SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN GUNGAN ARBETSÅRET 2019/2020

(1)

Sida 1 av 23

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN GUNGAN

ARBETSÅRET 2019/2020

(2)

INLEDNING... 3

GRUNDFAKTA - FÖRUTSÄTTNINGAR ... 4

STYRNINGOCHLEDNING ... 4

BARN ... 5

PERSONAL ... 5

MODERNTEKNIK ... 6

LOKALER ... 6

EKONOMISKAFÖRUTSÄTTNINGAR ... 7

NORMER OCH VÄRDEN ... 8

LIKABEHANDLING-DISKRIMINERING,TRAKASSERIEROCHKRÄNKANDEBEHANDLING ... 9

ANMÄLANOMKRÄNKANDEBEHANDLINGOCH/ELLERDISKRIMINERING ... 9

OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE ... 10

SPRÅK-OCHKUNSKAPSUTVECKLANDEARBETSSÄTTIFÖRSKOLAN ... 10

DIGITALISERING ... 11

BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ... 12

FÖRSKOLA OCH HEM ... 14

ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN ... 15

UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING ... 16

FÖRSKOLLÄRARES ANSVAR I UNDERVISNINGEN ... 18

REKTORS ANSVAR OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP ... 19

KOMPETENSUTVECKLING ... 21

PRIOTERADE FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG ... 22

BILAGA ... 23

LPFÖ18–AVSNITT2.2 OMSORG,UTVECKLINGOCHLÄRANDE–MÅL ... 23

(3)

Sida 3 av 23 INLEDNING

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen och varje förskoleenhet systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls.¹

På enheten har rektor ansvaret för att detta sker och personalen och eleverna ska medverka. Även barnen i förskolan och barnens vårdnadshavare ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet.

Målen för utbildningen finns i bl.a. skollagen och läroplanen för förskolan (Lpfö18) samt i andra författningar som styr verksamheten. Kommunen ansvarar för att verksamheten genomförs enligt de beslut som fattas av riksdag och regering.

Vår lokala utbildningsplan lyfter fram områden som gynnar ett livslångt hållbart lärande.

Verksamheterna har stor frihet att välja innehåll och arbetssätt för att nå de mål som finns uppsatta i styrdokumenten, nationella såväl som lokala. Det är viktigt att lärare och elever tillsammans tolkar målen och tar ställning till hur arbetet ska läggas upp för att målen ska nås.²

Således, kvalitetsrapporten sammanfattar, beskriver, analyserar, reflekterar och föreslår förbättringsåtgärder enligt följande struktur:

✓ Mål

✓ Genomförande

✓ Resultat

✓ Analys

✓ Förbättringsåtgärder

1 Skollagen 4 kap. 3§

2 Storumans kommuns webbplats, den 17 september 2019. http://www.storuman.se/globalassets/utbildning-och- barnomsorg/fkun_2015_124-utbildningsplan-2016-2018-antagen-av-kf-2016-02-23--16.pdf

(4)

GRUNDFAKTA - FÖRUTSÄTTNINGAR

Förskolan Gungan består av fyra avdelningar med totalt 67 barn i åldrarna 1–5 år. Alla avdelningar är åldersblandade.

På Gungan har det under året funnits 16.25 % tjänst fördelat på 6 förskollärare, 4 barnskötare samt 8 personal med annan utbildning. Vi har även sedan januari haft två extratjänster som arbetat 75% och studerat 25%.

STYRNING OCH LEDNING

Förskolan Gungans verksamhet styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner, kommunallag, diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som grund för den dagliga verksamheten.

Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i Storumans kommun.

Nämnden beslutar i frågor som rör fritids-, kultur och utbildningsförvaltningen och frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn i förskolan finns en förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens högste ansvariga tjänsteman är förvaltningschefen. Rektor leder och samordnar det pedagogiska arbetet för att barnen ska utvecklas mot målen i läroplanen och ansvarar för ekonomi och personal på förskolan Gungan.

Rektorer, utbildningsstrateg och förvaltningschefen i Storumans kommun har gemensamma skolledarmöten under läsåret.

Gungans personal består av förskollärare, barnskötare samt obehörig personal utan barnskötarutbildning.

FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG

Förskolan har stort behov av fler utbildade förskollärare. Antalet utbildade förskollärare på de olika avdelningarna varierar mellan 1–2 tjänster/avdelning. Totalt på Gungan har det under verksamhetsåret varit 5.4% förskollärare fördelat på fyra avdelningar. För att uppnå en likvärdighet för förskolan är det viktigt tillgodose behovet av utbildade pedagoger. Under perioder av året har en avdelning haft 25%

förskollärare.

Bl.a. p.g.a. den låga andelen förskollärare har vi upplevt ett stort behov av att samarbeta mellan avdelningarna, både praktiskt och i syfte att ha pedagogiska samtal. Vi påbörjade en förskollärarträff 30 minuter/vecka med en förskollärare från varje avdelning närvarande. P.g.a. Covid-19 föll det tyvärr till stor del bort under vårterminen. Vi kommer att fortsätta utveckla detta under höstterminen.

