SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SOLBACKEN ARBETSÅRET 2019/2020

(1)

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SOLBACKEN

ARBETSÅRET 2019/2020

(2)

INLEDNING... 3

GRUNDFAKTA - FÖRUTSÄTTNINGAR ... 4

STYRNINGOCHLEDNING ... 4

BARN ... 4

PERSONAL ... 4

MODERNTEKNIK ... 5

LOKALER ... 5

EKONOMISKAFÖRUTSÄTTNINGAR ... 6

NORMER OCH VÄRDEN ... 7

LIKABEHANDLING-DISKRIMINERING,TRAKASSERIEROCHKRÄNKANDEBEHANDLING ... 8

ANMÄLANOMKRÄNKANDEBEHANDLINGOCH/ELLERDISKRIMINERING ... 8

OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE ... 9

SPRÅK-OCHKUNSKAPSUTVECKLANDEARBETSSÄTTIFÖRSKOLAN ... 9

DIGITALISERING ... 10

BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ... 11

FÖRSKOLA OCH HEM ... 12

ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN ... 13

UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING ... 14

FÖRSKOLLÄRARES ANSVAR I UNDERVISNINGEN ... 16

REKTORS ANSVAR OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP ... 17

KOMPETENSUTVECKLING ... 19

PRIOTERADE FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG ... 19

BILAGA ... 20

LPFÖ18–AVSNITT2.2 OMSORG,UTVECKLINGOCHLÄRANDE–MÅL ... 20

(3)

INLEDNING

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen och varje förskoleenhet systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de nationella målen för utbildningen uppfylls.¹

På enheten har rektor ansvaret för att detta sker och personalen och eleverna ska medverka. Även barnen i förskolan och barnens vårdnadshavare ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet.

Målen för utbildningen finns i bl.a. skollagen och läroplanen för förskolan (Lpfö18) samt i andra författningar som styr verksamheten. Kommunen ansvarar för att verksamheten genomförs enligt de beslut som fattas av riksdag och regering.

Således, kvalitetsrapporten sammanfattar, beskriver, analyserar, reflekterar och föreslår förbättringsåtgärder enligt följande struktur:

✓ Mål

✓ Genomförande

✓ Resultat

✓ Analys

✓ Förbättringsåtgärder

1 Skollagen 4 kap. 3§

(4)

GRUNDFAKTA - FÖRUTSÄTTNINGAR

Förskolan Solbacken är en förskola med två avdelningar som är belägna på Stensele skola. En avdelning är för de yngre barnen och en avdelning är för de äldre barnen. Under verksamhetsåret har tjänstetilldelningen varierat mellan 6 och 6.5% fördelat mellan 4 förskollärare, en barnskötare och 1-1,5 obehörig personal med annan utbildning samt en personal på extratjänst.

STYRNING OCH LEDNING

Förskolan Solbackens verksamhet styrs av skollag, läroplaner, internationella konventioner, kommunallag, diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Samtliga styrdokument ligger som grund för den dagliga verksamheten.

Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i Storumans kommun.

Nämnden beslutar i frågor som rör fritids-, kultur och utbildningsförvaltningen och frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn i förskolan finns en förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens högste ansvariga tjänsteman är förvaltningschefen. Rektor leder och samordnar det pedagogiska arbetet för att barnen ska utvecklas mot målen i läroplanen och ansvarar för ekonomi och personal på förskolan Solbacken.

Rektorer, utbildningsstrateg och förvaltningschefen i Storumans kommun har gemensamma skolledarmöten under läsåret.

FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG

• Solbackens förskola har under en tid haft god täckning av förskollärare. Vi kommer till hösten av ha ett behov av att rekrytera åtminstone en förskollärare.

BARN

Under verksamhetsåret har Solbacken haft 31 barn i åldrarna 1–5 år. På avdelningen Strålen är de yngsta barnen placerade (13 st.) och på Solen går de äldre (18st).

PERSONAL

På Solbacken arbetar 6 heltider. Under delar av året har de haft förstärkning på 0.5%. Tjänsterna är fördelade på 4 förskollärare, en barnskötare och 1 obehörig personal med annan utbildning.,

Alla förskollärare har lärarlegitimation. Till verksamheten är en logoped knuten. Vi har även möjlighet att söka stöd av specialresursteamet.

Antal barn per personal: Ca 5 barn/pedagog.

Vi har haft en webbutbildning som sträckt sig över två terminer (jämställdhet, identitet och digitalisering). Vi har även läst boken Lågaffektivt bemötande och haft en pedagogisk afton runt detta.

