Uppföljning av det
prestationsbaserade
stimulansbidraget
Slutrapport
prestationsbaserade
stimulansbidraget
Titel: Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget Rapportnummer: 2015:36
Utgivare: Boverket, oktober, 2015 Upplaga: 1
Tryck: Boverket internt
ISBN tryck: 978-91-7563-295-7 ISBN pdf: 978-91-7563-296-4
Sökord: Uppföljning, prestationsbaserade stimulansmedel, stimulansbi-drag, urbant utvecklingsarbete, arbetssätt, samverkan, effekter, förvärvs-arbete, försörjningsstöd, behörighet till gymnasieskolan,
boendemiljö, trygghet, service, företagsetableringar, omflyttningar, kommuner, stadsdelar, Borås, Göteborg, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Stockholm, Södertälje, Trollhättan, Växjö, resultat, slutsatser Diarienummer: 1288/2015
Process: 3.4
Rapporten kan beställas från Boverket. Webbplats: www.boverket.se/publikationer E-post: publikationsservice@boverket.se Telefon: 0455-35 30 00
Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats. Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.
Förord
Boverket har genom regeringsuppdrag A2013/1192/IU i uppdrag att följa upp det prestationsbaserade stimulansbidraget. Bidraget har under åren 2013 till 2014 betalats ut till de 15 stadsdelar som ingår i det urbana utvecklingsarbetet. Detta är den tredje, och avslutande rapporten i uppdraget.
Rapporten är skriven av Helene Bogren (projektledare), Hans Jonsson, Johan Kihlberg och Marie Sand.
Karlskrona oktober 2015
Janna Valik Generaldirektör
Innehåll
Sammanfattning ... 5
Inledning ... 8
Uppdraget ...8
Syfte och frågeställningar ... 11
Avgränsningar ... 11
Metod ... 12
Läsanvisningar ... 12
Resultat från uppföljningarna år 2014 och 2015 ... 13
Brett spektrum av insatser ... 13
Kommunerna arbetar olika med organisation och beslutsfattande .... 14
Har arbetat olika tydligt med jämställdhet ... 15
Viktigt med ett regionalt perspektiv ... 15
Kommunerna följer upp bidraget på olika sätt ... 16
Långsiktiga och kortsiktiga effekter ... 16
Samarbete och långsiktighet ses som viktigast i det framtida arbetet 18 Statistisk genomgång av omflyttningen i stadsdelarna ... 20
Förvärvsarbetande flyttare bland inrikes in- och utflyttare ... 20
Utflyttningsrisk ... 24
Förvärvsarbetande ... 28
Slutsatser kring det prestationsbaserade stimulansbidraget ... 32
Kommunerna har arbetat på olika sätt ... 32
Långsiktighet är viktigt ... 32
Kommunerna har intensifierat sitt arbete med hjälp av bidraget ... 33
Osäkert om prestationen har gett genomslag ... 33
Svårigheter att följa upp kommunernas användning av bidraget ... 33
13,7 miljoner kronor kommer inte att följas upp ... 34
Slutsatser kring det urbana utvecklingsarbetet som helhet ... 35
Upprepade träffar har skapat ett nätverk ... 35
Utvecklat myndighetssamarbete ... 35 Bilaga 1 ... 37 Intervjufrågor, uppföljning 2014 ... 37 Bilaga 2 ... 41 Enkätfrågor, uppföljning 2015 ... 41 Bilaga 3 ... 44 Områdesstatistik... 44 Bilaga 4 ... 53
Sammanfattning
Boverket har regeringens uppdrag att följa upp det prestationsbaserade stimulansbidraget på totalt 200 miljoner kronor som har betalats ut under åren 2013 och 2014. Bidraget har fördelats mellan de 15 stadsdelar som ingår i det urbana utvecklingsarbetet.
Syftet med denna rapport är att undersöka hur de berörda kommunerna och stadsdelarna har arbetat med det prestationsbaserade stimulansbidra-get, varför de har valt att arbeta som de har gjort, om bidraget har påver-kat deras arbete, samt bedöma vad regeringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har haft för effekter.
Det bidrag som betalades ut den i första omgången, i december 2013, följdes upp genom kommunbesök och intervjuer med olika aktörer. Dessa intervjuer gjordes under hösten 2014. Det arbete som har finanierats med hjälp av prestationsbaserat stimulansbidrag under verksamhetsår 2015 har följts upp genom en enkät i juni 2015. Uppföljningen omfattar även ett statistiskt nedslag kring omflyttning och trångboddhet i stadsdelarna, vil-ket baseras på statistik från SCB.
Att bidraget inte har åtföljts av några regler från regeringen har gjort att stadsdelarna har valt att arbeta på olika sätt. Uppföljningen visar att bi-draget har betalats ut till ett brett spektrum av insatser, att man har foku-serat på olika mål vid fördelningen av medel, att man har valt att arbeta på olika sätt organisatoriskt, att det har skiljt sig åt gällande vem som har fattat beslut om lokal fördelning (förvaltning, nämnd eller kommunsty-relse), att omfattningen av internt och externt samarbete har varierat, att man har valt att följa upp arbetet på olika sätt internt, samt att det har va-rierat under vilka, och hur många, verksamhetsår man har valt att fördela bidraget.
Användningen av bidraget har även påverkats av att det beslutades för en period på två år. Detta anser kommunerna är en för kort period för en statlig satsning och de framhåller att de har behov av långsiktighet i arbe-tet. Uppföljningen indikerar också att regeringens satsning med detta bi-drag inte riktigt har fått genomslag på grund av den korta tidsperioden. Den statistiska uppföljningen av omflyttning i de 15 stadsdelarna visar att de generellt har en relativt stor utflyttning av förvärvsarbetande jämfört med inflyttande av förvärvsarbetande. Det gäller båda könen, men främst kvinnor. Sedan 2008 har dock andelen utflyttande med förvärvsarbete minskat i förhållande till andelen inflyttande i de flesta stadsdelarna.
An-delen som förvärvsarbetar är låg, samtliga områden ligger 20–30 procen-tenheter lägre än riket som helhet.
Det prestationsbaserade stimulansbidraget har påverkat arbetet i stadsde-larna genom att man har kunnat tidigarelägga och skala upp insatser. Det har dock inte påverkat den övergripande inriktningen på arbetet i någon större omfattning eftersom man upplever att man redan tidigare arbetar i denna riktning, och att två år är för kort tid för att initiera ett utvecklings-arbete. Att bidraget har tillförts vid sidan av den ordinarie kommunala budgeten har påverkat genom att man anser att man då kan använda bi-draget friare och testa nya vägar. Med tanke på att jämförelsevis små summor har tillförts det utvecklingsarbete som löpande görs i stadsdelar-na har bidraget haft en förhållandevis stor påverkan. I en del stadsdelar har bidraget även resulterat i ökat samarbete mellan förvaltningar och ökad samverkan med föreningslivet.
Regeringens formuleringar kring bidraget kan sammanfattas i att kom-munerna med hjälp av bidraget ska intensifiera sitt arbete för att under-lätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boende-segregationen i kommunen. Huvuddelen av bidraget har gått till att skala upp pågående verksamheter eller att testa nya sätt att arbeta på. Mindre delar av bidraget har gått till satsningar som skulle ha genomförts i samma utsträckning även utan detta ekonomiska tillskott. Tre stadsdelar har använt bidraget för att undvika att skära ner verksamheter som annars skulle ha drabbats av besparingar.
Regeringen har inte satt upp några regler om hur beslut om lokal fördel-ning av bidraget ska dokumenteras, eller att användfördel-ningen av bidraget ska följas upp lokalt. Det har gjort det svårt att följa upp hur en del kommu-ner har använt bidraget, samt hur mycket av bidraget de har använt. Bo-verkets uppföljning omfattar inte samtliga 200 miljoner1 kronor som har
betalats ut i bidrag, eftersom uppföljningsuppdraget upphör innan alla kommuner har tagit beslut om fördelningen av hela sina bidrag. Bidraget måste inte heller förbrukas senast 2015, utan regeringen tillåter att kom-munerna för över bidraget till kommande verksamhetsår. De här två an-ledningarna gör att 13,7 miljoner kronor inte går att följa upp i denna uppföljning. Av de drygt 184 miljoner kronor som kommunerna har tagit beslut om gör beslutsformuleringarna att cirka 32 miljoner kronor inte går att följa till specifika verksamheter.
Regeringen har inte beslutat om fler utbetalningar av prestationsbaserat stimulansbidrag. Om regeringen i framtiden vill betala ut någon form av bidrag på ett liknande sätt förordar Boverket att bidraget åtföljs av någon form av regelverk. Kommunerna bör ha frihet att besluta om hur det ska fördelas mellan olika satsningar lokalt, men det bör åtföljas av någon form av redovisningsskyldighet. För att kunna följa upp mot ett sådant regelverk krävs att lokala beslut om fördelning dokumenteras så att verk-samheterna går att identifiera och att investeringarnas utfall går att följa upp.
