Regionstyrelsen delårsrapport 07 år 2018

Full text

(1)

Ellen Nilsson

Regionstyrelsen

Regionstyrelsen delårsrapport 07 år 2018

Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av regionsstyrelsens verksamhetsplan 2018. Delårsrapport 07 innehåller resultat till och med juli.

Regionstyrelsen föreslås BESLUTA

a t t godkänna redovisad delårsrapport,samt a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 9

Krister Björkegren

Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson

Ekonomidirektör

(2)

Delårsrapport 07 2018

Till regionstyrelsen

Januari - juli

Datum: 2018-09-11

Diarienummer: RS-2018-20

(3)

Innehållsförteckning

I korthet ... 3

Inledning ... 6

Medborgarperspektivet ... 6

Processperspektivet... 7

Medarbetarperspektivet ... 14

Ekonomiperspektivet ... 16

Bilagor

1. Köutveckling 2012-2015

2. Tillgänglighet - målvärden för centrum och månadsutfall per verksamhetsområde 3. Underlag processperspektivet

4. Medarbetarstatistik 5. Resultat per nämnd/enhet 6. Lönekostnadsutveckling 7. Kostnadsutveckling läkemedel 8. Intäkts- och kostnadsutveckling 9. Omfördelningar mm

---

Bedömning av måluppfyllelsen

Bedömning av måluppfyllelsen av nyckelindikatorer har i denna rapport skett enligt:

Målet är uppfyllt

Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats

Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats

Uppgift/underlag saknas

(4)

M edbo rg ar e

Tillgänglighet specialiserad vård

Målvärdet för tillgänglighet i somatisk specialiserad vård under 2018 är att 85 procent av patienterna ska få komma på besök och

behandling inom 60 dagar. I juli var tillgängligheten 69 procent till besök och 62 procent till behandling.

Målvärdet för tillgänglighet i

psykiatrisk vård under 2018 är att 85 procent av patienterna ska få komma på besök och behandling inom 30 dagar. I juli var tillgängligheten 76 procent till besök och 9 procent till behandling.

Specialiserad somatisk vård.

Tillgänglighet primärvård Målet är att minst 95 procent av patienterna ska få genomföra sitt besök på vårdcentralerna inom 7 dagar. Den genomsnittliga

tillgängligheten var 95 procent i juli, vilket ligger i linje med utfallet för samma period tidigare år. Resultatet ska dock tolkas försiktigt eftersom det pågår ett arbete för att validera underlaget som visat sig vara bristfälligt för några av vårdcentralerna.

(5)

Målvärdet för tillgängligheten på akutmottagningarna är att 60 procent ska få träffa en läkare inom en timme och att 70 procent ska lämna akuten inom fyra timmar. Andelen patienter som fått träffa läkare inom en timme var i juli 52 procent. I juli kunde 70 procent av patienterna lämna akuten inom fyra timmar.

Pr oc ess

Produktion

Vårdproduktionen sett till besök och vårdtillfällen är ungefär på samma nivåer som samma period föregående år. Vårdtiden har dock varit något kortare.

Diagrammet visar utvecklingen av läkarbesök, sjukvårdande

behandlingar samt

slutenvårdstillfällen sedan 2012, ackumulerat januari till juli under respektive år. Antalet läkarbesök har ökat något, övriga parametrar är över tid i princip oförändrade.

Antal, ackumulerat januari till juli respektive år.

eda rbe ta re

Antal anställda i heltidsmått I slutet av juli hade regionen 13 115 anställda omräknat i

heltidsmått. Det innebär att antalet anställda har ökat med motsvarande 160 heltidstjänster sedan årsskiftet och 236 den senaste

tolvmånadersperioden. Köp från

(6)

Ek on om i

Lönekostnadsutvecklingen efter juli är 4,5 procent jämfört med

motsvarande period föregående år. Ur ett ekonomiskt perspektiv är

kostnadsökningen för medarbetare inte hållbar. De ökade kostnaderna beror bland annat på ökad volym.

Antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster) har ökat med 160 medarbetare sedan årsskiftet.

Region Östergötlands samlade resultat

Region Östergötlands samlade resultat till och med juli är 168 miljoner kronor. Reserverade medel som inte förbrukats och överskott inom respektive nämnd bidrar positivt till resultatet.

Produktionsenheterna redovisar sammantaget ett negativt resultat motsvarande minus 227 miljoner kronor.

Resultat enligt blandmodellen uppgår till 73 miljoner kronor.

Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet

Sjukvården visar efter juli ett resultat på minus 269 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år.

Godkänd årsbudget för de

sjukvårdande enheterna är minus 169 miljoner kronor. En trendanalys visar ett årsresultat på minus 383 miljoner

(7)

I denna delårsrapport görs uppföljning av ett urval av strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer med månatlig uppföljning. Övriga delar följs upp i delårsrapporter efter april, augusti och/eller i årsredovisningen.

Medborgarperspektivet

Tillgängligheten till vården i Region Östergötland är ytterst ett ansvar för hälso- och

sjukvårdsnämnden. Regionstyrelsen har dock intresse av att följa tillgängligheten för att säkerställa att en effektiv och säker sjukvård bedrivs.

Målet för tillgängligheten till somatiska specialistvården i Region Östergötland är att 85 procent av patienterna ska få behandling eller besök inom 60 dagar. I regionens totala tillgänglighetsresultat för väntetider i specialistvården inkluderas resultat för privata aktörer samt för flera diagnoser och patientergrupper än vad som ingår i den nationella väntetidsrapporteringen. I slutet av juli hade 69 procent av patienterna i somatisk vård väntat mindre än 60 dagar på nybesök och 62 procent på första behandling, se tabell 1. Under första halvåret 2016 uppnåddes målvärdet under några månader, sedan dess har det inte uppnåtts utan legat kvar på en lägre nivå. Under

sommarmånaderna har tillgängligheten både 2016 och 2017 varit lägre för att återhämta sig något under hösten (se även diagram i avsnittet I korthet).

Tabell 1. Andel väntande på besök och behandling, mindre än 60 dagar, inom somatisk specialiserad vård.

Målvärdet för tillgänglighet i psykiatrisk vård under 2018 är att 85 procent av patienterna ska få komma på besök och behandling inom 30 dagar. I juli var tillgängligheten 76 procent till besök och 9 procent till behandling. Några verksamheter är dock fortfarande exkluderade på grund av

kvalitetsbrister i registreringen, se mer i bilaga 2. Nya länsgemensamma riktlinjer för tillgänglighetsuppföljning har tagits fram under våren 2018 och implementeringsarbete i verksamheterna pågår.

