Nutritionspärm Region Skåne
Kapitel 12
Njurkoster
Proteinreducerad kost, PR 40 127
Natriumreducerad kost 124 Kaliumreducerad kost 121
Kost vid dialys 131
Kalium är ett mineral som är nödvändigt för bland annat hjärtats och musklernas funk- tioner. Vid njurinsufficiens kan blodets kaliumhalt bli för hög. Observera att det finns flera olika orsaker till förhöjda kaliumvärden, bl a kaliumrik mat och dryck, minskat energiintag med åtföljande viktnedgång samt otillräcklig dialys.
Denna kost ordineras till patienter med njurinsufficiens som har förhöjda halter av kalium i blodet. Kaliumhalten i kosten är reducerad till ca 60 mmol/2 340 mg per dag.
Kaliumrika livsmedel skall undvikas eller endast ätas i mindre mängd. Tänk på att det är mängden av ett livsmedel och hur ofta det konsumeras som har betydelse för kali- umnivån i blodet. Kalium finns i de flesta livsmedel i varierande mängd. Kalium lakas till viss del ut vid blötläggning, kokning och konservering.
• Kaliumrika livsmedel är bl a färsk frukt, främst banan, exotiska frukter, juicer, färska grönsaker, avokado, mjölk/fil/yoghurt, kaffe, fullkornsbröd, nötter och choklad.
• Mindre kalium har kokta grönsaker och kokt frukt, konserverad frukt, lingon, blåbär, saft, måltidsdryck av lingon, äpple eller citron, nyponsoppa, blåbärssoppa, te, vitt bröd och fint bröd. Päron, äpplen, sallad och gurka innehåller relativt lite kalium jämfört med andra färska frukter och grönsaker.
• Till middag och kvällsmat serveras kokta grönsaker. Det rekommenderas att patien- ten företrädesvis äter ljust bröd, men varierar med grovt bröd för att undvika risk för förstoppning.
KALIUMREDUCERAD KOST, KR
Måltidsordning för kaliumreducerad kost, KR
Frukost: Gröt Alt: Cornflakes
1 dl mjölk 1 dl mjölk eller fil
Smörgåsar med ost/köttpålägg Kaffe/te
Mellanmål: 1 smörgås ev. kosttillägg Middag: Varmrätt
Dessert
Måltidsdryck: lingon- eller äppledricka, vatten Mellanmål: Vetebröd eller skorpa
Kaffe/te Kvällsmat: Varmrätt
Smörgås
Måltidsdryck: lingon- eller äppledricka, vatten Mellanmål: Smörgås med ost, marmelad
Kaffe/te
Strösocker (till gröt), bitsocker och grädde serveras till patienter som så önskar.
Energi- och näringsinnehållet är likvärdigt med SNR-kost med undantag av mängden kalium, som är lägre. Kalciuminnehållet är också något lägre beroende på begränsad mjölkmängd.
Fetthalten i kosten är tämligen hög beroende på att vispgrädde används till viss del i stället för mjölk som är kaliumrik. För att förbättra kostens fettkvalitet används bords- margarin med lågt innehåll av mättat fett.
Det är av stor betydelse att patienter som ordineras kaliumreducerad kost får infor- mation av dietist.
Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvag- nen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus.
Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir kom- plett enligt måltidsordningen och matsedeln.
SAMMANFATTNING KALIUMREDUCERAD KOST, KR
• Denna kost ordineras till patienter med njurinsufficiens och som har förhöjhalter av kalium i blodet.
• Kaliumhalten är reducerad till ca 60 mmol/2 340 mg per dag.
• Kaliumrika livsmedel skall undvikas eller endast ätas i mindre mängd. Tänk på att det är mängden av ett livsmedel och hur ofta det konsumeras som har betydelse för kaliumnivån i blodet.
• Kaliumrika livsmedel är bl a färsk frukt, främst banan, exotiska frukter, juicer, färska grönsaker, avokado, mjölk/fil/yoghurt, kaffe, fullkornsbröd, nötter och choklad.