Genom en fortbildning i samarbete med nätverket har vi haft en fortbildningsdag i läroplanen där

(5)

eftermiddagen viktes åt Mediacenters föreläsning i källkritik riktat mot yngre barn. Där upplevde vi förmiddagen som väldigt givande medan eftermiddagen inte riktigt kändes anpassad till förskolan.

• Vi ser fortfarande ett visst behov av fortbildning inom digitalisering.

• Även inom språkutveckling och gällande språkstörningar finns ett utbildningsbehov för att alla ska få en bättre gemensam grund. Vi har ett stort behov av språkstöd bland ganska många barn på alla enheter.

• Vi behöver även fortsätta arbeta med läroplanen för att implementera den i hela arbetsgruppen. Persona gruppen förändras över tid och vi behöver stötta även de som inte har pedagogisk utbildning.

• Vi kommer under hösten att ha behov av att rekrytera ännu en förskollärare.

MODERN TEKNIK

På Solbacken finns två iPads som pedagogerna använder och 4 iPads som pedagoger och barn kan använda tillsammans. Vi har under året stärkt den digitala utrustningen genom att inhandla en flyttbar projektor, ett digitalt ägg, blue-bot, högtalarsystem och en högtalarpuck. Det trådlösa nätverket fungerar bra på de flesta ställena i huset även om det skiljer mellan avdelningarna.

Pedagogerna använder iPads och smartphones för att hantera barnens närvaro samt till stor del för att dokumentera, både enskilt och tillsammans med barnen. Även mellan pedagoger och rektor sker mycket av kommunikationen via e-post och gemensamma nätverksgrupper.

• Ibland är det problem med tekniken som gör att arbetet blir trögt. Det gäller bl.a. inköp av appar och nätverk .

• Det behövs fortsatt utbildning i att använda tekniken.

LOKALER

Solbacken har under verksamhetsåret haft två avdelningar i direkt anslutning till varandra. Det finns ett mottagningskök där maten hämtas och där lunchdisken tas omhand. Frukost och mellanmål tillreds på avdelningen. Lokalerna börjar att vara slitna och i behov av renovering.

Förskolan har en egen utegård som är skild från skolans utegård. Det finns även närhet till skog där ingen väg behöver korsas. Det finns anpassning för funktionsnedsatta även om det i dagsläget inte behövs.

Förskolan har även en skridskoplan i direkt anslutning.

• Lokalerna behöver renoveras, något som även påpekats vid skyddsrond. Det finns i stort sett ingen värme i två av rummen, något som måste åtgärdas innan vintern.

• Det finns ett stort behov av skärmtak över vagnarna där barnen sover, vilket kommer att påbörjas inom kort.

(6)

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Förskolan Solbacken är en rätt gammal förskola där vi börjar se behov av renovering både inomhus och i utemiljön. Det har gjorts vissa åtgärder. Ute är det många som ska dela på cyklarna som börjar vara väldigt slitna.

Antalet tjänster grundar sig på hur höstterminen 2019 ser ut i oktober samt det behov som beräknas finnas under 2020.

Vi ser ett stort behov av att rekrytera fler förskollärare.

Vi ser en ökad kostnad för förbrukningsmaterial (ex. plasthandskar och tvättlappar).

• Mycket material börjar vara slitet och behöver bytas ut.

• Det behövs en renovering av främst ytskikten i stora delar av huset.

• Vi kommer framöver att ha ett än mer utökat behov av att rekrytera fler förskollärare p.g.a.

kommande pensionsavgångar.

(7)

NORMER OCH VÄRDEN²

Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att efterhand omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang.³

MÅL

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.⁴ GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ANALYS

Utöver de nationella målen i läroplanen (se bilaga) så har Goda lärmiljöer varit ett av fokusområdena under verksamhetsåret 2019/2020. Målsättningar, ansvar och aktiviteter beskrivs i Plan för prioriterade fokusområden 2019–2020 som finns tillgänglig för huvudmannen på kommunens Intranät.⁵

