Rissnedialogen. En beskrivning av Rissnedialogen, resultat och utvärdering

Rissnedialogen

En beskrivning av Rissnedialogen, resultat och utvärdering

1

Innehåll

Inledning

Om Rissnedialogen

Bakgrund- Varför en medborgardialog i Rissne? 4

Planering och förberedelser 5

Marknadsföring 7

Dags för dialog 10

Insamling av förslag 10

Träffar och dialogmöten 11

Förslag för ett bättre Rissne 14

10 punkter för ett bättre Rissne 17

Hur tog vi fram 10-punktsprogrammet? 19

Presentation och återkoppling 21

Genomförande av 10-punktsprogrammet 23

Utvärdering, slutsatser och lärdomar

Utvärdering av projektet 28

Planering och förberedelser 28

Marknadsföring 29

Insamling av förslag 30

Framtagande av 10-punktsprogrammet 31

Resultat och genomförande 32

Slutsatser 33

Lärdomar och medskick till framtida dialoger 33

Bilaga 1

2

Inledning

Under våren 2014 har en medborgardialog genomförts i Rissne med syftet att göra Rissne till en bättre och tryggare plats att bo och vistas på. De som bor, arbetar eller regelbundet vistas i ett område är de som kan området bäst, därför ställde Sundbybergs stad frågan ”Hur kan Rissne bli bättre för dig?” till dem. Under sju veckor fick vi in hela 1130 konkreta förslag från över 750 personer. Utifrån alla förslag togs ett 10-punktsprogram fram med tio konkreta åtgärder som skulle genomföras under 2014. I november 2014 var mycket redan genomfört och resten blir klart under hösten.

Detta är en rapport om Rissnedialogen som innehåller en beskrivning av projektet, från att uppdraget kom i september 2013 fram till att de flesta punkter är klara eller under genomförande i november 2014. Syftet med rapporten är att summera och utvärdera projektet och de metoder som har använts. Om liknande medborgardialoger ska genomföras i framtiden är det viktigt att lärdomar från Rissnedialogen tas tillvara. Rissnedialogen är ett projekt som har väckt stort engagemang och lett till konkreta resultat under en relativt kort period. Förhoppningen är att resultatet kommer leva kvar under lång tid i Rissne och därmed stärka gemenskapen,

samhörigheten och stoltheten över att bo i Rissne –att de tio punkterna leder till ett bättre Rissne.

Rapporten är skriven av projektledare Filippa Palmgren under hösten 2014.

3

Om Rissnedialogen

4

Bakgrund- Varför en medborgardialog i Rissne?

Rissne planerades under slutet av 1970-talet och utbyggnaden pågick cirka tio år. Hela området byggdes under ledning av stadens helägda allmännyttiga bostadsbolag Fastighets AB Förvaltaren och har till stora delar ett likartat formspråk. Rissne består i huvudsak av flerfamiljshus med hyresrätt som upplåtelseform. Det finns även viss senare kompletteringsbebyggelse med

bostadsrätter i flerfamiljshus och radhus. Drygt 7 500 personer bor i Rissne. Andel barn 1-15 år är 19 procent och andel över 65 år är 7 procent. Det finns totalt 3 167 bostäder i området varav 68 procent är hyresrätter och 31 procent bostadsrätter. (Sundbybergs stads översiktsplan 2013) I Sundbybergs stads översiktplan definieras Rissne som ett utvecklingsområde. Radhus byggs redan och Sundbybergs stad arbetar med att ta fram nya detaljplaner för flera andra projekt, främst bostäder. I den fördjupade översiktsplanen för Rissne, Hallonbergen och Ör finns planer på förtätning men även förbättrade kommunikationer och stärkta centrumfunktioner. Fler människor i rörelse i stadsdelen kan skapa förutsättningar för handel och restauranger vid Rissne torg. Den fördjupade översiktsplanen anger att nya bostäder och verksamheter kan bidra till att utveckla Rissne till en mer varierad stadsdel. Tvärbanan kommer att byggas genom Rissne vilket kommer göra Rissne till en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken i regionen.

Mycket planeras i Rissne men under de senaste åren har det också inträffat en rad händelser som upprört boende. Byggplanerna för en returpark väckte motstånd liksom tillfälliga skolpaviljonger som placerades på Rissne ängar 2013. Det har också varit en del incidenter som väskryckningar, rån och inbrott som gjorde att en del kände sig otrygga i området, framför allt på kvällstid. Några som bott länge i Rissne uttryckte att området hade försämrats och i lokaltidningen rapporterades ofta om negativa händelser.

Ovanstående omständigheter tillsammans med det faktum att en omfattande medborgardialog kallad PARK LEK har genomförts i Hallonbergen och Ör bidrog till att staden ville involvera boende i Rissne i en liknande process och lyssna in deras åsikter. De som bor och vistas i ett område är de som bäst vet hur området fungerar och vilka behov som finns.

Uppdrag från kommunstyrelsen

Den 16 september 2013 fick kommunkontoret därför i uppdrag av kommunstyrelsen att genomföra en medborgardialog i Rissne. Alla partier i kommunstyrelsen stod bakom uppdraget som löd:

Dags för dialog med medborgarna. För ett bättre Rissne

För att skapa förutsättningar för att Rissne även i framtiden ska vara en levande och attraktiv stadsdel i Sundbyberg vill vi att planeringen för den fortsatta utvecklingen av Rissne ska ske i samverkan mellan de boende och andra verksamma i området såsom staden, företagen, fastighetsägarna, närpolisen och andra lokala aktörer.

Därför vill vi starta ett arbete med Rissne vilket kan hämta inspiration från det pågående projektet Park Lek som omfattar stadsdelarna Hallonbergen och Ör.

Den sociala hållbarheten ska ligga i fokus. Vi vill utveckla stadsdelen och skapa förutsättningar för en god livsmiljö där delatighet och inflytande, barns och ungas uppväxtvillkor, förutsättningar för fysiska aktiviterer och trygghet är angelägna frågor. Det är angeläget att arbetet startar snarast och därför behöver en projektplan tas fram och redovisas för kommunstyrelsen.

5

Planering och förberedelser

Uppstart

Utifrån kommunstyrelsens uppdrag påbörjades planeringen av medborgardialogen på kommunkontoret och en generell projektplan togs fram. I projektplanen fastslogs att staden tillsammans med de boende i Rissne skulle ta fram ett åtgärdspaket i form av ett 10-

punktsprogram. 10-punktsprogrammet skulle fungera som en checklista och innehålla tio punkter som skulle leda till ett bättre och tryggare Rissne. Projektplanen med den övergripande strukturen för medborgardialogen godkändes av kommunstyrelsen den 4 november 2013.

Arbetsplan

Efter att kommunstyrelsen beslutat om upplägget tog planeringen av detaljerna och det konkreta genomförandet vid. En projektorganisation bestående av projektledare Filippa Palmgren,

projektassistent Peter Guntram och utredare Per Lundberg från kommunstyrelsens kansli bildades. Varje förvaltning utsåg också en samordnare som har fungerat som kontaktperson i frågor som rört förvaltningen.

Konsultföretaget Reformklubben anlitades och användes som bollplank i uppstartsfasen.

Konsulten genomförde en workshop med nyckelpersoner i staden och från det kommunala bostadsbolaget Fastighets AB Förvaltaren för att fånga upp viktiga frågor. Workshopen resulterade i en konkret arbetsplan.

Syftet med arbetsplanen var att den skulle fungera som ett internt arbetsredskap i projektet. I arbetsplanen definieras syfte, mål och prioriterade målgrupper och den innehåller

kommunikationsvägar och metoder för insamling av förslag. I arbetsplanen definierades bland annat följande:

Syftet med dialogen:

Syftet med dialogen är att Rissne ska bli en bättre och tryggare plats att bo och vistas på.

Mål med projektet:

Att stärka närdemokratin i Rissne genom en medborgardialog och få Rissneborna att engagera sig och bidra till framtagandet av ett 10-punktsprogram med åtgärder som ska göra Rissne till en bättre och tryggare plats att bo och vistas på.

Målgrupp:

Målgruppen utgörs av alla som bor, arbetar eller vistas i Rissne men de boende är en primär målgrupp.