Kommunerna framför att långsiktighet och samarbete är viktigast för de-ras framtida utvecklingsarbete i stadsdelarna. För att uppnå ett fram-gångsrikt arbete behövs både samarbete mellan kommunala förvaltningar och samverkan med statliga myndigheter som till exempel Arbetsför-medlingen och Försäkringskassan. Kommunerna är även eniga om att det behövs en långsiktighet och förutsägbarhet i den statliga politiken. Samt-liga kommuner ser ett behov av framtida statSamt-liga stöd i någon form till ar-betet med att utveckla de berörda stadsdelarna. I kommunerna finns det flera uppfattningar om hur ett sådant stöd bör utformas.
Inom det urbana utvecklingsarbetet har det byggts upp ett nätverk med kommuner och myndigheter. Arbetet har ökat myndighetsnärvaron i stadsdelarna och varit en kanal för att sprida goda exempel, forskning med mera. Kunskapsöverföringen har varit mycket uppskattad och nät-verket har även lett till att stadsdelarna känner ett sammanhang kring dessa frågor och att man känner att man inte är ensam. Som en följd av att det inte finns någon statlig finansiering av det urbana utvecklingsar-betet under 2015 (förutom det prestationsbaserade stimulansbidraget), och att antalet myndigheter med uppdrag kopplade till detta har minskat, har även intensiteten i myndighetsarbetet minskat under 2015.
Inledning
Uppdraget
I mars 2013 beslutade regeringen att inom ramen för det urbana utvecklingsarbetet betala ut 100 miljoner kronor årligen i
prestationsbaserat stimulansbidrag under 2013 och 2014. Samtidigt gavs Boverket i uppdrag att följa upp hur kommunerna har använt bidraget, hur det påverkar kommunernas arbete samt bedöma vilka effekter rege-ringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har gett för att minska ut-anförskapet.2
Det urbana utvecklingsarbetet omfattar 15 stadsdelar i nio kommuner. De har valts ut utifrån kriterierna: förvärvsfrekvens lägre än 52 procent, långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8 procent och gymnasiebehörighet lägre än 70 procent. Stadsdelarna skulle dessutom ha en
befolkningsmängd på minst 4 000 personer. Beslut om vilka stadsdelar som skulle ingå i det urbana utvecklingsarbetet presenterades i ett regeringsbeslut år 2012.3 Uppdraget 2012 fokuserade på
kunskapsbaserade och tvärsektoriellt samordnade insatser för att nå en bättre utveckling i de stadsdelar som ingår. Detta fokus på kunskaps- och forskningsutbyte utökades sedan med ett prestationsbaserat stimulansbi-drag.
Syftet med det prestationsbaserade stimulansbidraget är att stimulera kommuner till att intensifiera sitt arbete för att minska utanförskapet i stadsdelarna. Regeringen har inte satt upp några regler kring hur bidraget ska användas i samband med utbetalningarna. Deras utgångspunkt är att det är på kommunal nivå det bäst avgörs var medlen gör mest nytta för att på olika sätt underlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska boendesegregationen i kommunen. Det innebär att beslut om vad bidraget ska användas till, vilka mål man väljer att arbeta efter, hur man väljer att organisera sig, om beslut tas inom förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse, samt på vilket sätt man väljer att följa upp arbetet in-ternt är frågor som är oreglerade och ska fattas på kommunal nivå. Bidraget betalas ut till berörda kommuner utifrån en modell som har be-slutats av regeringen.4 Modellen baseras på statistik kring samma
2 Regeringsbeslut A2013/1192/IU. Vid respektive tillfälle har 99 miljoner fördelats till
kommunerna och 1 miljon till Boverkets uppföljning.
3 Regeringsbeslut A2012/174/IU
torer som låg till grund för urvalet av stadsdelar: andel av befolkningen i stadsdelen som förvärvsarbetar; andel av befolkningen som mottar lång-varigt försörjningsstöd; samt andel av dem som det givna året gick ut ni-onde klass med behörighet till gymnasieskolans nationella program. I fördelningsmodellen tas även hänsyn till hur stort flyktingmottagandet har varit i respektive stadsdel. Indikatorerna mäts utifrån resultatet före-gående år, vilket innebär att den första utbetalningen som gjordes i de-cember 2013 baserades på förändringen mellan år 2011 och 2012. Den andra utbetalningen som gjordes i december 2014 baserades på föränd-ringen mellan år 2012 och 2013. Ju större positiv förändring desto högre andel av medlen får den kommun i vilken stadsdelen ligger. Utvecklingen i stadsdelen mäts även i förhållande till utvecklingen i kommunen som helhet samt det genomsnittliga resultatet för de 15 stadsdelarna. Samtliga kommuner tilldelas medel – även de som har haft en negativ utveckling. Bidraget har fördelats enligt nedanstående tabell.
Tabell 1. Fördelning av det prestationsbaserade stimulansbidraget år 2013 och 2014 Stadsdel/Kommun Fördelning (tkr) december 2013 Fördelning (tkr) december 2014 Totalt (tkr) Hässleholmen/ Borås 5 320 7 012 12 332 Bergsjön/ Göteborg 7 840 5 195 13 035 Gårdsten/ Göteborg 4 887 6 414 11 301 Hjällbo/ Göteborg 4 416 2 989 7 405 Norra Biskopsgården/ Göteborg 9 066 6 024 15 090 Gamlegården/ Kristianstad 11 426 5 609 17 035 Centrum-Öster/ Landskrona 5 349 3 250 8 599 Herrgården/ Malmö 5 665 18 587 24 252 Södra Sofielund/ Malmö 4 190 6 218 10 408 Rinkeby/ Stockholm 3 200 5 662 8 862 Tensta/ Stockholm 5 567 4 423 9 990 Hovsjö/ Södertälje 10 952 6 212 17 164 Ronna/ Södertälje 9 680 7 015 16 695 Kronogården/ Trollhättan 6 642 4 214 10 856 Araby/ Växjö 4 800 10 176 14 976
Inom ramen för uppföljningen ska tre rapporter lämnas till ansvarigt de-partement. Den första rapporten lämnades innan majoriteten av kommu-nerna hade hunnit ta beslut om hur de skulle använda bidraget och foku-serar därför på hur de tänker kring bidraget. Rapport 2 bygger på en upp-följning av hur bidraget användes under verksamhetsår 2014, samt verk-samhetsår 2013 för de stadsdelar som förskotterade pengar och påbörjade arbetet innan den första utbetalningen gjordes. Denna tredje rapport är uppdragets slutrapport. Den innehåller därför både en sammanfattning av den uppföljning som gjordes 2014 och en uppföljning av det arbete som finansieras med hjälp av prestationsbaserat stimulansbidrag under verk-samhetsår 2015.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna rapport är att undersöka hur de berörda kommunerna och stadsdelarna har arbetat med det prestationsbaserade stimulansbidra-get, varför de har valt att arbeta som de har gjort, om bidraget har påver-kat kommunernas arbete, samt bedöma vad regeringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har haft för effekter.
Våra frågeställningar är:
• Vad har bidraget använts till och vad har kommunerna haft för mål i arbetet?
• Hur har kommunerna arbetat med bidraget?
• Hur ser det egna uppföljningsarbetet ut?
• Hur är omflyttningen i stadsdelarna?
• Har bidraget påverkat kommunens arbete?
• Vilket behov av statligt stöd har kommunerna i det fortsatta arbetet?
Avgränsningar
Rapporten följer upp de prestationsbaserade stimulansbidrag som har betalats ut i december 2013 och december 2014. Den omfattar de beslut om fördelning som har fattats till och med september 2015.
Uppföljningen begränsas till de 15 stadsdelar som har tagit del av bidraget samt de verksamheter som har tagit del av bidraget.
Kommunerna bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete i stadsdelarna och det prestationsbaserade stimulansbidraget finansierar bara en begränsad del av det. Vårt uppdrag omfattar inte att följa upp
stadsdelarnas totala utvecklingsarbete utan bara att följa upp hur detta bidrag har använts.
Vårt uppdrag är att göra en uppföljning av det prestationsbaserade stimu-lansbidraget. Det innebär att Boverket inte gör några värderingar av hur kommunerna har arbetat med bidraget, och vi utvärderar heller inte vilken effekt de enskilda projekten har haft. I uppdraget ingår att bedöma vilka effekter regeringens satsningar på urbant utvecklingsarbete har gett för att minska utanförskapet. I detta ligger en värdering, men den begränsas i denna rapport till att följa upp de effekter vi kan se av det prestationsba-serade stimulansbidraget som politik.
