bara några år döptes husen om till Högsätra, antagligen för att de låg på höjden ovanför Gångsätra.

Två av Högsätravillorna finns kvar

medan den tredje är återuppbyggd på senare tid.

Gångsätra gård fick en ny huvudbyggnad under tidigt 1900-tal vilken revs 1981. Det enda som nu finns kvar av gården är den ena av de två stensatta grindstolparna som beva- rats som ett minnesmärke.

Dagens Högsätra

Högsätra byggdes i mitten av 1970- talet som lägenhetsområde med gula flervåningshus och lägre gröna tvåvåningshus. Området är en del av miljonprogrammet, som var en politisk satsning för att hantera 1960-talets bostadsbrist och på tio års tid bygga en miljon nya bostäder, främst lägenheter och radhus.

Bostäderna var moderna för sin tid, med funktionell planlösning och närhet till grönska. Bilarna blev allt

fler så man ville göra bostadsom- rådena både trevligare och säkrare genom att separera fotgängare från biltrafik. Därför löpte bilvägarna en bit ifrån bostädernas entréer och parkeringsplatserna placerades i egna kluster. Enligt tidens anda ville man också väva in samhällsservice i närhet till bostäderna, så samti- digt byggdes även skola, mataffär, idrottsanläggning, vårdenheter, apotek, post, hållplatser för kollek- tivtrafik och annat i området.

När Högsätra byggdes var det egentligen bara vägen som döptes till Högsätravägen men snart kallades hela området så. Här låg tidigare en skog med fina svampmarker och detta finns bevarat i kvartersnamn som Kantarellen. Husens varmgula färg har möjligen också inspirerats av detta.

Högsätra

– då, nu och i framtiden

Gångsätra gård med den ”gamla” herrgården på en målning av Otto August Mankell 1883. Troligtvis målad med ett tidigt fotografi som förlaga taget vid en ballongfärd över området. Gamla Södra Kungsvägen löper bakom herrgårds- byggnaden. Gångsätra gårds ursprungliga trädgårdsanläggning upptas idag av Willys livsmedelsbutik. Till höger på höjden ligger de tre Högsätravillorna.

(Bilden är beskuren.)

Ovan: Karta över Gångsätra från 1720-1774.

Nedan: Gångsätra gård med 1808 års huvudbyggnad fanns avbildad på en väggmålning.

1800 1850 1900

1907 Gångsätra gård får en ny huvudbyggnad 1808

Gångsätra gårds huvudbyggnad uppförs

1883 Första avbildningen av Högsätraområdet

FOTO: WIKICOMMONS

FOTO: C H ANKARBERG

FOTO: UR C H ANKARBERGS SAMLING

(5)

Aktuellt

Framtidens Högsätra

Efter snart 50 år är både den gamla sjukhusbyggnaden (i dag kallad Högsätrahuset) och utemiljöerna i behov av upprustning och förnyelse.

Området behöver utvecklas och staden vill att det blir ett grönskande, trivsamt och småskaligt område i klassisk stil med trivsamma stråk och fler mötesplatser.

Sjukhusbyggnaden och parke- ringsplatsen bredvid ska rivas och ersättas med bostäder och ett nytt Hälsans hus som är mer anpassat för dagens vårdbehov. Även idrotts- området ses över och utvecklas.

Vi kan nu visa de första idéskis- serna till vad som är tänkt att byggas i Högsätra. De första två markanvisningarna för området är avgjorda: En samhällsfastighet som går under arbetsnamnet Hälsans

hus för vårdverksamhet, och flerbostadshus med cirka 140 bostäder.

Vinnarna utsågs i ett beslut av kommunstyrelsen i februari 2021.

Läs mer: www.lidingo.se/hogsatra

2009

Projektet att utveckla Högsätra startar, utredningar och dialog med närboende inleds.

2016

Samråd för planprogrammet, som är vägledande i arbetet med kommande detaljplaner.

2018

Planprogrammet antas av kommunstyrelsen.

2020

Ett kvalitetsprogram antas av kommunstyrelsen. Det innehåller krav och önskemål för den kommande bebyggels- en och används vid markanvisningar och detaljplanering. Markanvisningstävlingar hålls för Kärnan (Högsätra centrum).

Samråd om Högsätra idrottsområde.

2021

Vinnare av de första markanvisningarna, Hälsans hus och flerbostadshus, utses och beslutas i kommunstyrelsen. Fortsatt arbete med detaljplanen för Kärnan sker mellan staden och byggföretagen som vann. Samråd av detaljplanen och markanvisning av ett nytt kvarter med radhus i Kärnan (Högsätra centrum) är planerat till slutet av året. Granskning av detaljplanen för idrottsområdet planeras till försommaren. Den beräknas antas av kommunstyrelsen till hösten.

2022

Planen är att detaljplanen för Kärnan (Högsätra centrum) ska kunna antas av kommunstyrelsen i slutet av 2022. När detaljplanen har vunnit laga kraft kan rivning av Högsätrahuset och nybyggnad av Hälsans hus, bostäder och allmän plats (nya vägar, torg och likande) påbörjas, tidigast 2023.

Högsätra stadsbyggnadsprojekt – tre delområden

• Kärnan (Högsätra centrum)

• Idrottsområdet

• Lillåkersvägen (där bostäder planeras på en parkeringsyta)

5 Nedan: Flerbostadshus, vinnande

bidrag i markanvisningstävlingen i delområde Kärnan, Högsätra centrum.

Exploatör Storstaden, arkitekt och illustration AIX arkitekter. Detaljer och kulörer kan komma att ändras.

Th: Samhällsfastighet Hälsans hus, vinnande bidrag i markanvisningstävlingen i delområde Kärnan, Högsätra centrum.