BEMÖTANDE/GODA LÄRMILJÖER

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) På Solbacken lägger man stor vikt vid inskolningen då även all personal är i barngruppen under hela arbetstiden. Man har ett medvetet arbete med att skapa goda lekmiljöer med god vuxennärvaro. Under året har man tillsammans med de äldre barnen arbetat med kompisböcker där pedagogerna även har gjort dramatiseringar. Genom att vid olika tillfällen ta upp böckerna på tv-skärmen har det varit lättare för ex. de barn som har ett annat modersmål att vara delaktiga. Båda avdelningarna arbetar med att utveckla arbetet med TAKK. TAKK är tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Under vårterminen har vi genomfört en enkät riktat mot föräldrar. Man arbetar även med lågaffektivt bemötande.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Solbacken känner att de lyckats skapa ett lugn i sina barngrupper där barnen ges tillfälle att utvecklas till goda lekare. De leker ofta flera i samma lek, ibland i tjej- och killgrupper men för det mesta i blandade grupper. Arbetet med att lösa konflikter när de uppstår pågår ständigt och de upplever att barnen efterhand blir duktiga på att själva komma med lösningar med de vuxna som stöttar. De äldre barnen på Solen hjälper ofta de yngre på Strålen. Enkäten visar att Solbackens föräldrar är väldigt nöjda och trygga med förskolan.

2 Rubrik från Lpfö18

3 Lpfö18, avsnitt 2.1 Normer och värden

4Lpfö18, avsnitt 2.1 Normer och värden

5 https://intranet.storuman.se/avdelningar/v/43/texter/386

(8)

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Pedagogerna har sökt stöd i läroplanen och fört pedagogiska samtal med varandra, rektor och logoped. De har även lyft frågor vid språkpilotträffar och vid gemensamma arbetsplatsträffar.

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Barn med annat modersmål behöver extra stöd för att hinna med och förstå innehåll. T.ex. genom bilder, teknik som kan vara till hjälp vid samlingar, bokläsande o.s.v.

Ett kompismaterial som fungerar bra att använda i denna åldersgrupp. Konkreta berättelser som barnen kan känna igen sig i. Kan relatera dessa till sig själva. Fler barn blir aktiva när gruppen är mindre, men det krävs ju att man har personal som har haft tid att förbereda och kan hålla i aktiviteten. Vi vill ge barnen ett lugnt bemötande och vi upplever att några barn behöver mera tid för att komma in i vår verksamhet, tid som är viktigt att ge dem.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

• Utveckla och tänka till extra kring barn med annat modersmål kring samlingar, bokläsande och konfliktlösning.

• Bygga på arbetet med kompisböckerna med nya materialet kring Barnkonversionen som rektor beställt till varje förskola.

• Vi vill utveckla arbetet med TAKK för att bättre förbereda barnen.

LIKABEHANDLING- DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Redovisas i verksamhetens likabehandlingsplan.

ANMÄLAN OM KRÄNKANDE BEHANDLING OCH/ELLER DISKRIMINERING Redovisas löpande till Fritid-, kultur- och utbildningsnämnden.

(9)

OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE⁶

Utbildningen i förskolan ska bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska vara grunden för utbildningen. Den ska präglas av att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i läroplanen samt barnens behov, erfarenheter och det de visar intresse för. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet.7

MÅL

Utöver de nationella målen i läroplanen (se bilaga) så har Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskolan och Digitalisering varit fokusområden under verksamhetsåret 2019/2020. Målsättningar, ansvar och aktiviteter beskrivs i Plan för prioriterade fokusområden 2019–2020 och Digitaliseringsplan 2019/2020 som finns tillgänglig för huvudmannen på kommunens Intranät.⁸

GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ANALYS

SPRÅK-OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I FÖRSKOLAN

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?): Solens avdelning har arbetet med före Bornholmmodellen utifrån materialets upplägg och barngruppen delad i två grupper. Strålens avdelning har arbetet med Totte-böckerna. Man har använt sig mycket av högläsning anpassat till barnens åldrar samt vävt in barnens olika modersmål i den dagliga verksamheten genom ex. musik.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?): Man har sett en stor utveckling bland barnen efter arbetet med Före Bornholmsmodellen. Det har varit mycket prat, rim och ramsor även vid matbordet. Ibland har man upplevt att barnen tröttnat lite på materialet och då tagit en paus. Arbetet med Totte har inte riktigt fångat barnens intresse. Däremot har materialet med kompisböckerna gett bättre gensvar.

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Forskning visar att det när man arbetar med Före Bornholmmodellen ger mycket bättre resultat när det gäller barnens språkliga utveckling om man använder det regelbundet i den ordning det är gjort än om man använder det då och då i lösplockade delar. Läroplanen och Läroplanen utifrån tre Totteböcker samt stöd av logoped

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Under perioder har vi kunnat sitta två pedagoger vid alla språksamlingar något vi inte klarat personalmässigt i år. Det är viktigt att arbeta medvetet med högläsning.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

Fortsätta utveckla arbetet med TAKK. Vi kommer även att ta in den digitala biten mer genom att ex.

använda projektor och storskärm.