(5)

Sida 5 av 23 BARN

Gungan har fyra avdelningar med totalt 67 barn i åldrarna 1–5 år. Alla grupper är åldersblandade.

PERSONAL

- På Gungan finns 6 förskollärare, 4 barnskötare och 8 personal med annan utbildning.

- Alla förskollärare har förskollärarlegitimation.

- Förskolan har tagit del av logoped med 50% mot förskolan. Vi har även möjlighet att söka stöd av specialresursteamet som främst verkar mot skolorna.

- Under året har en barnskötare varit handledare till en lärlingselev.

- Vi har haft en webbutbildning som sträckt sig över två terminer (jämställdhet, identitet och digitalisering). Vi har även läst boken lågaffektivt bemötande och haft en pedagogisk afton runt detta.

- Genom en fortbildning i samarbete med förskolenätverket har vi haft en fortbildningsdag i läroplanen där eftermiddagen viktes åt Mediacenters föreläsning i källkritik riktat mot yngre barn. Där upplevde vi förmiddag som väldigt givande medan eftermiddagen inte riktigt kändes anpassad till förskolan.

• Förskolan har stort behov av fler förskollärare. Vi har under året stöttat upp den avdelning som stundvis haft 25% förskollärare genom ökad närvaro av rektor och logoped.

• Vi ser fortfarande ett visst behov av fortbildning inom digitalisering.

• Även inom språkutveckling och gällande språkstörningar finns ett utbildningsbehov för att alla ska få en bättre gemensam grund. Vi har ett stort behov av språkstöd bland ganska många barn på alla enheter.

• Vi behöver även fortsätta arbeta med läroplanen för att implementera den i hela arbetsgruppen. Personalgruppen förändras över tid och vi behöver stötta även de som inte har pedagogisk utbildning.

(6)

MODERN TEKNIK

- På förskolan finns idag fyra iPads för pedagoger och 7 iPads som pedagogerna och barnen nyttjar tillsammans.

- Vi har under året stärkt den digitala utrustningen genom att inhandla två nya flyttbara projektorer, digitala ägg, Blue-bot, högtalarsystem och en högtalarpuck.

- Det trådlösa nätverket fungerar bra på de flesta ställena i huset även om det skiljer mellan avdelningarna.

- Pedagogerna använder iPads och smartphones för att hantera barnens närvaro samt till stor del för att dokumentera, både enskilt och tillsammans med barnen. Även mellan pedagoger och rektor sker mycket av kommunikationen via e-post och gemensamma nätverksgrupper.

• Ibland är det problem med tekniken som gör att arbetet blir trögt. Det gäller bl.a. inköp av appar och nätverk .

• Det behövs fortsatt utbildning i att använda tekniken.

LOKALER

Gungan har fyra avdelningar. Det finns ett mottagningskök. Kökspersonal gör i ordning lunch på vagnar som avdelningarna får hämta och förbereder även pålägg till mellanmål. Frukost och övrigt mellanmål gör pedagogerna själva på avdelningarna. De sköter även disk efter frukost och mellanmål. Detta är tidskrävande och tar en del personaltid i anspråk. Det finns två planeringsrum som är små och kräver att man delar upp planeringstiden så att inte för många behöver nyttja lokalerna samtidigt.

Gungan har en stor utegård med varierad miljö. Det finns höjdskillnader och möjligheter att så, åka pulka, gunga, klättra osv. det finns närhet till en liten fotbollsplan samt en skog alldeles bakom huset.

Gungan ligger även nära en större skog som brukar nyttjas varje vecka de årstider det är möjligt.

• Det finns ett behov av ett vilorum, något som vi kommer att jobba för att lösa till hösten.

• Förskolans utegård blir väldigt varm på sommaren med få möjligheter till skugga. Det vore önskvärt med skydd mot värme samt en minskning av det stora områden med sand till förmån för mer gräs. Man upplever även att klätterställningen är dåligt anpassad för yngre barn och borde tas bort.

• Lokalerna är väldigt slitna och i till stor del i behov av renovering. Detta har vi även fått till oss vid skyddsronderna.

(7)

Sida 7 av 23 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Förskolan Gungan är en rätt gammal förskola där vi börjar se behov av renovering både inomhus och i utemiljön. Det har gjorts vissa åtgärder. Ute är det många som ska dela på cyklarna som börjar vara väldigt slitna.

Antalet tjänster grundar sig på hur höstterminen 2019 ser ut i oktober samt det behov som beräknas finnas under 2020.

Vi ser ett stort behov av att rekrytera fler förskollärare.

Vi ser en ökad kostnad för förbrukningsmaterial (ex. plasthandskar och tvättlappar).

• Mycket material börjar vara slitet och behöver bytas ut.

• Det behövs en renovering av främst ytskikten i stora delar av huset.

• Vi kommer framöver att ha ett än mer utökat behov av att rekrytera fler förskollärare p.g.a.

kommande pensionsavgångar.