Exploatör Titania, arkitekt och illustration Brunnberg & Forshed. Detaljer och kulö- rer kan komma att ändras.

Tv: Gångsätra gård fick en ny huvudbyggnad 1907. Foto från byggnadsnämndens rivningslovshandlingar innan rivningen 1981.

Tv och ovan: Högsätra- villorna uppfördes under senare delen av 1800-talet.

Två av dem står kvar i dag.

Th: Högsätra – en del av miljonprogrammet från 1970-talet.

Vad är en markanvisning?

En markanvisning ger ett byggföretag ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om att köpa eller hyra mark som kommunen äger och bygga på den.

Vid en markanvisning får byggföretag skicka in ett bidrag som beskriver vad man tänkt bygga och hur det ska se ut. Kommunen avgör vilket företag som ska erbjudas rätt att bebygga marken.

En markanvisning ger alltså staden möjlighet att styra utvecklingen av ett visst område utan att själv agera byggaktör.

FOTO: LÄNSFÖRSÄKRINGAR FASTIGHETSFÖRMEDLING

1950 2000 2050

1970-tal Dagens Högsätra

byggs

2010-20-tal Framtidens Högsätra

börjar planeras

(6)

D

et är torsdag förmiddag i mitten av februari. Ett glatt gäng entusiastiska pensio- närer har trotsat kylan och träffas vid Baggeby torg i det kyliga vintervädret. Birgitta och Birgitta är veteraner. De har varit med många gånger sedan starten i september.

Den här dagen kommer gångstavar och broddar till pass för att inte halka i vinterväglaget.

De träffades i somras på en bänk vid biblioteket. ”Hej, jag heter Birgitta”, sa den ena. ”Det heter jag med”, sa den andra. Och så började deras vänskap. Det första samtalet handlade om böcker, men det visade sig snart att de hade mycket annat än bara böcker gemensamt. Den ena

Birgittan kommer från Värmland – och det gör även Gerd, som också hon följt med på flera promenader sen i höstas. Så de har pratat om Värmland när de

promenerat.

– Det är ju inte bara promenaderna som drar, säger Gerd. Det är så trevligt att föra samtal. Och fantastiskt praktiskt att de utgår ifrån där man bor. Nu när man inte ska åka kollektivt.

Flera gånger i veckan, på olika platser på Lidingö, ordnas promenader

i lagom tempo för hugade pensio- närer. Vårschemat startade i januari och utgår nu från ett par nya platser på Lidingö. Hästskojarparken och Larsberg är nyheter för denna ter- min. Varje promenad leds av minst en person från staden och nytt är också att Röda Korset ställer upp med frivilliga ledare.

– Vi försöker sprida ut våra aktiviteter på olika ställen på ön, så att de är så tillgängliga som möjligt. De som inte hade några deltagare har vi flyttat på och nu provar vi några nya ställen, säger Anne Rick som är samordnare på Mötesplats centrum.

– Aktiviteterna är mycket uppskattade och reaktionerna på våra promenader har varit positiva. Att få komma ut och träffa andra är väldigt viktigt för många i dessa tider, fortsätter Anne Rick.

Mötesplats centrum har också erbjudit kafé- och gympa grupper.

– Vi hade ju ett milt höstväder så vi gympade faktiskt utomhus ända fram till jul, säger hälsopedagog Ellica Österlund som lett gympapass i Frimurar hemsparken hela hösten.

K

arin har också hittat till Mötes - plats centrums promenader och uppskattar möjligheten att få komma ut och röra på sig. Som liten hade hon så mycket spring i benen att hennes pappa lät henne börja i balettskola. Och mycket dans blev det genom livet efter det.

– Jag dansade många år i Cullberg- baletten och har bland annat arbetat som dansterapeut. Jag älskar att röra på mig och vill fortsätta att vara aktiv, säger Karin.

Men det är inte bara rörelsen som lockar Karin. Precis som Gerd är hon glad över möjligheten till samvaro med de andra som promenerar och att det finns en regelbundenhet i mötena som sker samma tid varje vecka.

– Det är bra att det är ordnat på en viss tid, det underlättar för mig att komma ut. Och så tycker jag om att man får prata och träffa nya vänner.

Jag kände ingen när jag kom hit, men det är en välkomnande atmos- fär och lätt att lära känna varandra, säger Karin.

Efter en timme är gruppen tillbaka där promenaden startade och enas om att det, trots det kalla vinterväd- ret, varit en förträfflig förmiddag.

– Jag är väldigt glad att Mötes plats centrum finns, säger Birgitta. Det är ju ett visst motstånd att klä på sig och ta sig ut, men det är alltid så trevligt och socialt!

www.lidingo.se/motesplatscentrum

Mötesplatssamordnare Anne Rick, telefon 08-731 31 94

Hälsopedagog Ellica Mattsson Österlund, telefon 08-731 33 24

P R O M E N A D E R N A S O M H Å L L E R M O D E T U P P E

Snö och kyla

hindrar inte oss!

TEXT: HELENA ÅBERG OCH SIBEL GÜNER FOTO: MICKE LUNDSTRÖM

Birgitta och Birgitta möttes på en bänk och blev goda vänner.

Jag var ett barn som inte kunde sitta stilla, så min pappa satte mig i balettskola berättar Karin för Birgitta.

Mötesplats centrum och öns träffpunkter håller i gång sina aktiviteter för personer över 65 år även under coronapandemin.

När det inte längre går att erbjuda sociala aktiviteter inomhus arrangeras i stället utomhusaktiviteter flera gånger i veckan.

Och det är ett uppskattat inslag i vardagen för många.