• Mindre kalium har kokta grönsaker och kokt frukt, konserverad frukt, lingon, blåbär, saft, måltidsdryck av lingon, äpple eller citron, nyponsoppa, blåbärssoppa, te, vitt bröd och fint bröd. Päron, äpplen, sallad och gurka innehåller relativt lite kalium jämfört med andra färska frukter och grönsaker.
Kosten är avsedd för patienter med ödemtendens, där diuretika inte har önskad effekt eller är olämpligt av annan anledning.
Kostens natriuminnehåll överstiger inte 24 mmol/545 mg per dag. Det betyder att kosten inte innehåller något tillsatt salt. Det salt som förekommer i kosten finns natur- ligt i livsmedlen.
Produkter som får användas är bl a:
• kokt eller stekt kött/fisk och andra maträtter tillagade utan salt men istället med andra kryddor, t ex peppar, örtkryddor. Kokt eller stekt kött/fisk används både till middagsmat och smörgåspålägg
• ägg och äggrätter utan salt • osaltat margarin och olja • bröd utan salt, gröt utan salt
• grönsaker; färska eller kokta utan salt • frukt; färsk, kokt eller konserverad frukt
• drycker: vatten, Ramlösa (eller annat mineralvatten/bordsvatten med låg natriumhalt), saft, måltidsdryck med lingon eller äpple, mjölk, dock högst ett glas mjölk om dagen.
Produkter som inte får användas i kosten är främst:
• konserver (kött, fisk och grönsaker) • blandade charkuteriprodukter • rökta produkter
• ost
• potatismos-, rotmos-, sopp- och såspulver
• buljongtärning, buljongpulver, köpta färdiga fonder, t ex köttfond • färdigberedd senap och majonnäs
• ketchup
• kryddblandningar som innehåller salt • saltat smör och margarin
• sodavatten och vichyvatten.
Använd ej salt på maten. Undvik mineralsalt och örtsalt, eftersom dessa innehåller mycket natrium (t ex Seltin Mineralsalt: 65 % natrium, 25 % kalium, 10 % magne- sium).
I många fall behöver natriumreduktionen inte vara så strikt och då kan tillägg av viss mängd bordssalt ske på läkares ordination.
NATRIUMREDUCERAD KOST, NaR
Måltidsordning för natriumreducerad kost, NaR Frukost: Gröt, osaltad
Bröd, osaltat Margarin, osaltat
Köttpålägg tillagat utan salt /ägg /grönsaker Apelsinjuice
11⁄2 dl mjölk/fil/yoghurt Kaffe/te
Mellanmål: 1 smörgås ev. kosttillägg Middag: Varmrätt
Dessert
Måltidsdryck: lingon- eller äppledricka, vatten Mellanmål: Vetebröd eller skorpa
Kaffe/te Kvällsmat: Varmrätt
Smörgås
Måltidsdryck: lingon- eller äppledricka, vatten Mellanmål: Bröd, osaltat
Margarin, osaltat Marmelad
Kaffe/te
Vid servering av måltidsdryck och drycker mellan måltiderna måste man vara uppmärk- sam på om patienten har vätskerestriktion.
Strösocker (till gröt), bitsocker och grädde serveras till patienter som så önskar.
Energi- och näringsinnehållet är likvärdigt med SNR-kost, med undantag av natrium- mängden som är lägre.
Det är av stor betydelse att patienter som ordineras denna kost får information av dietist.
Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvag- nen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus.
Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir kom- plett enligt måltidsordningen och matsedeln.
SAMMANFATTNING NATRIUMREDUCERAD KOST, NaR
• Kosten är avsedd för patienter med ödemtendens, där diuretika inte har önskad effekt eller är olämpligt av annan anledning.
• Kostens natriuminnehåll överstiger inte ca 24 mmol / 545 mg per dag. Det betyder att kosten inte innehåller något tillsatt salt. Det salt som förekommer i kosten finns naturligt i livsmedlen. I matlagningen används t ex peppar och örtkryddor i stället för salt.
• Använd ej salt på maten. Undvik mineralsalt och örtsalt, eftersom dessa innehål- ler mycket natrium (t ex Seltin Mineralsalt: 65 % natrium, 25 % kalium, 10 % magnesium).
• I många fall behöver natriumreduktionen inte vara så strikt och då kan tillägg av viss mängd bordssalt ske på läkares ordination.