7 Lpfö18, avsnitt 2.2 Omsorg, utveckling och lärande

8 https://intranet.storuman.se/avdelningar/v/43/texter/386

(10)

DIGITALISERING

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) Vi har under året gått en webbutbildning genom skolverket, ”Identitet, jämställdhet och digitalisering”, samt haft en utbildningsdag tillsammans med Vilhelmina för all förskolepersonal. Omdömet av utbildningen har varit väldigt positiv. Vi har använt tid på arbetsplatsträffar för de gemensamma delarna för att undvika extra kvällsträffar. Under utbildningens gång såg vi förändringar i tankesätt och metoder bl.a. gällande hur lärplattorna används.

Många kände sig stärkta när det gäller den digitala kunskapen och att våga prova tekniken tillsammans med barnen.

På Solbacken har vi i dagsläget en it-stödjare. Den främsta uppgift är att tillsammans med andra enheters it-stödjare med vara drivande i den digitala utvecklingen. De är även en viktig länk mellan förskolan och den pedagog som har huvudansvaret som it-stödjare för förskolorna.

Vi har under året haft en plan för förskolan när det gäller arbetet med digitalisering där vi använt oss av konkreta delmål. Steg ett var att alla pedagoger skulle lära sig göra en QR-kod och steg två att alla skulle prova att göra en film med barnen. Vi kommer på detta sått att fortsätta öka kunskapsnivån. Vi ser att tekniken nu är mer känd för pedagogerna. Idag används lärplattorna mycket till att göra QR-koder vilket är väldigt värdefullt speciellt för våra barn med annat modersmål. Vi har arbetat med både Blue-bot och roboten Dash, analog programmering, musiklistor som barnen skapat själva samt fotat och filmat med barnen.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Barnen har varit väldigt engagerade och vi ser att deras intresse för att spela spel på iPad:en har minskat. Det känns som att vårt arbete med digitalisering har gett barnen större inflytande över innehållet i verksamheten.

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Läroplanen är tydlig med att förskollärare ansvarar för att alla barn ska ges möjlighet att använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Vi har under webbutbildningen fått mycket större kunskap gällande vad detta innebär rent praktiskt. Vi ser även att det till stor del hänger på hur trygga pedagogerna är med de digitala verktygen.

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Det är viktigt att som pedagog våga använda tekniken och att väva in den i övriga läroplansområden.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

• Vi kommer under kommande läsår att ta in våra nya verktyg, projektorn och det digitala ägget i undervisningen. Vi behöver tydliggöra och strukturera upp it-stödjarnas uppdrag och ha en tydlig plan för hur arbetet ska framskrida. Vi kommer att ta upp digitalisering som en diskussionspunkt på de pedagogiska träffar förskollärarna kommer att ha varje vecka för att utvecklingen ska bli mer likvärdig mellan avdelningarna.

• Vi behöver utveckla användandet av de digitala verktygen så att de blir en integrerad del av den dagliga verksamheten där barnen är trygga i att använda dem i exempelvis dokumentation Vi ser att många barn är vana vid smartphones och lärplattor men då främst genom att spela spel och se på film. Där har förskolan ett stort ansvar att visa på fler användningsområden och dels att utjämna kunskapsskillnaderna, att använda verktygen i lärsituationer. De digitala verktygen är inte pedagogiska i sig.

(11)

BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE⁹

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är.

Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.¹⁰

MÅL

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.¹¹

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) Vi arbetar med att ge barnen tid att prata och berätta samt att se till att alla barn får talutrymme. Vi gör i samband med revideringen av likabehandlingsplanen barnintervjuer och trygghetsvandringar.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Med hjälp av vårt digitaliseringsarbete tycker vi att barnen fått större medbestämmande i verksamhetens innehåll. Vi pratar även med barnen om vad de vill lära sig om i skogen, vilka böcker vi ska arbeta med tex. Vi använder oss av TAKK för att ge alla barn större möjlighet att uttrycka sig.

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Enligt läroplanen ska förskollärare ansvara för att barnen får ett reellt inflytande. En viktig del i det arbetet är att ta sig tid i samtal och lek med barnen Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Med detta arbete som vi nu har genomfört vid aktiviteten som vi planerade upp utifrån kursen ”Jämställdhet, identitet och digitalisering” så lyfte tankarna kring detta ännu en bit högre. Det öppnade ögonen på ett nytt sätt för hur vi kan utveckla vårt arbete. Detta har fått oss att vilja jobba på detta sätt oftare. Det är svårt att på ett tydligt och systematiskt sätt ta med barnen i planeringen av verksamheten. Det måste ske systematiskt och planerat om man ska kunna säga att de verkligen är delaktiga. Frågan man måste ställa sig är: Hur ser vi det?