Metod
Uppföljningen av det prestationsbaserade stimulansbidrag som användes under 2013 och 2014 och som betalades ut i december 2013 gjordes under hösten 2014. Uppföljningen gjordes genom platsbesök och intervjuer i samtliga nio kommuner. Intervjuer gjordes med samordnare för kommunens arbete med bidraget, ansvariga politiker, företrädare för de tre indikatorerna samt fastighetsägare och trygghetsvärdar. Totalt genomfördes cirka 40 intervjuer. De flesta intervjuerna var
gruppintervjuer och totalt intervjuades cirka 150 personer. Utöver detta besökte vi cirka 60 verksamheter eller projekt. Vi begärde även in beslut kring den lokala fördelningen av bidraget. Mer om hur denna uppföljning genomfördes återfinns i delrapport 2.5 Den intervjumall som användes
återfinns i bilaga 1.
Uppföljningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget under verksamhetsår 2015 har gjorts genom enkäter. Enkäter har skickats ut till samordnare för kommunens arbete med bidraget. De har varit öppna så att flera personer i kommunerna har kunnat bidra med svar.
Enkätfrågorna återfinns i bilaga 2. Även för verksamhetsår 2015 har beslut kring den lokala fördelningen av bidraget begärts in.
Kapitel 3, som har fokus på omflyttning, baseras på statistik från SCB.
Läsanvisningar
Det första kapitlet beskriver regeringsuppdraget, syfte, frågeställningar, metod och avgränsningar. I det andra kapitlet återfinns en
sammanfattning av de uppföljningar som har gjorts år 2014 och 2015. Det tredje kapitlet innehåller en statistisk genomgång av omflyttningar. I det fjärde och femte kapitlet dras slutsatser kring det prestationbaserade stimulansbidraget, respektive det urbana utvecklingsarbetet som helhet. En mer utförlig beskrivning av den uppföljning som gjordes under år 2014 återfinns i rapport 2.6 I den återfinns även beskrivningar av de
verksamheter och projekt som finansierades med hjälp av prestationsbaserat stimulansbidrag under verksamhetsår 2014.
5 Boverket (2015): Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport
2. Rapport 2015:17.
6 Boverket (2015): Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport
Resultat från uppföljningarna år
2014 och 2015
Brett spektrum av insatser
Regeringen beslutade i mars 2013 att prestationsbaserat stimulansbidrag skulle betalas ut till de 15 stadsdelar som ingår i det urbana utvecklings-arbetet. Eftersom det var känt sedan tidigare vilka kommuner som skulle få del av bidraget, men inte vilka belopp det skulle röra sig om, valde fyra kommuner att förskottera medel ur sina kommunala budgetar för att på så sätt tidigarelägga eller utöka pågående projekt redan under 2013. Den sista utbetalningen kom i december 2014, vilket gör att många insatser fortfarande pågår. Flera kommuner har också valt att använda bidraget under en längre period i stället för att förbruka hela beloppet under 2014 och 2015.
I samtliga stadsdelar pågick olika former av insatser redan före satsning-en på det prestationsbaserade stimulansbidraget. Flera kommuner har valt att använda bidraget till att förstärka eller utöka de verksamheter som re-dan var i gång och som man visste fungerade bra men det finns också kommuner som valt att satsa på helt nya åtgärder. I de flesta fall handlar det om en kombination, där man valt att dels förstärka redan pågående verksamheter, dels prova något nytt. I något fall har bidraget gjort att verksamheter som hotats av neddragningar på grund av stadsdelens eko-nomiska läge kunnat fortsätta som tidigare.
De insatser som har gjorts i områdena spänner över ett brett fält. Det handlar i huvudsak om att öka förvärvsfrekvensen bland de boende i stadsdelarna, som feriepraktik, lärlingsplatser och jobbcoacher; om för-stärkningar inom skolan, som läxhjälp och föräldrastöd, samt om fritids-aktiviteter för barn och unga, som fotbollsskolor och musikverksamheter. Insatserna har i stort sett varit desamma under 2014 och 2015. Alla kommuner uppger också att de har haft samma övergripande mål med bi-draget under båda åren. Kommunerna har prioriterat långsiktiga insatser. Även i de försöksverksamheter som har startats upp finns det ofta en långsiktig tanke bakom arbetet, då man planerar för en fortsättning om de faller väl ut. En kritik som riktats mot bidraget är att det bara betalas ut under två år vilket medför att projekt som fungerat väl måste upphöra om det saknas utrymme i den ordinarie budgeten och om det inte finns andra medfinansiärer som är intresserade av att bidra ekonomiskt till verksam-heten.
Kommunerna arbetar olika med organisation och
beslutsfattande
Tydliga, breda organisationer påverkar arbetet positivt
En av stadsdelarna hade en organisation för det urbana utvecklingsarbetet redan innan regeringen beslutade att utveckla arbetet med det prestations-baserade stimulansbidraget. Ytterligare tre stadsdelar utvecklade under 2013 till 2015 organisationer som tog hand om den lokala fördelningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget. Några stadsdelar hade se-dan tidigare andra organisationer för utvecklingsarbetet i stadsdelen där arbetet med detta bidrag kunde ingå. De som inte har haft någon organi-sation kring detta arbete har antingen lagt arbetet på en förvaltning, en nämnd eller på kommunstyrelsen.
Politiken har haft en aktiv roll i arbetet i ungefär hälften av stadsdelarna, medan ansvaret i huvudsak har legat på en förvaltning i resterande stads-delar. Att myndigheter och föreningsliv har en aktiv roll i det lokala arbe-tet med att fördela bidraget är mindre vanligt, men förekommer i några kommuner.
De stadsdelar som har organisationer som tar hand om det prestationsba-serade stimulansbidraget upplever att det har gett en tydlighet i arbetet. Att olika aktörer deltar i diskussioner kring hur bidraget ska fördelas lo-kalt upplevs som mycket givande. Allra mest fruktsamt blir det om det även finns mandat att fatta beslut i gruppen, eller om man upplever att man har möjlighet att påverka besluten. De mötesformer som inriktas på att utbyta information upplevs däremot som ineffektiva. En del stadsdelar har bjudit in myndigheter och civila samhällets organisationer att delta i diskussionerna. Som exempel nämns arbetsförmedlingen, försäkringskas-san, polisen, bostadsbolag och föreningsliv. Detta framhålls som fram-gångsrikt. Flera av stadsdelarna uppger att de har utökat och förstärkt samarbetet med externa aktörer under 2015. Det är kopplat till olika verk-samheter och projekt som har tagit del av det prestationsbaserade stimu-lansbidraget.
I den uppföljning som gjordes 2014 riktades det i några kommuner kritik mot att man inte bjöd in förvaltningar och andra aktörer till diskussion kring fördelningen av bidraget. Enligt den uppföljning som har gjorts 2015 har man inte gjort några förändringar i dessa kommuner.
Kommunerna har arbetat olika gällande beslut och dokumentation
Beslut om den lokala fördelningen har fattats i kommunstyrelsen, nämn-der eller förvaltningar. Majoriteten av kommunerna har valt att arbeta på samma sätt under 2015 som de gjorde under 2014.
Det finns inga krav från regeringen på hur ett beslut om den lokala för-delningen av det prestationsbaserade stimulansbidraget ska dokumente-ras. Kommunerna och stadsdelarna har valt att arbeta på olika sätt med dokumentation. Majoriteten av kommunerna har skickat in protokollförda beslut, medan några har valt att redovisa den lokala fördelningen på annat sätt. Att bidraget kan användas under längre tidsperioder, att det i en del fall finns medfinansiärer, samt att fördelningen inte behöver specificeras, har dock gjort det svårt att följa hur bidraget har använts genom de beslut som har skickats in.
Har arbetat olika tydligt med jämställdhet
Nästan alla stadsdelar har angett att de har beaktat jämställdhetsperspek-tivet. Ett flertal stadsdelar anger att jämställdhetsperspektivet ingår i all verksamhet och att det styrt fördelningen av bidraget, att aktiviteter och insatser som får bidrag ska rikta sig till båda könen.
Flera stadsdelar har tagit upp situationen för invandrade kvinnor i områ-dena. Man har bland annat pekat på att det behövs särskilda insatser för kvinnor för att öka förvärvsgraden men också för att öka deltagandet i olika organiserade aktiviteter. Ett par stadsdelar har därför haft aktiviteter som har riktat sig enbart till flickor eller kvinnor.
En stadsdel har, i enkäten 2015, angett att de inte har beaktat jämställd-hetsperspektivet specifikt i sin fördelning av bidraget. De menar dock att det inte har påverkat resultatet. Två stadsdelar har angett att de har beak-tat jämställdhetsperspektivet, men utan att beskriva på vilket sätt.