I slutet av juli väntade totalt 13 574 patienter på läkarbesök i specialistvården (inklusive psykiatri), vilket för juli är ungefär 250 fler än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Motsvarande väntade 8 084 patienter på behandling i juli, vilket är cirka 1 000 fler än samma period 2017. Figur 1-2 nedan visar antalet patienter som väntat mer och mindre än 60 dagar på besök respektive

(8)

Figur 1. Antal väntande på besök mer respektive mindre än 60 dagar inom specialiserad vård (inkl psykiatri), 2016- 2018. (PVV = patientvald väntan. MOV = medicinskt orsakad väntan.)

Figur 2. Antal väntande på behandling mer respektive mindre än 60 dagar inom specialiserad vård (inkl psykiatri), 2016-2018. (PVV = patientvald väntan. MOV = medicinskt orsakad väntan.)

I tabell 2 och 3 visas tillgängligheten per centrum avseende väntande patienter vid månadsskiftet (exklusive psykiatri) i förhållande till varje centrums individuella målvärden, som har beslutats i

(9)

Tabell2. Andel patienter som vid månadsskiftet väntat högst 60 dagar på besök fördelat per centrum

I juli uppnådde två centrum sitt centrumspecifika tillgänglighetsmål för behandling, se tabell 3.

Ögonsjukvård, öron/näsa/hals och ryggkirurgi är de områden som hade lägst tillgänglighet till behandling. Inom ögonsjukvård är antalet patienter som väntar på behandling stort. Det centrum som under den senaste tolvmånadersperioden uppvisat störst tillgänglighetsbrist är

Sinnescentrum. I bilaga 2 specificeras tillgängligheten per verksamhetsområde.

Tabell 3. Andel patienter som vid månadsskiftet väntat högst 60 dagar på behandling fördelat per centrum.

Målet för vårdcentralerna är att minst 95 procent av patienterna ska få genomföra sitt besök på vårdcentralerna inom 7 dagar, vilket enligt uppföljningen uppnåddes i juli. Den uppföljning som presenteras här angående primärvården ska dock tolkas försiktigt eftersom det pågår ett arbete för att validera underlaget. Den initiala analysen visar att den uppföljning som presenterats har visat

(10)

Strategiskt mål - Effektiv och säker verksamhet Framgångsfaktor - Effektiva processer

Vårdproduktionen sett till besök och vårdtillfällen är ungefär på samma nivåer som samma period föregående år. Vårdtiden har dock varit något kortare. DRG-vikten var i stort sett densamma som föregående år i slutenvården. Från och med 2018 så har rutiner för beräkning av DRG-vikt i öppenvård förändrats, så jämförelse kan inte göras med föregående år.

Tabell 4. Vårdproduktion. Observera att tabellens värden är ackumulerade under året. Ytterligare detaljer finns i bilaga 3.

Effektiva vårdprocesser är grunden för effektiv och högkvalitativ vård. Indikatorer för mätning av processernas effektivitet som följs upp varje månad handlar om vårdplatser som ständigt behöver vara i fokus. För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts

beläggningsgraden, antal vårddygn för utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser. Såväl utlokalisering av patienter som beläggningsgraden har under en längre period varit hög i regionen.

Satsningar pågår för att förbättra situationen, till exempel genom insatser för att bättre nyttja rätt kompetens på rätt plats samt i programmet ”hållbar verksamhet” som syftar till en mer effektiv resursanvändning.

(11)

Beläggningsgraden mäter hur stor del av de tillgängliga vårdplatserna som nyttjas och i juli var den totalt 99 procent. Akutvårdsflödena har generellt sett en ännu högre beläggningsgrad. Figur 3 visar beläggningsgraden i akutvårdsflödet för regionens tre sjukhus. Under den senaste

tolvmånadersperioden har beläggningsgraden i akutvårdsflödet vid US endast understigit 100 procent under två månader (december och maj). I juli var beläggningsgraden i akutvårdsflödet 100 procent eller högre vid länets alla tre sjukhus, där Lasarettet i Motala (LiM) låg högst med 104 procent. Riktvärdet för beläggningsgraden är 90 procent, då en högre beläggningsgrad ses medföra risker för patientsäkerheten.

Figur 3. Beläggningsgraden i akutvårdsflödet på regionens tre sjukhus

Nr Nyckelindikator Mål 2018 Föregående utfall Utfall Målupp-

fyllelse

RS6 Beläggningsgrad av vårdplatser ≤90 %

Totalt Juli 2017: 98 % Juni 2018: 95 %

Akutvårdsflöde Juli 2017: 103 % Juni 2018: 99 %

Totalt Juli 2018: 99 % (ViN 98 %, LiM 99 % US 100 %) Akutvårdsflöde Juni 2018: 101 %

(12)

Utlokaliseringen av patienter beskriver hur många patienter som placeras på andra

vårdavdelningar än där de normalt ska vårdas. Figur 4 visar hur många vårddygn per månad som patienter har varit utlokaliserade på Universitetsjukhuset i Linköping (US) och Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN). Totalt utlokaliserades patienter motsvarande 434 dygn i juli månad.

Utlokaliseringarna var på US i genomsnitt ungefär 200 dygn under 2013/2014, 350 under 2015/2016 samt 400 under 2017 och första halvåret 2018. Det var totalt 174 patienter som omfattades av utlokalisering under juli.

Figur 4. Antal vårddygn per månad som patienter har varit utlokaliserade på Universitetsjukhuset i Linköping (US) och Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN)

Nr Nyckelindikator Mål 2018 Föregående utfall Utfall Målupp-

fyllelse

RS7 Utlokaliserade patienter

-Antal vårddygn/månad ≤100

US

Juli 2017: 390 Juni 2018: 232 ViN

Juli 2017: 22 Juni 2018: 32

US

Juli 2018: 395

ViN Juli 2018: 39

(13)

Antalet disponibla vårdplatser beskriver hur många vårdplatser som funnits tillgängliga. Under 2015-2018 har antalet disponibla vårdplatser minskat. Under juli månad 2018 var antalet disponibla vårdplatser i genomsnitt drygt 80 färre per dag, jämfört med juli 2015. I figur 5 illustreras utvecklingen under perioden 2016-2018.

Figur 5. Genomsnittligt antal disponibla vårdplatser per dag 2016-2018.

Nr Nyckelindikator Mål 2018 Föregående utfall Utfall Målupp-

fyllelse RS10 Disponibla vårdplatser Ska inte minska Juli 2017: 659

Juni 2018: 753 Juli 2018: 644

(14)

För att bygga stark patientsäkerhetskultur behöver ett riskförebyggande förhållningssätt prägla alla nivåer av organisationen. Region Östergötland har en nollvision när det gäller vårdskador och ska fortsatt arbeta för att minimera dessa. Under 2018 sätts extra fokus på just patientsäkerhetsfrågor.