En fråga med flera svar

I arbetsplanen valdes de metoder som dialogen skulle byggas på och idén om en öppen och enkel dialog tog form. Vi valde därför att bara ställa en fråga: ”Hur kan Rissne bli bättre för dig?”

Tanken var att alla skulle känna sig träffade av frågan och känna att de hade något att svara. Vi valde ordet bättre framför ord som tryggare eftersom vi inte ville förutsätta att många känner sig otrygga, även om vi hade fått indikationer på att några gjorde det. Vi resonerade så att även en person som trivs mycket bra och är nöjd säkert kan ha en idé om hur det skulle kunna bli ännu lite bättre.

Tanken var att medborgardialogen och 10-punktsprogrammet skulle bli ett konkret och avgränsat projekt som skulle visa att det går att påverka och se resultaten snabbt. Vi gissade att det skulle komma olika sorters förslag, både enkla som skulle kunna genomföras snabbt till låg kostnad och

6 andra som skulle gå att genomföra på sikt. Tanken var att denna dialog skulle bli ett sätt att väcka engagemang hos de boende som sedan skulle tas omhand i den ordinarie verksamheten, till exempel genom att föra utökade dialoger kring detaljplanerna längre fram.

Tidsplan

Dialogen skulle komma igång så snabbt som möjligt men det var många frågor att fundera över i uppstartsfasen och mycket praktiskt att ordna med till exempel marknadsföring. Eftersom vi inte ville att dialogen skulle pågå under julhelgen när många är bortresta eller upptagna med annat sattes startdatum till första februari. Av erfarenhet vet vi att en del kan bli upprörda när till exempel detaljplanesamråd pågår under julhelgen och vi ville att denna dialog skulle vara så öppen och inbjudande som möjligt.

Alla aktiviteter, metoder och datum planerades in redan före jul eftersom vi ville få ut all

information i inbjudan till dialogen. Insamlingen av förslag skulle pågå i sju veckor, 1 februari- 23 mars. Eftersom dialogen skulle vara sammanhållen och det kändes viktigt med snabb

återkoppling till deltagarna sattes datum för presentationen av 10-punktsprogrammet till den 12 april.

Tidsplan från arbetsplanen

Upplägg och metod förankrades med stadsdirektören och andra berörda, till exempel

gruppledarna i kommunstyrelsen. Den 27 januari 2014 godkändes upplägget på dialogen och tidsplanen i kommunstyrelsen. Alla aktiviteter var redan då datumsatta och konceptet för marknadsföringen var klart.

Budget

Planering och genomförande av själva dialogen inklusive viss extern konsultation, kringkostnader vid möten, marknadsföring och så vidare har finansierats inom kommunstyrelsens budget. Inom kommunstyreslens investeringsbudget för 2013 och 2014 fanns vissa medel avsatta för projekt kring förtätningen av Rissne, Hallonbergen och Ör. Medborgadialogen i Hallonbergen och Ör samt medborgardialogen i Rissne skulle inrymmas inom avsatt investeringsbudget och

driftbudget. Projektorganisationen och övriga förvaltningars deltagande i dialogen har finaniseras inom respektive nämnds budget. För genomförande av 10-punktsprogrammet fanns inga medel avsatta utan det skulle lösas genom prioriteringar inom ansvarig nämnds budget.

7

Marknadsföring

För att väcka engagemang och få en lyckad dialog var det viktigt att projektet blev synligt.

Kommunikationsmålet var att alla som bor, arbetar eller vistas i Rissne skulle känna till att dialogen pågick. Den grafiska logotypen nedan har använts vid all marknadsföring och alla aktiviteter för att skapa igenkänning.

Rissnedialogens logga

Marknadsföring i olika kanaler

För att nå kommunikationsmålet satsade vi mycket på marknadsföring på olika sätt och i olika kanaler inför och under dialogen. En affisch, ett flygblad och en annons med information om dialogen, möten och hur man lämnar förslag togs därför fram.

Den 25 januari startade marknadsföringen av dialogen som började den 1 februari. Alla hushåll i Rissne fick information i brevlådan genom utdelning av Svensk Direktreklam. Affischer sattes upp i alla Fastighets AB Förvaltarens trappuppgångar och skickades ut till alla

bostadsrättsföreningar. Affischer sattes också upp till exempel i skolan, på vårdcentralen, på anslagstavlor och på förskolorna. Affischen översattes till arabiska, somaliska, finska, tigrinja och persiska. De fanns tillgängliga på hemsidan och i ett ställ på Rissne torg när vi var där.

Den 28 januari annonserade vi i lokaltidningen Mitt i Sundbyberg och Fastighets AB Förvaltaren skrev också om dialogen i sin tidning ”I mina kvarter.” Vid fyra tillfällen delade vi också ut flygblad vid uppgången till tunnelbanan på Rissne torg för att nå rissnebor på språng eller de som arbetade i Rissne. Utdelningen gjordes både på morgonen och på eftermiddagen för att nå så många som möjligt.

8 Affisch med inbjudan till dialogen

9 Marknadsföring på webben

Sidan www.sundbyberg.se/rissnedialogen lanserades den 25 februari. Webbsidan har kontinuerligt uppdaterats med aktuell information under dialogen. Under hela perioden har Rissnedialogen också varit synlig på startsidan på www.sundbyberg.se. Stadens facebooksida har också använts för informationsspridning.

Löpande marknadsföring

När halva insamlingsperioden återstod hade vi ytterligare en annons i lokaltidningen och uppdaterade flygbladen så att endast de kvarstående aktiviteterna fanns med. Vi valde också att tydligare lyfta fram dialogmötet i den andra omgången informationsmaterial. Vi valde att informera mycket inför dialogstarten men försökte uppehålla intresset under hela perioden genom ytterligare marknadsföring. På så sätt kunde de som missade första informationen få en ny chans att delta.

Inför presentationen av 10-punktsprogrammet den 12 april gjordes ett utskick med inbjudan till alla hushåll i Rissne och vi hade en annons i Mitt i Sundbyberg.

I bilaga 1 finns alla informationsinsatser listade.

10

Dags för dialog Insamling av förslag

Vi valde att ha flera olika metoder för att samla in förslag, både tekniska hjälpmedel och

personliga möten. På så sätt hoppades vi att alla skulle hitta en metod som passade dem och att det skulle vara möjligt att föra fram sin åsikt med minsta möjliga ansträngning. Genomgående har vi bara ställt en enda fråga, ”Hur kan Rissne bli bättre för dig?”

Stadens hemsida

På www.sundbyberg.se/rissnedialogen har det varit möjligt att lämna in förslag i ett

fritextformulär. Att lämna namn och kontaktuppgifter var frivilligt. Nästan 120 förslag lämnades in på hemsidan. De som lämnade e-postadress fick efter dialogens slut ett mail där vi tackade för att de deltog.

SMS

Via en SMS-tjänst var det möjligt att skicka in förslag med sin mobiltelefon. Drygt 30 förslag kom in via SMS. Meddelandena skickades till projektorganisationens e-postadress och de som deltog fick ett autosvar där vi tackade för medverkan.

Pekskärmar

Två pekskärmar användes för att samla in förslag, en i

stadshusets reception och en i SE-bankens lokaler i Rissne. På pekskärmarna kunde man skriva in sitt förslag som fritext.

Information om dialogen fanns på en roll-up bredvid. Drygt 40 förslag lämnades in på pekskärmarna.

Post och telefon

Det har varit möjligt att posta sitt förslag till Sundbybergs stad.

Två förslag har lämnats på detta sätt. Fyra personer har valt att ringa till kommunstyrelsens kansli för att delge sina förslag och åsikter. Vi valde att skriva ut postadressen i informationen

eftersom vi ville hålla alla vägar öppna. Det gick också bra att lämna in förslaget i stadshusets reception, eftersom vi ville erbjuda ytterligare ett kostnadsfritt alternativ.

11

Träffar och dialogmöten

Möten på Rissne torg

Under insamlingsperioden har vi varit på Rissne torg vid tre tillfällen; vid startskottet den 1 februari, den 11 februari och den 6 mars. Mötena har pågått under olika tider för att nå så många som möjligt. Ungefär 550 förslag lämnades in under torgmötena.