UTVECKLINGSOMRÅDEN

• Vi kommer under kommande läsår att arbeta igenom materialet runt barnkonventionen.

• Vi kommer att diskutera på vilket sätt vi tar reda på vad barnen vill och tycker. Delge varandra goda och konkreta tankar kring barns medbestämmande. Där kommer vi att ta del av hur andra förskolor arbetar med detta.

10 Lpfö18, avsnitt 2.3 Barns delaktighet och inflytande

11 Lpfö18, avsnitt 2.3 Barns delaktighet och inflytande - Mål

(12)

• Vi kommer att arbeta för att utveckla användandet av arbetet med TAKK så att det blir en naturlig del på alla avdelningar. Alla barn kan på det sättet vara delaktiga i beslut oavsett talspråk. Vi planerar att ta med barnen vid felanmälan till fastighetsbolaget för att skapa delaktighet och känsla av sammanhang. Ex. gången från att man upptäcker ett fel till det att felet åtgärdas.

FÖRSKOLA OCH HEM¹²

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen.¹³

RIKTLINJER

Förskollärare ska ansvara för att

• utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen, och

• vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen.

Arbetslaget ska

• ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen,

• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,

• föra fortlöpande samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomföra utvecklingssamtal, och

• hålla sig informerade om barns personliga omständigheter med respekt för barnens integritet.¹⁴ GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ANALYS

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) På Solbackens förskola har vi två utvecklingssamtal per år där höstens samtal fokuseras på den sociala biten och trivsel medan vikten på vårens samtal mycket läggs på lärande. Vid detta samtal går man igenom barnens portfoliodokumentation. Vi har ett föräldramöte varje höst. Veckobrev läggs varje vecka ut på Schoolsoft och vi sätter även upp information på väggar och dörrar. Vid behov har vi med tolk vid våra samtal.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Många föräldrar har uttryckt att dokumentationen har fått dem att se sitt barn lärande ännu tydligare. Vid årets utvecklingssamtal i februari/mars genomfördes en föräldraenkät. Pedagogerna lägger stor vikt i att möta alla föräldrar vid hämtning och lämning och erbjuder extra samtal vid behov. Finns det ett önskemål eller behov så deltar även rektor och/eller logoped i de samtalen. Inför inskolningar får barnet hem ett välkomstbrev. I de fall det finns behov av tolk ordnar vi detta till första inskolningsdagen samt vid utvecklingssamtal. Utifrån enkäten kan vi se att Solbackens föräldrar känner sig nöjda och trygga med förskolan. Pedagogerna lägger stor vikt i att möta

13 Lpfö18, avsnitt 2.4 Förskola och hem

(13)

alla föräldrar vid hämtning och lämning och erbjuder extra samtal vid behov. Finns det ett önskemål eller behov så deltar även rektor och/eller logoped i de samtalen.

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet Att föräldrar känner att pedagogerna ser dem och deras barn vid hämtning och lämning är avgörande för deras förtroende för förskolan. Det är viktigt att hela tiden utveckla innehållet i utvecklingssamtal och föräldramöte.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

• Det är viktigt att hitta en lagom nivå på detta område så att inte tex dokumentationen blir svår att hantera.

• Vi fortsätter utveckla samverkan med föräldrar för att säkerställa att även alla föräldrar med annat modersmål tillgodogör sig all information.

ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN¹⁵

Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.¹⁶

RIKTLINJER

• i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och

• vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling.

Arbetslaget ska

• i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar.¹⁷

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) Under förberedelserna inför överinskolningssamtalen till förskoleklass använde vi oss av det av kommunen fastställda dokumentet.

Vi besökte förskoleklass vid två tillfällen. Den pedagog som tog emot oss är inte den som ska ha dessa barn till hösten. Efter två tillfällen avbröts besöken på grund av Covid 19.

16 Lpfö18, avsnitt 2.5 Övergång och samverkan

17 Lpfö18, avsnitt 2.5 Övergång och samverkan - Riktlinjer

(14)

Vi lämnade ut blanketter som barn och föräldrar skulle fylla i. Vi förskollärare hade innan dess fyllt i vår del, som handlade om det vi ansåg är av vikt för mottagande att veta om barnen.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Vi har åtta barn på Solen som ska börja i förskoleklass. Av dom är det ett barn som inte hann vara med vid något av besökstillfällena. Barnen har p.g.a. covid-19- restriktionerna inte fått möjligheten att träffa den förskollärare som ska ha förskoleklassen, inte heller besöka den lokal som nu i höst blir aktuell.