(8)

NORMER OCH VÄRDEN³

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att efterhand omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang.⁴

MÅL

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.⁵ GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ANALYS

Utöver de nationella målen i läroplanen (se bilaga) så har Goda lärmiljöer varit ett av fokusområdena under verksamhetsåret 2019/2020. Målsättningar, ansvar och aktiviteter beskrivs i Plan för prioriterade fokusområden 2019–2020 som finns tillgänglig för huvudmannen på kommunens Intranät.⁶

BEMÖTANDE/GODA LÄRMILJÖER

På Gungan har avdelningarna arbetat med lite olika material under året, bl.a. Bamses kompisluva, kompisböckerna och böcker om barnkonventionen. Man har arbetat medvetet med att ge barnen tid att kunna själv, att lära sig och reflekterar dagligen över de situationer som uppstår. Samtidigt som de ska träna sig i att själva hantera konflikter är det viktigt att det finns närvarande pedagoger som stöttar.

Genom den föräldraenkät som de flesta föräldrar gjorde i samband med utvecklingssamtalen fick vi en bra bild av att föräldrarnas upplevelse av förskolan. Man arbetar mycket med TAKK för att stötta alla barn. Man har även använt sig av ritprat som metod i konflikter.

Resultat: Föräldraenkäten visade att föräldrarna har ett stort förtroende för förskolan, de upplever att deras barn är trygga och sedda. Man upplever att ett medvetet arbeta med ex. kompisböckerna och närvaro av pedagoger i leken skapat bra lekmiljöer och hjälper barnen att bli goda lekare. Flera avdelningar känner sig ha stort stöd av TAKK och ritprat medan andra känner att de inte riktigt kommit igång. Där det har varit svårt att skapa ett lugn och lekro i gruppen har även vår logoped till viss del gått in och stöttat.

Stöd i forskning och läroplan: Vi har jobbat mycket med läroplanen men även tagit stöd i Bo Heijlskovs bok ”Beteendeproblem i förskolan”. Även när det gäller den fysiska miljön har vår logoped stöttat och vi har även tagit hjälp av SPSM.

3 Rubrik från Lpfö18

4 Lpfö18, avsnitt 2.1 Normer och värden

5Lpfö18, avsnitt 2.1 Normer och värden

6 https://intranet.storuman.se/avdelningar/v/43/texter/386

(9)

Sida 9 av 23

Reflektion av tidigare erfarenhet: Det är avgörande att ha tydliga lärmiljöer där alla barn får möjlighet att förstå vad som ska hända, hur och var. Det är även viktigt med närvarande pedagoger i leken som lekstöd samt att ha tydliga rutiner.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

- Vi behöver fortsätta arbeta med våra lärmiljöer bl.a. genom att genom bildstöd märka upp och göra rummen tydliga.

- Vi kommer att fortsätta utveckla vårt arbete med TAKK.

- Vi kommer under höstterminen fortsätta arbetet med barnkonventionen dels genom att arbeta igenom att alla pedagoger kommer att arbeta igenom materialet ordentligt, dels genom att arbeta med det i barngrupp.

LIKABEHANDLING- DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Redovisas i verksamhetens likabehandlingsplan.

ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING OCH/ELLER DISKRIMINERING Redovisas löpande till Fritid-, kultur- och utbildningsnämnden.

(10)

OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE⁷

Utbildningen i förskolan ska bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska vara grunden för utbildningen. Den ska präglas av att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i läroplanen samt barnens behov, erfarenheter och det de visar intresse för. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet.8

MÅL

Utöver de nationella målen i läroplanen (se bilaga) så har Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan och Digitalisering varit fokusområden under verksamhetsåret 2019/2020. Målsättningar, ansvar och aktiviteter beskrivs i Plan för prioriterade fokusområden 2019–2020 och Digitaliseringsplan 2019/2020 som finns tillgänglig för huvudmannen på kommunens Intranät.⁹

GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ANALYS

SPRÅK-OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I FÖRSKOLAN

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt: Det material alla avdelningar arbetat med under året är Före Bornholmsmodellen och Tras. På några avdelningar har man även använt sig av Babblarna, grafisk träning och Lycko (ett material för förberedande räkning). Olika begrepp har stimulerats genom experiment och skapande. Från Gungan går två pedagoger på språkpilotträffar som leds av logoped och specialpedagoger. De har ansvar för att ta in tankar från kollegorna före träffarna samt att delge dagen efteråt. Alla har dock ett ansvar för att ta del av informationen/fortbildningen.

Resultat: Avdelningarna har under året arbetat med Före Bornholmsmodellen på lite olika sätt. Antingen har man arbetat med olika delar ur materialet någon gång i veckan eller så har man följt materialet fullt ut. Vår logoped har också förtydligat materialet med bildstöd som en avdelning använt. Alla avdelningar på gungan arbetar mycket med rim, ramsor och sång som redskap. Tydligast resultat ser man vid medveten, regelbunden användning av materialet. Både när det gäller barnens språkutveckling och intresse/säkerhet i att uttrycka sig och delta. Ibland har pedagogerna upplevt att barnen blivit lite trötta på materialet men i stort har det varit väldigt positivt. Pedagogerna har reflekterat över att det medvetna arbetet med matematik kommit lite i skymundan. Olika begrepp är viktigt att arbeta med eftersom vi ser att speciellt barn med annat modersmål kan ha svårt för det rent språkligt.