(7)

Reportage

P R O M E N A D E R N A S O M H Å L L E R M O D E T U P P E

Varje vecka ordnar Mötesplats centrum promenader som utgår från Baggeby, Larsberg, Näset, Brevik och Hästskojarparken nära Lidingö centrum. Birgitta, Birgitta och Gerd går gärna med.

(8)

Gjutning trots tufft väder

TEXT: LENA HYTTSTEN FOTO: BO VADING

Medan vissa av länets konstruktionsarbeten utomhus pausades på grund av februari

kylan fortsatte arbetet med Lilla Lidingöbron oförtrutet. Men snö, blåst och is ställde nya krav på sättet att arbeta.

T

re av de totalt nio brospan- nen fram till brogrenen är nu färdiggjutna och det stora formverket (MSS) flyttas successivt framåt för att fungera som gjutform för de resterande.

Arbete med landfästen pågår och vid brogrenen förbereds gjutningen av det stora fundament som ska bära upp bron där den delar sig i två;

gång- och cykelbron och spårbron mot Torsvik. In mot land kommer

de sista delarna av bron att gjutas utan MSS:en, med tillfälliga stöd ute i vattnet.

Under februari påverkades arbetet starkt av vintervädret och fick anpas- sas för att klara både kyla, snöfall, blåst och isbildning.

Tisdagen den 2 februari planera- des gjutning av farbanan i brospann nummer tre.

– Entreprenören stod inför valet och kvalet att gjuta eller inte. Det hade När kranen Lodbrok skulle lyfta tvärbalkarna

från ett fundament till ett annat rådde hård vind och isbildning. Här skrapar man bort is och rengör ytor och flytten av balken genom-

fördes när vinden mojnat.

bro n

(9)

Nyheter

varit mer än 10 minusgrader kallt men just den här dagen skulle temperaturen gå upp till minus 1 och det kunde enligt prognosen snöa lite till natten. Påföljande dagar skulle det bli kallare igen, så det fanns ett föns- ter att utnyttja där, säger Alexander Ahne, biträdande projektledare för Lilla Lidingöbron.

Samma dag gick SMHI ut med en klass 1-varning för kraftigt snöfall i Stockholmsområdet. Beslutet att genomföra gjutningen fattades kort innan arbetet skulle starta.

– Då visste vi att vi hade närmare 12 timmar framför oss med ett arbete som inte kunde pausas, och hoppades bara att temperaturen inte skulle falla. Entreprenören började gjuta på morgonen och blev klar under kvällen, då hade det snöat ymnigt i många timmar, säger Alexander Ahne.

Tuffa utmaningar

Att snöfallet kom så tidigt på dagen gjorde gjutningsarbetet än mer utmanande. Inför gjutningen

behövde formen och området runt omkring hålla rätt temperatur, minst fem plusgrader. De värmeslingor som är inbyggda i brospannet intill hade därför varit på under några dygn. Snö och is togs bort med hjälp av hett vatten och tryckluft. Betongen som sedan hälldes i var uppemot 20 grader varm. Så snart gjutningen var klar täcktes den över med isolerande och uppvärmda mattor för att skydda från snö och kyla.

www.lidingo.se/lillalidingobron

Zonindelad

boendeparkering gäller

Bor du i Torsvik, Baggeby, Bodal eller Näset så har boende parkering börjat gälla hos dig. Med boendeparke- ringstillstånd får du parkera upp till sju dagar i sträck i din egen zon utan att flytta bilen.

Under februari blev boendeparkering permanent i Torsvik, Baggeby och Bodal, även Näset tillkom. Är du fordonsägare och skriven i något av dessa områden kan du när som helst söka tillstånd för boendeparkering i din egen zon, via stadens webbplats.

Tillståndet är gratis och gäller i ett år från utfärdandet, sedan behöver det förnyas.

P-platser för boende

Zoner har skapats för att göra det lättare för de boende att hitta parkering nära bostaden. Lidingöbor som bor i andra områden kan därför inte skaffa tillstånd för boendeparkering längre.

– Vår utvärdering av försöket, som pågick 2019-2020, visade att Lidingöborna överlag är positiva till boendeparkering. Men den visade också att vissa områden blev infarts- parkeringar för jobbpendlare. Därför begränsar vi nu boendeparkeringen till att gälla de som bor i respektive område, säger Carl-Johan Schiller (KD), ordförande i teknik- och fastighetsnämnden.

Får jag parkera utan tillstånd?

Du som inte är folkbokförd i ett område med boendeparkering får fortfarande parkera där, även utan boendeparkeringstillstånd. Gratis besöksparkering med p-skiva gäller i tre timmar på vardagar klockan 09.00-17.00. Vardag före helgdag, söndag samt under kvällar och nät- ter är det fri parkering för alla.

Läs mer om boendeparkering och sök tillstånd på:

www.lidingo.se/boendeparkering Tv: Kassunerna behöver värmas upp

och bli fria från snö och is före gjutning.

Runt alla verktyg samlas klumpar med is, även de måste värmas för att kunna användas. Arbetet tar förstås längre tid än vanligt. Här monteras och svetsas tättslutande stållock på pålarna.

Nedan: När gjutningen är klar täcks den över med isolerande mattor för att skyddas från snö och kyla.

bro n

FOTO: PÄRHENRIK WILLENFELDT

(10)

TEXT: PHILIP JOHNSSON FOTO: MICKE LUNDSTRÖM

Med en sändare runt halsen blir matematik- och teknikläraren Christian Svedenkrans mer medveten om hur han rör sig under lektionerna. Resultatet har lyft undervisningen och förbättrat elevernas studieresultat.