Ett sätt att säkerställa en patientsäker miljö är god följsamhet till kläd- och hygienregler, vilket följs upp varje månad genom observationer i verksamheten. Målet för följsamheten är 95 procent för både klädregler och hygienregler. I tabell 5 presenteras resultaten per produktionsenhet. Alla produktionsenheter nådde målvärdet för klädriktlinjer i juli och en uppnådde målvärdet för hygienriktlinjer. De senaste fyra månaderna ses totalt att följsamheten till klädregler stadigt förbättrats medan följsamheten till hygienregler sjunkit.

Tabell 5. Följsamhet till kläd- och hygienregler uppdelat per centrum

(15)

Strategiskt mål - Hållbar kompetensförsörjning Framgångsfaktor - Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning

Antalet anställda i Region Östergötland var i juli 13 115 medarbetare, omräknat i heltidsmått.

Antalet anställda har ökat med 160 heltidstjänster sedan årsskiftet. Antalet anställda har ökat i flera yrkesgrupper och hos olika produktionsenheter. De yrkesgrupper där ökningen varit störst är undersköterskor/skötare, läkare och administrativa medarbetare. Ökningen i läkargruppen

handlar framför allt om en ökning av antal läkare under specialiseringstjänstgöring (ST) inom olika specialiteter. Ökningen i gruppen administrativa medarbetare utgörs till stora delar av

vårdadministratörer, läkarsekreterare och administratörer med tillgång till journalssystemet. En tänkbar förklaring till förändringar i undersköterske- och sjuksköterskegrupperna kan vara att en nyutbildad sjuksköterska registreras som undersköterska innan medarbetaren har fått sin

legitimation från Socialstyrelsen. I bilaga 4 redovisas fördelning av antalet anställda per produktionsenhet.

Tabell 6. Antal anställda i heltidsmått fördelat på yrkeskategorier och kön.

Region Östergötland fortsätter arbetet för utfasning av bemanningsföretag. Målet är att nå ett oberoende av inhyrd personal genom att nå en stabil och varaktig bemanning med egna medarbetare för den löpande verksamheten. Den nationella indikatorn för oberoende är att kostnaden ska ligga under 2 procent av den egna personalkostnaden. Region Östergötland ligger efter årets första sju månader i snitt på 1,8 procent och kan därmed tolkas som oberoende utifrån den nationella definitionen. Kostnader för bemanningsföretag var under januari-juli högre än

(16)

Tabell 7. Antal unika anställda med allmän visstidsanställning

Nr Nyckelindikator Mål 2018 Föregående utfall Utfall Målupp-

fyllelse RS37 Kostnader för bemanningsföretag (RS) ≤90 mkr

Jan-juli 2016:

74 895tkr Jan-juli 2017:

57 310 tkr

Jan-juli 2018:

76 792 tkr

Strategiskt mål - Hälsofrämjande arbetsplats

Framgångsfaktor - Hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling

Den totala sjukfrånvaron var under juli 3,9 procent. Sjukfrånvaron var högre för kvinnor än för män. Sjukfrånvaron över 30 dagar var 1,5 procent, vilket ungefär motsvarar föregående års frånvaro. I bilaga 4 redovisas fördelning av sjukfrånvaron per produktionsenhet.

Tabell 8. Total sjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro fördelat på yrkeskategorier och kön. I parentes visas förändring i procentenheter jämfört med samma månad föregående år.

Nr Nyckelindikator Mål 2018 Föregående utfall Utfall Målupp-

fyllelse RS41 Andel medarbetare med sjukfrånvaro >30 dgr ≤1,30 % Juli 2017: 1,4 %

Juni 2018: 1,1 % Juli 2018: 1,5 %

(17)

Region Östergötlands resultat under perioden

Region Östergötlands samlade resultat till och med juli är 168 miljoner kronor. Det är 87 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Verksamheten (det vill säga samtliga

produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) visar ett resultat på minus 123 miljoner kronor, vilket är 36 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år, se tabell 9.

Försämringen beror främst på ett större underskott för de sjukvårdande produktionsenheterna. Se även avsnitt ”Obalans i sjukvården”. Även nettot av de regiongemensamma intäkterna och

kostnaderna är lägre än motsvarande period föregående år.

Regiongemensamma poster bidrar dock positivt till regionens resultat med 291 miljoner kronor. Se tabell 9. Det är främst reserverade medel som ännu inte använts som bidrar till nivån på resultatet.

Även värdeökningen på placerade medel bidrar till resultatet. Inom de regiongemensamma posterna finns ett budgeterat effektiviserings-/åtgärdskrav på totalt 137 miljoner kronor på helår och det har till största delen infriats främst genom ökade skatteintäkter. Det som återstår är cirka 30 miljoner kronor som ska sparas genom regionövergripande åtgärder. Se även avsnitt

”Regiongemensamma poster”.

Även positiva resultat inom samtliga nämnder förbättrar regionens resultat. Se tabell 9.

(18)

Strategiskt mål - Långsiktigt hållbar ekonomi

Framgångsfaktor - Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget

Produktionsenheterna visar sammantaget ett resultat i obalans. Ekonomin visar efter sju månader inget tydligt trendbrott. Utvecklingen är fortsatt bekymmersam och pekar mot betydande

svårigheter att nå budgetmålet för 2018. Den 7 mars 2018 beslutade regionstyrelsen om en ekonomisk handlingsplan. Det är en handlingsplan som omfattar både åtgärder per

produktionsenhet och nämnd samt regionövergripande åtgärder. Sett över helheten har åtgärdsplanen hittills inte gett bedömd effekt på totalen. I delar har åtgärdsplanerna fått effekt men detta motverkas av högre kostnadsutveckling än förväntat inom andra delar. Planen är lagd så att den på kort sikt ska ge så lite negativ påverkan som möjligt för verksamhet och patient. På lång sikt är målet att verksamheten ska uppnå ökad effektivitet.

Resultatutvecklingen är inte hållbar vare sig på kort eller på lång sikt och därför har

regiondirektören fattat kompletterande beslut till pågående åtgärdsplan inom ramen för det beslut som regionstyrelsen fattade 7 mars.

Obalans i sjukvården

Sjukvårdsverksamheten visar efter juli ett resultat på minus 269 miljoner kronor, vilket är 104 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Godkänd årsbudget för de

sjukvårdande enheterna är minus 169 miljoner kronor. En trendanalys baserad på årets första sju månader samt 2015 – 2017 års resultat visar ett årsresultat på minus 383 miljoner kronor, se figur 6. Helårsbedömningen som de sjukvårdande produktionsenheterna lämnade efter april var enligt budget, minus 169 miljoner kronor. Bedömningen gjordes utifrån att den åtgärdsplan som

beslutades i mars förväntas ge effekter under 2018. Resultatet efter juli visar att åtgärdsplanen behöver komplettes samtidigt som det krävs ökad intensitet i arbetet med åtgärder. Det är Närsjukvården i centrala Östergötland, Närsjukvården i östra Östergötland, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård samt Sinnescentrum som har en utveckling efter juli som tydligt pekar mot ett helårsresultat som avviker negativt mot uppsatt budgetmål. Övriga sjukvårdande

produktionsenheter har en utveckling som efter juli pekar mot ett resultat i paritet med eller bättre än budget.