Språkpilotträffarna upplevs som väldigt värdefulla.

Stöd i forskning och läroplan: Forskning visar att det när man arbetar med Före Bornholmmodellen ger mycket bättre resultat när det gäller barnens språkliga utveckling om man använder det regelbundet i den ordning det är gjort än om man använder det då och då i lösplockade delar.

8 Lpfö18, avsnitt 2.2 Omsorg, utveckling och lärande

9 https://intranet.storuman.se/avdelningar/v/43/texter/386

(11)

Sida 11 av 23 UTVECKLINGSOMRÅDEN

Vi kommer att fortsätta arbetet med före Bornholmsmodellen och även ta in mer bildstöd. Vi ser ett behov av att tydliggöra materialet mer eftersom vi ser att de olika orden inte har någon innebörd för alla barn. Vi kommer även att diskutera hur vi mer medvetet ska utveckla arbetet med matematik.

Utifrån den screening förskoleklass har gjort förra läsåret kommer vi att titta på vad som vi ska lägga extra vikt vid. Vi kommer även att arbeta med att utveckla arbetet med Före Bornholmsmodellen så att alla följer det upplägg forskningen visar ger bäst resultat.

DIGITALISERING

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) Vi har under året gått en webbutbildning genom skolverket, identitet, jämställdhet och digitalisering, samt haft en utbildningsdag tillsammans med Vilhelmina för all förskolepersonal. Omdömet av utbildningen har varit väldigt positiv. Vi har använt tid på arbetsplatsträffar för de gemensamma delarna för att undvika extra kvällsträffar.

På Gungan har vi i dagsläget två it-stödjare varav den ena just börjat med uppdraget. Deras främsta uppgift är att tillsammans med andra enheters it-stödjare med vara drivande i den digitala utvecklingen.

De är även en viktig länk mellan förskolan och den som har huvudansvaret som it-stödjare för förskolorna.

Vi har under året haft en plan för förskolan när det gäller arbetet med digitalisering där vi använt oss av konkreta delmål. Steg ett var att alla pedagoger skulle lära sig göra en QR-kod och steg två att alla skulle prova att göra en film med barnen. Vi kommer på detta sätt att fortsätta öka kunskapsnivån. Med hjälp av projektorn har man visat film på väggar och tak samt gjort ”rum i rummet”. Med hjälp av det digitala ägget har några avdelningar utforskat naturen på nära håll.

Man har även arbetat med analog programmering bl.a. i form av robotdans. När man har jobbat med Blue-bot har man bl.a. gjort robotritningar och hjälpts åt att programmera vägar vilket mycket uppskattat hos barnen.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) En stund efter avslutad webbutbildning har man noterat att det till viss del gått tillbaka till att barnen sitter själva och spelar spel på de iPads som finns tillgängliga.

Detta är inte den primära prioriterade användningen.

Vi ser ett ökat intresse och en ökad medvetenhet hos barnen när det gäller användandet av digital teknik. Hur man arbetar med digitalisering skiljer mellan avdelningarna. Under utbildningens gång såg vi förändringar i tankesätt och metoder bl.a. gällande hur vi använder våra iPads. Många kände sig stärkta när det gäller den digitala kunskapen och att våga prova tekniken tillsammans med barnen. Vi ser att tekniken nu är mer känd för pedagogerna. Idag används våra iPads mycket till att göra QR-koder vilket är väldigt värdefullt speciellt för våra barn med annat modersmål.

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Läroplanen är tydlig med att förskollärare ansvarar för att alla barn ska ges möjlighet att använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Vi har under webbutbildningen fått mycket större kunskap gällande vad detta innebär rent praktiskt. Vi ser även att det till stor del hänger på hur trygga pedagogerna är med de digitala verktygen.

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Vi ser att många barn är vana vid smartphones och iPads men då främst genom att spela spel och se på film. Där har förskolan ett stort ansvar att visa på fler

(12)

användningsområden och dels att utjämna kunskapsskillnaderna, att använda verktygen i lärsituationer.

De digitala verktygen är inte pedagogiska i sig.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

Vi behöver tydliggöra och strukturera upp it-stödjarnas uppdrag och ha en tydlig plan för hur arbetet ska framskrida. Vi kommer att ta upp digitalisering som en diskussionspunkt på de pedagogiska träffar förskollärarna kommer att ha varje vecka för att utvecklingen ska bli mer likvärdig mellan avdelningarna.

Vi behöver utveckla användandet av de digitala verktygen så att de blir en integrerad del av den dagliga verksamheten där barnen är trygga i att använda dem i exempelvis dokumentation Ett utvecklingsområde är att barnen tillsammans med pedagogerna ska bli producenter istället för konsumenter. Där är det viktigt att utöka pedagogernas kunskap och trygghet med de digitala verktygen.

BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE¹⁰

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är.

Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.¹¹

MÅL

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.¹²

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) Förskolan arbetar medvetet med att skapa en lugn struktur och lärmiljö där alla barn känner sig lyssnade på och sedda. Det är viktigt att skapa stunder där man ”kan prata klart”. En viktig del i det är att dela upp pedagogerna i rummen och en annan att arbeta för en lägre ljudnivå. En avdelning har arbetat med barnråd och där avgör innehållet i årshjulet i hallen mycket av vad barnens individuella val har lett till. Att tydliggöra de olika rummen och aktiviteterna tydliga hjälper många barn att göra egna val. Där är bildstöd och TAKK bra hjälpmedel som är väldigt viktiga för några men inte dåliga för någon. Det kan vara en så enkel sak som att få stöd i att göra val vid matbordet. Genom barnintervjuer och trygghetsvandringar kan barnen en och en berätta eller visa vad/hur de vill göra eller inte vill göra.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Vi ser att barnen utvecklas i att vänta på sin tur i samtalen och att faktiskt lyssna på varandra. De blir även mer självständiga och ”växer” av att uppmuntras till att själva

11 Lpfö18, avsnitt 2.3 Barns delaktighet och inflytande

12 Lpfö18, avsnitt 2.3 Barns delaktighet och inflytande - Mål

(13)

Sida 13 av 23

hämta material och ta på sina skor. Det har blivit ett större lugn där man strukturerat upp rummen och märkt upp med bildstöd. På en avdelning har barnen fått vara med och tyckt till om vad man ska kunna göra i de olika rummen.

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Enligt läroplanen ska förskollärare ansvara för att barnen får ett reellt inflytande. En viktig bit är att ta sig tid i samtal och lek med barnen.

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Det är svårt att på ett tydligt och systematiskt sätt ta med barnen i planeringen av verksamheten. Det måste ske systematiskt och planerat om man ska kunna säga att de verkligen är delaktiga. Frågan ”hur ser vi att de varit delaktiga” ska gå att besvara.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

Vi kommer att arbeta vidare med att utveckla användandet av bildstöd och TAKK så att det blir en naturlig del på alla avdelningar. Alla barn kan på det sättet vara delaktiga i beslut oavsett talspråk. Vi planerar att ta med barnen vid t.ex. felanmälan till fastighetsägaren för att skapa delaktighet och känsla av sammanhang.

Vi kommer att diskutera på vilket sätt vi tar reda på vad barnen vill och tycker samt delge varandra goda och konkreta tankar kring barns medbestämmande. Där kommer vi att ta del av hur andra förskolor arbetar med detta.

(14)

FÖRSKOLA OCH HEM¹³

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen.¹⁴

RIKTLINJER

Förskollärare ska ansvara för att

• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen, och

• vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen.

Arbetslaget ska

• ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen,

• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,

• föra fortlöpande samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomföra utvecklingssamtal, och

• hålla sig informerade om barns personliga omständigheter med respekt för barnens integritet.¹⁵ GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ANALYS

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt: Förskolan har ett föräldramöte varje höst, varje avdelning för sig. Tre avdelningar skickar ut veckobrev och en avdelning skickar ut månadsbrev. Vid årets utvecklingssamtal i februari/mars genomfördes en föräldraenkät. Pedagogerna lägger stor vikt i att möta alla föräldrar vid hämtning och lämning och erbjuder extra samtal vid behov. Finns det ett önskemål eller behov så deltar även rektor och/eller logoped i de samtalen. Information till föräldrarna läggs regelbundet ut på Schoolsoft. Inför inskolningar får barnet hem ett välkomstbrev. I de fall det finns behov av tolk ordnar vi detta till första inskolningsdagen samt vid utvecklingssamtal. På en tavla i hallen skrivs det upp lite av det som hänt under dagen.

Resultat: Enkäten visar på nöjda föräldrar som har ett stort förtroende för förskolan. Det vi behöver arbeta vidare med är föräldrarnas upplevelse av att vikarier inte alltid hälsar och att det kan vara svårt att veta vem man ska vända sig till när man kommer. Efter enkäten har vi diskuterat igenom detta för att identifiera vart det brister. Rektor tar vid inskolning av ny personal/ ny vikarie upp bemötande som en viktig punkt och trycker på att det är pedagogernas ansvar, inte föräldrarnas att ta kontakt och ge ett bra bemötande. Rektor har även reviderat vikarieinformationen. Vi har även gått igenom enkätresultatet vid en arbetsplatsträff.

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Genom att ha en bra dialog med föräldrarna gör vi föräldrarna trygga. Det är viktigt att man kan vara rak och tydlig mot föräldrarna.

14 Lpfö18, avsnitt 2.4 Förskola och hem

15 Lpfö18, avsnitt 2.4 Förskola och hem – Riktlinjer

(15)

Sida 15 av 23 UTVECKLINGSOMRÅDEN

• Vi behöver utveckla formerna för och innehållet i föräldramöten för att göra föräldrarna mer delaktigt. Det blir lätt ett tillfälle där de bara tar emot information.