F

yra sensorer är placerade i klassrummet på Högsätra skola. De läser av sändaren som Christian Svedenkrans har runt halsen och visar hur han agerar under lektionerna. Data samlas in och visas i en värmekarta med färger, ju rödare färg, desto längre har läraren befunnit sig på den platsen.

– Med sändaren runt halsen blir jag mer medveten om vad jag gör och hur jag rör mig. När jag kan se mina rörelsemönster på värmekarta över klassrummet påverkar det mitt agerande och undervisningen blir bättre, säger Christian.

Projektet om hur lärare rör sig i klassrummet ingår i Vinnovas projekt IoT-hubb Skola. Det är ett

utvecklingsprojekt och IoT står för Internet of Things, eller sakernas internet på svenska. Det handlar helt enkelt om att koppla upp vardags- föremål till internet och se hur man kan använda digital teknik på skolor för att underlätta vardagen för elever och lärare.

Fia Juréen jobbar som verksamhets- ledare på Komtek, den kommunala teknikskolan, i Lidingö stad. Hon menar att det finns stora möjligheter för skolan att utvecklas digitalt.

– Det är spännande att vara med i utvecklingsprojekt och fantastiskt att Lidingö stad vill vara med och bidra till utvecklingen. Vi anmälde oss till projektet för att vi såg att vi har förutsättningarna att kunna testa i riktiga miljöer, säger hon.

Frigöra tid för lärare

Forskarna Robert Ramberg och Patrik Hernwall på Stockholms universitet jobbar med projektet sedan ett par år tillbaka och berättar att man i andra tester inom projektet också tittar på rummets miljöfaktorer och ansikts- igenkänning för automatisk närvaro- kontroll bland eleverna.

– Ansiktsigenkänningen har blivit kritiserad, men om en sådan central administrativ uppgift kan automa- tiseras så kan läraren frigöra tid, uppmärksamhet och engagemang till undervisningen, säger Patrik Hernwall.

Den största utmaningen med digitalisering i skolan, enligt Patrik Hernwall, är att få med sig lärare och föräldrar.

Christians rörelser får fart på undervisningen

FORSKNINGSPROJEKT I SKOLAN:

(11)

– Det har varit i stort sett samma utmaning sedan 1980- och 1990- talen. Vi måste ha i minnet att digital teknik är rörlig och en alltmer komplex materia, just eftersom den är i ständig förändring och utveckling och att den finns inom allt fler områden. Men där finns också dess fantastiska potential. Det betyder att vi själva, våra verksamheter och organisationer måste vara i förändring.

Avstämningar varje vecka

Tillbaka till klassrummet i Högsätra skola. Varje vecka stämmer Christian Svedenkrans av sina erfarenheter med forskare vid Stockholms universitet. Förutom att han själv påverkats av att ha blivit mer medveten om sitt agerande i klassrummet, så är en annan reflektion att även eleverna behöver röra på sig för att få mer energi och fokus. Med hjälp av ett stort tidtagarur på tavlan har han infört mikropauser varje lektion.

– Med tanke på hur jag och mina beteenden påverkats tror jag att vi skulle kunna se liknande effekter hos eleverna om de blir mer medvetna om hur de agerar på lektionerna. Jag tänker att allt lärande blir bättre av att alla inblandade blir mer medvet na om sin roll och sina beteenden, säger Christian Svedenkrans.

Har du exempel på hur försöket gjort direkt nytta för någon elev?

– I höstas hade jag en elev som halkade efter alltmer, då placerade jag en tom stol hos eleven för att jag lättare skulle kunna sitta ner bredvid. Det syntes på heatmapen att jag var där och redan efter någon lektion blev eleven mer aktiv och engagerad – även när jag inte var där. Eleven visade i början av den här terminen att lärandet tagit fart igen, säger Christian Svedenkrans.

Digitalisering och skolutveckling Lidingö stad arbetar aktivt med digitalisering i skolan och stadens andra verksamheter. Kommunen utsågs till Sveriges digitaliseringskommun 2019 och vann Guldtrappan 2020, en kvalitetsutmärkelse för skol- huvudmän som ligger i framkant när det gäller skolutveckling i en digital tid. Projektet IoT Hubb Skola startade 2018 och är planerat att avslutas under 2021. Sveriges forsk- ningsinstitut RISE leder projektet och förutom Lidingö stad deltar bland annat Kungsbacka kommun, Skellefteå kommun och Västervik kommun tillsammans med Atea och Microsoft. Projektet om hur lärare rör sig i klassrummet startade på Högsätra skola våren 2020.

Läs mer: iothub.se

Nyheter

Ulrika Strandberg

Ny chef för lärande- och kultur- förvaltningen från den 1 april.

Vad lockade dig att söka jobbet som förvaltningschef?

– Som förvaltningschef för lärande- och kulturförvaltningen får jag ett större och bredare uppdrag än jag har idag och det ser jag som inspirerande och utmanande. Stadens ledarskaps- profil var också något som tilltalade mig då jag tror på ett utvecklande och lyssnande ledarskap.

Vad har du jobbat med tidigare?

– Jag kommer närmast från Vaxholms stad där jag arbetat som förvaltnings- chef på utbildningsförvaltningen i sju år. Innan dess arbetade jag som rektor i fristående skola och förskola.

Vad ser du mest fram emot med din nya roll?

– Just nu ser jag mycket fram emot att sätta mig in i verksamheten och förstå nuläget. Samtala med chefer och medarbetare för att få deras bild av vad som fungerar väl och vad vi kan bygga vidare på och även fånga in det som behöver utvecklas och förändras. Jag ser fram emot att komma igång och lära känna Lidingö, verksamheter och förvaltningen mer ingående.

Vad är ditt intryck av Lidingö?