(19)

Figur 6. Resultat, sjukvårdande enheter (mkr) i förhållande till trend, helårsbedömning och budget.

Närsjukvården i centrala Östergötland redovisar ett resultat på minus 42 miljoner kronor, vilket är 16 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Produktionsenheten uppskattar helårsresultatet till cirka minus 80 miljoner kronor. Bedömningen görs utifrån det försämrade resultatet inom barn- och vuxenpsykiatrin samt på akuten. För att vända utvecklingen har produktionsenheten kompletterat fastställd åtgärdsplan med ytterligare åtgärder och

målsättningen är att detta ska dämpa kostnadsökningen. Intäktsutvecklingen har dock blivit sämre än vad som förutsågs i budget och åtgärdsplan.

Närsjukvården i Östra Östergötland redovisar ett resultat på minus 68 miljoner kronor, vilket är 28 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Produktionsenheten uppskattar helårsresultatet till cirka minus 100 miljoner kronor. Enligt produktionsenheten är det för tidigt för ett trendbrott utifrån de handlingsplaner som klinikerna arbetar utifrån, då de till största delen förväntas ge positiva effekter på kostnaderna under hösten.

Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 59 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor sämre än motsvarande period föregående år. Arbetet med att

implementera den framtagna åtgärdsplanen fortskrider. O-husklustret är igång och förväntas ge en ekonomisk effekt som är större än planerat. Andra planerade åtgärder för 2018 kommer, enligt produktionsenheten, inträffa först senare under året. Sammantaget gör detta att

resultatförbättringarna inte kan få genomslag förrän senare. Den ekonomiska risken kopplad till tillgänglighet och personalsituation är av produktionsenheten värderad till minus 30 miljoner kronor utöver budgeterat resultat. Helårsbedömningen är minus 50 miljoner kronor, vilket

(20)

bidrar till ineffektivitet inom administrationen och även övriga stödverksamheter.

Regiondirektören har även beslutat om restriktivitet för nya projekt och uppdrag samt gett arbetet med Hållbar verksamhet i uppdrag att ta fram en plan för breddimplementering av de resultat som pilotverksamheterna visat och att lyfta in diagnostik som ett område för att nå hållbar verksamhet.

Balans mellan nämndernas intäkter och kostnader

Samtliga nämnder redovisar ett positivt resultat efter juli, se tabell 9. Hälso- och

sjukvårdsnämnden förväntas redovisa ett resultat på 11 miljoner kronor vid året slut. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden förväntas redovisa ett resultat på 8 miljoner kronor vid året slut och regionutvecklingsnämnden ett nollresultat. Överskotten efter juli beror dels på att villkoren för vissa rörliga ersättningar från hälso- och sjukvårdsnämnden ännu inte har följts upp och utbetalats, dels på lägre kollektivtrafikkostnader och att inte alla kostnader för

regionutvecklingsnämnden följer en linjär utveckling.

Framgångsfaktor - Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen

Lönekostnadsutvecklingen efter juli är 4,5 procent jämfört med 4,3 procent motsvarande period föregående år (justerat för jämförelsestörande post). För helåret 2017 ökade lönekostnaderna med 4,6 procent. De ökade kostnaderna beror bland annat på ökad volym. Antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster) har ökat med 160 medarbetare sedan årsskiftet. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för medarbetare inte hållbar i förhållande till Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar utan behöver dämpas.

Under 2016 och 2017 har kostnaden för inhyrd personal minskat, vilket är i linje med att Region Östergötland inte ska vara beroende av bemanningsföretag 1 januari 2019. Till och med juli 2018 uppgår kostnaden till 77 miljoner kronor, vilket är 19 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Med nuvarande kostnad uppfyller Region Östergötland det nationella målet om att kostnaden för bemanningsföretag ska vara under 2 procent av total lönekostnad.

Kostnaderna för läkemedel har efter juli ökat med 5,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år (2017 ökade läkemedelskostnaderna med 3,4 procent under motsvarande period).

Samtidigt har volymen läkemedel minskat med 1,1 procent jämfört med motsvarande period 2017.

I delårsrapport 04 förväntades läkemedelskostnaderna öka med 7,7 procent för helåret. Minskad volym till följd av minskad vårdproduktion under sommaren bidrar till en tillfällig lägre

kostnadsökning. Nuvarande prognos ligger fast. Kostnaderna ökar framför allt för läkemedel inom cancervården, läkemedel som används till patienter med blödarsjukdomar, för läkemedel som används vid inflammatoriska sjukdomar samt vid prevention av stroke. Även ökade kostnader för diabetesläkemedel och läkemedel vid ögonsjukdomar samt vid sjukdomar kopplat till

nervsystemet, såsom exempelvis psykoanaleptika, bidrar också till aktuell kostnadsökning.

(21)

i treårsbudgeten. I nettokostnadsutvecklingen ingår också en intäktsökning i form av ökade statsbidrag. Regionens nettokostnadsutveckling är inte hållbar över tid.

Enligt helårsbedömningen baserad på april förväntas nettokostnadsutvecklingen uppgå till 2,8 procent på helår. Skatteintäkterna och generella statsbidrag bedöms enligt den senaste prognosen i augusti från Sveriges kommuner och landsting öka med 3,6 procent.

De regiongemensamma posterna har ett resultat på 291 miljoner kronor, se tabell 10.

Tabell 10: Regiongemensamma poster i relation till budget (miljoner kronor)

Det finansiella nettot (exklusive pensionskostnader) uppgår till 131 miljoner kronor till och med juli 2018. Avkastningen på de långsiktigt placerade medlen var 2,5 procent till och med juli. Det var en positiv utveckling på den finansiella marknaden under juli, vilket innebar en ökning med 37 miljoner kronor under månaden.

Pensionskostnaderna är 101 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Jämfört med budget är kostnaden något lägre eftersom regionen har tagit höjd för ökade kostnader 2018.

Avvikelsen mot budget till och med juli är positiv med 8 miljoner kronor.

Skatteintäkterna bedöms bli 10 miljoner lägre på helåret enligt senaste ny prognos från SKL i augusti. Trots detta är skatteintäkter och generella statsbidrag högre än budgeterat. I det generella statsbidraget ingår även statsbidrag för läkemedel, som efter en revidering av budgeten för att täcka produktionsenheternas ökade underskott, ligger på budgeterad nivå.