• Vi kommer att fortsätta arbeta med resultatet av föräldraenkäten.

ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN¹⁶

Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.¹⁷

RIKTLINJER

• i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och

• vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling.

Arbetslaget ska

• i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar.¹⁸

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) Inför överlämningen till förskoleklass har förskolan använt sig av det dokument vår logoped har utformat. Sedan har vi överlämningssamtal med föräldrarna där de godkänner det vi ska föra över. Vid behov har vi därefter ett överlämningssamtal med skolan tillsammans med föräldrar och ev. rektor/logoped. Under vårterminen har Gungans femåringar träffats och lekt tillsammans en gång i veckan. Pedagogerna från förskoleklass har hälsat på vid ett tillfälle. P.g.a. Corona har vi inte besökt förskoleklass denna termin men Gungans pedagoger har gått ner och lekt på skolgården när den varit ledig vid fyra tillfällen. Vi har haft överlämning till förskoleklass där även logoped deltog.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Vi tycker att rutinerna fungerar bra och vi upplever att båda barn och föräldrar är trygga med dem. Trots att det blivit annorlunda i år känns det som att föräldrarna är trygga med att det kommer att bli en bra start i förskoleklass. Föräldrarna till de barn vi gjort särskilda överföringar med har varit positiva till det. Det är även bra att, som i år, sitta i små grupper vid

17 Lpfö18, avsnitt 2.5 Övergång och samverkan

18 Lpfö18, avsnitt 2.5 Övergång och samverkan - Riktlinjer

(16)

överlämningen så att det inte blir flera enheter tillsammans. Gungans pedagoger upplevde att förskolan i år fick hela ansvaret för överinskolningen.

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Det trycks i läroplanen speciellt på att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling uppmärksammas. Det kändes viktigt att vid sådana tillfällen ta med föräldrarna.

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Det kan kännas oroligt och otryggt vid övergången för vissa föräldrar. Genom att ta med dem mer i övergången kan vi skapa en större trygghet. Det känns bra att känna igen pedagoger, specialpedagog och rektor tex.

Målsättningar och rutiner och redovisas i ”Överlämning förskola-förskoleklass” som är tillgänglig för huvudmannen på kommunens Intranät.¹⁹

UTVECKLINGSOMRÅDEN

• Vi vill fortsätta erbjuda föräldrar att vid behov delta i överlämning.

• Vi behöver skapa tydliga rutiner för när i tid överlämningsarbetet ska starta för att underlätta förskolans planering.

UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING²⁰

Alla som ingår i arbetslaget ska utifrån sina roller genomföra utbildningen i enlighet med de nationella målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra utbildningen och därmed öka måluppfyllelsen.²¹

RIKTLINJER

• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,

• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen,

• kritiskt granska att de utvärderingsmetoder som används utgår från de grundläggande värden och intentioner som uttrycks i läroplanen,

• resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande, och

• analysen används för att vidta åtgärder för att förbättra utbildningen.

19 Rubriken Övergångar och överlämningar, https://intranet.storuman.se/textsida/76289

21 Lpfö18, avsnitt 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling

(17)

Sida 17 av 23 Arbetslaget ska

• kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,

• följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,

• följa upp och utvärdera vårdnadshavares möjligheter till inflytande, och

• analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande.²² GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ANALYS

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?): Alla avdelningar arbetar med systematiskt kvalitetsarbete där man planerar och utvärderar arbetet en eller två månader i taget.

Däremellan görs det veckoplaneringar där veckan före utvärderas kort. Varje avdelning har en timmes avdelningsmöte varannan vecka där en annan avdelning tar ansvar för deras barn. Vi de tillfällena kan man gå igenom ska, planera, utvärdera, diskutera dilemman och lösningar. Man går även igenom barnen tillsammans före t.ex. utvecklingssamtal. Varje vecka har vi ett veckomöte där pedagoger från varje avdelning deltar. Alla avdelningar arbetar med portfoliopärmar för barnen. Under detta läsår har alla avdelningar gjort ett arbetslagskontrakt där man delat upp ansvar och diskuterat förväntningar med varandra. Vid behov har pedagogerna träffar med rektor och logoped för att gå igenom dilemman som uppstår för att tillsammans hitta strategier och lösningar. Barnens portfoliopärmar används dels av barnen själva, dels genom att pedagogerna använder dem som visst underlag vid utvecklingssamtal.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Planeringsmöten på dagtid är värdefulla. Vi ser att informationen från veckomötena kommer ut till alla bäst om man kort går igenom dem tillsammans på varje avdelning efter mötet. Det finns ett behov av stöttning för att få det systematiska kvalitetsarbetet just systematiskt och så konkret att det blir en hjälp i det pedagogiska arbetet.

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Vi ska enligt läroplanen systematiskt planera och utvärdera verksamheten.

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Utan att arbeta systematiskt är det svårt att se saker som sker över tid vilket gör det svårt att planera och utvärdera på ett bra sätt.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

Rektor ansvarar för att leda arbetet med att utveckla ska så att alla blir trygga i att använda materialet.