– Jag uppfattar Lidingö stad som en mycket väl fungerande kommun och organisation som ligger i framkant på många områden. Fokus ligger på invånarna, kvalitet och utveckling.

Vad gör du helst en ledig dag?

– En ledig dag umgås jag gärna med min familj. Min man, våra barn och deras familjer ger mig mycket energi.

Ett stort intresse är även segling som jag ägnar mig åt så ofta jag kan när vädret tillåter.

hallå där

Christians rörelser får fart på undervisningen

Christian Svedenkrans har blivit medveten om hur han rör sig i klassrummet – och att det har betydelse för elevernas intresse under lektionerna.

Lektionernas utformning och lärarens rörelser och kontakt med eleverna skapar förutsättningar för goda studieresultat.

Timern använder Christian för att lägga in mikropauser så att också eleverna ska få röra på sig under lektionstid.

Efter lektionen går Christian igenom värmekartan för att se hur han rört sig i klass rummet.

(12)

S

edan 2003 har Lidingö stad vart fjärde år deltagit i den gedigna undersökningen Ung Livsstil. Undersökningen leds av forskargruppen Ung Livsstil och ska ge svar på hur ungdomarna ser på sin hälsa, fysiska aktivitet, livets mening, livschanser, trygghet, inflytande, läsvanor, skolsituation, mobbing och spontanidrott.

Höstterminen 2019 genomfördes den senaste undersökningen bland elever på högstadiet och gymnasiet.

Svaren på de 58 frågorna bearbe- tades sedan av forskargruppen och blev klara under 2020. Deltagandet på Lidingö var högt, med en svars- frekvens på 85 procent på högstadiet och 82 procent på gymnasiet.

– Att vi har ett så högt deltagande i undersökningen ger oss bra underlag

att utgå ifrån när vi ser över hur vi ska bedriva ungdomsverksamheten på Lidingö på bästa sätt, säger Olle Tahlén, projektledare för Ung Livsstil 2019 på Lidingö.

Undersökningen visar på att det finns behov av att planera och arrangera aktiviteter för och med unga tjejer. Det behövs också en stra- tegi för att nå ut till den här gruppen, men också till andra unga som inte brukar delta i fritidsaktiviteter.

Svaren visar också att man behöver utgå från ungdomarnas olikheter när man planerar aktiviteter och

ta hänsyn till öppettider och skapa variation i utbudet för att locka.

Helgverksamheten utvecklas Olle Tahlén och hans medarbetare drar under våren 2021 igång ett arbete där helgverksamheten ska utvecklas med fokus på att ha öppet på rätt tider med ett relevant utbud för att möta ungdomarnas önskemål.

– Målet är att skapa en meningsfull fritid tillsammans med Lidingös ungdomar med olika teman, kurser och aktiviteter som kan intressera fler ungdomar, inte bara våra stammisar.

Fokuset ligger också på att se över utbudet i verksamheten på var- dagarna för att nå ännu bredare grupper, säger Olle Tahlén.

Europas största studie av barn och ungdomars livsstil

Forskningsgruppen Ung Livsstil har sedan 1984 genomfört undersök- ningar i hela Sverige och svarsfrek- vensen ligger mellan 70 och 90 procent. Det är i dagsläget Europas största studie av barn och ungdomars livsstil. Förutom Lidingö deltar även bland annat kommunerna Täby, Huddinge, Helsingborg, Stockholm, Värmdö, Jönköping, Vallentuna och Malmö i undersökningen.

Läs mer: www.unglivsstil.org

STOR LIVSSTILSUNDERSÖKNING:

Vad vill de göra på fritiden, vad tycker de kommunen ska satsa på, hur upplever de sin trygghet? Det är några frågor som den omfattande livsstilsundersökningen Ung Livsstil vill få svar på.

TEXT: SIBEL GÜBER FOTO: MICKE LUNDSTRÖM, LILLA BILDEN SIBEL GÜNER

Biblioteket välbesökt

Biblioteket ligger i topp fem av ett 20-tal kulturaktiviteter.

Lidingö är den enda kommunen i undersökningen som har ett ökande besöksantal bland ungdomar. Störst ökning syns bland gymnasie elever.

Naturintresset ökar

Intresset för naturen har ökat både bland killar och tjejer sedan undersökningen 2015.

Vikten av natur områden, grill- platser, sjö och badmöjligheter för rekreation kommer högt upp på listan.

Vissa platser otrygga

Undersökningen visar att det finns skillnader i var tjejer och killar känner sig otrygga. Plat- ser som Ropsten, ombord på bussen, Lidingö banan, Lidingö centrum men även till viss del områdena där man bor, kan upplevas som otrygga. Tjejer upplever sig generellt mer otrygga än killar.

Fler tjejer på fritidsgårdarna

Intresset för att besöka fritids- gårdarna bland elever på hög stadiet är stabilt sedan 2015. Det finns en liten ökning bland tjejer vilket troligen är resultatet av medvetna sats- ningar på aktiviteter riktade till just tjejer.

Starkt föreningsliv

Lidingö hamnar bland de kommuner i undersökningen som har flest unga i idrotts- föreningar. Sedan 2011 är deltagandet stabilt bland både killar och tjejer i högstadiet och i gymnasiet. Största idrotterna bland killar är fotboll, tennis och golf. Bland tjejer är tennis, ridsport, fotboll och gymnastik populärast.

Noterat ur Ung Livsstil-undersökningen

Olle Tahlén, projektledare för Ung Livsstil 2019 på Lidingö.