Viktigt med ett regionalt perspektiv
Majoriteten av stadsdelarna anser att det är viktigt att ha ett regionalt per-spektiv i arbetet då stadsdelsutveckling berörs av övergripande frågor på den regionala nivån såsom arbetstillfällen, migration, bostäder, utbildning med mera. Deras uppfattning är också att det regionala perspektivet be-höver förstärkas och synliggöras. Flera stadsdelar talar om att det är vik-tigt att ha en plattform för diskussioner kring hur man kan minska boen-desegrationen, ta del av goda exempel från andra delar av regionen, samt att ta del av forskningsresultat. Flera betonar även vikten av att arbeta till-sammans, till exempel för att driva nya utvecklingsprojekt. Utbytet bör gå i båda riktningar. Någon kommun påtalar att det är viktigt att en stadsdel
har möjlighet att bidra till den regionala utvecklingen. Någon annan framhåller att det behövs regionalt stöd och samarbete eftersom det är svårt för kommunen att själva bryta segregationen. De framhåller dock att det är viktigt att man inte tappar det lokala perspektivet i det regionala ar-betet, utan att arbetet bedrivs utifrån varje stadsdels unika förutsättningar. Majoriteten av kommunerna lyfter fram att det regionala utbyte som har skett inom det urbana utvecklingsarbetet har varit bra. Två kommuner prioriterar ner betydelsen av att ha ett regionalt perspektiv i arbetet till förmån för andra perspektiv.
Kommunerna följer upp bidraget på olika sätt
De flesta kommuner har under både 2014 och 2015 valt att följa upp hur det prestationsbaserade stimulansbidraget har använts inom ramen för re-spektive förvaltnings ordinarie uppföljningsarbete inför kommande bok-slut. En del stadsdelar har dock valt att särredovisa bidraget och göra en mer detaljerad ekonomisk uppföljning av hur bidraget har använts samt vilka resultat det har lett fram till.
Några kommuner har satt upp tydliga mål för de olika projekt och verk-samheter som har finansieras av bidraget och de följer upp och analyserar hur väl målen har uppfyllts.
Långsiktiga och kortsiktiga effekter
Det prestationsbaserade stimulansbidraget har bara påverkat den övergri-pande inriktningen på arbetet i ett fåtal stadsdelar. En del stadsdelar har valt att lägga ett ökat fokus på indikatorerna, men de flesta har valt att ar-beta mot de mål de har satt upp sedan tidigare och förstärka utvecklings-arbetet i denna riktning. Det beror på att man anser att indikatorerna lig-ger väl i linje med det arbete som redan pågår, och att man tycker att satsningen varar för kort period för att man ska initiera ett utvecklingsar-bete.
Den tydligaste effekt som de lyfter fram är att man har kunnat tidigare-lägga och skala upp insatser. De framhåller till exempel att de har kunnat hjälpa fler individer i arbete, förbättra situationen i skolan, minska skol-frånvaron samt ge barn och unga i områdena en mer aktiv fritid.
Flera kommuner talar om betydelsen av att bidraget har tillförts vid sidan av den ordinarie kommunala budgeten. Det har gjort att man har kunnat använda pengarna friare och testa nya vägar. Det har resulterat i att bidra-get har haft förhållandevis stor påverkan mot bakgrund av att det har till-förts jämförelsevis små summor till det utvecklingsarbete som löpande görs i stadsdelarna.
Majoriteten av bidraget har gått till satsningar som annars inte skulle ha genomförts. Det kan innebära metodutveckling, nya satsningar, eller att man skalar upp pågående verksamheter. Det indikerar att majoriteten av bidraget har använts så att kommunerna har kunnat göra mer än vad som annars hade varit möjligt. Tre stadsdelar uppger att de har använt bidraget till verksamheter som annars skulle ha behövt minska i omfattning. Uppföljningen indikerar även att bidraget inte bara har fått kortsiktiga ef-fekter i form av att man har kunnat trappa upp arbetet under den period som man har fått extra resurser. Stora delar av bidraget har använts till satsningar som kommer att fortsätta efter att bidraget är slut. Det kan både innebära finansiering inom den ordinarie budgeten och annan extern finansiering.
En annan effekt av det prestationsbaserade stimulansbidraget är att det har lett till ökat samarbete mellan olika förvaltningar. I flera kommuner har även samverkan med föreningslivet förstärkts.
Två stadsdelar svarar i enkätuppföljningen sommaren 2015 att bidraget inte har gett någon effekt. En stadsdel menar att det är för lite pengar och att det därför endast ger en marginell effekt. En annan påtalar att det är för tidigt att utvärdera.
Att bidraget beslutades för en period på två år har påverkat både kommu-nernas arbete med bidraget och dess effekter. Att tilldelningen inte var känd i förväg har gjort det svårt att planera framåt och flera kommuner menar att beslut om lokal fördelning har stressats fram. Att den framtida finansieringen var osäker har även inneburit att anställningar som har fi-nansierats med bidraget till stor del är tidsbegränsade. Bidragets upplägg har begränsat möjligheten att göra långsiktiga satsningar och några kom-muner har valt att föra över delar av bidraget till kommande budgetår för att på så sätt kunna använda de tillförda medlen mer långsiktigt.
Vid enkätuppföljningen framkommer det att kommunerna ser ett flertal negativa effekter av att beslutet om prestationsbaserat stimulansbidrag togs för enbart två år. Några kommuner talar om att de ser en risk i att metoder som har utvecklats går om intet då bidraget upphör, om det sak-nas utrymme för finansiering genom den kommunala budgeten. De talar även om att de, utan det ekonomiska tillskottet, troligtvis kommer att kunna hjälpa färre personer i de verksamheter som pågår. Någon talar om att de i en mer långsiktig satsning hade kunnat göra mer av arbetet, bland annat genom att bygga fler interna och externa strukturer för arbetet och att arbeta mer långsiktigt i det strategiska upplägget. Någon menar även att långsiktighet hade skapat bättre möjligheter att utvärdera arbetet.
Några kommuner framhåller att de i sitt arbete har kompenserat för att det bara togs beslut om bidrag i två år och det därför inte har påverkat deras arbete.
Samarbete och långsiktighet ses som viktigast i det
framtida arbetet
Mot bakgrund av att det inte finns beslut om att betala ut mer prestations-baserat stimulansbidrag har vi i denna uppföljning frågat vad kommuner-na tycker är viktigast för dem i deras fortsatta arbete.
Det som förs fram som viktigast är samverkan och samarbete. Det gäller både samverkan mellan kommunala förvaltningar och samverkan med statliga myndigheter som till exempel Arbetsförmedlingen och Försäk-ringskassan. De talar även om betydelsen av ökat inflytande för boende och den idéburna sektorn. Det som framförs som viktigast för god ut-veckling är alltså att fler hjälps åt och att man känner till vad andra aktö-rer gör.
Även förutsättningar för långsiktighet i arbetet framförs som mycket vik-tigt. De stadsdelar som ingår i det urbana utvecklingsarbetet har även ti-digare haft statsstöd. Detta, tillsammans med de projekt som har finansie-rats från andra håll, har gett en ryckighet i arbetet. Om det innebär att verksamheter startar upp, och sedan läggs ner igen även om de visar goda resultat, leder det även till besvikelser. Det gör att kommunerna är eniga om att det krävs en långsiktighet och förutsägbarhet i den statliga politi-ken så att de får lugn och ro att arbeta i en beslutad riktning.
Flera kommuner talar även om att det behövs ett mer reglerat flykting-mottagande och att fler kommuner tar ett större ansvar för asyl- och flyk-tingmottagandet. Det system för flyktingmottagande som vi har i dag ger en ojämn fördelning av asylsökande och flyktingar både på kommunal nivå och på stadsdelsnivå, vilket påverkar det kommunala arbetet. En av stadsdelarna framhåller även att det behövs en jämnare fördelning av ny-anlända över staden.
Även i andra frågor framhålls vikten av att kommunen har ett helhetsper-spektiv och ser till hela staden för att utveckla de berörda stadsdelarna. Hela befolkningen behöver ses som en gemensam målgrupp och man på-talar att delar av arbetet kanske ska göras i andra delar av staden.
Flera kommuner talar om vikten av att satsa ännu mer på att skapa tillfällen samt på skolan. Man talar om vikten av att skapa riktiga arbets-tillfällen, att stödja företagsetableringar och att olika verksamheter som har i uppdrag att stödja långtidsarbetslösa måste arbeta tillsammans. Man
talar även om att det behövs fortsatta satsningar på lärare och elever i grundskolan och utökad vuxenutbildning. I samband med detta nämner en del kommuner att fokus på de tre indikatorer som ligger till grund för den statliga fördelningen av prestationsbaserat stimulansbidrag har varit bra. Flera tycker dock att det skulle vara bra att lägga till vård och jämlik hälsa som ytterligare en dimension. Även fortsatt trygghetsskapande ar-bete behövs i det framtida arar-betet.
Även bostäder och infrastruktur är områden som anses viktiga att arbeta med framöver. Flera kommuner talar om vikten av politiska beslut som leder till ökad byggnation av bostäder med rimliga hyror. Man talar även om ett behov av att öka variationen i beståndet i stadsdelarna. Att det finns bra infrastruktur och kollektivtrafik i och till stadsdelarna framhålls även som viktigt i flera kommuner.