Rektor har även gjort ett årshjul enbart för pedagogerna för att strukturera upp och tydliggöra arbetet under året. Vi ska utveckla arbetet med att ha en pedagogisk träff för en förskollärare från varje avdelning efter varje veckomöte. Vi kommer att fortsätta arbeta med arbetslagskontrakt och även regelbundet utvärdera dem för att få en bättre fördelning av ansvar och uppgifter.

22 Lpfö18, avsnitt 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling - Riktlinjer

(18)

FÖRSKOLLÄRARES ANSVAR I UNDERVISNINGEN²³

Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att

• omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet,

• planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig,

• spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och

• utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.²⁴

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) Som förskollärare har du huvudansvaret för planering och utvärdering. Det största ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet ligger på förskolläraren som även tar de flesta samtalen med föräldrar och externa kontakter. En stor del av dokumentationen görs av förskollärare. Det är för det mesta förskollärarens ansvar att driva arbetet med planering och fortbildning framåt.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Som ensam förskollärare på avdelningen är ansvaret stort och arbetsbördan kan kännas rätt tung. De avdelningar som har två förskollärare känner att de lättare kan dela upp arbetet och bolla med varandra. Det skiljer lite i fördelningen av arbetsuppgifter mellan avdelningarna. Att planera och utvärdera tillsammans är viktigt för resultatet och även för hur man upplever arbetsbördan.

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta? Förskollärarens ansvar har tydliggjorts än mer i den reviderade läroplanen

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Pedagogerna har upplevt att de har haft dålig insyn i vad de andra gör på sina planeringar. Där kan ett arbetslagskontrakt hjälpa till att starta samtal och göra ett upplägg som dels gör alla delaktiga och som även fördelar arbetsuppgifterna bättre. Det är viktigt att diskutera vad som behöver göras på planeringstiden och att den inte är personlig utan ska vara verksamheten till gagn.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

Förutom arbetet med att rekrytera fler förskollärare kommer vi att ha regelbundna träffar för förskollärare som stöd för de pedagogiska diskussionerna. Arbetslagskontrakten är även de en del i att jämna ut arbetsbördan. Det finns bitar som inte behöver ligga enbart på förskollärare.

24 Lpfö18, avsnitt 2.7 Förskollärares ansvar i undervisningen

(19)

Sida 19 av 23 REKTORS ANSVAR²⁵ OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP

Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal vid förskoleenheten har rektorn det övergripande ansvaret för att utbildningen som helhet inriktas mot de nationella målen.

Rektorn har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att

• planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen systematiskt och kontinuerligt och därmed verka för ökad måluppfyllelse,

• genomföra det systematiska kvalitetsarbetet under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt säkerställa att barnens vårdnadshavare ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet,

• inkludera arbetet med jämställdhet i det systematiska kvalitetsarbetet,

• förskolans arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling genomförs och dokumenteras fortlöpande,

• förskollärare ges förutsättningar att ansvara för undervisningen,

• varje barn tillsammans med vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan,

• förskolans arbetsformer utvecklas för att gynna barnens inflytande,

• en god och tillgänglig miljö utformas, med tillgång till såväl digitala som andra lärverktyg,

• utbildningen utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling får det stöd och de utmaningar de behöver,

• utforma utbildningen och anpassa resursfördelningen så att alla barn får det stöd och de utmaningar de behöver för utveckling och lärande,

• samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande,

• samverkan kommer till stånd med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete,

• utveckla formerna för samarbete mellan förskolan och vårdnadshavare och informera dem om förskolans mål och sätt att arbeta, och

• förskollärare, barnskötare och övrig personal får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen.²⁶

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) Vi har tre arbetsplatsträffar/termin varav det första på hösten är separat för varje enhet och det sista på våren likaså. De övriga fyra träffarna slås alla enheter samman till samma kväll. Varje vecka har vi veckomöten enhetsvis där pedagoger från alla avdelningar deltar. Dessa sker på dagtid. Resultat-och utvecklingssamtal hålls med all personal en gång per år och rektor har uppdragssamtal varje höst i samband med uppstart av det nya läsåret. Den fortbildning som sker är dels ett resultat av det behov rektor ser, dels utifrån behov som pedagogerna själva känner att de har. Till viss del planeras fortbildning tillsammans med övriga rektorer både inom Storumans kommun och inom förskolenätverket. Vi har ett nära samarbete med förskolans

26 Lpfö18, avsnitt 2.8 Rektors ansvar

(20)

logoped/specialpedagog där rektor och logoped regelbundet stämmer av för att bedöma vart det behövs stöd. Logopeden är även en viktig länk mellan pedagoger, föräldrar och rektor när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Hon sköter även en stor del av kontakten med psykolog, logoped och sjukvård.