På Rissne torg ställde vi upp ett tält med ståbord och gasolvärmare. Bredvid tältet hade vi så kallade beachflaggor med Rissnedialogens logga. En person från projektorganisationen var hela tiden på plats tillsammans med någon av förvaltningarnas samordnare och förtroendevalda.

Representanter från Fastighets AB Förvaltaren var också där. De politiska sekreterarna fick inbjudan att delta och anmälde intresserade förtroendevalda, dagarna delades upp i olika pass för att få en jämn bemanning på ungefär fem personer. De som bemannade tältet bar stadens

profilvästar. I tältet bjöd vi på fika, delade ut flygblad och samlade in förslag från förbipasserande.

I tältet hade vi förslagskort som de passerande antingen själva kunde skriva på och lägga i en brevlåda eller så skrev de som bemannade tältet ner förslagen.

Vi valde att skriva ut dag och tid i annonsen eftersom det var en möjlighet att träffa

förtroendevalda. Några människor hade sett annonser och utskick och kom dit för att föra fram sin åsikt men de flesta fångade vi i farten, det blev därför ett sätt att möta dem som vanligtvis inte engagerar sig och kommer på ett dialogmöte eller skicka in ett förslag. När de stod och väntade på tunnelbanan eller på en kompis passade vi på att fråga om de hade några förslag om hur Rissne kan bli bättre. Även de som först sa att de var mycket nöjda kom ofta på något litet som till exempel skulle kunna förenkla deras vardag eller öka trivseln.

Det var bra att Fastighets AB Förvaltaren fanns på plats eftersom många hade frågor direkt till dem som rörde deras bostäder.

12 Dialogmöten

I Rissnedialogen bjöd vi in allmänheten till två dialogmöten kvällstid. Mötena ägde rum i Grönkullaskolans matsal och leddes av kommunikationsbyrån Reformklubben. De använde sig av metoden storgruppsmetodik som utgick från gruppvisa diskussioner utifrån en arbetsbok. Det var ett tillfälle att diskutera Rissne på ett djupare plan men även att lämna förslag till förbättring.

En övning handlade om att lista styrkor och svagheter i Rissne och en annan om att rangordna vad som är viktigast för Rissnes utveckling.

Varje dialogmöte pågick under två timmar och staden bjöd på kaffe och smörgås. På det första mötet deltog åtta personer och på det andra mötet 20 personer, förutom svaren på uppgifterna i arbetsböckerna lämnades 30 förslag in.

Kollage från Grönkullaskolan

Alla klasser i årskurs F-3 på Grönkullaskolan deltog i dialogen genom att göra kollage med förslag om hur Rissne kan bli bättre. Totalt skapades 15 kollage som innehöll nästan 90 förslag. Kollagen har varierande upplägg men var riktiga konstverk och innehöll många kreativa förslag. Rektorn och lärarna ansvarade för genomförandet och lämnade sedan kollagen till projektorganisationen som fick tyda dem. Kollagen ställdes ut på Galleri UNG i Kulturcentrum i Hallonbergen mellan 18 mars och 17 april.

13 Workshop med årskurs 4-9 på Grönkullaskolan

Under en eftermiddag arrangerades en workshop med elever på Grönkullaskolan. Elever mellan årskurs 4 och 9 fick gruppvis diskutera vad de saknar i Rissne och hur Rissne skulle kunna bli bättre. Därefter fick de skriva ner sina förslag på post-it-lappar och fästa på kollage. Många elever var mycket aktiva och engagerade och många förslag och idéer diskuterades. Vi fick in 170 förslag under workshopen. Projektledaren och projektassistenten höll i workshopen med ungefär 80 elever åt gången.

Workshop på fritidsgården Gluggen

Under en kväll anordnades två möten på fritidsgården Gluggen i Rissne. Det första riktade sig mot ungdomar i åldern 13 till 17 år och det andra till unga vuxna mellan 18 och 25 år.

Ungdomarna delades upp i två grupper och fick diskutera sin syn på utemiljön, fritidsgården, skolan och inflytande tillsammans med fritidsledare och representanter från staden. Personalen på fritidsgården stod för inbjudan och upplägg och såg till att det kom dit ungdomar, det var en bra idé attt använda deras lokaler och kontaktnät. Ungefär 30 förslag lämnades in under kvällen.

Näringslivslunch med företagare i Rissne För att få in åsikter från företagare i Rissne

anordnades en näringslivslunch med näringsidkare i Rissne, förtroendevalda och representanter från staden. På mötet diskuterades Rissne utifrån företagarnas perspektiv och hur de ser på områdets utveckling. Näringslivsluncher arrangeras

regelbundet kring olika teman och det var lämpligt att till detta tillfälle bjuda in företagare i Rissne.

Näringslivsavdelningen stod för inbjudan och kontakter.

Övriga aktiviteter

Det har även tagits kontakt med andra aktörer i Rissne. Bland annat har vi haft kontakt med Rissne kyrkan och besökt kyrkans öppna förskoleverksamhet. Kontakt har även tagits med särskolan Risöskolan och äldreboendet Solskiftet. Aktiva idrottsföreningar i Rissne har också fått inbjudan att delta i dialogen och haft möjlighet att lämna in förslag på hur Rissne kan bli bättre.

Representanter från en idrottsförening deltog till exempel på ett av dialogmötena. Alla

bostadsrättsföreningar har också kontaktats via e-post men intresset har tyvärr inte varit så stort.

Trygghetmätning

Parallellt med Rissnedialogen har det gjorts en trygghetsmätning i Sundbyberg. Resultatet är uppdelat på olika stadsdelar och visade att det finns en del områden att arbeta vidare med i Rissne. Trygghetsmätningen gjordes av stiftelsen Tryggare Sverige och genomfördes fristående från Rissnedialogen men har gett ytterligare input till framtagandet av åtgärder i 10-

punktsprogrammet. Undersökningen handlade om respondenternas upplevda trygghet det senaste året kring frågor som trygghet i bostadsområdet, trafiken, utsatthet för brott, polisens agerande med mera.

14

Förslag för ett bättre Rissne

Mellan den 1 februari och den 23 mars lämnades totalt 1130 förslag in från drygt 750 personer.

Under insamlingsperioden sorterades och kategoriserades alla förslag i Excel. Alla förslag har behandlats lika och alla är lika mycket värda. Det har inte haft någon betydelse på vilket sätt ett förslag har lämnats in, vem som har lämnat det eller hur förslaget är formulerat. Långa texter med flera olika förslag har delats upp och lagts in som separata förslag och eventuella språkfel har rättats till, på så sätt har alla förslag kunnat bedömas likvärdigt, oberoende av till exempel förslaglämnarens språkkunskaper.

Kategorisering

Många förslag liknade varandra och det gick att urskilja ett antal kategorier.

Kategorier Antal förslag

Önskemål om fler aktiviteter 183 Idrottsanläggningar och planer 151 Förbättrad utemiljö 136 Fler affärer och bättre service 135

Ökad trygghet 124

Fritidsgården 94

Belysning 52

Lekplatser 50

Övrigt 205

Önskemål om fler aktiviteter

Totalt kom det in 183 förslag som rörde önskemål om fler aktiviteter. Många önskade mer att göra för äldre eller fler fritidsaktiviteter för ungdomar. Andra har mer specifika förslag om till exempel en majbrasa eller utomhusbio. Många önskade också fler platser att mötas på, till exempel ett kulturhus, ett språkcafé, en lokal att dansa i eller en mötesplats med aktiviteter för äldre.

Idrottsanläggningar och planer

151 förslag rörde idrottsanläggningar och planer. Många önskade fler och bättre fotbollsplaner, basketplaner, gym eller utegym. Det finns också flera förslag om till exempel en simhall, ishall, parkourpark eller klättervägg. Några förslag rör också upprustning av befintliga planer, till exempel ny belysning eller konstgräs.

Förbättrad utemiljö

136 förslag handlade om förbättrad utemiljö. Där finns förslag och synpunkter om till exempel städning och önskemål om fler papperskorgar men också sådant som rör skyltning, planteringar och allmän skötsel av området. Några önskar mer träd och planteringar och andra vill att träd och buskar ska tas bort. Det kom också in många önskemål om att skapa grillplatser.