För att nå så goda resultat som möjligt med utvecklingsarbetet i framtiden uppger samtliga kommuner att de behöver fortsatt statligt stöd i någon form. En tydlig uppfattning är att staten måste hjälpa till och att kommu-nerna inte själva klarar att skapa ett socialt hållbart Sverige. Det finns dock olika uppfattningar om hur ett statsstöd bör utformas. Gemensamt är att man efterfrågar en långsiktighet i den statliga politiken och att utform-ningen av ett statligt stöd bör främja kontinuitet och förutsägbarhet. En del nämner att det prestationsbaserade stimulansbidraget har varit en bra form av stöd, men att det behöver vara mer långsiktigt. Andra förespråkar en politik som inte fokuserar på enskilda stadsdelar utan fokuserar på sta-den som helhet. Någon nämner tydligare mål och krav på uppföljning som viktigt. Andra framhåller vikten av att samverkan mellan berörda kommuner, myndigheter och andra aktörer i stadsdelarna, samt eventuellt den idéburna sektorn, vävs in i stödets utformning. En kommun föreslår att minskad vårdkonsumtion och minskad brottslighet bör läggas till de tre indikatorerna i en övergripande socioekonomisk utvärdering som lig-ger till grund för bidragsfördelning. Ytterligare ett förslag är att kommu-nerna ska kunna söka nationella medel för de ändamål som staten vill lägga fokus på.
Statistisk genomgång av
omflyttningen i stadsdelarna
En viktig faktor som har betydelse för hur stadsdelarna utvecklas är om-flyttningen och om de som flyttar in respektive flyttar ut från stadsdelarna har förvärvsarbete eller inte. I ett område som präglas av ett utbrett utan-förskap kvarstår segregationen om de som får arbete väljer att flytta däri-från för att ersättas av personer utan förvärvsinkomst. Det innebär att de insatser som görs i kommunerna kan ha god effekt på individnivå, utan att de behöver visa sig i att utanförskapet i områdena minskar.
Vid våra besök i kommunerna under hösten 2014 framhöll man att trång-boddheten i områdena är ett stort, och växande, problem. Trångtrång-boddheten påverkar inte bara slitaget på lägenheterna utan också andra faktorer som till exempel skolresultaten. Det är dock svårt att se exakt hur utbredd trångboddheten är. Den faktiska befolkningen bedöms i flera fall som be-tydligt större än den officiella. Rinkeby har exempelvis officiellt 16 000 invånare, medan den verkliga siffran bedöms vara runt 20 000. 7
Samti-digt talas om handel med fiktiva adresser, där nyanlända betalar en summa för att få en bostadsadress men där man bor någon annanstans, vilket felaktigt ökar det officiella invånarantalet. Våra uppföljningar visar att trångboddheten i områdena är en viktig fråga, men den går inte att följa upp på ett tillfredställande sätt med den statistik som finns tillgäng-lig. Detta eftersom statistiken bygger på folkbokföringen vilken inte visar den faktiska bosättningen samt att den definition av trångboddhet som finns (trångboddhetsnorm 3) har svagheter.
Förvärvsarbetande flyttare bland inrikes in- och
utflyttare
Befolkningens försörjningsmöjligheter speglar områdets stabilitet och det är därför intressant att studera andelen förvärvsarbetande som flyttar in i ett område relativt hur många det är som flyttar ut.
Andelen förvärvsarbetande flyttare bland inrikes8 in- och utflyttare skiljer
sig mellan områdena och varierar över tid. Figur 1 syftar till att visa en översiktlig bild av utvecklingen i samtliga områden. Utvecklingen i en-skilda områden presenteras i bilaga 3. Talet 100 visar att det flyttar lika många förvärvsarbetande ut från området som det flyttar in. Det går inte
7 Se Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – Rapport 2. 8 Endast flyttningar inom landet.
att se omfattningen av flyttningarna i dessa siffror, utan enbart relationen mellan in- och utflyttningarna. Ett tal över 100 visar att inflyttningen av förvärvsarbetande är större än utflyttningen. Ett tal under 100 visar att det är en större utflyttning. Figuren visar att utflyttningen av förvärvsarbe-tande i de 15 stadsdelarna (URB-områdena)9 dominerar under 1998–
2013. Men det finns undantag där främst Gårdsten sticker ut med en posi-tiv nettoflyttning under vissa år.
Figur 1. Relativ skillnad i sysselsättning mellan in- och utflyttare 1998-2013, 1998–201310
Källa: SCB
9 De 15 stadsdelarna listas i tabell 1.
10 Kvoten är definierad enligt 𝐢𝐢𝐢𝐢𝐢𝐢𝐢𝐢𝐢𝐢 𝐮𝐢𝐢𝐢𝐢𝐢𝐢𝐢𝐢𝐢⁄ , där täljaren består av
förvärvsar-betande inflyttare och nämnaren består av förvärvsarförvärvsar-betande utflyttare. Ålder 20-64 år. Data saknas för Södertälje kommun 1998–1999 på grund av utbrytningen av Nykvarn kommun. Detsamma gäller Uppsala kommun 2002–2003 på grund av utbrytningen av Knivsta kommun. 0 20 40 60 80 100 120 140
Rinkeby Tensta Hovsjö
Ronna Araby Herrgården
Södra Sofielund Centrum o Öster Gamlegården
Bergsjön Gårdsten Hjällbo
Figur 2 visar att utvecklingen skiljer sig åt sett till hela perioden med både positiv och negativ förändring i antalet förvärvsarbetande som flyt-tar in jämfört med antalet förvärvsarbetande som flytflyt-tar ut. Sedan 2008 är dock utvecklingen huvudsakligen positiv med en relativt minskande ut-flyttning av förvärvsarbetande i områdena. Det finns två stadsdelar som har haft en negativ utveckling med en relativt ökande utflyttning av för-värvsarbetande; Gårdsten och Gamlegården. Bland de med en positiv veckling de senaste sex åren finns områden som har haft en positiv ut-veckling under hela perioden. Det finns även områden som till en början har haft en negativ utveckling, men som sedan har svängt till en positiv utveckling. Områden där utvecklingen har vänt är Rinkeby, Hovsjö, Centrum – Öster och Kronogården. I dessa områden har den relativa an-delen utflyttande förvärvsarbetande ökat sett till hela perioden men den relativa andelen har minskat sedan 2008.
Figur 2. Förändring relativ skillnad i sysselsättning mellan in och utflyttare
Källa: SCB
Figur 3 visar att samtliga områden, utom Araby, hade en dominerande ut-flyttning av förvärvsarbetande. Störst skillnad mellan in- och utflyttade förvärvsarbetande hade Gamlegården med 46. Övriga områden varierar mellan 67 till 88. Män har en mer positiv nettoflyttning av förvärvsarbe-tande jämfört med kvinnor i de flesta områden, se figur 4. Detta innebär att kvinnor har större skillnad mellan antalet förvärvsarbetande utflyttare och antalet förvärvsarbetande inflyttare, det vill säga, det är större andel förvärvsarbetande kvinnor som flyttar ut från området och/eller en mindre andel förvärvsarbetande kvinnor som flyttar in i området jämfört med
-60 -40 -20 0 20 40 60 80
män. Det finns dock några områden som skiljer sig från de andra. Herr-gården har lika många in- som utflyttande förvärvsarbetande kvinnor (100) medan det är fler förvärvsarbetande män som flyttar ut än som flyt-tar in (62). I Gamlegården är motsvarande tal 52 för kvinnor och 41 för män. I Hässleholmen är motsvarande siffror 80 för kvinnor och 69 för män. De områden med störst skillnad mellan kvinnor och män, där män har en mer positiv nettoflyttning, är Ronna med 81 för männen och 65 för kvinnorna samt Hovsjö med 80 för männen och 66 för kvinnorna. Den största absoluta skillnaden finns dock i Herrgården.
Figur 3. Relativ skillnad i sysselsättning mellan in och utflyttare 2013
Källa: SCB 67 81 75 75 100 74 76 88 46 73 79 79 82 76 73 0 20 40 60 80 100 120
Figur 4. Förändring relativ skillnad i sysselsättning mellan in och utflyttare 2013 efter kön
Källa: SCB
Utflyttningsrisk
Det är även intressant att studera utflyttningsrisken eftersom de speglar olika områdens attraktivitet och funktion. En del områden präglas i hu-vudsak av bostäder, andra av arbetsplatser, medan en del är funktions-blandade. Områden har även olika karakteristika som gör dem mer eller mindre attraktiva för olika människor när det gäller boende. En hög andel flyttningar behöver inte vara något negativt för området eftersom det kan ligga i ett områdes funktion att fungera som en plats där människor bor en kortare tid, exempelvis ett område där det bor många studenter.