Rektor deltar i förskolenätverkets träffar som sker ca 6 gånger per år samt deltar i planering och genomförande av nätverksdagen i Lycksele på hösten. Regelbundna verksamhetsbesök är inplanerade under året, både spontana och föranmälda. Daglig kontakt sker via telefon, sms och mail förutom besök på enheten. Vikarieanskaffningen ligger i dagsläget helt på rektor. Planering för samverkan med förskoleklass sker i samråd med förskoleklass rektor ,pedagoger i förskoleklass samt rektor för förskolan.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Veckomötena är en viktig del av veckan där vi både delar information, planerar och tar upp pedagogiska dilemman. Vi har påbörjat en rutin där vi efter 30 minuters veckomöte har 30 minuters pedagogiska diskussioner med en förskollärare från varje avdelning. Det är viktigt för att bl.a. stötta förskollärarna i deras yrkesroller och uppdrag. De fortbildningar vi haft är den reviderade läroplanen, lågaffektivt bemötande och digitalisering.

Samarbetet med vår logoped har varit väldigt bra och har gett möjlighet till att på ett bra sätt stötta pedagoger rent konkret. Hon har även varit i barngrupp vid behov för att observera i syfte att sedan vägleda pedagogerna. Vi har haft handledningsträffar med pedagoger, rektor och logoped. Rektor och logoped har även haft kontakt med SPSM för stöd. Pedagogerna utnyttjar även ofta möjligheten att ta kontakt med logoped för stöd och för att få hjälp med material. Stödet av logoped ar mycket uppskattat av pedagogerna. Till stor del beroende av Covid-19 har de pedagogiska träffarna inte riktigt kommit igång. Det har varit väldigt tidskrävande med vikarieanskaffning under året vilket har inneburit att många verksamhetsbesök fallit bort. Det har blivit korta besök på de flesta avdelningar samt mer frekvent där det har varit störst behov. Veckomötet har dock bara fallit bort en gång under året och all personal har haft resultat- och utvecklingssamtal. När det gäller vikarieanskaffning har vi påbörjat en rutin med en personaltavla där pedagogerna själva fyller i antalet personal och barn givna tider under dagen. Rektor ringer på morgonen och meddelar sjukfrånvaro och personalen tittar tillsammans om d behöver vikarie eller kan hjälpas åt. Behövs vikarie meddelas rektor. Rektor är till viss del delaktig i revidering av likabehandlingsplanen samt är en del av krisgruppen.

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Läroplanen är tydlig på detta område.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

Vi kommer att arbeta för att de pedagogiska samtalen ska bli rutin. När det gäller vikarieanskaffningen kommer vi att fortsätta utveckla arbetet för att minska risken för stress samt att öka möjlighet för rektor att göra verksamhetsbesök.

Riktad handledning i det systematiska kvalitetsarbetet är ett utvecklingsområde för kommande arbetsår. Rektor ska även upprätta en rutin för att säkerställa att ny personal får ordentlig kännedom om likabehandlingsplanen och krisplan när arbetet påbörjas.

(21)

Sida 21 av 23 KOMPETENSUTVECKLING

Storumans kommuns skolor och förskolor har under läsåret 2019/2020 haft tre gemensamma fokusområden:

• Språkutveckling i förskolan/Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

• Goda lärmiljöer

• Digitalisering

Målsättningar och aktiviteter redovisas i Plan för prioriterade fokusområden 2019/2020 och planen finns tillgänglig på kommunens Intranät.

Till dessa områden har olika aktiviteter genomförts, t.ex. inköp av Före Bornholmsmodellen till alla avdelningar samt förtydligande stödmaterial som logoped gjort. Vi har läst boken Lågaffektivt bemötande och med stöd av SPSM reflekterat över våra fysiska lärmiljöer. Några pedagoger har gått en utbildning i lågaffektivt bemötande som vi sedan med logopedens hjälp spred vid en pedagogisk afton.

Vi har gjort skolverkets webbutbildning ”Jämställdhet, identitet och digitalisering”. All personal har även varit på en utbildningsdag i den reviderade läroplanen och källkritik. Två pedagoger går till Språkotekets språkpilotträffar och delger sedan sina kollegor.

Vi ska utveckla hur språkpilotträffarna på bästa sätt sprids till alla pedagoger. De pedagoger som har behov kommer att få stöd i att arbeta med ”Före Bornholmsmodellen. Vi kommer till hösten att starta upp språksamlingar med stöd av logoped, med fokus på våra språksvaga barn. Utvecklingen på det digitala området kommer att vara prioriterat.

***

(22)

PRIOTERADE FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG

• Språkutveckling genom bl.a. Före Bornholmsmodellen samt TAKK.

• Digitalisering.

• Samarbete mellan avdelningarna för att främja den pedagogiska utv.

• Regelbundna verksamhetsbesök.

Denna kvalitetsrapport för förskolan Gungan, läsåret 2019/2020 är sammanställd av rektor Lena Sjöström

/Lena Sjöström Storuman 200625 E-mail: lena.sjostrom@storuman.se Telefon: 0951-14365

(23)

Sida 23 av 23 BILAGA

LPFÖ18 – AVSNITT 2.2 OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE – MÅL

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

• fantasi och föreställningsförmåga,

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,

• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,

• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,

• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och

• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.