15 Fler affärer och bättre service

135 förslag rörde fler affärer, restauranger, caféer eller service som vårdcentral, post, bank och så vidare. Några förslag handlade om att förbättra öppettiderna för till exempel Hemköp och vårdcentralen men de flesta handlade om att det ska öppna fler affärer och restauranger så att det finns ett större utbud och blir mer liv och rörelse. Många önskade också en galleria eller ett inomhuscentrum.

Ökad trygghet

124 förslag rörde ökad trygghet. Många önskade fler väktare eller fler poliser i Rissne. Många efterfrågade också Förvaltarens trygghetstjänst Tryggve. Några förslag kom också in om kameraövervakning och nattvandring.

Fritidsgården

94 förslag handlade om att på olika sätt förbättra fritidsgården. Många ville att fritidsgården skulle flytta tillbaka till de tidigare lokalerna närmare centrum eller till andra bättre lokaler. Många föreslog också att fritidsgården skulle ha längre öppettider och att det skulle finnas mer att göra där eller köpas in ny utrustning.

Belysning

52 förslag rörde önskemål om bättre belysning. Många skrev bara ”bättre belysning” medan andra var mer specifika och angav en plats eller ett stråk. Många önskade bättre belysning runt centrum.

Lekplatser

50 förslag handlade om att rusta upp eller bygga nya lekplatser. Några önskade fler lekplatser för lite större barn och andra lämnade förslag på vilka lekredskap som skulle finnas.

Övrigt

Under kategorin övrigt har vi sorterat in 205 förslag där vi bedömde att det inte fanns tillräckligt hög frekvens för att göra egna kategorier. Förslagen under övrigt har dock behandlats precis på samma sätt som övriga förslag. Exempel på vilka förslag som hör till kategorin övrigt är:

- Förslag som rör mer långsiktig stadsutveckling, till exempel att bygga mer bostäder eller att sluta bygga och bevara grönytorna.

- Förslag som rör Fastighets AB Förvaltaren, till exempel om ombildning eller kundservice.

- Förslag som rör vägar och gator, till exempel parkeringar, farthinder eller hastighetsbegränsningar.

- Förslag som rör kollektivtrafik, om tunnelbanan, bussar och Tvärbanan.

- Förslag om att förbättra Grönkullaskolan.

- Förslag om att minska arbetslösheten eller andra arbetsmarknadsfrågor.

16 Förslagen från workshopen på Grönkullaskolan sorteras i olika kategorier

De förslag som inte ledde till en av punkterna i 10-punktsprogrammet har vi tagit tillvara på och skickat till ansvarig förvaltning som inspel i deras arbete eller för fortsatt utredning. Planenheten som arbetar med detaljplanering har till exempel fått en presentation av dialogen och resultatet eftersom de arbetar med långsiktiga frågor och bör ha alla önskemål om fler lokaler för olika verksamheter eller mötesplatser i åtanke.

17

10 punkter för ett bättre Rissne

Följande 10 punkter togs fram utifrån alla inkomna förslag. Hur de togs fram handlar nästa avsnitt om. Tanken var att alla punkter skulle genomföras under 2014 och några redan till sommaren. 10-punktsprogrammet fastställdes av kommunstyrelsen den 14 april 2014:

1. Rissneambassadörer

Staden kommer att anställa några ungdomar från området som Rissneambassadörer. Ambassadörerna ska bidra till att stärka gemenskapen i Rissne och vara en länk mellan ungdomar, föreningar och andra aktörer i området. Till exempel kan föreningarna i Rissne stöttas av ambassadörerna.

2. Utveckla fritidsgården

Fritidsgården får nya möbler, och kommer att ha öppet både längre och fler dagar i veckan. Staden undersöker även möjligheten att flytta fritidsgården till andra lokaler närmare Rissne centrum.

3. Väktare och Tryggve i Rissne

Rissne får en egen Tryggve (väktare från Securitas) genom kommunens fastighetsbolag Förvaltaren. Du kan ringa 08-706 91 17 om du till exempel vill ha sällskap hem från tunnelbanan på kvällen. Förvaltaren har också väktare som patrullerar i området och även fungerar som störningsjour. Staden jobbar dessutom på att öka polisnärvaron i Rissne.

4. Stärka Rissne centrum

Hemköp förlänger sina öppettider från första maj, fler

väderskyddade cykelställ ställs upp vid tunnelbanan och staden gör det möjligt för matvagnar, så kallade foodtrucks, att stå i Rissne centrum. Staden jobbar också långsiktigt med att utveckla Rissne centrum med fler lokaler för kommersiell service, till exempel butiker och caféer med uteserveringar.

18 5. Rent och snyggt

För att Rissne ska hållas rent och snyggt kommer fler papperskorgar att sättas upp, och renhållning, städning och klottersanering prioriteras. Under sommaren kommer flera av stadens ungdomar att sommarjobba med att hålla Rissne rent och snyggt.

6. Bredare gångväg och ny belysning över centrumängen Den smala gången över centrumängen ska breddas, asfalteras och få belysning. Allt för att det ska bli lättare att röra sig i Rissne både på dagen och kvällen.

7. Upprustning av Rissne ängar

Rissne ängar ska stärkas och bli en mötesplats för alla åldrar. En grillplats ska byggas och lekplatsen på Rissne ängar vid Ekovägen rustas upp och byggs om med äventyrstema. Lekplatsen kommer att tillgänglighetsanpassas.

8. Belysning på pitchen

Pitchen, den lilla fotbollsplanen vid Rissne IP får belysning så att den kan användas även på kvällarna.

19 9. En ny basketplan

En ny basketplan ska byggas på den asfalterade ytan vid Rissne IP.

Basketkorgar sätts upp och linjer målas.

10. Bättre belysning, planteringar och lekplatser på Förvaltarens gårdar

Stadens fastighetsbolag Förvaltaren kommer att förbättra belysningen på gårdarna, se över och fräscha upp planteringarna samt undersöka om det går att ordna fler lekplatser och grillplatser.

20

Hur tog vi fram 10-punktsprogrammet?

Utvärdering av förslagen

När alla förslag delats in i respektive kategori påbörjades utvärderingen av förslagen. För att utvärderingsprocessen skulle vara saklig togs ett antal frågeställningar fram att utgå från:

- Löser förslaget något problem i Rissne?

- Gynnar förslaget många?

- Har det kommit in många liknande förslag?

- Vad skulle förslaget kosta att genomföra, är det realistiskt?

- Gynnar förslaget någon särskild grupp?

- Går förslaget att genomföra inom överskådlig tid?

Frågeställningarna användes för att tydliggöra styrkor och svagheter med varje förslag. Många förslag hänger ihop med varandra och därför kan en åtgärd svara mot många förslag och önskemål.

Formulering av åtgärderna

När vi tog fram de tio punkterna ville vi försöka täcka in så många förslag och olika områden som möjligt. Från början hade vi en tanke om att de flesta punkterna skulle vara enkla och mycket konkreta men efterhand kände vi att vi ville försöka täcka in fler saker och valde att göra flera av punkterna lite större för att ta ett helhetsgrepp kring till exempel Rissne centrum.

Ett exempel på en punkt som var mycket enkel att formulera är punkt nummer två om fritidsgården. Många människor i olika åldrar uttryckte att ungdomarna inte har något att göra eller någonstans att vara, därför hänger de på torget och en del äldre känner sig rädda för dem.

Många unga sa samtidigt att det inte är roligt på fritidsgården, att den har för korta öppettider eller att det finns för lite att göra där. Fritidsgården låg tidigare närmare Rissne centrum och många önskade att den skulle flytta tillbaka dit. Det känndes därför naturligt att en av punkterna skulle handla om att förbättra fritidsgården.

Punkt nummer sex handlar om att bredda en gångväg över centrumängen och att sätta upp belysning. Flera personer berättade om problem att gå där på vintern eller att gången var för smal för att mötas på med barnvagn. Att bredda den gångvägen och sätta upp belysning kändes därför som en enkel åtgärd som tydligt skulle märkas i centrum, lösa ett problem och dessutom bidra till att området känns mer upplyst på kvällarna.

21

Presentation och återkoppling

Datum för presentation av

10-punktsprogrammet sattes redan innan dialogens start till den 12 april. Eftersom kommunstyrelsens sammanträde var den 14 april var tanken först att presentationen skulle ske senare i april men på grund av framför allt helgdagar valdes ändå den 12 april. Att

presentera senare i maj var inte ett alternativ eftersom det då skulle gå för lång tid från dialogens slut den 23 mars.