Utflyttningsrisken är förhållandet mellan den förväntade utflyttningen, ut-ifrån åldersstukturen, och den faktiska utflyttningen för hela befolkningen i området. Ett tal på 100 procent visar att den faktiska flyttningen är den-samma som den förväntade flyttningen. Ett tal över 100 procent visar att den faktiska flyttningen är större än den förväntade och ett tal under 100 procent visar att den faktiska utflyttningen är lägre än den förväntade. Fi-gur 5 syftar till att visa en översiktlig bild av utvecklingen i samtliga om-råden, utvecklingen i enskilda områden presenteras i bilaga 3. Figur 5 vi-sar att de olika områdena skiljer sig åt där några har en utflyttning som är högre än den förväntade medan andra har en utflyttning som är lägre än
0 20 40 60 80 100 120 Män Kvinnor
den förväntade. De flesta områden verkar dock konvergera runt 100 pro-cent.
Figur 5. Utflyttningsrisk 1998–2014, procent11
Källa: SCB
Figur 6 visar förändringen i utflyttningsrisk mellan 1998–2014 och 2008– 2014. Figuren visar en blandad bild där exempelvis Norra Biskopsgården har haft en kraftig ökning i den faktiska utflyttningen jämfört med vad som var förväntat. Denna ökning är från den senare perioden. Även Tensta har haft en kraftig ökning men där har ökningen pågått under hela perioden. Hovsjö har haft den största ökningen under hela perioden. Dock
11 Utflyttningsrisken jämför faktisk flyttning med den förväntade flyttbenägenheten från
det aktuella området, med hänsyn tagen till åldersstrukturen. Risken ligger i att det är en beräknad sannolikhet för flytt. Måttet kan alltså även tolkas som sannolikheten för att en individ ska flytta från området med hänsyn tagen till ålderstrukturen. Det innebär att hän-syn tas till om ett område har en hög andel med exempelvis unga, vilka har en högre san-nolikhet för att flytta. Observera att höga värden inte behöver innebära att man har netto-utflyttning från området. 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 140% 160% 180%
Rinkeby Tensta Hovsjö
Ronna Araby Herrgården
Södra Sofielund Centrum o Öster Gamlegården
Bergsjön Gårdsten Hjällbo
är ökningen liten under 2008–2014. Rinkeby har haft en liknande ut-veckling men på en lägre nivå. Områden som Herrgården och Gårdsten har stora minskningar av antalet utflyttade jämfört med vad som förvän-tades. För båda dessa har minskningen huvudsakligen skett före 2008. Områden som har haft den största minskningen efter 2008 är Kronogår-den och Centrum – Öster. De har båda haft ett trendbrott vid jämförelse av de två perioderna, där en ökande utflyttningsrisk under den första de-len av perioden har vänt och minskar under den senare perioden.
Figur 6. Förändring i utflyttningsrisk, procentenheter
Källa: SCB -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40
Figur 7. Utflyttningsrisk 2014, procent
Källa: SCB
Figur 7 visar utflyttningsrisken 2014. Det är främst två områden som sticker ut med en hög utflyttningsrisk. Det är Norra Biskopsgården och Södra Sofielund. De områden som har lägst utflyttningsrisk är Gårdsten och Hjällbo. Utflyttningsrisken mellan kvinnor och män varierar över områdena. I vissa områden har kvinnor en högre utflyttningsrisk; exem-pelvis i Hovsjö och Södra Sofielund, medan män har en högre utflytt-ningsrisk i till exempel Herrgården och Tensta.
94% 103% 116% 105% 103% 108% 138% 109% 106% 110% 84% 84% 160% 92% 99% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 140% 160% 180%
Figur 8. Utflyttningsrisk efter kön 2014, procent
Källa: SCB
Förvärvsarbetande
Andelen förvärvsarbetande12 ligger mycket lägre i de 15 URB-områdena
jämfört med riket i helhet, en skillnad som i flera sammanhang benämns som ”gapet”. Figur 9 syftar till att visa en översiktlig bild av utvecklingen i samtliga områden, utvecklingen i enskilda områden presenteras i bilaga 3. Utvecklingen har varierat för områdena men flertalet verkar konver-gera. De områden som har avvikit är Herrgården som har legat på en låg men ökande nivå under hela perioden. Även Gamlegården och Araby har avvikit något från de övriga.
12 Täljaren består av antal förvärvsarbetande i november. Nämnaren består av
befolkning-en. Ålder 20-64 år. 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 140% 160% 180% Män Kvinnor
Figur 9. Andelen förvärvsarbetande 1998–2013, procent
Källa: SCB
Figur 10 visar att utvecklingen av andelen förvärvsarbetande har varit po-sitiv för de flesta områden, men att det finns undantag. Araby, Gamlegår-den och KronogårGamlegår-den har alla haft en klar negativ utveckling, till stor del under den senare perioden. Medan exempelvis Norra Biskopsgården, Hjällbo och Gårdsten haft en stark positiv utveckling.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
Riket Rinkeby Tensta
Hovsjö Ronna Araby
Herrgården Södra Sofielund Centrum o Öster
Gamlegården Bergsjön Gårdsten
Hjällbo N:a Biskopsgården Kronogården Hässleholmen
Figur 10. Förändring i andelen förvärvsarbetande, procentenheter
Källa: SCB
Figur 11. Andelen förvärvsarbetande 2013, procent
Källa: SCB -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25
Förändring mellan 1998-2013 Förändring mellan 2008-2013
77% 48% 53% 50% 55% 50% 21% 47% 52% 34% 47% 54% 50% 48% 40% 50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
Andelen förvärvsarbetande 2013 i de 15 URB-områdena ligger ca 20-30 procentenheter lägre än i riket. De med absolut lägst andel förvärvsarbe-tande är Herrgården som står ut med 21 procent förvärvsarbeförvärvsarbe-tande. Även Gamlegården och Kronogården ligger lågt med 34 procent respektive 40 procent. Andelen kvinnor som förvärvsarbetar är generellt lägre än män, även i riket. Skillnaderna är särskilt stora i Hovsjö och Norra Biskopsgår-den där skillnaderna uppgick till 17-18 procentenheter. Ett undantag är Södra Sofielund där andelen förvärvsarbetande kvinnor är högre än ande-len förvärvsarbetande män.
Figur 12. Andelen förvärvsarbetande efter kön 2013, procent
Källa: SCB 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Män Kvinnor
Slutsatser kring det
prestationsbaserade
stimulansbidraget
Kommunerna har arbetat på olika sätt
Regeringen har inte satt upp några regler kring hur det prestationsbase-rade stimulansbidraget ska användas, utan uppfattningen är att kommu-nerna bäst avgör var bidraget gör mest nytta. Detta har fått ett tydligt ge-nomslag i hur kommunerna och stadsdelarna har valt att arbeta. Uppfölj-ningen visar att bidraget har betalats ut till ett brett spektrum av insatser, att man har fokuserat på olika mål vid fördelningen av medel, att man har valt att arbeta på olika sätt organisatoriskt, att det skiljer sig åt gällande vem som fattar beslut om lokal fördelning (förvaltning, nämnd eller kommunstyrelse), att omfattningen av internt och externt samarbete vari-erar, att man har valt att följa upp arbetet på olika sätt internt, samt under vilka, och hur många, verksamhetsår man har valt att fördela bidraget. Detta tyder på att det finns ett stort behov av att kunna anpassa statligt fi-nansierat utvecklingsarbete till de lokala förhållanden som råder i respek-tive kommun och stadsdel. Det är även någonting som kommunerna framhåller som viktigt för ett framgångsrikt arbete.
Långsiktighet är viktigt
Det som är gemensamt för alla kommuner är behovet av att tänka lång-siktigt i det arbete man utför. Detta har varit viktigt för alla vid den lokala fördelningen av bidraget. För en del innebär det att man skalar upp på-gående verksamheter som man vet ger bra resultat, för att sedan minska omfattningen om ekonomin kräver det. Andra har valt att satsa på nytän-kande och att testa nya metoder. Målet är att dessa satsningar ska imple-menteras i den ordinarie verksamheten om de faller väl ut, och därmed utveckla den samma. Även de som har använt delar av bidraget till att förbättra samverkan och stärka lokala föreningar ser detta som en sats-ning som ska ge avkastsats-ning under en lång tid.
Flera kommuner framhåller att bidragets upplägg, i kombination med att det beslutades för en period på två år, inte främjar långsiktighet i arbetet. En del framför även kritik mot vad de uppfattar som en ryckighet i politi-ken med allt för många statliga satsningar. De efterfrågar långsiktiga poli-tiska överenskommelser över partigränser och mandatperioder.
Kommunerna har intensifierat sitt arbete med hjälp
av bidraget
Regeringens formuleringar kring bidraget kan sammanfattas som att kommunerna, med hjälp av bidraget, ska intensifiera sitt arbete för att un-derlätta den socioekonomiska utvecklingen i stadsdelen och minska bo-endesegregationen i kommunen.