Olle lyssnar på vad de unga vill

(13)

Aktuellt

SÅ KAN VI SUMMERA CORONAÅRET 2020 PÅ LIDINGÖ:

Fritid på hemmaplan

TEXT: JENNY SKÖLD

Ett drygt år har gått sedan vi drabbades av coronapandemin som förändrade vår tillvaro. Med begränsade möjligheter till resor och umgänge gäller det att laga efter läge – något som vi Lidingöbor verkligen gjort. Hundvalpar, idogt pusslande och träning i eget hemmagym är några saker som vi på Lidingö sysslat med senaste året.

Vi byggde om och till Att många ville passa på att bygga om och bygga till där- hemma märktes både i bygg- handeln och på Lidingö stads bygglovsenhet. 717 bygg- relaterade ansökningar och anmälningar kom in till staden under 2020, jämfört med 603 året innan – en ökning med nära 20 procent.

Allra störst var skillnaden i antalet attefallsrelaterade bygganmälningar som ökade med hela 50 procent. Från 60 anmälningar under 2019 till 90 under 2020. Även antalet bygglovsansökningar ökade under året. Nästan 100 fler ansökningar kom in under 2020 jämfört med 405 under 2019.

Vi var ute i skog och mark Det märktes inte minst på att veden vid vindskydden tog slut i ett rasande tempo.

Vi tittade på online- seminarier

Allt fler såg allt mer via internet. Staden brukar anordna föreläsningar och möten med olika teman i Stadshuset som nu i stället har hållits via internet. Mest välbesökt hittills är seminariet ”Underbara adhd”

i oktober: Över 1500 personer såg föreläsningen online! Håll utkik på Lidingö stads face- booksida där vi annonserar kommande seminarier.

Fler skaffade husdjur Den största ökningen av djur ägare under pandemin är 40-49-åringar och i den gruppen är ökningen av kattägande ungefär lika stor som ökningen av hundägande. Det visar Agrias statistik som bygger på antalet nya försäkrade hundar och katter under perioden mars-juli jämfört med motsva- rande period föregående år.

Kattägandet i åldersgruppen 40-49 år ökade med 19 procent medan hundägandet ökade med 15 procent. I den yngsta åldersgruppen i Agrias statistik, personer mellan 20 och 29 år, har kattägandet däremot ökat dubbelt så mycket som hundägandet. I dag finns cirka 1,2 miljoner katter i Sverige vilket innebär att katten är landets mest populära husdjur.

Sammantaget ser Agria en årlig ökning på mellan 10 och 15 procent för djurslagen hund, katt och häst för helåret 2020. (Källa: Agria)

Många skaffade fritidsbåt Hemmasemester gav smak för sjöliv: På Lidingö ställde sig hela 55 procent fler personer i kö för båtplats under 2020, enligt Lidingö Båtförbund som är en gemensam sammanslut- ning för 11 båtklubbar på ön.

År 2019 bestod båtplatskön av 2547 personer och 2020 var det nästan 3950 i kön – en ökning med så mycket som 1400 båtar på bara ett år. Mest ökade kön för motorbåtar, där 34 procent fler sökte plats.

Dessutom ses en ökning av mindre motorbåtar på trailer.

(Källa: Lidingö Båtförbund) Vi la pussel som aldrig förr Intresset för att lägga pussel verkar ha ökat markant under den pågående pandemin.

Tillverkaren Ravensburger noterade redan i april 2020 en försäljningsökning på nära 400 procent jämfört med samma period året innan. I början köptes pussel mest av äldre, men nu tycks pusslandet ha spritt sig till de yngre och många verkar ha börjat nyli- gen. På Lidingö har det bildats en facebookgrupp som heter Pusselbyten, där man kan få kontakt med andra Lidingöbor som vill byta sina färdiglagda och kompletta pussel mot andra motiv.

Vi började gymma hemma Vi började träna på hemmaplan så till den grad att hantlar, vikter och skivstänger blev en bristvara och var helt slutsålda i både sportaffärer och på nätet. Vissa hemma gymmare sägs till och med bokstavligen ha fått börja lyfta skrot.

(14)

Kurs för

föräldrar till unga vuxna utan sysselsättning

Hjälp, vart ska jag vända mig!? är en kurs för dig som har en hemma- boende ung vuxen i åldern 18-29 år som saknar sysselsättning, arbete eller studier. Kurstillfällena sker online och är kostnadsfria. Under vå- rens navigationskurs kommer du att få vägledning och information om olika former av stöd inom kommun, region och föreningar.

Du är välkommen att delta vid samtliga tillfällen eller bara de du tycker är relevanta. Varje tillfälle inleds med en föreläsning på cirka 1,5 timme och följs upp med en halvtimmes frågestund.

Vid frågor och anmälan kontakta anhörigkonsulent Anita Eriksson, telefon 08-731 32 70 eller e-post:

anita.eriksson@lidingo.se Kurserna är ett samverkans- projekt mellan Stockholms Läns anhörigstöd och SNAPH (Stockholms Nätverk Aktion Psykisk Hälsa) som Lidingö samarbetar med.

Du hittar mer information om de olika kurserna på www.lidingo.se/anhorig

Navigeringskurs om demens för anhöriga

Är du anhörig till någon med de- mens eller kognitiv sjukdom? Nu finns en digital navigeringskurs för dig. Den innehåller föreläsningar och konkreta tips och råd som du som anhörig kan ha nytta av. Den kostar ingenting. Du går bara in på länken nedan.

Kursen är framtagen av anhö- rigkonsulenter, Nationellt Kompe- tenscentrum Anhöriga och Svenskt Demenscentrum som Lidingö stad har samarbete med.