Presentation på Rissne torg

Lördagen den 12 april presenterades resultatet av Rissnedialogen på Rissne torg. Inbjudan till evenemanget skickades till alla hushåll i Rissne en vecka innan. Alla som lämnat e-postadress eller telefonnummer under dialogen fick också ett meddelande om presentationen.

Presentationen av 10-punktsprogrammet gjordes klockan 14:00 av kommunstyrelsens ordförande och projektledaren. Klockan 13.30- 16:00 fanns anställda och förtroendevalda från de flesta partier på plats för att berätta om dialogen och svara på frågor. Skyltar med de 10 punkterna fanns uppsatta som en utställning i ett tält och staden bjöd på fika, ballonger och ansiktsmålning. Uppskattningsvis var ungefär

hundra personer på plats när 10-punktsprogrammet presenterades. Fastighets AB Förvaltaren deltog och deras väktare från Securitas (Tryggve) var också där. Duvbo IK hade tagit dit en basketkorg och spelade basket med barnen vilket var mycket uppskattat. Vid några cafébord satt barnfamiljer och fikade och det var trevlig stämning. Många hade under dialogen önskat fler aktiviteter i Rissne och en starkare gemenskap. Förhoppningen var att denna dag skulle bidra till det och vi ville skapa en känsla av en folkfest. Tack vare fint väder slöt många upp och det blev en lyckad eftermiddag.

Helgen efter presentationen skickades foldern med 10-punktsprogrammet ut till alla hushåll i Rissne. 10-punktsprogrammet presenterades också i tidningarna Mitt i Sundbyberg och Nytt från Sundbyberg och på www.sundbyberg.se/rissnedialogen.

22

23

Genomförande av 10-punktsprogrammet

I foldern för 10-punktsprogrammet skrev vi att alla punkter ska genomföras under 2014 och några redan till sommaren. Det var därför mycket angeläget att komma igång så snabbt som möjligt. Efter att kommunstyrelsen hade fastställt programmet den 14 april deltog projektledaren på möte med förvaltningscheferna. Därefter har fortsatt kontakt skett med förvaltningschef eller ansvarig person för respektive åtgärd.

De 10- punkterna varierar, några kunde lösas enkelt och snabbt medan andra har krävt mer planering och resurser. Förvaltningarna har arbetat med de punkter som rör dem och kontinuerligt rapporterat till projektledaren som fortsatt hållit ihop projektet. När något genomförts fysiskt i Rissne har en skylt eller ett klistermärke satts upp för att markera att det är ett resultat av Rissnedialogen. I början av september 2014 gjordes en

statusavstämning av punkternas

genomförande. En folder togs fram och skickades ut till alla hushåll i Rissne. Den annonserades även i Mitt i Sundbyberg och det skrevs om det i Nytt från Sundbyberg.

I mitten av november 2014 är status följande:

1. Rissneambassadörer

I början av hösten anställdes Jennifer Jerez som projektledare och sedan dess har sex ungdomar rekryterats som Rissneambassadörer. Det är en tjej och fem killar i åldern 19-20 år och de har redan hunnit arrangera sin första aktivitet. Inför höstlovet sökte de pengar från Drömpengen för att anordna en fotbollsturnering som ägde rum i Rissne under höstlovet. Det blev ett lyckat event som besöktes av ca 110 ungdomar.

I dagsläget arbetar projektledaren med att sätta ihop en utbildning som samtliga ambassadörer kommer att få. Denna utbildning kommer innehålla teoretiska och praktiska moment kring projektledning, ledarskap, handledning och tips på hur en inkluderande verksamhet kan skapas som vänder sig till både tjejer och killar. Delar av utbildningen kommer hållas redan i höst.

Planen är sedan att hålla denna utbildning två gånger per år, en på våren och en på hösten. För att bli rissneambassadör kommer det vara ett krav att gå den utbildningen.

Planering med att arrangera fler event under jullovet pågår. Tanken är att Rissneambassadörerna ska dela lokaler med fritidsgården så när den har flyttat till nya lokaler kommer arbetet kunna intensifieras. Så snart de har tillgång till en lokal kommer de kalla till ett informationsmöte för att berätta vad projektet går ut på och hur fler kan engagera sig. Fler kan ansöka om att bli

Rissneambassadörer och ytterligare fler kan engagera sig i de event som ambassadörerna kommer att arrangera framöver.

I dagsläget arbetar Rissneambassadörerna ideellt. Tanken är att när de kommit in i arbetet, gått utbildning och visat att de kan ta ansvar så blir de erbjudna ersättning i samband med mer specifika uppdrag som de jobbar med över tid. Det finns ett mycket stort engagemang och stor potential att till exempel få föreningsverksamheten att lyfta.

24 2. Utveckla fritidsgården

En ny fritidsledare som jobbar uppsökande i Rissne har anställts och under sommaren hade fritidsgården mer öppet än tidigare.

Det har också blivit klart att fritidsgården Gluggen ska flytta till nya lokaler i Rissne centrum ovanför Hemköp. I lokalerna kommer Gluggen finnas men även Rissneambassadörerna och Stjärnjouren. Verksamheten får förhoppningsvis tillträde till halva lokalen i december. Den andra halvan behöver verksamhetsanpassas och tillträde sker så snart den är klar. I samband med renoveringen och flytten ska en medborgarbudget genomföras där ungdomarna får vara med och bestämma vad de nya lokalerna ska innehålla. Arbetet med medborgarbudgeten är beroende av tillträdet till de nya lokalerna men kommer startas upp innan jul. Stor vikt kommer läggas vid att samla in idéer från många olika ungdomar, inte bara de som idag vistas på fritidsgården. I det arbetet kommer Rissneambassadörerna involveras. Det är mycket viktigt att det skapas trivsamma lokaler med aktiviteter som lockar både tjejer och killar. Målet är att det ska bli den naturliga mötesplatsen för Rissnes ungdomar, men tankar finns även på kanske låta andra grupper använda lokalerna dagtid för att utnyttja lokalerna maximalt.

3. Väktare och Tryggve i Rissne

Både Sundbybergs stad och Förvaltaren har bidragit till att öka närvaron av väktare i Rissne.

Förvaltarens väktare Securitas har patrullerat särskilt på Rissne torg på fredagar och lördagar mellan klockan 19:00 och 02:00 och jobbar på att bygga upp en relation med ungdomarna i området. Väktarbolaget Rapid som staden har avtal med har också haft utökad bevakning av Rissne torg under sommaren och hösten.

Förvaltaren erbjöd under sommaren och till och med sista september alla i Rissne eskort hem.

Därefter kunde bostadsrättsföreningarna själva teckna ett avtal med Securitas om fortsatt eskort av Tryggve. En bostadsrättsförening var intresserad. Statistik från Securitas visar att det inte var fler som utnyttjade Tryggves eskorttjänst är tidigare somrar.

4. Stärka Rissne centrum

Hemköp har numera öppet till klockan 22:00 alla dagar. Nya cykelställ runt tunnelbanan är klara och de finns på tre av tunnelbaneuppgångens sidor. Staden fortsätter att långsiktigt arbeta för mer kommersiell service i Rissne, till exempel vid gamla kommunhuset där det ska byggas bostäder och ett litet torg med kommersilella lokaler.

25 5. Rent och snyggt

Fler papperskorgar har satts upp i Rissne centrum och extra resurser satsas på att Rissne ska vara rent och snyggt. Under sommaren har staden och Förvaltaren haft sommarjobbande ungdomar som har skött om Rissne lite extra. Förvaltaren har till exempel målat fasaden på ett garage vid Kavallervägen för att skapa mer trivsel.

6. Bredare gångväg och belysning över centrumängen

Gångvägen över centrumängen har gjorts bredare och asfalterats. Belysning är också på plats så att det ska bli en naturlig väg från torget till Ridvägen.

7. Upprustning Rissne ängar

En grillplats på Rissne ängar, på en liten kulle nära lekplatsen och barnbadet är färdig.