Uppföljningen visar att majoriteten av bidraget har använts till att sätta igång med satsningar som man ville göra men saknade finansiering till, att skala upp pågående verksamheter, eller att testa nya metoder. Mindre delar av bidraget har använts till satsningar som skulle ha gjorts i samma omfattning även utan detta bidrag. Tre stadsdelar uppger att de har använt bidraget för att undvika att skära ner verksamheter som annars skulle ha drabbats av besparingar.
Osäkert om prestationen har gett genomslag
Eftersom bidraget beslutades för en tvåårsperiod, och det finns en för-dröjning i den statistik som ligger till grund för fördelningen, går det inte att studera om den prestation som har gjorts under de år då det prestat-ionsbaserade stimulansbidraget har betalats ut har gett något genomslag i fördelningen av bidrag. Det vi kan se är dock att flyktingmottagandet har fått ett stort genomslag till följd av att antalet nyanlända har varit mer omfattande än väntat. Det har gjort att de tre indikatorerna i modellen har fått ett mindre genomslag vid fördelningen av bidraget.13
Vår uppföljning indikerar att den statliga politiken med prestationsbaserat stimulansbidrag aldrig kom att testas fullt ut. Fördelningen kom aldrig att baseras på statistik från 2014 då samtliga kommuner hade börjat arbeta med bidraget. Detta är dock inte avgörande eftersom det är den totala pre-stationen i respektive stadsdel som mäts, oavsett finansiering. Politiken har inte heller fått fullt genomslag på grund av att flera kommuner, till följd av den korta tidsperioden, valde att inte göra något större utveckl-ingsarbete kring det statliga stödet eller den lokala fördelningen av bidra-get. Den korta tidsperioden har även gjort att en del stadsdelar har valt att endast använda delar av bidraget inom den period som följs upp.
Svårigheter att följa upp kommunernas användning
av bidraget
Det finns inga krav på om beslut om den lokala fördelningen av prestat-ionsbaserat stimulanbidrag ska ske formellt eller hur det ska dokumente-ras. Det har gjort det svårt att följa upp hur bidraget har använts, samt hur
mycket av bidraget som har använts, i en del kommuner. Att en del beslut om fördelning har tagits utan målformuleringar för den verksamhet som ska bedrivas gör det även svårt för kommunerna att göra egna lokala upp-följningar om hur det arbete som har finansierats med bidraget faller ut. Det har även varit svårt att få in begärt material från några stadsdelar. Både i uppföljningen 2014 och 2015 finns det frågor som vi inte har fått svar på. Majoriteten har dock gett oss ett komplett material. Några stads-delar har även framhållit att de ser positivt på alla former av uppföljning-ar av deras uppföljning-arbete, inklusive Boverkets uppföljning av bidraget.
Regeringen har inte beslutat om fler utbetalningar av prestationsbaserat stimulansbidrag. Om regeringen i framtiden vill betala ut någon form av bidrag på ett liknande sätt förordar Boverket att bidraget åtföljs av någon form av regelverk. Kommunerna bör ha frihet att besluta om hur det ska fördelas mellan olika satsningar lokalt, men det bör åtföljas av någon form av redovisningsskyldighet. För att kunna följa upp mot ett sådant regelverk krävs att lokala beslut om fördelning dokumenteras så att verk-samheterna går att identifiera och att investeringarnas utfall går att följa upp.
13,7 miljoner kronor kommer inte att följas upp
Regeringens uppdrag till Boverket om att följa upp bidraget tar slut den 15 oktober 2015. De pengar som inte har beslutats om före mitten av sep-tember 2015 omfattas alltså inte av denna uppföljning. Det gäller 13,7 miljoner kronor. Regeringen tillåter att bidraget förs över till kommande verksamhetsår och ställer inga krav på egna kommunala uppföljningar av bidraget. Av de drygt 184 miljoner kronor som kommunerna har fattat beslut om, är besluten för drygt 32 miljoner kronor formulerade så att det inte går att följa pengarna till specifika verksamheter.
Slutsatser kring det urbana
utvecklingsarbetet som helhet
Upprepade träffar har skapat ett nätverk
Genom återkommande träffar nationellt och regionalt har det, inom det urbana utvecklingsarbetet, vuxit fram ett nätverk bestående av kommuner och myndigheter. Flera kommuner framhåller att de har uppskattat detta. De menar att de diskussioner som har förts, samt det kunskaps- och erfa-renhetsutbyte som har skett, har varit positivt för deras arbete. Lärande-processen har även inkluderat den forskning som har finansierats inom det urbana utvecklingsarbetet. Att vara en del av det urbana utvecklings-arbetet har även lett till att man känner ett sammanhang kring dessa frå-gor och en känsla av att man inte är ensam. Intresset av kunskaps- och er-farenhetsutbyte märktes även vid de besök hos verksamheter som har ta-git del av bidraget, som gjordes under hösten 2014. Intresset för utbyte finns även på verksamhetsnivå, och det uppfattades som positivt att vi kunde berätta om andra liknande verksamheter i andra kommuner och förmedla kontakter till dessa. Några kommuner lyfter fram att statlig finansiering underlättar samarbeten både internt och externt. Utan finan-siering blir det svårare att ordna tillfällen till möten och arbetet riskerar att prioriteras ned.
Några kommuner säger att de inte upplever att det urbana utvecklingsar-betet har påverkat utvecklingen av området eller deras utvecklingsarbete. Troliga anledningar är stort flyktingmottagande, utflyttningar av för-värvsarbetare samt att stadsdelarna redan har ett pågående arbete med tydlig inriktning och därför inte ser något behov av att ta med sig detta in i sitt arbete. Det finns dock inget samband mellan att man har en tydlig strategi för arbetet sedan tidigare och att man upplever att det urbana ut-vecklingsarbetet inte har påverkat arbetet. Flera kommuner som har tyd-liga strategier för arbetet sedan tidigare uppger att de nationella och reg-ionala träffarna samt forskningen har haft en positiv inverkan på deras ar-bete. En stadsdel framför att de är trötta på nationella satsningar och talar om att det finns en stor projekttrötthet hos de som arbetar med utveckl-ingsarbete i stadsdelen samt dess invånare.
Utvecklat myndighetssamarbete
Under 2014 utvecklades det urbana utvecklingsarbetet med uppdrag till Arbetsförmedlingen, Polisen och Skolverket, Statistiska centralbyrån (SCB) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Boverket och Länsstyrelsen hade sedan tidigare ett uppdrag genom regeringsuppdrag Regeringsbeslut
A2012/174/IU. Under 2014 skapades en myndighetsgemensam arbets-grupp som bland annat ordnade nationella konferenser inom det urbana utvecklingsarbetet. Arbetsgruppen var även en kanal för informationsut-byte. Samarbetet upplevdes som mycket givande. Statistiska centralbyrån (SCB) och Brottsförebyggande rådet (BRÅ) var inte del av arbetsgruppen utan hade i uppdrag att bistå med statistiska uppföljningar. Att det anord-nades ett antal nationella konferenser, regionala träffar, samt att Boverket besökte alla kommuner i samband med den uppföljning som gjordes un-der hösten 2014 gav en ökad myndighetsnärvaro i områdena. Unun-der 2015 finns det uppdrag till Boverket, Länsstyrelsen, SCB och BRÅ. Det inne-bär att Arbetsförmedlingen, Polisen och Skolverket inte längre deltar i det nätverk som upparbetades under 2014. Detta kan ställas mot att kommu-nerna, i Boverkets enkätuppföljning 2015, framhåller att samarbete och samverkan är bland det viktigaste i deras framtida arbete för att utveckla stadsdelarna.
Den statistik som har levererats från SCB och BRÅ har mottagits mycket positivt i kommunerna. Under 2015 har flera kommuner efterfrågat upp-daterade versioner av de rapporter som publicerades under 2014.
Bilaga 1
Intervjufrågor, uppföljning 2014
Samordnare
Allmänt kring hur man har använt bidraget:
– Trots att alla stadsdelar är med i det urbana utvecklingsarbetet pga. en liknande problembild så är alla olika. Vad skulle du säga är specifikt för er stadsdel? Utmaningar och styrkor?
– Hur kopplas era satsningar till er specifika problembild?
– I vilken utsträckning och på vilket sätt involveras det civila samhället? Är det ett medvetet val? Varför?
– Har ni arbetat med boendeinflytande i processen när ni har beslutat vad stimulansbidraget ska användas till? På vilket sätt? Vilket reellt inflytande har det haft?
– Har ni beaktat genusperspektivet när ni har beslutat hur ni ska an-vända stimulansbidraget? På vilket sätt? Har det gett något avtryck i arbetet? Här kan vi t.ex. göra en koppling till statistikrapporten som vi fick från arbetsmarknadsdepartementet samt diskutera kvinnors till-gång till det offentliga rummet.
– På vilket sätt har ni beaktat den regionala nivån? Ser ni det som en viktig fråga? På vilket sätt?
– Tycker ni i dag att satsningarna har blivit rätt eller planerar ni att för-ändra någonting för det bidrag som kommer i december?