Posten övrigt inom finansförvaltningen avviker positivt med 78 miljoner kronor mot budget och förklaras främst av att reserverade medel inte har förbrukats. Exempel på detta är kostnader kopplade till fastigheter som kommer att bokföras senare i år. I övrigt ingår behov av

åtgärder/effektiviseringar motsvarande 137 miljoner kronor på helår som måste infrias för att regionen ska nå sitt resultatmål enligt finansplan. Det mesta har täckts in genom ökade

Regiongemensamma poster

Utfall jan - juli

2018

Utfall jan - juli

2017

Budget 2018

Differens utfall jämfört med 7/12 budget

2018

Bokslut 2017

Finansiellt netto exkl. pensioner och försäljning aktier (Inera AB) 131 107 167 34 196

Pensionskostnader inkl löneskatt -321 -220 -564 8 -379

Skatteintäkter 5 968 5 705 10 211 12 9 963

Generella statsbidrag 1 888 1 888 3 223 8 3 052

Övrigt (utbetalat regionbidrag, koncernbidrag mm) -7 375 -7 137 -12 777 78 -12 366

Totalt 291 343 260 140 466

(22)

Resultaträkning (miljoner kronor) Utfall jan-juli Utfall jan-juli Helårsbe- Godkänd budget Bokslut

2018 2017 dömning 2018 2017

2018-04

Verksamhetens intäkter3) 2 004 1 830 3 450 3 433 3 185

Verksamhetens kostnader -9 164 -8 703 -15 804 -15 719 -15 322

Avskrivningar -438 -369 -800 -800 -654

Verksamhetens nettokostnad -7 598 -7 242 -13 154 -13 086 -12 791

Skatteintäkter 5 968 5 801 10 265 10 211 9 963

Generella statsbidrag3) 1 888 1 792 3 235 3 223 3 052

Finansiella intäkter 1) 134 111 179 180 213

Finansiella kostnader 1) -224 -207 -390 -393 -295

Årets/periodens resultat enligt fullfondering 168 255 135 135 142

Årets/periodens resultat enligt blandmodell 73 163 -28 -11 -66

Investeringar 822 695 1 666 1 900 1 503

Balansräkning (miljoner kronor) Bokslut Bokslut Helårsbe- Godkänd budget Bokslut

2018-07-31 2017-07-31 dömning 2018 2017-12-31

2018-04

Tillgångar

Anläggningstillgångar 9 521 8 665 9 998 10 361 9 152

Omsättningstillgångar2) 6 996 7 189 7 024 6 650 7 321

Summa tillgångar 16 517 15 854 17 022 17 011 16 473

Eget kapital, avsättningar och skulder

Balanserat eget kapital 931 790 931 918 790

Justering ingående eget kapital -1

Årets förändring av eget kapital 168 255 135 135 142

Summa eget kapital 1 099 1 045 1 066 1 053 931

Pensionsskuld inkl löneskatt 12 600 12 277 12 758 12 760 12 376

Avsättningar 24 24 24 24 24

Långfristiga skulder 18 19 20 21 19

Kortfristiga skulder2) 2 776 2 489 3 154 3 153 3 123

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 16 517 15 854 17 022 17 011 16 473

Soliditet 6,7% 6,6% 6,3% 6,2% 5,7%

1) pensionskostnader med: -221 -205 -378 -380 -279

försäljningar av bolag 1 - 1

Övriga finansiella intäkter och kostnader 131 108 167 167 196

2) Regionen utnyttjar en checkkredit och placerar medlen i en kortfond för att undvika inlåningsavgift. I balansräkningen ingår checkkrediten i kortfristiga skulder. I bokslut 2017-12-31 var utnyttjad checkredit 361 miljoner kronor och 152 miljoner kronor per 2018-07-31.

3) Jämfört med finansplan har statsbidraget som avser förstärkning av hälso- och sjukvården med 62 miljoner kronor justerats mellan intäkter och generellt statsbidrag. På

(23)

Bilaga 1 – Köutveckling 2012-2015

Antal väntande på besök mer respektive mindre än 60 dagar inom specialiserad vård (inkl.

psykiatri), 2012-2015. Utfall saknas för oktober och november 2014. Presenteras inte i samma diagram som motsvarande uppföljning från januari 2016 och framåt då PVV/MOV inte har hanterats på samma sätt i uppföljningen. I genomsnitt väntade cirka 150-300 patienter i PVV och cirka 200-300 i MOV i slutet av varje månad.

Antal väntande på behandling mer respektive mindre än 60 dagar inom specialiserad vård 2012- 2015. Utfall saknas för oktober och november 2014.Presenteras inte i samma diagram som

(24)

Bilaga 2 – Tillgänglighet - målvärden för centrum och månadsutfall per verksamhetsområde

Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN 2018. Max andel patienter väntande > 60 dagar vid månadsskiftet:

Besök Behandling

2018 BKC HMC* SC CKOC NiF NSÖ** NSC** NSV** BKC HMC SC CKOC

Januari 11,0 % 7,7 % 14,0 % 14,0 % 12 % 12 % 12 % 12 % 16,2 % 23,3 % 16,0 % 22,0 %

Februari 11,0 % 8,4 % 12,3 % 11,0 % 9 % 9 % 9 % 9 % 10,2 % 19,5 % 14,5 % 21,0 %

Mars 8,1 % 6,4 % 11,2 % 9,0 % 9 % 9 % 9 % 9 % 8,2 % 17,5 % 13,4 % 19,0 %

April 8,1 % 6,4 % 10,4 % 9,0 % 9 % 9 % 9 % 9 % 8,2 % 16,5 % 12,2 % 17,0 %

Maj 8,1 % 5,8 % 9,5 % 8,0 % 8 % 8 % 8 % 8 % 9,0 % 15,5 % 12,0 % 15,0 %

Juni 12,0 % 5,8 % 12,0 % 10,0 % 8 % 8 % 8 % 8 % 12,0 % 18,5 % 13,5 % 15,0 %

Juli 17,0 % 17,2 % 23,0 % 22,0 % 8 % 8 % 8 % 8 % 19,0 % 24,5 % 25,0 % 34,0 %

Augusti 16,5 % 19,2 % 25,0 % 29,0 % 15 % 15 % 15 % 15 % 19,2 % 27,2 % 28,0 % 33,0 %

September 14,0 % 12,4 % 15,0 % 17,0 % 14 % 14 % 14 % 14 % 15,2 % 21,3 % 16,0 % 23,0 %

Oktober 10,0 % 11,8 % 11,8 % 9,0 % 12 % 12 % 12 % 12 % 12,0 % 17,5 % 13,0 % 19,0 %

November 9,0 % 10,0 % 10,8 % 9,0 % 10 % 10 % 10 % 10 % 12,0 % 16,5 % 12,5 % 18,0 %

December 8,0 % 10,4 % 13,0 % 9,0 % 9 % 9 % 9 % 9 % 10,0 % 17,5 % 13,5 % 19,0 %

*Patienter på hudkliniken ingår ej

**exklusive ungdomshälsa/-mottagning, beroende, habilitering och leverantörens psykiatri enligt kravspecifikation 3 och regelbok vårdval. För ungdomshälsa/-mottagning, beroende och habilitering är motsvarande målvärde 10 procent samtliga månader.