Grillplatsen invigdes den 5 september med korvgrillning. Arbetet med att bygga om och bygga ut lekplatsen pågår. Ett första spadtag togs i samband med invigningen av grillplatsen och lekplatsen beräknas bli klar i början av december. En invigning planeras till våren när nya växter ska

planteras.

8. Belysning på pitchen

Nu finns det belysning vid den lilla fotbollsplanen så att det går att spela även när det är mörkt.

Belysningen runt om planen har också förbättrats och en läktare har byggts som kan användas både till fotbollsplanen och den nya basketplanen.

26 9. Ny basketplan

Istället för att bara anlägga en vanlig basketplan engagerades några tjejer i en arbetsgrupp för att anpassa planen så att även tjejer vill använda den och kan trivas där. De visade ett stort

engagemang, bidrog med idéer som blev till handling och utförande. Tjejerna beslöt snabbt att planen skulle ha rosa linjer och att namnet skulle vara Rosa pantern. Det kanske inte är en slump då djuret panter står för mod, oräddhet och tapperhet. Visionen är och har hela tiden varit att alla, oavsett kön, ålder eller bakgrund ska känna trygghet på den nya mötesplatsen i Rissne.

Närmare 300 personer närvarade på invigningen, som bestod av en streetbasketturnering, en dj- grupp som spelade musik, hamburgergrillning, och ett besök av Frida Eldebrink, som anses vara en av världens mest framgångsrika basketspelare. Den lokala hejarklacksgruppen Dynamite cheerleading bjöd på en uppvisning. Invigningen blev en folkfest med besökare från alla åldersgrupper och läktaren var full. Både Sveriges television, Sveriges Radio och DN uppmärksammade invigningen.

10. Bättre belysning, planteringar och lekplatser på Förvaltarens gårdar Förvaltaren har rustat upp flera gårdar i Rissne och

Förvaltaren har röjt i växtligheten och planterat nya blommor.

Gamla föråd på gårdar på Odalvägen och Valkyriavägen har tagits bort för att få öppnare gårdar. Där förråden stått finns nya bord och bänkar.

De tre större entréytorna utanför portalerna mot Ridvägen har fått finare planteringar, nya bänkar och nya stenplattor på marken. Förhoppningen är att entréerna nu känns mer välkomnande samtidigt som de blir tryggare och mer tillgängliga.

På Lavettvägen har stolpbelysningen fått nya armaturer med nya generationens energisnåla LED-lampor.

27

Utvärdering, slutsatser

och lärdomar

28

Utvärdering av projektet

I detta avsnitt utvärderas dialogens olika delar och slutsatser och lärdomar som kan vara till hjälp i andra liknande projekt framöver sammanfattas.

Planering och förberedelser

Uppdraget från kommunstyrelsen i september 2013 var inte så tydligt och detaljerat. Det innebar möjligheter för projektorganisationen att forma dialogen men innebar också vissa svårigheter att komma igång. Flera avgörande beslut som skulle forma hela projektet skulle fattas på kort tid.

I uppstarten funderade vi kring olika farhågor men nästan ingen av dem visade sig bli något problem. Vi trodde till exempel att det skulle komma in många oseriösa, opassande eller till exempel rasistiska förslag och diskuterade hur vi skulle hantera det. Det blev dock inget problem utan de allra flesta tog uppgiften på allvar och lämnade in bra förslag. Vi diskuterade också hur vi skulle hantera om det kom en deltagare till dialogmötet som inte kunde svenska, eftersom vi hade gjort inbjudan på flera språk. Den situationen uppstod inte men det var bra att vi hade diskuterat igenom olika scenarion och förberett oss.

Bra med konsulthjälp

I uppstartsfasen var det mycket uppskattat att få vägledning av en konsult med erfarenhet från liknande dialoger. När vi bestämde oss för att bygga dialogen kring insamling av förslag kändes det onödigt att ställa mer än en fråga, vi visste helt enkelt inte vad vi skulle göra med mer kvalitativ eller kvantitativ data och ville hålla det enkelt.

Arbetsplanen som konsulten tog fram tillsammans med oss var till stor hjälp i uppstarten och framför allt i planeringen av dialogen eftersom vi i den fasen behövde bli konkreta och ta ställning till vissa frågor som till exempel målgrupp, syfte, omfattning och tidsplan.

Projektorganisation

Det var svårt att på förhand veta hur mycket tid projektet skulle ta, vi visste inte heller hur mycket personella resurser vi kunde lägga på det. När projektassistenten anställdes blev det tydligare att vi hade åtminstone en heltidstjänst till förfogande förutom projektledaren.

Uppskattningsvis har motsvarande två heltidstjänster lagts på projektet mellan december och april. Före december och efter april har projektledaren också lagt ner arbetstid men inte i samma omfattning. Projektledaren har inte bara haft detta projekt under året utan också andra

arbetsuppgifter vilket stundvis har varit krävande. Den tredje personen som också ingick i projektorganisationen hade också andra arbetsuppgifter vid sidan av men kunde bidra med bra idéer vid planeringen. Det hade varit bra med ytterligare tid till projektet, både vid planeringen, insamlingen och efterarbetet, förslagsvis skulle projektledaren arbetat heltid med projektet.

Budget

Det var under dialogen inte tydligt för projektorganisationen vilken budget de hade att röra sig med. De investeringsmedel som fanns skulle räcka även till projektet PARK LEK i Hallonbergen och Ör. Det var därför svårt att veta vilken nivå vi skulle lägga projektet på. En hel del pengar har lagts på marknadsföring men i övrigt har projektorganisationen försökt hålla nere kostnaderna utan att snåla in på viktiga saker som marknadsföring. Det har känts viktigt att dialogen har gett ett seriöst intryck vad gäller information och det tryckta materialet. Det kändes också viktigt att till exempel bjuda deltagarna på fika vid dialogmöte och träffar på torget som en trevlig gest.

Själva dialogen har till och med utskick och annonser i september 2014 kostat ungefär 330 000 kronor exklusive personalkostnader. Redan från början var det klart att det inte fanns några medel avsatta för själva genomförandet, pengarna som projektorganisationen har haft att röra sig med har gällt själva dialogdelen och marknadsföring. Vi var därför inställda på att det inte fick

29 vara några punkter med alldeles för stora kostnader som togs fram. Däremot ville vi inte heller att det skulle bli för små punkter, att sätta upp en ny papperskorg eller en ny gatlampa skulle inte kännas tillräckligt med tanke på det stora engagemanget.

Efter att 10-punktsprogrammet hade antagits av kommunstyrelsen beslutade kommunfullmäktige den 28 april 2014 om att satsa ytterligare pengar på prioriterade områden 2014, bland annat för genomförandet av Rissnedialogens 10-punktsprogram. Satsningen Rissne har gjort att punkterna har kunnat genomföras med hög kvalitet, från början var tanken att de skulle genomföras med de investeringsmedel som avsatts i budget.

Beslutet i april innebar att kultur- och fritidsnämnden fick 1 miljon kronor för investering av bland annat belysning på fotbollsplan, iordningsställande av basketplan och utveckling av fritidsgården samt 400 000 kr för driftskostnader. 500 000 kr i investeringsmedel avsattes också till kommunstyrelsen för att utreda förutsättningarna att flytta fritidsgården.

Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden fick 2 miljoner kronor för projektet med

Rissneambassadörer och stadsbyggnads- och miljönämnden fick ett tillskott på 2 miljonjer kronor investeringsbudget för att förbättra den yttre miljön.

Marknadsföring

När vi skulle välja metod för dialog och insamling funderade vi på frågor som - Vilka vill vi vända oss till? Hur når vi bäst olika målgrupper? Hur lång tid ska dialogen pågå? I vilken form vill vi få in förslagen? Hur delaktiga ska rissneborna vara? Vem skulle besluta om de 10 punkterna? När vi väl hade bestämt oss för formen att ställa en fråga och ville ha fritextsvar handlade det mer om att hitta flera olika sätt att ställa frågan och samla in svaren.

Att översätta affischen till olika språk var en god tanke men vi saknade tyvärr kontaktvägar för att sprida den. Några få tog ett blad när vi stod på torget men i framtiden bör man säkerställa att vi har kanaler för spridning. Troligtvis var det inte heller så många som klickade in sig på stadens hemsida (på svenska) och sedan klickade upp informationen på ett annat språk. Om vi hade haft kontaktvägar, till exempel via någon förening eller ett adressregister hade vi kunnat göra extra utdelningar och då hade vi säkert nått flera. Det är något att fundera på till nästa gång och även när det gäller till exempel vanliga samrådsutskick för detaljplaner.