NKA:s webbplats:

www.anhoriga.se/navigeringskurs

TEXT: KRISTINA ISRAELSSON FOTO: THERESE ANDERSSON

Många Lidingöbor har blivit arbetslösa till följd av corona- pandemin. På arbetsmark- nads- och integrationsenheten arbetar man för att öka möjlig- heterna till praktik och anställ- ning för Lidingöbor som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Genom nära samverkan med det lokala näringslivet kan våra arbetskoordinatorer ge stöd och

råd utifrån individuella behov och förutsättningar och även hjälpa till i kontakten med arbetsförmedlingen.

Under 2021 har vi fått utökade resurser för att möta det växande behovet och stötta fler på vägen till arbete, säger Anna Skagersten, chef för arbetsmarknads- och integrationsenheten.

Hur stöttar och samverkar ni med öns företagare och arbetsgivare?

– Som arbetsgivare kan du få hjälp med att hitta en kandidat för en praktikplats eller ett ledigt jobb samt

få stöd och råd kring olika anställ- ningsformer. Vi har i dagsläget ett mycket bra samarbete med både kommunala och privata arbetsgivare på Lidingö och det vill vi naturligtvis utveckla och förstärka. Tillsammans hjälper vi fler till arbete.

Vilket är ert viktigaste fokus för 2021?

– Vårt främsta fokus är att i nära samarbete med det lokala närings- livet och arbetsförmedlingen göra allt för att möta den växande arbetslös heten. Vi kommer tillsammans med vuxenutbildningen och öns företagare bland annat att ta fram nya korta jobbspår för att göra det möjligt att ställa om och få en kort utbildning som kan leda till anställning.

Näringslivsnytt för företagare

Nyhetsbrevet Näringslivsnytt kommer ut cirka sex gånger per år och vänder sig till dig som är företagare på Lidingö. Du får information, nyheter, aktuella upphandlingar, inbjudningar till webbinarium, och annat som kan vara intressant för dig i ditt företa- gande. Registrera namn och e-post- adress på stadens webbplats.

www.lidingo.se/näringslivsnytt Anna Skagersten, chef för arbetsmarknads-och integrationsenheten.

Vill du komma i kontakt med arbetsmarknadsenheten?

E-post: arbetsmarknad@lidingo.se

Syns ditt företag på Lidingös besöksportal?

Nu kan du som lokal företagare synas kostnadsfritt på besökspor- talen Upplev Lidingö. Under sidan

”Handla på Lidingö” har du möjlig- het att presentera dig med en kort text som länkar till din verksam-

hets webbplats.

På det här sättet hoppas vi

kunna bidra till att din verk- samhet blir ännu mer synlig för Lidingöborna under en period då det lokala näringslivet behöver allt stöd som går att få.

Intresserad? Hör av dig till naringsliv@lidingo.se eller gå in på webbplatsen.

www.upplevlidingo.com

Under februari drog Grönsta- vikens plogade bana många skridsko sugna åkare. Följ oss på instagram så får du löpande tips om aktiviteter på Lidingö.

www.instagram.com/lidingo_stad

Arbetskoordinatorer stöttar

jobbsökande

(15)

Kultur

biblioteket

kulturtips

P

å Lidingö finns över 2 000 offentliga konstverk, nästan 40 av dem står utomhus.

Det senaste tillskottet i Lidingö stads konstsamling är tre skulpturer av Carl Milles som köptes in under 2020 och som bildar en glest

sammanhållen grupp med gudin- nan Diana som central figur. Hon är bland annat jaktens gudinna och åtföljs av en hind. Om det är så att vildsvinet är ett byte eller den som jagar förtäljer inte historien, men mer om skulpturgruppen går att läsa

på stadens webbsida. Där finns även information om alla övriga offentliga skulpturer på Lidingö och en karta där konstverken är markerade, så att du lätt hittar deras placering och kan gå en skulpturvandring.

www.lidingo.se/konst

Kultur

Slow-TV:

TV-minnen för demensdrabbade

Traditions-TV visar programmet Din Stad Lidingö, en film i lugnt tempo med minnen från förr. Passar för demenssjuka och deras anhöriga, för en inkluderande och dialogbaserad vård och omsorg. Filmen finns till- gänglig fram till 25 november 2021.

www.traditionstv.se/filmer

TakeAway bokbeställning

Om du vill undvika offentliga inom husmiljöer kan du göra en Take Away-beställning. Kontakta biblioteket via telefon eller e-post och meddela vilka böcker du vill låna.

Om du inte vet vad du vill läsa kan du meddela vilka genrer du tycker om.

Bibliotekspersonalen plockar ihop böckerna, lånar ut dem till dig och ställer dem precis innanför entrén till Lidingö stadshus (Stockholmsvägen 50). Sedan kan du eller ett ombud hämta den färdiga bokkassen under Stadshusets öppettider.

Hemkörning till riskgrupper

Om du inte kan ta dig till biblioteket på ett säkert sätt, och inte har någon som kan hjälpa dig att hämta böcker, kan vi köra hem böckerna till dig.

Kontakta biblioteket via telefon eller e-post och meddela vilka böcker du vill låna. Om du inte vet vad du vill läsa kan du meddela vilka genrer du tycker om.

Bibliotekspersonalen plockar ihop böckerna, lånar ut dem till dig och kör hem dem. Vi lämnar bokkassen utanför din dörr.

Digitant-böckerna av Malin Perlheden guidar dig i den digitala världen

Digitant – din nybörjar- guide till den digitala världen

Kanske är du redan upp- kopplad, men känner dig osäker på hur du ska använda din dator, plat- ta eller telefon på bästa sätt? I den här nybörjar- boken får du enkla steg-för-steg-instruktioner som hjälper dig ut i den digitala världen. Du får hjälp att våga handla på nätet, göra bankärenden och sköta dina vårdkontakter. Finns även som e-bok.