Tillgänglighet per verksamhetsområde (inklusive privata aktörer) – andel som väntat mindre än 60 dagar på besök och behandling inom somatiska specialiteter, respektive 30 dagar inom psykiatriska specialiteter. Tillförlitliga uppgifter saknas gällande utredning och behandling inom vuxenpsykiatrin på NSÖ och NSC samt beroendevården på NSC, så dessa ingår ej nedan. Nya länsgemensamma riktlinjer för uppföljning har tagits fram och implementeringsarbete i pågår.

(25)

Bilaga 3 - Underlag processperspektivet

(26)

Bilaga 4 - Medarbetarstatistik

Ökningen inom Diagnostikcentrum jämfört med föregående år beror främst på att radiofysikavdelningen har flyttats dit från Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård.

(27)

Bilaga 5 - Resultat per nämnd/enhet

Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-jul 2018

Resultat jan-jul 2017

Helårs- bedömning 04

2018

Resultat bokslut 2017

Godkänd budget 2018

Helårs- bedömning eget kapital 2018-12-31 Nämnd/Styrelse

Hälso- och sjukvårdsnämnden 76,5 26,4 11,0 17,6 0,0 11,0

Regionstyrelsen 9,8 5,7 2,4 2,1 2,4 7,9

Regionutvecklingsnämnden 5,0 7,7 0,0 0,0 0,0 0,0

Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 12,3 16,8 8,0 4,5 0,0 8,0

Sjukvård

Primärvårdscentrum 1) 14,3 9,1 0,0 -8,0 0,0 -24,5

Närsjukvården i centrala Östergötland -41,7 -20,5 -10,0 -56,3 -10,0 -49,4

Närsjukvården i östra Östergötland -68,0 -40,1 -24,1 -80,7 -24,1 -58,6

Närsjukvården i västra Östergötland -5,1 11,4 0,0 3,3 0,0 9,9

Närsjukvården i Finspång 0,2 1,5 2,2 0,7 2,2 15,1

Hjärt- och medicincentrum -21,1 -28,0 -30,0 -20,9 -30,0 -82,7

Barn- och kvinnocentrum -8,2 -14,6 0,0 -13,1 0,0 18,8

Centrum för kirurgi, ortopedi och -58,6 -30,0 -50,0 -58,0 -50,0 -115,2

Sinnescentrum -89,2 -46,9 -40,0 -123,5 -40,0 -91,0

Diagnostikcentrum 8,5 -6,5 -13,6 -15,0 -17,0 -47,4

Summa sjukvård -268,9 -164,6 -165,5 -371,5 -168,9 -425,0

Tandvård

Folktandvården 19,9 12,9 15,0 18,3 15,0 92,6

Utbildning

Lunnevads folkhögskola 2,1 1,6 0,0 0,1 0,0 7,4

Naturbruksgymnasiet -2,1 -4,1 -1,5 -3,3 -3,0 -16,3

Övrig verksamhet

Katastrofmedicinskt centrum -2,8 -2,9 0,0 -2,9 0,0 -2,7

Centrum för verksamhetsstöd och 25,0 13,0 30,0 11,2 30,0 30,0

Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa verksamheten -123,2 -87,5 -100,6 -323,9 -124,5 -287,1

Finansförvaltningen 291,5 342,9 235,6 465,5 259,5 1 353,3

Summa Region Östergötland 168,3 255,4 135,0 141,6 135,0 1 066,2

1) Primärvårdscentrum bildades 1 mars 2017. Resultat finns redovisat inom närsjukvården de två första månaderna

(28)

Bilaga 6 – Lönekostnadsutveckling

(29)

Bilaga 7 - Kostnadsutveckling läkemedel

(30)

Bilaga 8 - Intäkts- och kostnadsutveckling

(31)

Bilaga 9 - Omfördelningar

Statsbidrag från Trafikverket

Region Östergötland har för AB Östgötatrafikens räkning ansökt om bidrag hos Trafikverket för att främja fri kollektivtrafik för skolungdomar under skollovet 2018. Trafikverket har nu beslutat att bevilja regionen 15,7 miljoner kronor, att utbetalas till trafik- och samhällsplaneringsnämnden.

Finansförvaltningen har erhållit tilldelade medel.

Från enhet Till enhet Belopp (tkr)

Finansförvaltningen Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 15 660 2018 (koncernbidrag)

(32)

Ledningsstaben Josefin Bjäresten

2018-09-11 Dnr: RS 2017-374

Regionstyrelsen

Fastighetsinvestering Vrinnevisjukhuset

Förprojektering av etapp 2, 3, 5 samt del av produktion för etapp 5

Bakgrund

I enlighet med inriktningsbeslut i regionstyrelsen ”Fastighetsinvestering Vrinnevisjukhuset” (RS 2017-374) ska separata beslut för olika etapper fattas efterhand.

Genomförande

Genomförandet av etapp 2 och 3 avser förprojektering där uppdraget är att arbeta fram en programhandling som därefter projekteras till en systemhandling.

När systemhandlingen är framtagen finns en prissatt produktion för bägge etapperna 2 och 3.

Etapp 5 avser operation som både innefattar förprojektering av samtliga salar inom centraloperation och produktion av omklädningsrum på plan 09 samt jour- rum och administration på plan 12.

Ekonomi

Kostnaden för att genomföra:

- förprojektering i etapp 2 uppgår till 20 miljoner kronor - förprojektering i etapp 3 uppgår till 7 miljoner kronor

- förprojektering samt del av produktion inom etapp 5 uppgår till

30 miljoner kronor

(33)

Ledningsstaben Josefin Bjäresten

2018-09-11 Dnr: RS 2017-374

Tider

Tider för färdigställande tas fram i samband med beslut om genomförande.

Regionstyrelsen föreslås BESLUTA

a t t ge CVU/Fastighet i uppdrag att genomföra förprojektering av etapp 2,3 samt del av produktion inom etapp 5 på Vrinnevisjukhuset, inom en utgiftsram på 57 miljoner kronor.

Krister Björkegren

Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör

Bilagor

- Inriktningsbeslut RS 2107 -374

- Framskrivning Fastighetsinvestering Vrinnevisjukhuset

Förprojektering av etapp 2, 3, 5 samt del av produktion för etapp 5

(34)

Utfärdat av: Datum: Diarenr:

Patrik Strängberg 2018-09-11 CVU 2018-914

Regionstyrelsen

Fastighetsinvestering Vrinnevisjukhuset

Förprojektering av etapp 2, 3, 5 samt del av produktion för etapp 5

Investering ombyggnad (IO), förprojektering (etapp 2 och 3) projektering/ produktion (etapp 5)

Vrinnevisjukhuset

Verksamheter : Barn, BB, Öron/Näsa/Hals, Mammografi (etapp 2) Psykiatri (etapp 3)

Operation (etapp 5)

Bakgrund

I enlighet med inriktningsbeslutet i Regionstyrelsen (RS 2017-374) görs nu en framskrivning, för nämnda projektskeden, för ovanstående etapper.