PROTEINREDUCERAD KOST, 40 G PROTEIN, PR40
Kosten är avsedd för patienter med långt framskriden njursjukdom då endast 5- 10% av den normala njurfunktionen återstår. Även diabetiker med svår njurin- sufficiens kan ordineras denna kost. Pro- teinreducerad kost ordineras av läkare till en del patienter som har symptom på uremi (förhöjd halt av urinämne i blodet, urinförgiftning). Kostbehandlingen ges i väntan på dialys eller njurtansplantation eller som enda behandling.
Patienter med njursjukdom har minskad förmåga att utsöndra kvävehaltiga meta- boliter, dvs nedbrytningsprodukter från protein, bl a urea. Detta leder så små- ningom till uremi med symptom som trötthet, illamående, kräkningar, dålig aptit och klåda. Vanligtvis uppträder dessa symptom när urea i blodet överstiger 30-35 mmol/l. Mängden av kvävehalti- ga metaboliter i serum påverkas bl a av mängden protein i maten och av det totala energiintaget. Om patientens ener- giintag inte motsvarar behovet, uppstår en vävnadsnedbrytning och ureanivån stiger.
Det är därför mycket viktigt att patienter som ordineras proteinreducerad kost också får energibehovet tillgodosett.
Kostens energiinnehåll bör vara minst 147 kJ/35 kcal per kg kroppsvikt och dygn. Rekommendationen gäller både normalviktiga och måttligt överviktiga patienter.
Kolhydraterna i maten bör huvudsakli- gen komma från stärkelserika livsmedel.
Andelen omättade fetter bör ökas, medan mättat fett bör minskas i motsvarande
grad. För att tillgodose det ökade energi- behovet har vanligtvis proteinreducerad kost ett högt innehåll av både fett och kolhydrater, även i form av socker.
Mängden proteinrika livsmedel är kraf- tigt begränsad. Till en början brukar pro- teininnehållet i maten minskas till 0,6 g protein per kg kroppsvikt och dygn, dock lägst 40 g protein/dygn. Minst 50 % av protei- net bör komma från animaliska livsmedel dvs vara av högt biologiskt värde för att upprätthålla kvävebalans. 40 g protein är inte lika med 40 g kött-fisk-fågel.
Mängden essentiella aminosyror är ofta otillräcklig i den proteinreducerade kosten. Tillskott av dessa samt av histidin och tyrosin ges i form av tabletter, förde- lade på 3-4 ggr dagligen i anslutning till måltid. Behovet varierar mellan 0,05 och 0,15 g aminosyror per kg kroppsvikt och dygn, beroende på bl a kostens innehåll och patientens muskelmassa. Alla patien- ter som ordineras den strikt proteinre- ducerade kosten måste få supplement av aminosyror i tablettform. Det ordineras av läkare.
Proteinrika livsmedel innehåller mycket kalium och fosfor, vilket medför att en proteinreducerad kost automatiskt får ett lägre innehåll av dessa. Mängden kalium är ca 47 mmol/ 1840 mg/dag och ytterli- gare kaliumrestriktion är ej nödvändig.
Patienter med klart nedsatt njurfunktion bör undvika stjärnfrukt/carambole. Observera att frukten även kan ingå i vissa exotiska juicer.
Måltidsordning för proteinreducerad kost, 40 g protein, PR 40 Frukost: Frukostförslag, se nästa sida.
I alla ingår kaffe/te.
Mellanmål: Mellanmålsförslag, se nästa sida Middag: Varmrätt + råkost med oljedressing
Dessert
Måltidsdryck: vatten, saft, läskedryck eller lättöl Mellanmål: Mellanmålsförslag, se nästa sida
Kaffe/te ingår.
Kvällsmat: Varmrätt + råkost med oljedressing Dessert
Måltidsdryck: vatten, saft, läskedryck eller lättöl Mellanmål: Mellanmålsförslag, se nästa sida
Kaffe/te ingår.
Strösocker (till gröt och filmjölk), bitsocker och grädde i kaffe/te serveras till patienter som så önskar.