Nådde vi alla?

Vi har inte gjort någon mätning men tror att det som rissnebo har varit svårt att missa att

Rissnedialogen har pågått under våren genom kombinationen av annonser, affischer, utskick och när vi var på torget. Utskicket klassades som samhällsinformation och skickades ut även till dem som inte vill ha reklam. Vi övervägde att använda oss av mer digital marknadsföring, vilket var något som konsulten förespråkade. Om det hade varit en större dialog som var mer spridd geografisk hade det säkert fungerat bra men vi tror att de traditionella metoderna fungerade väl i detta fall.

När vi planerade insamlingen funderade vi mycket på om man skulle kunna vara anonym eller om vi skulle kräva kontaktuppgifter. Vi gjorde dock bedömningen att det skulle vara så enkelt och kravlöst som möjligt att delta. Vi visste inte heller vad vi skulle göra med alla uppgifter. Det hade kanske varit intressant att kunna se statistik över vilka som lämnade in förslagen och om vi nådde olika åldersgupper med mera men i övrigt har vi inte saknat några uppgifter.

30

Insamling av förslag

Eftersom vi ville att det skulle vara enkelt att delta i dialogen valde vi att ha flera olika metoder för insamling och hoppades att alla skulle hitta någon som tilltalade dem. Vi valde att samla in förslag under sju veckor. Först hade vi tänk ännu längre period men kortade den något för att få allt klart till presentationen den 12 april. Troligtvis hade vi kunnat korta perioden ytterligare och ändå nått samma resultat, eftersom det främst var aktiviteterna som genererade förslag.

Torgmötena- en framgångsfaktor

Den klart bästa av alla metoder och mötesformer vi hade var när vi stod på Rissne torg. Då lyckades vi fånga de i farten som vanligtvis inte kommer till tals samtidigt som de mer

intresserade kunde diskutera med anställda och förtroendevalda. När vi stod där med tält och flaggor blev det tydligt för alla passerande att något var på gång och de som inte hade tid att stanna då hade i alla fall uppmärksammat oss.

Om liknande projekt ska genomföras igen är det en metod som starkt rekommenderas. En framgångsfaktor var att vi hade en bra placering på Rissne torg. Det rör sig ständigt människor där mellan busshållplatserna, tunnelbanan och mataffären. Det var värdefullt att stå under både dag och kväll eftersom olika människor passerar torget och tunnelbanestationen vid olika tidpunkter.

Stadens webbplats

En farhåga vi hade innan dialogen var att de som skulle lämna skriftliga förslag skulle skriva väldigt långa texter. Vi valde därför att inte ange en e-postadress utan att ha ett formulär på hemsidan istället. I efterhand tror vi att vi inte hade behövt oroa oss över långa utläggningar.

Några skrev längre men de flesta höll sig kortfattade. En fördel med att förslagen skulle lämnas på hemsidan var dock att de uppmärksammade sidan och kanske återvände för att ta del av resultatet med mera.

Sms

Genom att erbjuda möjligheten med SMS hoppades vi på att nå människor i farten, när vi delade ut flygblad vid tunnelbana hoppades vi att de skulle läsa informationen och skicka iväg ett SMS direkt på tunnelbanan, dock var det inte så många sms som skickades in i samband med utdelning av flygblad som vi hade trott.

I uppstartsfasen fanns tankar på att ta fram en app för dialogen. Det kändes som en god idé att använda en metod anpassad för mobiltelefoner men eftersom vi hade en så enkel dialog med enbart en fråga valde vi SMS-tjänsten istället. Med tanke på att bara 30 personer lämnade förslag via SMS så tror vi inte att en app hade fått så stort genomslag.

Pekskärmar

Via pekskärmarna fick vi inte in så många förslag men det var en smidig lösning för att ge anställda på SEB möjlighet att delta. Om det hade funnits något bättre ställe att placera en skärm på i Rissne centrum hade vi nog nått ännu fler. Vi undersökte möjligheten att ha en i tunnelbanan men det var inte möjligt på grund av att skärmen behövde el. Skärmarna kan nog fungera mycket bra i till exempel en galleria eller på en annan mötesplats som till exempel ett bibliotek vid en framtida dialog.

Dialogmöten

Vid planeringen av dialogen kändes det viktigt att erbjuda ett dialogmöte eftersom det är den formen som oftast används vid till exempel plansamråd. För att få en bra dialog användes metoden storgruppsmetodik. Flera deltagare var nöjda men någon hade förväntat sig ett traditionellt möte där förtroendevalda närvarade. På denna typ av dialogmöte var det inte tänkt att förtroendevalda skulle delta eftersom mötet skulle utgå från en arbetsprocess i grupp och inte handla om att ställa frågor och kräva svar.

31 Det som kom fram på dialogmötena blev ytterligare en pusselbit till förståelsen av vad som pågår i Rissne. Dock var det inte den mest lyckade metoden för dialogen eftersom den inte genereade så många förslag. De människor som hade behov av att prata av sig eller träffa förtroendevalda fick dessutom möjlighet till det när vi stod på Rissne torg. I utvärderingen konstaterar vi att dialogen hade kunnat genomföras utan dialogmötena.

Bra att involvera barn och unga

Workshopen på Grönskullaskolan och alla kollage var effektiva metoder för att samla in förslag från eleverna i Rissne. Workshopsen på fritidsgården gav tillfälle till mer diskussioner framför allt om fritidsgården som tidigt lokaliserades som en verksamhet med utvecklingspotential.

Framtagande av 10-punktsprogrammet

Projektorganisationen tog utifrån alla inkomna förslag fram förslag 10-punktsprogrammet som sedan fastställdes av kommunstyrelsen.

Det fanns tankar på att involvera förvaltningsrepresentanterna mer i själva framtagandet men det blev svårt på grund av bland annat tidsbrist. Vissa avstämningar gjordes dock med representanter eller chefer. Vi ville mest veta om det var något realistiskt genomförbart och sedan skulle det helt enkelt få lösas när väl kommunstyrelsen hade beslutat om det.

En alternativ metod för att få fram punkterna hade varit att låta rissneborna bestämma. Då Kunde projektorganisationen tagit fram 20 möjliga punkter för att sedan låta medborgarna rösta om vilka 10 som skulle genomföras. En medborgarbudget genomförs ofta på det sättet. Den metoden valdes dock bort eftersom vi gjorde bedömningen att det skulle göra dialogen mycket mer utdragen, innebära ganska stora praktiska utmaningar och kanske inte bli så demokratisk som man kan tro. Vad skulle till exempel hända om 500 personer har lämnat in förslag och 100

personer röstar? Det är svårt att nå människor och att fånga deras intresse en gång för att lämna förslag och sedan ytterligare en gång för att rösta kändes som en utmaning. Det skulle säkert vara möjligt att genomföra en omröstning på ett bra sätt men just i det här fallet tror vi att vi tog rätt beslut och konsulten resonerade på samma sätt som oss. Vi var dessutom noga med att i

inbjudan till dialogen skriva ”Vi behöver din hjälp med att ta fram 10 punkter som gör Rissne till en bättre och tryggare plats att bo och vara på.” På så sätt hoppades vi att vi var tydliga med hur stort inflytande deltagarna skulle ha över resultatet - att de fick hjälpa till men inte besluta.

32

Resultat och genomförande

Det kändes viktigt att ha ett tydligt avslut på dialogen och presentera resultatet samtidigt som vi tackade för engagemanget. Det var också ett tillfälle för medborgarna att träffa de

förtroendevalda som initierat dialogen. De olika aktiviteterna under insamlingsskedet tog mycket tid i anspråk och därför blev det kort om tid att planera och organisera eventet. Trots detta blev det en bra tillställning som lockade många besökare. Att bjuda på fika, ansiktsmålning, ballonger och basket var ett lyckat koncept. Något uppträde hade kanske lockat ännu fler men vi ville inte heller lägga resurser på att ta dit någon artist, pengarna ville vi i så fall hellre lägga på åtgärder i Rissne utifrån dialogen.