Genomförande

Genomförandet av etapp 2 och 3 avser förprojektering där uppdraget är att arbeta fram en programhandling som därefter projekteras till en systemhandling. När systemhandlingen är framtagen finns en prissatt produktion för båda etapperna 2 och 3.

Etapp 5 avser operation som både innefattar förprojektering av samtliga centraloperations salar och produktion av omklädningsrum i plan 09 samt jourrum och administration i plan 12.

Ekonomi

Kostnaden för att genomföra förprojektering i etapp 2 uppgår till 20 000 000 kr.

Kostnaden för att genomföra förprojektering i etapp 3 uppgår till 7 000 000 kr.

Kostnaden för att genomföra både förprojektering samt del av produktion inom etapp 5 uppgår till 30 000 000 kr.

(35)

Tider

Färdigställande beräknas i ett senare för varje enskilt projekt.

(36)

Förslag till beslut

Att ge uppdrag åt Regionfastigheter, att genomföra ovanstående tre delbeslut i enlighet med tidigare inriktningsbeslut inom en kostnadsram om 57 000 000 kr.

Regionfastigheter

__________________________

Reine Sundell Fastighetschef

(37)
(38)
(39)
(40)

Eva Hellman

Regionstyrelsen

Yttrande över promemorian ” Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården Ds 2018:21”

I remissen som Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig kring finns förslag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) 8 kap. 1, 2, 4, 10 och 12 §§ ska få ändrad lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 9 kap.15 a §.

Den 7 november 2017 beslutade chefen för Socialdepartementet, statsrådet Strandhäll, att ge Mats Wiberg i uppdrag att se över patientsäkerhetslagen (2010:659) i syfte att effektivisera Hälsoochsjukvårdens ansvarsnämnds handläggning av behörighetsärenden. Wiberg har haft kontakter och samråd med representanter för berörda professionsorganisationer, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen.

Promemorians förslag innebär i korthet:

• Det föreslås att hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ges en

möjlighet att utifrån de omständigheter som anförs i ärendet besluta om en lämplig åtgärd utan att nämnden är bunden av vad som har yrkats i anmälan till nämnden.

• Det föreslås även att en prövotid alltid ska åtföljas av en

prövotidsplan samt att prövotiden ska kunna vara kortare än tre år.

• Det föreslås att det vid beslut om ny legitimation eller annan

behörighet efter återkallelse ska finnas en möjlighet att kombinera ett

sådant beslut med prövotid om det finns anledning att befara att

sökanden saknar tillräckliga medicinska kunskaper eller i övrigt inte

är lämplig.

(41)

Eva Hellman

Den nya lagen och övriga lag- och förordningsändringar som föreslås i denna promemoria föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. I fråga om ärenden som kommit in till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

I promemorian lämnas förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården samt bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden. Region Östergötland ser mycket positivt på att

regeringen valt att förändra lagen. Det är välkommet med en ny lagstiftning.

Regionstyrelsen föreslås BESLUTA

att avge yttrande över” Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården enligt föreliggande förslag.

Krister Björkegren

Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör

Beslutet expedieras till: Socialdepartementet

(42)

Socialdepartementet

s.remissvar@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

Yttrande avseende promemorian Åtgärder för en stärkt

patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården Ds 2018:21

Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över promemorian Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården Ds 2018:21

Bakgrund

Den 7 november 2017 beslutade chefen för Socialdepartementet, statsrådet Strandhäll, att ge Mats Wiberg i uppdrag att se över patientsäkerhetslagen (2010:659) i syfte att effektivisera Hälsoochsjukvårdens ansvarsnämnds handläggning av behörighetsärenden. Wiberg har haft kontakter och samråd med representanter för berörda professionsorganisationer, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen.

I remissen som Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig kring finns förslag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659) 8 kap. 1, 2, 4, 10 och 12 §§ ska få ändrad lydelse, dels att det ska införas en ny paragraf, 9 kap.15 a §.

I promemorian lämnas förslag som syftar till att stärka patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården samt bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden.

Promemorians förslag innebär i korthet:

• Det föreslås att hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ges en möjlighet att utifrån de omständigheter som anförs i ärendet besluta om en lämplig åtgärd utan att nämnden är bunden av vad som har yrkats i anmälan till nämnden.

• Det föreslås även att en prövotid alltid ska åtföljas av en prövotidsplan samt att prövotiden ska kunna vara kortare än tre år.

• Det föreslås att det vid beslut om ny legitimation eller annan behörighet efter

Eva Hellman

(43)

sjukvårdens ansvarsnämnd före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

Kommentarer till lagförslagen

Ändring i patientsäkerhetslagen 8 kap. 1§

Nuvarande lydelse: En prövotid på tre år ska beslutas för den som har legitimation att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, om den legitimerade

Föreslagen lydelse: En prövotid på längst tre år ska beslutas för den som har legitimation att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, om den legitimerade.

Bestående lydelse:

1. har varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke och oskickligheten kan befaras få betydelse för patientsäkerheten;

2. i eller i samband med yrkesutövningen har gjort sig skyldig till brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne,

3. uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot någon föreskrift som är av väsentlig betydelse för patientsäkerheten, eller

4. på grund av andra omständigheter kan befaras vara olämplig att utöva yrket.

Prövotid ska även beslutas om det kan befaras att en legitimerad yrkesutövare på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kommer att kunna utöva sitt yrke

tillfredsställande.

Om det finns särskilda skäl får beslut om prövotid underlåtas.

Ändring i patientsäkerhetslagen 8 kap. 2§

Nuvarande lydelse: I beslut om prövotid ska det fastställas en plan som den legitimerade ska följa, om en sådan prövotidsplan bedöms kunna ha betydelse för att komma till rätta med de missförhållanden som lagts till grund för beslutet om prövotid. Förslag till prövotidsplan upprättas av Inspektionen för vård och omsorg, om möjligt i samråd med den legitimerade.

Föreslagen lydelse: I beslut om prövotid enligt1 § eller 12 § andra stycket ska det fastställas en plan som den legitimerade ska följa. Förslag till prövotidsplan upprättas av Inspektionen för vård och omsorg, om möjligt i samråd med den legitimerade.

Bestående lydelse: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vilka åtgärder eller villkor som får ingå i en sådan plan.

(44)

Bestående lydelse:

3. har meddelats prövotid med en prövotidsplan och underlåtit att följa planen, eller

4. begär att legitimationen ska återkallas och det inte finns hinder mot återkallelse från allmän synpunkt.

Om det finns särskilda skäl i fall som avses i första stycket 2 eller 3 får återkallelse underlåtas.

Om återkallelse underlåts får prövotid beslutas ytterligare en gång.