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Det trycks på i läroplanen speciellt på att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling uppmärksammas. Det kändes viktigt att vid sådana tillfällen ta med föräldrarna.

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Det kan kännas oroligt och otryggt vid övergången för vissa föräldrar. Genom att ta med dem mer i processen kan vi skapa en större trygghet. Det känns bra att känna igen pedagoger, specialpedagog och rektor tex.

Målsättningar och rutiner och redovisas i ”Överlämning förskola-förskoleklass” som är tillgänglig för huvudmannen på kommunens Intranät.¹⁸

UTVECKLINGSOMRÅDEN

• Att detta ska planeras i tid, så att till exempel aktuell personal tar emot och att information kommer fram.

UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING¹⁹

Alla som ingår i arbetslaget ska utifrån sina roller genomföra utbildningen i enlighet med de nationella målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra utbildningen och därmed öka måluppfyllelsen.²⁰

RIKTLINJER

• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,

• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen,

• kritiskt granska att de utvärderingsmetoder som används utgår från de grundläggande värden och intentioner som uttrycks i läroplanen,

• resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande, och

18 Rubriken Övergångar och överlämningar, https://intranet.storuman.se/textsida/76289

(15)

• analysen används för att vidta åtgärder för att förbättra utbildningen.

Arbetslaget ska

• kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,

• följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,

• följa upp och utvärdera vårdnadshavares möjligheter till inflytande, och

• analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande.²¹ GENOMFÖRANDE, RESULTAT OCH ANALYS

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) Varje barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp kontinuerligt i det arbetssätt som vi byggt upp under flera års tid. I dokumentationerna ser vi hur barnen utvecklas och lär i enlighet med läroplansmålen. Vi visar hur läroplansmålen integreras med varandra inom våra olika aktiviteter och verksamheter. Genom systematiskt kvalitetsarbete så försöker vi att analysera, reflektera och utveckla våra aktiviteter och verksamheter med barnen kontinuerligt. Vi har veckomöte varje vecka med rektor och en från varje arbetslag samt planeringsträffar kvällstid. Vi har tre arbetsplatsträffar/termin varav ett är för bara vår enhet. Vi har gjort arbetslagskontrakt inom arbetslagen där vi fördelat ansvar och arbetsuppgifter mellan pedagogerna i arbetslaget.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Vårt upplägg på planering och utvärdering är tidskrävande. Vi har tillsammans med rektor påbörjat arbetet med att lägga detta på en rimlig nivå. Vi känner oss nöjda med resultatet där vi upplever att vi har sett alla barn och att vi utvecklar verksamheten utifrån det Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Planering, utvärdering och dokumentation är viktiga delar av den pedagogiska verksamheten och vi utgår från läroplanens riktlinjer.

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Det arbete vi byggt upp under åren har svällt till att inte längre ligga på en rimlig nivå som går att hantera under arbetstid.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

• Under kommande läsår kommer vi att starta upp en tredje avdelning. I samband med detta kommer avdelningsplaneringar att läggas in dagtid där vi hjälps åt att ta hand om varandras barn.

• Rektor har skapat ett årshjul för att vi ska få en överblick över året.

• Vi kommer att utveckla arbetet med arbetslagskontrakt.

21 Lpfö18, avsnitt 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling - Riktlinjer

(16)

FÖRSKOLLÄRARES ANSVAR I UNDERVISNINGEN²²

Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att

• omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet,

• planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig,

• spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och

• utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.²³

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) Som förskollärare har du huvudansvaret för planering och utvärdering. Det största ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet ligger på förskolläraren som även tar de flesta samtalen med föräldrar och externa kontakter. En stor del av dokumentationen görs av förskollärare. Det är för det mesta förskollärarens ansvar att driva arbetet med planering och fortbildning framåt.

Arbetslaget träffas kvällstid en gång i månaden där förskollärarna ansvarar för att planera kvällen.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Vi har inte hunnit med alla kvällsträffar under året utan försökt ta det mesta på dagtid. Eftersom vi på Solbacken har två förskollärare/avdelning har vi kunnat samarbeta och hjälpas åt mycket både inom och mellan avdelningarna. Det känns bra med delat ansvar.

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Förskollärarens ansvar har tydliggjorts än mer i den reviderade läroplanen.

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Det är viktigt för oss att kontinuerligt reflektera och analysera, vid planering och i vardagen. Detta hjälper oss att se hur vi ev. kan förändra i innehåll och miljö för att ge barnen bästa möjlighet till utveckling. Det kan t.ex. vara förändringar utifrån ett enskilt barns behov som kan göra att en planerad verksamhet förändras.

Det kan vara barns egna förslag på innehåll i verksamhet/aktivitet som planeras in eller att vi sett att vid barns val av matematiska spel/saker så behöver vi som vuxna finnas med mer i aktiviteten.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

• All personal ska ha möjlighet att delta i planering och utvärdering. Det är viktigt för det pedagogiska arbetet och den slutliga utvärderingen.

• Vi vill utveckla lärmiljön för att stimulera barnens utveckling på bästa sätt.

(17)

REKTORS ANSVAR²⁴ OCH PEDAGOGISKT LEDARSKAP

Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal vid förskoleenheten har rektorn det övergripande ansvaret för att utbildningen som helhet inriktas mot de nationella målen.

Rektorn har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att

• planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen systematiskt och kontinuerligt och därmed verka för ökad måluppfyllelse,

• genomföra det systematiska kvalitetsarbetet under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt säkerställa att barnens vårdnadshavare ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet,

• inkludera arbetet med jämställdhet i det systematiska kvalitetsarbetet,

• förskolans arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling genomförs och dokumenteras fortlöpande,

• förskollärare ges förutsättningar att ansvara för undervisningen,

• varje barn tillsammans med vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan,

• förskolans arbetsformer utvecklas för att gynna barnens inflytande,

• en god och tillgänglig miljö utformas, med tillgång till såväl digitala som andra lärverktyg,

• utbildningen utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling får det stöd och de utmaningar de behöver,

• utforma utbildningen och anpassa resursfördelningen så att alla barn får det stöd och de utmaningar de behöver för utveckling och lärande,

• samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande,

• samverkan kommer till stånd med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete,

• utveckla formerna för samarbete mellan förskolan och vårdnadshavare och informera dem om förskolans mål och sätt att arbeta, och

• förskollärare, barnskötare och övrig personal får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen.²⁵

Arbetssätt, strategier, tillvägagångssätt (Vad har vi gjort? Hur?) Vi har tre arbetsplatsträffar/termin varav det första på hösten är separat för varje enhet och det sista på våren likaså. De övriga fyra träffarna slås alla enheter samman till samma kväll. Varje vecka har vi veckomöten enhetsvis där pedagoger från alla avdelningar deltar. Dessa sker på dagtid. Resultat- och utvecklingssamtal hålls med all personal en gång per år. Den fortbildning som sker är dels ett resultat av det behov rektor ser, dels utifrån behov som pedagogerna själva känner att de har. Till viss del planeras fortbildning tillsammans med övriga rektorer både inom Storumans kommun och inom förskolenätverket. Vi har ett nära samarbete med förskolans logoped/specialpedagog där rektor och logoped regelbundet stämmer av för att bedöma vart

25 Lpfö18, avsnitt 2.8 Rektors ansvar

(18)

det behövs stöd. Logopeden är även en viktig länk mellan pedagoger, föräldrar och rektor när det gäller arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Hon sköter även en stor del av kontakten med psykolog, logoped och sjukvård.

Rektor deltar i förskolenätverkets träffar som sker ca 6 gånger per år samt deltar i planering och genomförande av nätverksdagen i Lycksele på hösten. Regelbundna verksamhetsbesök är inplanerade under året, både spontana och föranmälda. Daglig kontakt sker via telefon, sms och e-mail förutom besök på enheten. Vikarieanskaffningen ligger i dagsläget helt på rektor. Planering för samverkan med förskoleklass sker i samråd med förskoleklass rektor, pedagoger i förskoleklass samt rektor för förskolan.

Rektor har tillsammans med förskolorna initierat arbetet kring:

o Verksamhetsplan/grovplanering – förskolans eget kvalitetsarbete (som muntlig reflektion, veckoreflektion, skriftlig varannan månad) – utvärdering hösttermin och vårtermin skapa en struktur/ett arbetssätt där man kan se och följa hur verksamheten utvecklas mot målen.

o Rektor har hållit i APT, både gemensamma med de andra förskolorna samt enskilda med respektive förskola. Vid vissa APT har det varit ett arbete kring digitaliseringskursen.

o Rektor har haft ”torsdagsmöten” med en pedagog från respektive avdelning. Ibland med bara en deltagande pedagog p.g.a. att det inte gått att delta eftersom man behövts i verksamheten med barnen.

o Rektor har genomfört uppdragssamtal och medarbetarsamtal.