Genomförande

När de tio punkterna var presenterade och fastställda av kommunstyrelsen återstod bara själva genomförandet. Vi hade gått ut med informationen att alla punkter skulle genomföras under 2014 och några redan till sommaren. Tillskottet av pengar underlättade genomförandet men ett problem som i många fall har försenat genomförandet var brist på personal. Eftersom

Sundbyberg expanderar så mycket och många projekt är i full gång så är de flesta anställda mer än upptagna. I några av punkterna har det därför dröjt lite innan arbetet har kommit igång, trots att detta projekt har varit mycket högt prioriterat. Innan semestern var dock de flesta sakerna på gång eller i alla fall under planering.

Några saker som skulle beställas har lång leveranstid, till exempel utrustningen till lekplatsen som kan levereras efter tre månader. Cykelställ, papperskorgar och belysningsarmaturet har också haft relativt lång leveranstid.

En punkt som inte heller kunde genomföras så snabbt är den om Rissneambassadörerna. Det krävdes noggrannare planering och en rekrytering tar alltid tid. När projektledaren var på plats i början av hösten tog dock planeringen fart på allvar. Projektet är ett samarbete mellan

kompetens- och arbetsmarknadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden och projektledaren har en anställning till och med 2017. Det kommer säkert bli ett mycket framgångsrikt projekt som kan komma många tillgodo. Tanken är att de ska arbeta för att stärka gemenskapen i Rissne och genom att till exempel skapa aktiviteter och evenemang, några saker har redan gjort och nu ploaneras för aktiviteter under jullovet. Det är fantastiskt att en sådan sak kan komma ur medborgardialogen och vi hoppas att många kommer känna sig stolta över sina

Rissneambassadörer framöver.

En av punkterna handlade om att öka närvaron av väktare i Rissne och att göra Förvaltarens Tryggve mer synlig. I samband med detta har även staden gett ett utökat uppdrag till sitt väktarbolag Rapid. För att samordna arbetet och övervaka utvecklingen i Rissne har en grupp bestående av stadens säkerhetschef, projektledaren för Rissnedialogen, representanter från Fastighets AB Förvaltaren, närpolisen och stadens och Förvaltarens väktarbolag regelbundet träffats under våren och sommaren 2014. Gruppen ska träffas även i november för att diskutera fortsatt arbete.

33

Slutsatser

Projektet Rissnedialogen har visat att det under en kort och begränsad tid är möjligt att lyssna in medborgarnas idéer och omsätta dem i konkreta resultat.

Själva medborgardialogen med insamlingen av förslag blev lyckad tack vare stort deltagande och intresse, vi fick in många konkreta förslag till förbättringar. Nödvändiga politiska beslut har också fattats för att medborgarnas önskningar ska kunna genomföras inom utsatt tid.

En framgångsfaktor för dialogen är att det var en enkel och tydlig dialog. Det var tydligt för medborgarna vad som pågick och att de kunde lämna in förslag. Det är nog bra att hålla nere antal frågor och inte kräva för mycket av deltagarna så att de drar sig för att delta.

Syftet med medborgardialogen var att Rissne skulle bli en bättre och tryggare plats att bo och vistas på. Många olika faktorer spelar förstås in i hur mycket människor trivs i ett område och hur trygga de är men förhoppningen är att åtgärderna som genomförs till följd av medborgardialogen och 10-punktsprogrammet ska bidra till både ökad trivsel och trygghet. Det är nödvändigt att lyssna till medborgarna eftersom det är de som bor eller vistas på en plats mest som också vet vad som fungerar eller inte och hur området skulle kunna utvecklas.

Rissnedialogen blev ett positivt projekt för Rissne som förhoppningsvis inte bara märks här och nu utan som flera kan ha glädje av under lång tid, till exempel när ungdomarna får nya lokaler att vistas i och fritidsgården kan bli en välbesökt och väl fungerande verksamhet. Till följd av Rissnedialogen har stora insatser gjorts i området och intresset från medborgarna har väckts, ett initiativ till att starta upp en föräldraförening har nyligen tagits vilket är mycket positivt. Ofta behövs det inte så mycket för att synergieffekter ska uppstå och det känns verkligen som att alla insatser och allt gott samarbete som utvecklats kommer göra Rissne till en bättre plats att bo och vistas på.

Lärdomarna och erfarenheterna från detta projekt tillsammans med andra dialoger som staden har genomfört ska sammanställas för att vi på sikt ska kunna jobba bättre, mer effektivt och nå goda resultat tillsammans med medborgarna. Förhoppningsvis kan Rissnedialogen inspirera till förändring äfven i andra stadsdelar eller kommuner.

Lärdomar och medskick till framtida dialoger

- Var rak och tydlig mot medborgarna. Hur mycket kan de påverka och vad kan de förvänta sig?

- Tänk igenom vad informationen som samlats in ska användas till och håll nere antal frågor.

- Ta fram en visuell identitet för projektet och använd den genomgående.

- Möt människor där de är snarare än att bjuda in dem till konstruerade möten.

- Var lyhörd för andras åsikter och ta tillvara på den kompetens som finns internt.

- Skapa en struktur för förankring och avstämning med nyckelpersoner under projektet.

- Avsätt en tydlig budget för själva dialogen, det underlättar planeringen.

- Klargör tidigt vilka personella resurser som kan ställas till förfogande och under hur lång tid. Det är också viktigt att projektledaren har ett tydligt mandat att driva projektet.

- Ett projekt av den här omfattningen tar mycket tid och resurser i anspråk, men kan leda till något riktigt bra. Våga satsa!

34

Bilaga 1

Marknadsföring och aktiviteter för information och insamling av förslag

Aktivitet När Syfte Spridning/ effekt

Utskick till alla hushåll i Rissne med Svensk direktreklam

25 januari Inbjudan till dialogen

3500 hushåll Projektet lanseras på

www.sundbyberg.se/rissnedialogen Info finns på språken finska, arabiska, tigrinska, persiska, somaliska.

Informationen uppdaterades kontinuerligt under hela dialogen.

25 januari Inbjudan till dialogen

Affischer sätts upp i Rissne.

Trappuppgångar, förskolor, skolan, anslagstavlor, vårdcentral m.m.

27 januari Inbjudan till dialogen Annons i Mitt i Sundbyberg

Helsida

28 januari Inbjudan till dialogen

Boende och näringsidkare i Sundbyberg

Startskott Rissne torg. Tält med flaggor Info på olika språk. Politiker och anställda.

Affischer, flygblad, flaggor.

1 februari kl 10-15

Väcka intresse och samla in förslag

Drygt 90 personer lämnade förslag

SMS-tjänst startar 1 februari Lämna förslag

Öppna förskolan i Rissne kyrka 5 februari Information och samla in förslag

Ca 10 småbarnsföräldrar Flygblad vid tunnelbanan 6 februari

kl 7-9

Inbjudan till dialogen Rollup och pekskärm i stadshusets

reception.

7 februari Information och samla in förslag Flygblad vid tunnelbanan 10 februari

kl 16-18

Informera Dialog på Rissne torg.

Tält med ståbord, fika. Info på olika språk.

Politiker och anställda. Affischer, flygblad, svarskort, flaggor.

11 februari kl 11-18

Djupare dialog/

samla in förslag

Drygt 90 personer lämnade förslag

Rollup och pekskärn på SE-banken. 13 februari- 14 mars

Information och samla in förslag Dialogmöte i Grönkullaskolans matsal.

Reformklubbens arbetsbok.

Reformklubben moderator.

13 februari Kl 18-20

Djupare dialog 8 personer

Artikel i stadens tidning Nytt från Sundbyberg.

25 februari Informera

Annons Mitt i Sundbyberg. 4 mars Inbjudan till

dialogmöte

Artikel i Förvaltarens tidning. 4 mars Informera Hyresgäster i Sundbyberg

Dialogmöte med åk 4-9 i Grönkullaskolan. 6 mars Samla in förslag 250 elever Dialog på Rissne torg.

Tält med ståbord, fika. Info på olika språk.

Politiker och anställda. Affischer, flygblad, svarskort, flaggor.

6 mars Kl 14-20

Djupare dialog/

samla in förslag

Ungefär 110 personer lämnade förslag

Flygblad vid tunnelbanan. Nya flygblad 7 mars Informera