– Hur ser ni långsiktigt på de satsningar ni har gjort? Kommer de att fo-gas in i ert ordinarie arbete?
Flyttmönster:
– Hur ser omflyttningen ut i området? Varifrån flyttar man? Vart flyttar man? Hur påverkar det utvecklingsarbetet i området?
Mål:
– Vilka effekter bedömer ni att stimulansbidraget kommer att få i stads-delen? Vad vill ni uppnå? Vad tror ni er kunna uppnå?
– Har ni ett övergripande mål för verksamheten eller olika delmål för respektive verksamhet?
– Hur förhåller sig de målen till era ordinarie verksamhetsmål?
Påverkan:
– Ger stimulansbidraget något avtryck i er kommun? Har ert ordinarie arbete förändrats på något sätt till följd av stimulansbidraget och det urbana utvecklingsarbetet?
– Boverket sammanfattar vad vi vet om kommunens organisation kring det urbana utvecklingsarbetet och samarbetet mellan arbetsför-medlingen, skolan och socialförvaltningen. Vi ber om förtydligande vid behov.
– Vad tycker ni om den organisation och de interna samarbetsformer som ni har i dag? Vad är bra? Vad kan utvecklas?
– På vilken nivå tas beslut respektive förs diskussioner? Hur påverkar det arbetet? Har det betydelse för ett framgångsrikt arbete om det finns en förankring av arbetet på politisk nivå respektive på högre tjänstemannanivå?
– Kunde de här stadsmedlen fått större effekt om de hade landat an-norlunda i er organisation? T.ex. om de hade uppmärksammats mer centralt eller om er organisation hade sett annorlunda ut?
– Ni har tidigare haft lokalt utvecklingsavtal. Lever något kvar från de samarbetsformer som ni byggde upp då? Fanns det några speciella er-farenheter från det arbetet som ni har tagit med er in i det urbana ut-vecklingsarbetet?
Kunskapsutbyte och kunskapsspridning:
– Har ni haft något kunskapsutbyte med andra kommuner (utöver det som Boverket och länsstyrelserna har varit med och ordnat)? Vem har i så fall varit involverade – tjänstemän, politiker?
– Vilken kunskapsspridning har skett till andra stadsdelar i kommunen med liknande situation som inte är med i Urban15?
Egen uppföljning:
– Gör ni någon egen lokal utvärdering av användningen av stimulansbi-draget? Sker i så fall uppföljning och utvärdering löpande, eller först efteråt? Hur ser dokumentation och kvalitetssäkring ut? Hur tas kun-skapen till vara?
– Finns det rutiner för att revidera och planera om ifall någon satsning inte slår väl ut?
– Upplever ni att era mål är realistiska och uppföljningsbara? Inom vil-ken tidsram? Finns det motstridiga mål?
Utvärdering av stimulansbidragspolitiken:
– Har det på något sätt varit problematiskt för er att det bara är en stads-del som är en stads-del av det urbana utvecklingsarbetet
– Finns det någonting man kan göra för att förbättra den politiska sats-ningen på att minska utanförskapet i Urban 15? Skulle ett statsstöd ha varit mer effektivt om det hade sett annorlunda ut?
– Vad är bra med den här satsningen? – Saknas någon aktör i samarbetet?
– Spelar bidraget någon roll? (I SWECO:s rapport från 2010 framkom-mer att det är en styrka att det inte har tillförts statliga medel för arbe-tet eftersom det ger ett större genomslag i verksamheternas ordinarie strukturer).
– Vad tycker ni om stimulansinslaget respektive prestationsinslaget i stimulansbidraget?
– Tycker ni att det urbana utvecklingsarbetet generellt och stimulansbi-draget specifikt har bidragit till stigmatiseringen av områdena?
Styrande politiker
Beslutsprocess, organisation och satsningar:
– Beslutet om hur ni använder stimulansbidraget togs i (var?) (när?). Varför har ni valt att göra just så?
– Tycker ni i dag att satsningarna har blivit rätt eller planerar ni att för-ändra någonting för det bidrag som kommer i december?
– Boverket sammanfattar vad vi vet om kommunens organisation kring det urbana utvecklingsarbetet och samarbetet mellan arbetsför-medlingen, skolan och socialförvaltningen. Vi ber om förtydligande vid behov.
– Vad tycker ni om den organisation och de interna samarbetsformer som ni har i dag? Vad är bra? Vad kan utvecklas?
– Ger stimulansbidraget något avtryck i er kommun? Har ert ordinarie arbete förändrats på något sätt till följd av stimulansbidraget och det urbana utvecklingsarbetet?
– Hur ser ni på kommunens integrationsarbete? Har det förändrats i och med stimulansbidragssatsningen? I så fall hur?
– Hur återrapporteras det arbete som sker med stimulansbidrag till er politiker?
– Hur ser ni långsiktigt på de satsningar ni har gjort? Kommer det att fogas in i ert ordinarie arbete?
Utvärdering av stimulansbidragspolitiken:
– Har det på något sätt varit problematiskt för er att det bara är en stads-del som är en stads-del av det urbana utvecklingsarbetet
– Finns det någonting man kan göra för att förbättra den politiska sats-ningen på att minska utanförskapet i Urban 15? Skulle ett statsstöd ha varit mer effektivt om det hade sett annorlunda ut?
– Vad är bra med den här satsningen? – Saknas någon aktör i samarbetet?
– Spelar bidraget någon roll? (I SWECO:s rapport från 2010 framkom-mer att det är en styrka att det inte har tillförts statliga medel för arbe-tet eftersom det ger ett större genomslag i verksamheternas ordinarie strukturer).
– Vad tycker ni om stimulansinslaget respektive prestationsinslaget i stimulansbidraget?
– Tycker ni att det urbana utvecklingsarbetet generellt och stimulansbi-draget specifikt har bidragit till stigmatiseringen av områdena?
Arbetsförmedlingen/Rektor/Företrädare försörjningsstöd
– Hur samarbetar ni mellan förvaltningarna, med arbetsförmedlingen och skolan kring de tre indikatorerna?
– Vilka frågor samarbetar ni kring? – Vilka aktörer är aktiva/passiva?
– Hur påverkar ert samarbete kommunens arbete?
– Är ert samarbete att se som en förebild som bör spridas? Vad kan ut-vecklas?
Arbetsförmedlingen
- Hur fungerar det att få ihop det urbana utvecklingsarbetet
med arbetsförmedlingens huvuduppdrag?
- Egna satsningar i stadsdelen?
Kommunala bostadsbolag/Trygghetsvärdar
Om området
– Trots att alla stadsdelar är med i det urbana utvecklingsarbetet pga. en liknande problembild så är alla olika. Vad skulle du säga är specifikt för er stadsdel? Utmaningar och styrkor?
– Vilka framgångsfaktorer kan ni identifiera i ert arbete? (Kolla vilken betydelse ev. eldsjälar har för det här.)
– Vilka utmaningar har ni för framtiden?
– Hur ser omflyttningen ut i området? Varifrån flyttar man? Vart flyttar man? Hur påverkar det utvecklingsarbetet i området?
Trygghet
– Hur är tryggheten i området?
– Kan man göra någonting ytterligare för att förbättra tryggheten? – Trivs de boende? Vill de bo kvar?
Ryktet
– Vad har området för rykte? – Vad får det för konsekvenser?
– Kan man göra någonting för att förbättra ryktet?
Företrädare för verksamheter
Vi besöker verksamheterna och ställer frågor kring deras arbete, vad bi-draget har finansierat, vad bibi-draget har för betydelse för verksamheten m.m. Detta är mer ett besök och samtal än en intervju.
Bilaga 2
Enkätfrågor, uppföljning 2015
1) Ni har tidigare uppgett vilka verksamheter/projekt som har fått del av prestationsbaserat stimulansbidrag under verk-samhetsår 2014. Ange vilka av dem som fortsätter under verksamhetsår 2015.
Verksamhet/Projekt Fortsätter Avslutat Fortsätter, men finansieras på annat sätt
Namn 1 Namn 2 Namn 3
2) Får fler/nya verksamheter/projekt del av prestationsbaserat stimulansbidrag under verksamhetsår 2015? Om ja, hur många? Beskriv dessa kortfattat.
3) Skriv in samtliga verksamheter/projekt som helt eller delvis finansieras via prestationsbaserat stimulansbidrag under verksamhetsår 2015, samt efterfrågad information om dessa.
Verksamhet /projekt Med-finansiär Summa presta-tionsbaserat stimulans-bidrag under 2015 Tas från ut-betalningen i december 2014 Tas från ut-betalningen i december 2013 Skulle inte ha genom-förts även utan detta bidrag Skulle ha genom-förts även utan detta bidrag Namn 1 Namn 2 Namn 3
4) Efter det att bidraget är förbrukat, hur ser ni på finansiering-en av de verksamheter/projekt som finansieras, helt eller