Energitillskott
Maltodextrin (kolhydrater) kan tillsättas kalla och varma drycker för att öka energi- innehållet. Exempel på maltodextrin i pulverform är Fantomalt och Semper energi.
Nutrical, är en energirik dryck, 250 kcal/dl, som innehåller kolhydrater. Den spädes lämpligen med vatten, saft eller bordsvatten och används som måltidsdryck. Nutrical kan även drickas mellan måltiderna, utspädd eller outspädd och serveras avkyld, gärna med is. Rapsy är ett energitillskott som innehåller rapsolja, majs- och tapiostärkelse. Det kan användas i matlagning.
Patienter som ordineras någon form av proteinreducerad kost bör alltid få kontakt med dietist som diskuterar igenom kosten med patienten och någon anhörig.
Dietisten informerar om kosten och gör en individuell bedömning av patientens behov samt ger uppföljande kostråd och korrigerar kosten vid behov.
Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvag- nen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus.
Avdelningspersonalen ansvarar för att serveringen av de olika måltiderna blir kom- plett enligt måltidsordningen och matsedeln.
Frukostförslag för proteinreducerad kost, 40 g protein, PR 40 Alternativ 1: 11⁄2 dl havregrynsgröt (ca 4 msk gryn)
1 dl standardmjölk Sylt/mos
1 skiva mjukt bröd 10 g margarin *)
1 msk honung eller marmelad
15 g grönsakspickles (grönsaksmajonnäs) Alternativ 2: 1 dl filmjölk
11⁄2 dl cornflakes Sylt/mos
1 skiva mjukt bröd 10 g margarin *)
1 msk honung eller marmelad
15 g grönsakspickles (grönsaksmajonnäs) Alternativ 3: 11⁄2 dl välling (proteinlåg special)
2 skivor mjukt bröd 20 g margarin *)
1 msk honung eller marmelad
15 g grönsakspickles (grönsaksmajonnäs) Alternativ 4: 2 skivor mjukt bröd
20 g margarin *)
30 g kokt medvurst **) eller 30 g leverpastej **)
15 g grönsakspickles (grönsaksmajonnäs) I samtliga alternativ ingår kaffe eller te.
Mellanmålsförslag för proteinreducerad kost, 40 g protein, PR 40 Alternativ 1: 1 skiva mjukt bröd eller 2 knäckebröd
10 g margarin *) Marmelad/sylt/honung
Kaffe eller te, gärna med vispgrädde och socker Alternativ 2: 1 skiva vetebröd
Kaffe eller te, gärna med vispgrädde och socker
*) OBS! Bordsmargarin med hög fetthalt
**) OBS! Gäller ej vid samtidig natriumreduktion. Då serveras hemlagat, osaltat pålägg.
Om patienten inte blir mätt av de angivna mängderna, kan man komplettera med proteinfritt bröd samt mer margarin och marmelad/honung i fri mängd.
SAMMANFATTNING PROTEINREDUCERAD KOST, 40 G PROTEIN PR40
• Kosten är avsedd för patienter med långt framskriden njursjukdom, då endast 5- 10% av den normala njurfunktionen återstår. Även diabetiker med svår njurinsuf- ficiens kan ordineras denna kost. Proteinreducerad kost ordineras av läkare till en del patienter som har symptom på uremi (förhöjd halt av urinämne i blodet, urin- förgiftning).
• Patienter med njursjukdom har minskad förmåga att utsöndra kvävehaltiga meta- boliter, dvs nedbrytningsprodukter från protein, bl a urea.
• Om patientens energiintag inte motsvarar behovet, uppstår en vävnadsnedbrytning och ureanivån stiger. Det är därför mycket viktigt att patienter som ordineras pro- teinreducerad kost också får energibehovet tillgodosett.
• Kostens energiinnehåll bör vara minst 147 kJ/35 kcal per kg kroppsvikt och dygn. Rekommendationen gäller både normalviktiga och måttligt överviktiga patienter.
• Kolhydraterna i maten bör huvudsakligen komma från stärkelserika livsmedel.
Andelen omättade fetter bör ökas, medan mättat fett bör minskas i motsvarande grad. För att tillgodose det ökade energibehovet har vanligtvis proteinreducerad kost ett högt innehåll av både fett och kolhydrater, även i form av socker.