Resultat (Hur blev det? Hur ser vi detta?) Det har varit bra att vissa APT har varit för samtliga förskolor och några med respektive förskola. Det har varit betydelsefullt och givande att träffa kollegor från andra förskolor men det har också varit av stor vikt att få ha enskilda APT:er - bra med variation helt enkelt.

Pedagogerna nyttjar ofta möjligheten att ta kontakt med logoped för stöd och för att få hjälp med material. Stöd av logoped är mycket uppskattat av pedagogerna. Till stor del beroende av Covid-19 har de pedagogiska träffarna inte riktigt kommit igång. Det har varit väldigt tidskrävande med vikarieanskaffning under året vilket har inneburit att många verksamhetsbesök fallit bort. Det har blivit korta besök på de flesta avdelningar samt mer frekvent där det har varit störst behov. Veckomötet har dock bara fallit bort en gång under året och all personal har haft resultat- och utvecklingssamtal.

När det gäller vikarieanskaffning har vi påbörjat en rutin med en personaltavla där pedagogerna själva fyller i antalet personal och barn givna tider under dagen. Rektor ringer på morgonen och meddelar sjukfrånvaro och personalen tittar tillsammans om de behöver vikarie eller kan hjälpas åt. Behövs vikarie meddelas rektor. De fortbildningar vi haft är den reviderade läroplanen, lågaffektivt bemötande och digitalisering. Samarbetet med vår logoped har varit väldigt bra och har gett möjlighet till att på ett bra sätt stötta pedagoger rent konkret. Denne har även varit i barngrupp vid behov för att observera i syfte att sedan vägleda pedagogerna. Med stöd av rektor har personalen brutit ner målen i det systematiska kvalitetsarbetet och personalen upplever nu att det är en användbar del i det pedagogiska arbetet i större utsträckning än tidiigare.

Stöd i forskning och läroplan (Varför vet vi detta?) Läroplanen är tydlig på detta område.

Reflektion baserat på tidigare erfarenhet: Med erfarenhet av det som varit kan det vara betydelsefullt och av stor vikt att vissa saker bör tas upp i helgrupp i stället för vid torsdagsmötet. Detta eftersom alla då får samma information vid samma tillfälle.

(19)

UTVECKLINGSOMRÅDEN

• Vi fortsätter arbeta för att få ett bra ska där all personal är delaktig. Det är bra om rektor är delaktig på Solbackenträffarna och vi kommer att utvärdera kort varje fredag.

KOMPETENSUTVECKLING

Storumans kommuns skolor och förskolor har under läsåret 2019/2020 haft tre gemensamma fokusområden:

• Språkutveckling i förskolan/Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

• Goda lärmiljöer

• Digitalisering

Målsättningar och aktiviteter redovisas i Plan för prioriterade fokusområden 2019/2020 och planen finns tillgänglig på kommunens Intranät.

Till dessa områden har olika aktiviteter genomförts, t.ex. inköp av Före Bornholmsmodellen till alla avdelningar samt förtydligande stödmaterial som logoped gjort. Vi har läst boken lågaffektivt bemötande och med stöd av SPSM reflekterat över våra fysiska lärmiljöer. En pedagog har gått en utbildning i lågaffektivt bemötande som sedan, med logopedens hjälp, spreds vid en pedagogisk afton.

Personalen har genomfört Skolverkets webbutbildning ”Jämställdhet, identitet och digitalisering. All personal har även varit på en utbildningsdag i den reviderade läroplanen och källkritik. En pedagog går till Språkotekets språkpilotträffar och delger sedan sina kollegor.

• Vi ska utveckla hur språkpilotträffarna på bästa sätt sprids till alla pedagoger. De pedagoger som har behov kommer att få stöd i att arbeta med ”Före Bornholmsmodellen. Vi kommer till hösten att starta upp språksamlingar med stöd av logoped, med fokus på våra språksvaga barn.

Utvecklingen på det digitala området kommer att vara prioriterat.

***

PRIOTERADE FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG

• Det systematiska kvalitetsarbetet och konkretiseringen av detta

• Planering och utvärdering där alla tre avdelningarna hjälps åt att dela ansvar för att underlätta.

• Lämplig nivå på dokumentation.

• Skapa ett fungerande samarbete mellan alla tre avdelningarna samt fritids som gagnar alla.

***

Denna kvalitetsrapport för förskolan Solbacken läsåret 2019/2020 är sammanställd av rektor Lena Sjöström

Lena Sjöström, e-mail: lena.sjostrom@storuman.se, telefon: 0951-14365

(20)

BILAGA

LPFÖ18 – AVSNITT 2.2 OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE – MÅL

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

• fantasi och föreställningsförmåga,

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,

• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,

• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,

• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och

• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.