Digitant – nya steg till ett enklare och roligare liv via nätet

I den andra boken i serien Digitant får du lära dig att koppla upp dig mot streamingtjänster som Netflix och Spotify, beställa matkassar och ta snygga bilder med mobiltelefonen. Allt görs med lika enkla steg-för-steg-instruktioner som i den första boken. Finns även som e-bok.

Digitant – din enkla guide till säker vardags- ekonomi på nätet Coronakrisen ställer helt nya krav på oss att inte röra oss i samhället på samma sätt som tidigare. I den tredje boken i serien Digitant får du handfasta tips på hur du kan ta hand om din privatekonomi på nätet. Du får enkla steg-för-steg-instruktioner i hur du installerar och kommer igång med Mobilt BankID, lär dig hur du skaffar e-faktura och vad du ska titta efter för att känna dig trygg när du gör ett köp i en e-handel.

Korvtjuven av Marianne Gretteberg Engedal

Visst går det att läsa en bilderbok som e-bok! De finstämda illustrationerna i Korvtjuven gör sig lika bra på en surfplatta som i pappersform.

Lille Kjell bor tillsammans med sin stora och skrupelfria familj en bit utanför byn.

Syskon, föräldrar, far- och morföräldrar...

ja, hela familjen stjäl. Men Kjell vill inte vara en svart- och vitrandig tjuv. Han tjuvar bara åt sig sånt som ingen behöver (således helt oduglig enligt föräldrarna).

I Norge har boken fått pris både för bästa bilderbok och en av de vackraste böcker- na. Finns som tryckt bok och e-bok.

Boktipset

Bibliotekets öppettider

Måndag-torsdag 11 - 20

Fredag 11 - 18

Lördag 11 - 16

Söndag 12 - 15

Här når du oss

Webbplats: www.lidingo.se/bibliotek E-post: stadsbiblioteket@lidingo.se Telefon: 08-731 37 70

Gör en egen skulpturvandring

Skulpturerna Dianas Jakt av Carl Milles är placerade runt Lidingö stadshus.

Lidingö

Hembygdsförening digitaliserar

bildarkiv

Bildarkivet innehåller drygt 12 000 fotografier som speglar Lidingös utveckling sedan slutet av 1800-talet fram till idag.

Fotografierna har tagits av såväl yrkesfotografer som amatörer och alla foton har skänkts till föreningen. Det är medlemmar i Hembygdsföreningens fotogrupp som under en följd av år har arbetat med att identifiera, kata- logisera och digitalisera bilderna.

Föreningen är stolt över att nu kunna erbjuda medlemmar och allmänheten att ta del av denna bildskatt som finns på föreningens webbplats. Allt arbete med bildarkivet sker på ideell grund.

Läs mer: www.lidingohembygd.se

(16)

De är där eleverna är

U

tbildningsnämndens kvalitetsut- märkelse delas ut årligen för att uppmärksamma framgångsrika pedagoger och arbetsgrupper i förskolor, skolor och fritidshem. Årets arbetslag 2020 blev socialpedagogerna Shubha Anbratt och Mohammed Kadirzada i Bodals skola. Malin Engelbrecht, lärare i Käppala skola, utsågs till Årets pedagog 2020 och vinnarna fick ta emot diplom och varsin check på 15 000 kronor.

Vårt Lidingö ställde några frågor till socialpedagogerna.

Vad tror ni det är som gjort att ni fått det här priset?

– Socialpedagoger är ett relativt nytt yrke inom skolan. Det arbete vi gör för eleverna handlar om det psykosociala där vi har elevernas mående i fokus. En anledning till att vi fått priset skulle kunna vara att vi jobbar för att skapa trygghet och bygger relationer som ökar

elevernas välbefinnande och motiverar dem att vara i skolan.

Hur ser ert arbete i skolan ut?

– Vi finns tillgängliga för eleverna på mellan- och högstadiet under hela skoldagen. Vi gör vårt arbete i korridorerna och på rasterna och jobbar uppsökande och förebyggande. Mohammed fokuserar på mellanstadiet och finns ofta ute på gården. Shubha har högstadiet som sin främsta målgrupp och är mest synlig i elevcaféet. Där spelas det biljard, kort och andra spel, eller så sitter vi bara ner och pratar med ungdomarna. Vi hittar också på olika saker med och för eleverna. Efter skoldagen är elevcaféet öppet och eleverna stannar ofta kvar och pluggar eller spelar pingis och andra spel.

Vad tycker ni är viktiga komponenter för ett bra arbete som socialpedagog?

– Det viktigaste är att ha ett bra

sam arbete och en god kommunikation med lärarna och elevhälsan på skolan.

Men också att vi är så fria i vår roll som socialpedagog och kan vandra runt på skolan och på så vis vara synliga för eleverna på lektionstid och på rasterna. Vi har även telefon- och sms-kontakt med både elever och vårdnadshavare.

Vad betyder det att ni får det här priset?

-Det betyder jättemycket och visar hur viktigt det är med närvarande vuxna på en skola som kan knyta band med eleverna på en annan nivå än vad undervi- sande lärare kan göra.

Hur tänker ni använda prissumman på 15 000 kronor?

– Oj, 15 000 kronor är mycket. Men vi har en planerad resa till Auschwitz om ett år för årskurs 8. Och så vill vi göra elevcaféet ännu mer hemtrevligt med fler spel och möbler.

I början av året utsågs Shubha Anbratt och

Mohammed Kadirzada till Årets arbetslag. Tillsammans jobbar de som socialpedagoger på Bodals skola där de finns till för eleverna

under hela skoldagen, men också en bit efter det.

TEXT: SIBEL GÜNER FOTO: BURTAY BADEM