• Mängden proteinrika livsmedel är kraftigt begränsad. Proteininnehållet i maten minskas till 0,6 g protein per kg kroppsvikt och dygn, dock lägst 40 g protein/dygn.
• Patienter som ordineras någon form av proteinreducerad kost bör alltid få kontakt med dietist.
BRA KOST VID DIALYS
Patienter med uremi (kronisk njursvikt) som behandlas med regelbundna dialy- ser; hemodialys (HD) eller någon form av peritonealdialys (PD, t ex CAPD så kallad påsdialys), har ett högre energi- och proteinbehov jämfört med friska. Vid dialysbehandling förlorar kroppen protei- ner och dessa måste ersättas genom pro- teinrik mat. För att proteinet från maten skall kunna utnyttjas på bästa sätt i krop- pen är det viktigt att få tillräckligt med energi från kolhydrater (bl a bröd, ris, potatis) och mer fett (bl a margarin, olja).
Hemodialysbehandlingen kan i sig vara ett katabolt stimuli genom interaktion mellan blod och dialysmaterial, därför är näringsbehovet ökat. Vid behandling i hemodialys förloras även glukos till dia- lysvätskan, till skillnad från behandling i peritonealdialys då patienten resorberar en del av den tillförda glukosmängden från dialysvätskan.
Rekommendation av protein och energi för patienter i dialys
• Protein 1,2 – 1,4 g per kg kroppsvikt och dag. Minst 50 % bör utgöras av högvärdigt protein, dvs protein från animaliska livsmedel.
• Energi ≥ 150 kJ/35 kcal per kg kroppsvikt och dag. För patienter i peritonealdialys inkluderas energi från glukos i dialysatet.
Kosten bör kompletteras med vatten- lösliga vitaminer i tablettform för att ersätta de förluster som sker under dia- lysbehandlingen. Varje patient skall ha en individuellt anpassad kost vad gäller natrium, kalium, fosfat och kalcium samt vätskeintag.
Patienter som har dialysbehandling riske- rar att drabbas av minskad aptit, vilket är viktigt att observera i tid för att förhindra malnutrition. En lämplig kost för dialys- patienter är A-kost eller vid behov Pro- tein- och energirik kost/PER-kost. För patienter i peritonealdialys kan ett alter- nativ vara Proteinrik kost. Dialyspatien- ter behöver ofta komplettera kosten med kosttillägg för att få energi- och närings- behovet tillgodosett.
Vätska - dryck - salt
När urinproduktionen är nedsatt eller har upphört, samlas vätska i kroppen. Detta får till följd att vikten ökar mellan dia- lystillfällena. Därför är vätskerestriktion oftast nödvändig vid dialysbehandling.
Riktlinjen för vätskeintag för patienter som har hemodialysbehandling är 5 dl + motsvarande mängd urinutsöndring per dygn. Vid behandling med peritonealdia- lys tillåts vanligtvis en större vätskemängd.
Eftersom salt binder vätska i kroppen är det viktigt för dessa patienter att vara spar- samma med saltrika livsmedel. Det blir då lättare att följa vätskerestriktionen.
Kalium och fosfat
I samband med njursvikt är det vanligt med förhöjda kaliumvärden i blodet.
Genom att minska på kaliumrika livs- medel, kan halten i blodet bli lägre.
Kalium finns mycket i t ex mjölk, fil, juice, färsk frukt och färska bär, torkad frukt, nötter och choklad.
Observera att dialyspatienter vanligtvis ej ordineras natrium- eller kaliumreducerad kost.
Kaliumvärdet i blodet mäts regelbundet och vid kraftigt förhöjda värden mins- kas intaget av kaliumrika livsmedel. Vid behov ordinerar läkare kaliumsänkande medicin, Resonium.
Om mängden fosfat i blodet är förhöjd, är det i första hand viktigt att minska mängden mjölk, fil, yoghurt och ost, som är fosfatrika.
Patienter med nedsatt njurfunktion bör und- vika stjärnfrukt/carambole. Observera att frukten även kan ingå i vissa exotiska juicer.
Patienter som har dialys skall alltid få information och individuellt anpassade råd av dietist.