Ändring i patientsäkerhetslagen 8 kap. 10§

Nuvarande lydelse: -

Föreslagen lydelse: Om det har meddelats prövotid enligt 12 § andra stycket och läkaren eller tandläkaren under prövotiden underlåtit att följa prövotidsplanen eller visat sig olämplig att förskriva narkotiska läkemedel, andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit, ska denna behörighet dras in eller begränsas.

Bestående lydelse: Om en läkare eller tandläkare har missbrukat sin behörighet att förskriva narkotiska läkemedel, andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit, ska denna behörighet dras in eller begränsas. Behörigheten ska också dras in eller begränsas om läkaren eller tandläkaren själv begär det.

Ändring i patientsäkerhetslagen 8 kap. 12§

Nuvarande lydelse: Har en legitimation återkallats eller en behörighet att förskriva

narkotiska läkemedel, andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit dragits in eller begränsats, ska en ny legitimation respektive behörighet meddelas efter ansökan, om kraven i 4 kap. är uppfyllda.

Föreslagen lydelse: Om en legitimation har återkallats ska en ny legitimation meddelas efter ansökan, om kraven i 4 kap. är uppfyllda. Om en behörighet att förskriva narkotiska

läkemedel, andra särskilda läkemedel, alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit har dragits in eller begränsats ska en ny behörighet meddelas efter ansökan, om det inte är risk för att även den nya behörigheten kommer att missbrukas. Om det kan befaras att den som ansöker om en ny legitimation eller behörighet saknar tillräckliga medicinska kunskaper eller i övrigt inte är lämplig får i ett beslut enligt första stycket föreskrivas om en prövotid på längst tre år.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd får förelägga Inspektionen för vård och omsorg att inkomma med ett förslag till prövotidsplan. Förslaget ska om möjligt upprättas i samråd med sökanden.

Bestående lydelse: -

(45)

inom hälso- och sjukvården Ds 2018:21”.

Verksamheter och personer som har bidragit till yttrandet:

Martin Magnusson Vårddirektör Ledningsstaben

Erik Fransson Chefläkare/överläkare Chefläkarenheten Ledningsstaben Kerstin Jonsson Chefläkare Chefläkarenheten Ledningsstaben

Lena Nilsson Chefläkare/överläkare Sinnescentrum

Annsofie Sommer Chefläkare Chefläkarenheten Ledningsstaben Erik Stenkvist Akutläkare Akutkliniken

Björn Werner Chefsläkare/överläkare Ortopedkliniken Dino Salagić Reginjurist Ledningsstaben

Cecilia Wiberg, HR-chef, Folktandvården

Anna Carin Dahlgren Produktionsenhetschef Folktandvården Håkan Rofors Förtroendetandläkare Folktandvården

Kristina Hult Förtroendetandläkare Folktandvården

Mats Johansson Krister Björkegren

Regionstyrelsens ordförande Regiondirektör

(46)
(47)
(48)
(49)
(50)
(51)

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

(52)

Den 7 november 2017 beslutade chefen för Socialdepartementet, statsrådet Strandhäll, att ge undertecknad i uppdrag att se över patientsäkerhetslagen (2010:659) i syfte att effektivisera Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds handläggning av behörighets- ärenden.

Under arbetet har jag haft kontakter och samråd med representanter för berörda professionsorganisationer, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen.

Härmed överlämnas en promemoria med förslag till ändring av vissa bestämmelser i patientsäkerhetslagen.

Mats Wiberg

(53)
(54)

Förord ... 1 Promemorians huvudsakliga innehåll ... 5 1 Författningsförslag ... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen

(2010:659)... 7 2 Nuvarande förhållanden ... 11 2.1 Inledning... 11 2.2 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds organisation

och verksamhet ... 12 2.3 Närmare om ärendehanteringen ... 12 3 Överväganden och förslag ... 15 3.1 Omfattningen av Hälso- och sjukvårdens

ansvarsnämnds prövning ... 15 3.2 Rätt för HSAN att förelägga IVO att utreda vissa

omständigheter ... 19 3.3 Utformningen av prövotid ... 20

(55)

3.7 Särskilt om krav vid ansökan om att återfå

förskrivningsrätt ... 29 3.8 Prövotid vid beslut om ny legitimation eller behörighet

efter tidigare återkallelse ... 31 4 Konsekvenser ... 35 4.1 Antal behörighetsärenden som påverkas av förslagen ... 35 4.2 Konsekvenser för enskilda ... 35 4.3 Konsekvenser för det allmänna... 36

4.3.1 Övergripande samhällsekonomiska

konsekvenser ... 36 4.3.2 Konsekvenser för Hälso- och sjukvårdens

ansvarsnämnd ... 36 4.3.3 Konsekvenser för Inspektionen för vård och

omsorg ... 36 4.3.4 Konsekvenser för domstolsväsendet ... 37 4.4 Övriga konsekvenser ... 37 5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ... 39 6 Författningskommentar ... 41

(56)

I promemorian lämnas förslag som syftar till att stärka patient- säkerheten inom hälso- och sjukvården samt bidra till en mer effektiv prövning av behörighetsärenden. Det föreslås att hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ges en möjlighet att utifrån de omständigheter som anförs i ärendet besluta om en lämplig åtgärd utan att nämnden är bunden av vad som har yrkats i anmälan till nämnden. Det föreslås även att en prövotid alltid ska åtföljas av en prövotidsplan samt att prövotiden ska kunna vara kortare än tre år.

Vidare föreslås att det vid beslut om ny legitimation eller annan behörighet efter återkallelse ska finnas en möjlighet att kombinera ett sådant beslut med prövotid om det finns anledning att befara att sökanden saknar tillräckliga medicinska kunskaper eller i övrigt inte är lämplig. Slutligen föreslås att bestämmelsen som reglerar kraven vid en ansökan om att erhålla ny behörighet att förskriva vissa läkemedel m.m. ska förtydligas.

I promemorian tas bland annat även upp om det finns ett behov av en övre åldersgräns för att få inneha legitimation inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

(57)
(58)

1.1 Förslag till lag om ändring i

patientsäkerhetslagen (2010:659)

Härigenom föreskrivs i fråga om patientsäkerhetslagen (210:659) dels att 8 kap. 1, 2, 4, 10 och 12 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 9 kap. 15 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap.

1 § En prövotid på tre år ska beslutas för den som har legitimation att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, om den legitimerade

En prövotid på längst tre år ska beslutas för den som har legitimation att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, om den legitimerade

1. har varit oskicklig vid utövningen av sitt yrke och oskickligheten kan befaras få betydelse för patientsäkerheten,

2. i eller i samband med yrkesutövningen har gjort sig skyldig till brott som är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne,

3. uppsåtligen eller av oaktsamhet har brutit mot någon föreskrift som är av väsentlig betydelse för patientsäkerheten, eller

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :